Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 7 juni 2012

Transkript

1 Nätverk för Internationalisering vid Lnu Minnesanteckningar 7 juni 2012 Närvarande Björn Albin, Ordförande, HV Maria Eriksson Stefan Haglund, Antagningen Alexander Lakaw, Antagningen Nils Nilsson, Vice Rektor Cecilia Johansson, KV Mitsuru Suzuki, ELNU Charlotte Skoglund, IR Åsa Wågman Joacim Martinsson Christina Siwertsson, SA Stephanie Carleklev, DE Åsa Dahlberg, Lärarutbildningen Carina Sörgårn, IR Camilla Lundqvist, IR Lena Kulmala, IR Daiva Balciunaite Håkansson, ELNU Anna Lindahl, ELNU Linda Ingeman, KOM Mattias Lundin, PPI Uppföljning från föregående möte Minnesanteckningar från föregående möte den 25 april gicks igenom. Rapport från Vice Rektor Nils Nilsson rapporterade att de diskussioner som pågår vid lärosätet just nu handlar om organisationen av verksamheten. Mycket blir nytt och det kommer också att få påverkan på hur vi arbetar med internationalisering. Det blir fem starka fakulteter med många institutioner. Förhoppningsvis kommer det att bli lättare att bedriva internationaliseringsarbetet. De starka fakulteterna kommer att skaffa sig rätt kraftiga enheter för internationalisering som servar de mindre institutionerna. Det kommer att variera mellan fakulteterna. Nils kan inte se framför sig en fakultet som inte har en heltid dedicerad till internationalisering. Nils tycker att Nätverket skall vara remissinstans i processen och försöka påverka den framtida organisationen. Kina- kontoret som öppnas tillsammans med regionerna i Shanghai kommer att ha invigning i augusti. Lnu har kunnat följa med i projektet för en billig penning. Skall vi kunna få ut någonting av detta behöver vi också bemanna med Lnu- personal. Hur skall vi ekonomiskt och legalt kunna bemanna med en person; Viktoria Pahn, bakgrund från SI och Henrik Edlund, student som har läst vid Lnu och har läst i Kina, dessa två alternativ diskuteras när det gäller bemanning. Regionerna bemannar med en egen person som har en bakgrund i Sverige och Kina. I Kina har man haft problem att förstå att regioner etablera sig på plats. Det förs interna diskussioner kring finansiering och praktiska lösningar. Det legala har bromsat planeringen men nu verkar man kunna hitta en lösning. STINT; har inte kommit några besked kring de strategiska projekten. Linnaeus Summer Academy och stipendier för internationella studenter. Besked skall komma innan sommaren. Nils hoppas på i alla fall ett av projekten blir beviljade. Policy; Redigerat och snygg trillar den snart ut ur tryckpressarna. Den är textrik men Nils anser detta nödvändigt. Dokumentet är upplättat med bilder. Det viktiga är att vi gör något med den, implementering. Omorganisationen underlättar inte implementeringen, vilka skall vi jobba mot? Det finns också fördelar att vara med från början och prata om policyn med nya dekaner. Huvudpolicyn följs av en bilaga med en verktygslåda för att komma igång med arbetet. Nils vill också gärna se inspel till bilagan under tidsperioden fram till Policyn blir förhoppningsvis ett inslag i trialogerna i framtiden.

