Sammanfattning SWOT-analys. SWOT analys styrkor. 1. Flexibilitet och lyhördhet för förändringar. 2. Tänka strategiskt framåt vara före
|
|
- Ludvig Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning SWOT-analys Nedanstående är ett försök till rangordning av de punkter som lyftes fram i analysseminarium med KK-stiftelsen, Apel och ledningsgruppen för Ung Kommunikation den 6 april Rangordningen diskuterades på ledningsmötet i Ung Kommunikation den 11 juni. Dokumentet avslutas med synpunkter och tillägg som kom fram utöver de ursprungliga punkterna. SWOT analys styrkor 1. Flexibilitet och lyhördhet för förändringar Detta är en styrka för projektet så länge som flexibiliteten hålls inom gränserna för projektmålen. Går vi utanför mål och syften kan flexibiliteten betyda att vi förlorar fokus. Det kan ske genom att utvidga projektet med allt för många olika intresseinriktningar eller delprojekt som gör att hela projektet kan uppfattas som spretigt och instabilt. Jämförelser med några punkter under Svagheter I relation till Digital kompetens är ett rörligt mål.. så ligger flexibilitet och lyhördhet helt i linje och stärker projektets arbete för att fånga begreppet digital kompetens. Jämförelse med några punkter under Hot Ett av hoten är Otydlighet vart är vi på väg? Tydliga mål saknas... En stark flexibilitet kan gör otydligheten ännu större och då får vi inget stöd för att lösa det hotet. Här kan istället en mer strikt hållning hjälpa otydligheten i projektet. Jämförelse med några punkter under Möjligheter Flexibilitet är en styrka för projektet då vi kan bemöta och stärka alla de moment som anges under möjligheter. 2. Tänka strategiskt framåt vara före Detta är en styrka för att kunna motivera såväl temagruppers arbete som lärarutbildares behov av kompetensutveckling. Denna styrka stämmer också väl överens med Styrkan flexibilitet och lyhördhet. Jämförelse med några punkter under Svagheter Vi kan använda styrkan i projektet med att tänka framåt för att möta svagheten att UK inte definierat vad som är kärnan vad lärare ska kunna för 2000 talet. Även svagheten Risk att projektets erfarenheter/utvecklingsarbete inte tas tillvara när projektet tar slut kan bemötas med att tänka strategiskt framåt. Jämförelse med Hot Förmågan att tänka framåt kan användas för att bemöta de tillfällen som Ny lärarutbildning ses som ett hot. 3. Engagemang (det är i temagrupperna det händer) Eftersom en stor del av kärnan i digital kompetens hämtas ur temagrupperna och det finns ett stort engagemang där finns det också förutsättningar att projektet kan nå sina mål. Jämförelse med några punkter under Svagheter Styrkan inom projektet som visar sig i engagemang kan bemöta svagheten Att UK inte har definierat vad som är kärnan såväl som svagheten Beroendet av enskilda personer eftersom det finns en bred och engagerad uppslutning från temagrupperna. Med samma argument kan vi bemöta svagheten Risk att projektets erfarenheter/utvecklingsarbete inte tas
2 tillvara när projektet tar slut, då genuint och brett engagemang kan antas leva kvar efter projekttidens slut. SWOT-svagheter 1. Att UK inte har definierat kärnan Viktigast beroende på att om man inte klart och tydligt definierar vad det är som man vill uppnå och därmed också bestämmer vart man är på väg kommer man inte riktigt säkert veta vad man borde göra. Det är naturligtvis omöjligt att en gång för alla definiera vad en lärare för 2000-talet ska kunna eftersom omvärlden förändras så snabbt, men hittills har vi undvikit frågan och inte definierat vad en lärare behöver kunna När kärnan är definierad blir det möjligt att sätta upp mål och skapa en progression inom t.ex. kursplaner. 2. Otydlighet i själva organisationen Det är viktigt att tydligt markera vem som äger frågan om lärarstudenternas digitala kompetens och därmed vem som är beställare, vem som är uppdragstagare och vem som kontrollerar att målen nås, dvs. ansvarar för kvaliteten. Risk att projektets erfarenheter inte tas tillvara. Detta gäller för alla projekt. Ett av de stora problemen med projekt är när resultatet ska implementeras i linjeorganisationen. Här är det viktigt med tydliga beslut från ledningen. Nu är ju en hel del av de erfarenheter som har gjorts redan implementerade, men utvecklingen i det omgivande samhället står inte stilla. Hur säkerställa att det kommer att ske en utveckling av lärarutbildningen i takt med den digitala samhällsutvecklingen. 