2 Internationella Kommittén kommer att ha ett avslutande möte den 14 juni. Då skall Charlotte Skoglund presentera det avtalsarbete som pågått det senaste året. Strategiska medel har gått ut för året, en slutlig fördelning har gjorts. När de slutliga siffrorna kom för 2011 har en slutlig fördelning gjorts och det blev en del omfördelningar men inget av dramatisk art. De sju nycklarna som används för att fördela pengarna är under ständig diskussion. Idag handlar det en hel del om att belöna de om redan är duktiga och det är inte så mycket dynamik i fördelningen. Nils är öppen för förbättringar. Fortfarande är engagemanget högt för internationalisering och ledningen är inne på att detta är en kvalitetsfråga för framtiden. Mitsu Suzuri menar att omorganisationen hänger nära samman med internationalisering. Ett internationellt universitet i Småland, det säger ingenting. Vilken typ av universitet har man tänkt sig med den nya organisationen, finns det någon målbild för universitetet och någon vidhängande målbild för internationalisering? Exempelvis Erasmus Mundus och Tempus nämns inte i Policy och dessa program brukar vara indikatorer för kvalitét. Nils Nilsson menar att den nya plattare organisationen skall skapa förutsättningar för ett enklare sätt att arbete. Kritik mot den första versionen av policy att det innehöll för mycket och den slutliga varianten är med avskalad. Mitsuru Suzuki förtydligar, målbilden borde vara att man har en bild av vad man vill åstadkomma, hur styra innehåll och arbetssätt. Nils Nilsson: Triangeldiskussionen har skapat dubbelarbete och otydlighet och den nya linjeorganisationen skall skapa effektivitet och tydlighet. Enklare, snabbare, billigare. Mitsuru Suzuki förtydligande igen: Målbilden för universitetet, vilken typ av universitet skall vi vare med de åtgärder man vill genomföra. Ett internationellt universitet i Småland säger ingenting. Tittar man på andra universitet, Hong Kong University, de är idag 37 på QS- ranking, är det något sådant vi skall föra in eller är det någonting annat vi vill åstadkomma. Nils Nilsson: Det skall vara en kvalitetsparameter, utbildning och forskning och förhoppningsvis i regionen. Vi är ett regionalt universitet, det är hemmaplan men världen är vår spelplan, vi måste kunna leva med dualiteten att både vara regionala och globala. Om vi skall uppnå bättre resultat i olika raknings måste vi bli bättre på internationalisering. Internationalisering skall vara ett verktyg för kvalitetshöjning i utbildning forskning och samverkan. Lena Kulmala undrar kring fördelning av de medel som avsatts för att implementera policy. Nils informerar om att dessa ej skall sökas utan väntar bara på att institutionerna startar någon slags aktivitet så utgår detta. Arrangerar man workshops kring policy utgår de med automatik. Nils väntar sig en höstaktivitet. Det måste ske i höst, annars fryser de inne. Mattias Lundin undrar kring nyckeltal och fördelning av medel till institutioner. Det kan vara så att institutioner har tappat fart men nyckeltalen fångar inte upp alla typer av aktiviteter. Kan behöva se över dessa och vad som görs idag, vad kostar och vad räknas, inte alltid detsamma. Saker kan nog räknas men de kostar inte så mycket. Nils Nilsson svarar att det skall inte bara ge kostnadstäckning utan skall också ge impulser. Nils är med på att många aktiviteter sker som inte ger utdelning i de sju nyckeltal som används i fördelningen. Förfining behövs. Viktigt att hitta känsliga indikatorer för internationalisering. Nils uppmanar alla att inkomma med synpunkter kring fördelningsnyckeln så att diskussionen kan fortgå och fördelningen förbättras. Mitsuru Suzuki vill diskutera fördelningen av strategiska medel. Tanken är att varje institution skall ta ansvar för utvecklingen. När den här typen av medel försvinner, försvinner många aktiviteter. Det var inte tänkt att stödet skulle vara för att starta igång aktiviteter, institutionerna måste vara självgående med egen budget. Även om stödet skulle försvinna så skall man kunna fortsätta. Aktiviteterna får inte vara beroende av dessa medel för att det skall fortgå. Nils Nilsson menar att institutionerna skall styra och inte Internationella Kommittén. Ett fel som har uppstått på institutionsnivå är att man har fortsatt att fördela enligt samma nycklar på sin nivå. Så har det inte varit tänkt utan tanken är att institutionen skall ha sin egen tanke kring användandet av dessa medel. Det måste bli mer bestående och institutioner måste ta ansvar för de processer man har satt igång. Elena Vinci Hytter kommenterar kring medel och fördelning, en institution som är duktiga på internationalisering och investerar mycket pengar får en viss ersättning. Borde också finnas en del som delas ut för projekt, så att man har möjligheten att utöka nivån för internationalisering. Det är också lätt

3 att följa upp och skulle skapa kvalitet. När det gäller Internationalisering på hemmaplan så har man vid tidigare Växjö universitet jobbat mycket med detta. Det är lite gammalmodigt, vi behöver fokusera på något strategiskt, comprehensive education. Vi måste vara nytänkande och IaH är inte det! Elena undrar också om medel för mobilitet utanför EU något som också kommer att finnas för 2013? Nils tror det men det har inte fattats några beslut ännu. Elena är mycket positiv till detta, skulle vara väldigt bra om några projekt kunde reserveras till TA- personal. Nils Nilsson kommenterar kring IaH: börjar bli lite slitet men vi är inte så väldigt bra på hemmaplansinternationalisering. Tycker inte att vi är så lysande på IaH, det finns mycket att göra. Elena menar att vi saknar kanske verktyg för att implementera, men vi har arbetat med frågan länge. Vad gör vi för de studenter som inte deltar i mobilitet. Nils: Internationalisering av curriculum och så vidare, måste arbeta för kvalitetsstämplar inom dessa områden. Ingela Åberg; IaH är viktigt men skall inte vara vår slogan, då är vi inte innovativa. Det skall självklart jobbas med och skall ingå som en naturlig ingrediens i vårt internationaliseringsarbete men det skall inte vara vårt huvudbudskap. Chrsitina Siwertsson: Vill förtydliga kring strategiska medel och vilka på institutionen som kan nyttja dessa medel. Flera ville använda detta för forskningskonferenser. Efterfrågar förtydligande kring vilka som kan nyttja detta och till vad. Charlotte Skoglund: Har tillsammans med fem kollegor varit på NAFSA och kommit hem inspirerad och full av energi. Där känner man att internationalisering är något positivt, troende deltar. IaH, känner inte att internationalisering vid Lnu är positivt på det sättet. Det känns som om internationalisering jobbar i motvind, beror det på organisationsförändringar, det har förändrats på senare tid. Detta skulle kunna vara något att diskutera, det behöver vara positivt betingat. Nils menar att det finns en allmän organisatorisk trötthet och mitt i detta vill vi ha utveckling på detta område och det finns en trötthet i systemet, detta borde vara lustfyllt. NAFSA har toppspelare som skapar energi. Uppmaning att skicka in vad vi tog med oss hem så att vi kan hjälpa varandra och inspirera. Mitsu Suzuki; Det är inte bara organisatorisk trötthet. VI vill skapa något nytt, Bengt Nilsson, pappa till IaH, första gången i världen man explicit jobbade med detta och man skapade något nytt. Det är kul att vara först. Om man skall lyckas behöver man hitta något nytt som mer eller mindre alla vill bidra till. Kursplaner kan internationaliseras men om inte lärarna är internationella åstadkommer vi inte någonting. Vi behöver samlas kring någonting, något nytt. Det krävs mycket hjärnkraft och konsensusskapande. Nils: det är ett nytt entreprenöriellt anslag som behövs. Vi är ändå på detta när vi säger att våra studenter skall kunna förstå och verka i en internationell kunskapsekonomi. Det är själva målparagrafen i policyn. Vi har en jättemission och kan vi hitta något unikt så är det bara bra. Kompetensutveckling genom Internationalisering Yael Tågerud, utvecklingskonsult, arrangerade en workshop för nätverket för att diskutera kompetensutveckling genom internationalisering. Se bilaga 1 och 2 för underlag. Yael har varit initiativtagare till We know it, workshops för att samlas kring frågor, bland annat interkulturell kommunikation. Utgår från modellen som personalsektionen har etablerat för kompetensutveckling. Målet är en god arbetsmiljö och en utvecklingsbenägen organisation och ett kvalitetstänk. Internationalisering passar in väl i alla dessa bitar, växelverkan. Nätverket delades in i grupper och fick prata i bikupor kring frågor som: Vi arbetar mycket med internationalisering, men vad är outputen? Vilken inverkan har det haft på ditt yrkesliv? Ser du påverkan på kollegor och på avdelningen/institutionen i sin helhet? Vad är kärnan? Varför håller vi på? Inverkan? Hur sprider man de positiva erfarenheterna till de som ej deltar? Vad lägger vi in i begreppet internationaliseringsaktivitet? Har vi samma bild? Tolkning, vad ger det för inverkan? Arbetsledarutbildning, en viktig grupp att nå. Något så elementärt som organisationen kring internationalisering och policy och så vidare. Internationalisering finns med i det nya programmet för dekaner, prefekter och avdelningschefer.