3. Beroende av nyckelpersoner Ett stort problem. Kanske ska man innan projektet avslutas se till att det tillskapas en utvecklings- och driftenhet inom lärarutbildningen. 4. Universitetets forskningsområden Det finns ingen stark forskningsmiljö inom området vid lärosätena och detta innebär alltid en risk för att frågan om IKT kan marginaliseras. Inom akademin är det ett problem om ett område inte har en stark förankring i den lokala forskningen dvs. ingen lyssnar. 5. Bristande teknik/pedagogikstöd Vi vet idag inte hur stödorganisationen kommer att se ut - i alla fall gäller detta för Linné. I vilket fall som helst talar erfarenheten för att tillgång till snabb teknisk hjälp till lärare har stor betydelse för om lärare kommer att välja att använda IKT eller inte. När det gäller pedagogikstöd handlar väl detta mer om hjälp med att integrera IKT på ett bra sätt. Frågan är då om detta stöd ska vara centralt placerat kan utnyttjas av alla och då få en högre nyttjandegrad - eller om det ska vara inom institutionerna kännedom om de lokala förutsättningarna. 7. Tidsbrist Är förstås ett problem, men inte avgörande. 8. Digital kompetens ett rörligt mål Hör ihop med första punkten och bör kunna täckas in av denna.
3 9. Konflikter Är inte just nu inte en svaghet inom projektet. Det finns en grundläggande enighet om inriktning. SWOT - Möjligheter 1a Ny lärarutbildning Ny lärarutbildning ger oss stor möjlighet. I utredningen står inskrivet att digital kompetens SKA finnas med som ett av fyra perspektiv. Tidigare hopplösa diskussioner om huruvida detta är viktigt/bra eller inte, behöver inte längre läggas energi på, dvs. den didaktiska varförfrågan är löst av ett krav. Nu verkar de flesta helt plötsligt tycka precis som i utredningen och det är bara att börja fokusera på vad- och hur-frågorna. Här finns kanske en blivande svaghet att vi tar för mycket för givet tror därför att vi själva behöver prata om varför-frågan för att tydligare se vad för digital kompetens och hur den ska uppnås. 1b Nya lösningar tvingas fram / Nytänkande / Nytt område Att vara tvungen att skapa ny utbildning betyder att nya lösningar tvingas fram vi MÅSTE skriva om kursplaner, det gynnar nytänkande och att det är ett nytt område känns lite spännande och kul. Det kan hjälpa mot det motstånd/den trötthet som finns mot att göra nya kursplaner igen. Stöd i kursplaneskrivandet skulle välkomnas. Svagheten här är en tids- och resursfråga, vi måste fundera på hur vi kan stödja effektivt. 2 Fusionen det finns ett samförstånd Fusionen gör att nya gruppkonstellationer skapas och vi är inte fast i gamla roller. Båda kanslicheferna och dekanerna lyfter fram vikten av vårt projekt, UK. Vi har alltså ett försprång att formulera båda de övriga didaktiska vad- och hur-frågorna. Här behöver vi nog vara rätt snabba innan folk tycker att de redan kan och alla är experter på digital kompetens. Jämför med PBL, reflektion och delaktighet. Det blev så politiskt korrekta begrepp att alla jobbade PBL, reflekterande och hade delaktiga elever. 3 Forskningsanknytning Helt plötsligt anses det också värt att ha IKT med i en forskningsprofil och vi kan få den forskningsanknytning vi letat efter, vilket stärker tilltron att det blir hållbart. Det finns redan mycket forskning internationellt om IKT och lärande som inte har väckt något större intresse bland svenska lärarutbildare, så det finns en viss osäkerhet på vilken förändring detta innebär i praktiken. Vi behöver satsa på aktionsforskning så att man både skapar ny kunskap och förändring i praktiken. Aktionsforskning kan även motverka problemet att alla redan kan. Tex. kan våra lärarutbildare göra aktionsforskning tillsammans med våra pilotskolor. Skolorna får hjälp att belysa verksamheten pedagogiskt och lärarutbildarna får lära sig om en ny verksamhet som de aldrig varit i själva. SWOT hot 1. Otydlighet Största hotet är att vi uppfattas som otydliga. Otydligheten ligger inte i målet att förändra kursplaner mot ett större innehåll av digital kompetens, utan vad detta betyder. Lärarutbildningen består av allmänt utbildningsområde som syftar till en generell lärarkompetens och inriktningar som innehåller fördjupningar mot ämnen eller ämnesområden.