4 Hur märks det att vi har globala värden? Hur mäter vi framgång? Vara en kunskapsmiljö som. Hur möter vi det? Fundera på hur vi mäter våra strategier. Viktigt att skapa goda exempel. Hur erbjuder vi kompetensutveckling kring globala kompetenser? Vilka verktyg har vi? Hur hittar vi kontakter? Hur etablerar man den första kontakten? Hur hittar vi former för detta? Definitionen sidan 11 i bilaga 1: New emerging rationales National, institutional Kanske behöver man använda olika retorik för att få med sig olika medarbetare. Det är inte en banal eller retorisk fråga, behöver arbetas med, skapa rational för alla, vad är motorer och framgångsfaktorer och vad är hindrande? Nätverket: Vad behöver vi för kompetensutveckling för att sedan vara ett nav för resten av organisationen? Hur kan vi vara en motor i detta? Yael besökte flera universitet i Kanada förra hösten och hade workshops med dem, goda exempel och erfarenheter. Kanske kunde vi ordna runda bordssamtal, UBC och Lnu. Kring vardagens praktiska erfarenheter. Kanske skulle gå att ordna detta under hösten. Yael tipsar om en bok på temat: Ninnes, P (2005). Internationalizing Higher Education : Critical Explorations of Pedagogy and Policy. Secausus, NJ, USA: Springer. eisbn: , pisbn: UB har nu skaffat boken som e- bok och den finns tillgänglig på: %20education Frågor, kommentarer; Camilla Lundquist menar att hela diskussionen är jätteintressant och vill gärna delta i runda bordsdiskussioner med andra universitet. Skulle också vilja diskutera utifrån artikeln, vad det innebär för Lnu. Björn Albin föreslår att vi ger folk lite tid att fundera, ta upp detta igen vid möte i höst. Bjuda in Yael igen och också diskutera artikeln mer i detalj. Mitsuru Suzuki: Vi har försökt att påverka, det finns de som kan påverkas och de som inte är intresserade. Hur kan man identifiera de som går att påverka? Yael menar att det krävs ett internt utvecklingsarbete, utgångspunkt i utvecklingsbenägenhet, täcka medarbetare och studenter, ut och in. Många frågor som vi skulle kunna ställa i fokusgrupper som skulle kunna hjälpa identifiera dessa. Redan i samband med rekrytering behöver vi säkra att det är en människa som kommer att vara med på våra värdegrunder, globala värden! Anna Lindahl: Hamnar lätt i diskussioner där man pratar om internationalisering om målet. Det finns ett mervärde och det behöver lyftas själv. Sluta prata om det som ett ändamål och börja prata om det som ett verktyg! Elena Vinci Hytter: Vi behöver också jobba mer med att strukturera och ge möjligheter till internationella erfarenheter. Fortfarande sker en del undervisning i utlandet på fritiden. Försöka få in detta i medarbetarsamtal och att chefer skall inse att detta inte är valbart utan skall ingå. Yael: Allt det som finns som strategier måste ned i medarbetarsamtalet, det skall sippra ned till medarbetarna. Daiva B Håkansson: Internationalisering är en process. Redan i strategidokumentet är det fel om det är utsatt som mål. Var finns mervärdet. Internationaliseringsarbete är förändringsarbete och det tar tid, att få med personer i ledningsfunktioner. Yael: Det är mycket viktigt att baka in detta i chefs- och ledningsprogrammet. Mattias Lundin: Det är lättare att försöka sortera ut de som är förändringsbenägna. Försöka hitta förklaringar till varför vissa inte är intresserade. Joacim Martinsson: Skapa ett internationellt klassrum, kanske är det det vi kan bli bäst på. Är det någon som satsar på det? Kanske är det unikt!

5 Linda Ingeman: Ingrid Persson, kommunikationschef, kommer att jobba vidare med varumärkesarbetet internt. Mycket arbete har skett externt. Detta skall ske under hösten. Nulägesrapport från IR Studenter utanför avtal Elena Vinci Hytter rapporterar att en grupp har skapats under medarbetare. Alla i nätverket har bjudits in och publicering har påbörjats. Allt kommer också att skickas via mail. En workshop har genomförts och en ny genomförs den 22 augusti på förmiddagen. Hela processgruppen, Stefan Haglund, Linda Ingeman och Elena deltar i Svenska Institutets workshop om vad de kan erbjuda. Efter detta kommer en tydligare bild av vilka mässor som Lnu kommer att medverka i. Processgruppen kommer att delta vid EAIE i Dublin för kompetensutveckling. Idag har vi 40 nya betalande studenter inför hösten I linje med hösten Bra resultat i och med att det inte har genomförst så många rekryteringsinsatser. 10 betalande är stipendiater, (totalt 14 stycken). Joacim Martinsson informerar om att Lnu har två doktorander i statskunskap som kan mandarin, en kompetens som kan vara viktigt i detta sammanhang. Återrapportering från arbetsgrupp kring rekrytering av utåkande utbytesstudenter Camilla Lundqvist rapporterar att arbetsgruppen (Elena Vinci Hytter, Anna Lindahl, Christina Siwertsson, Åsa Wågman) har träffats för att följa upp processen under 11/12, delad ansökning och poängkoll. För att planera inför nästa år. Alla var väldigt positiva till att ha två ansökningsomgångar på institution. Lättare att informera studenter. Fler har tackat ja än tidigare år. På institutionsnivå vill man fortsätta med detta. Sista ansökningsdag för avtal utanför Europa blir den 1 december 2012, för Europaplatser är förslaget 1 februari hp krävdes för att få ansöka 11/12. Kritik framfördes från fram för allt studenter som söker under sin första termin. Ett förslag är att man delas in i olika kategorier, Kategori 1 som tidigare, kategori 2 är de som ha mellan 7,5-14,5, de rangordnas enligt samma kriterier men efter de i kategori. Poängkoll behålls från innevarande år. Har diskuterat att införa ett motivationsbrev till ansökan, x antal tecken, max två sidor. Där skall man motivera var man skall åka och på vilket sätt man kan tillgodoräkna detta. Här får man diskutera hur detta utformas, studenten skall visa att man har koll på att det fungerar att studera vid de lärosäten man har sökt till. Restplatsansökan 1 juni som innevarande år. Fortsatt reserv om man ha sökt men inte kunnat placeras. Förslaget är att man kall kunna stå kvar som reserv för vårterminen, lägga till något i ansökan om detta. Det är detta som har diskuterats som är nyheter från innevarande år. Anna Lindahl informerade om att hon fört diskussioner på NAFSA med partneruniversitet där de kommenterat kring urvalet av utbytesstudenter. Kan känna att det kanske är dags att återuppliva diskussionen kring särskilda urvalskriterier. Mitsuru Suzuki: Särskilda urvalskriterier hade en tendens att skrämma utbytesstudenter. Vid Handelshögskolan i Stockholm har detta haft precis omvänd tendens. Camilla Lundquist: Särskilda urvalskriterier, gäller fram för allt för de universitetsövergripande avtalen. Ganska många studenter som inte har blivit antagna till våra partneruniversitet i denna omgång och det har aldrig hänt innan. Detta måste vi fundera över. Vissa platser kräver specifika språkkunskaper. Camilla vill föreslå att IR har något slags mandat att ej placera studenter till vissa universitet. Exempelvis om en student i motivationsbrevet ej har förstått förutsättningarna för en vissa. När det är uppenbara fall. Mitsuru Suzuki: Det är viktigt att göra en distinktion mellan kraven från Lnu och kraven från värduniversiteten. Björn Albin: Det är rimligt att göra vissa typer av bedömningar men personliga bedömningar är svårare att göra.

6 Cecilia Johansson: Så länge studenten får en chans att presentera motargument så skulle det kunna vara ok. Anna Lindahl: Vid uppenbara felval är det självklart att man kan avråda studenten men det är viktigt att vi är medvetna om att man kan hamna i en diskrimineringssituation. Ingela Åberg: Det är viktigt att inse att mycket av studentkontakten handlar om att Manage expectations. Här kan vi göra mycket utvecklingsarbete vid Lnu. Camilla Lundquist: Det finns studenter som faktiskt äventyrar avtalet genom sitt beteende och ibland genom sina prestationer. Mitsuru Suzuki: Inom detta område finns mycket tyst kunskap. Skickar vi dåliga studenter visar vi inte respekt för vårt partneruniversitet. Intervjuer borde diskuteras igen, det är respekt gentemot våra partneruniversitet. Camilla skickar ut kriterierna till hela nätverket så får man reagera omgående. Inkom med synpunkter till Camilla snarast. Återrapportering från arbetsgruppen kring rutiner kring Linnaeus/Palme Rapport kring antal utbytesstudenter inför hösten 2012 Maria Eriksson rapporterar följande siffror: 646 totalt, 547 Växjö 99 Kalmar 625 var antalet 2011, ökning i Växjö, Kalmar har tappat 16 studenter 149 tyskar Bostäder har löst sig i Växjö, 8 studenter har ej boende i Kalmar. Maria skickar rapport till alla. NAFSA EAIE Organisation av stödverksamheten för internationalisering, rapport från arbetsgruppen GRÄNSEN Denna punkt skjuts upp till ett möte den 14 juni för att färdigställa ett remissvar från Nätverket. Reflektioner kring samtalet med Joy Stevenson från University of Central Missouri om internationaliseringsarbete

7 Samtal med Kommunikationschef Ingrid Persson Ingrid Persson, ny kommunikationschef, välkomnades till mötet. Ingrid berättar att hon är i fasen att lära och förstå rollen för KOM. Hon har tidigare varit kommunikationsdirektör i sju år vid landstinget. Börjar få konturerna för Kommunikationsavdelningen uppdrag klart för sig. Ser utvecklingspotential för bland annat internationalisering. Har tagit del av rapporten kring studenter utanför avtal, ett viktigt arbete. Utvecklingsarbete handlar alltid om att se till helhet, resurser, samverkan och så vidare. Björn Albin undrar om någon del av internationalisering som kommer att prioritera tidigare än någonting annat? Ingrid svarar att hon behöver få mer input från verksamheten, skall träffa IR fredagen den 8 juni. Mitsuru Suzuki: Pratade för snart tre år sedan med KOM kring fusionen och den påverkan detta har för rankinglistor. VI trillar ned till botten för att vi byter namn, tappar i visibilitet. Mitsu gav massor av tips kring att webbsidan måste användas på rätt sätt för att vi skall synas i ranking. När vi åker ut och försöker hitta nya partners kan webbrankingen stå i vägen. Det är viktigt att detta ses över, pålitliga rankingar måste vi förhålla oss till. Vid detta tillfälle för tre år sedan gjordes ingenting. Det är en viktig sak att ta tag i. Viktigt med ett bra utgångsläge. Ingrid menar att detta är en del i det samlade varumärkesarbetet. Forskningområdet, alumniverksamheten, det mesta hänger ihop. Det här är ett område där KOM behöver utveckla sitt stöd. Björn Albin poängterar att Globala värden saknas på vår förstasida på nätet. Presentutbudet är sparsamt, behöver se över sortimentet och gångbarheten. Ingrid säger att hon gärna tar emot synpunkter kring detta. Cecilia Johansson undrar vad finns det för material på andra språk? Ingrid informerar om att den så kallade skrytbroschyren är på gång att uppdateras. Elena Vinci Hytter skulle vilja veta hur mycket i den marknadsföringsplan som gäller KOM gäller det internationella marknadsföringsutbudet? Så att man som institution kan bestämma sig för att var med eller bestämma sig för att hitta egna vägar. Ingrid svarar att det inte finns någon tydlig plan men planen är att göra en sådan tillsammans med institutionerna. Dra igång det arbetet i höst. Mitsuru Suzuki menar att alla relationer inleds med en extensiv fas och följs av en intensiv fas. Att dela ut skrytbroschyren är att gå in i en intensiv fas direkt. De flesta universitet av hög rang har fact sheets som man kan använda sig av i inledningen av en relation. Det behövs olika typer av informationsmaterial. Viktigt att välja tunt papper så att broschyrerna inte väger så mycket. Ingela Åberg poängterar att det är viktigt att tänka på att vi har två olika studentkategorier, utanför avtal och utbytesstudenter, viktigt att se bägges behov. Viktigt med tryckt material, ofta rekryterar vi genom föräldrar. Övrigt Förslag till mötesdatum under hösten 21 september 9-12 torsdag 18 oktober 9-12 torsdag 15 november 9-12 onsdag 12 december 9-12 Vid tangenterna/ Ingela Åberg