4 Följande frågor bör vi ställa oss: Vad betyder digital kompetens för ett kursinnehåll i AUO, både i den högskoleförlagda delen och i VFU:n? Vad betyder digital kompetens för ett kursinnehåll för en inriktningslärare i exempelvis Sv/Ma/Id eller mot förskolans tidiga år på motsvarande sätt? Gemensamt för båda frågorna är kopplingen till vetenskap och beprövad erfarenhet men viktigt också är ett förhållningssätt till den snabbt ökande förändringstakten som drivs på av utvecklingen på nätet. Är vi för otydliga i vad vi vill uppnå är risken större att vi konkurreras ut av andra intressen i lärarutbildningen. Viktigt att poängtera att digital kompetens inte är bara är något som läggs ovanpå allt annat utan måste integreras. Men man ska inte underskatta betydelsen av det nya och därmed att arbetet kräver tid. 2. Arbetsbelastning Är också ett reellt hot. Det är många frågor som ska lösas både när det gäller fusion och ny lärarutbildning i form av kursplanearbete och organisationsförändringar. Vi ska inte underskatta betydelsen av att tid och engagemang prioriteras på något man kan i stället för det nya, i tider av stora förändringar. 3. Motstånd I takt med att samhällsförändringarna blir tydligare minskar motståndet. Det blir alltmer uppenbart att digitaliseringen och nätets utbredning påverkar alla samhällssektorer. Men det är inte betydelselöst hur vi kopplar våra utvecklingsfrågor till faktisk kompetens. Den akademiska traditionen finns och kan inte bortses ifrån. Vi bör sträva efter att se möjligheter till differentiering av kompetensutveckling beroende på vilken typ av engagemang man har i lärarutbildningen. 4. Risk att drunkna i processer Är ett mindre hot idag. Beror framförallt på att vi har ett stöd i ledningen som ställer krav. Viktiga strategiska beslut är fattade. Övriga diskussionspunkter Förutsättningarna och utgångspunkterna för projektets frågor är olika för de medverkande lärosätena. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar diskuterar utifrån målsättningen med Linnéuniversitetet och utvecklingen av lärarutbildningen, medan processerna ser annorlunda ut för BTH som saknar lärarutbildning och inte berörs av fusionen. Det innebär för fortsättningen av projektet att respektive lärosäte internt måste fundera över hur de ska förvalta resultaten från Ung kommunikation och det kan vara olika målbilder för de olika lärosätena. En svårighet har varit att engagera studenter i projektet eftersom deras medverkan måste ske utanför skoltid. Frågorna kring digital kompetens har sällan lyfts av studeranderepresentanter i påverkansorganen, vilket är olyckligt eftersom det handlar om vilka komponenter som borde ingå i lärarutbildningen. Det har funnits tendenser till att värja sig för frågorna bland mindre grupper av lärarstudenter. Det finns förmodligen studenter som sökt sig till läraryrket just för att slippa it. Men efterfrågan börjar nu ändå komma bland studenterna, i takt med att det blir mer en mer efterfrågad kunskap över lag, och det som kunnat uppfattas som ett motstånd bland studenterna krymper.
5 Den nya lärarutbildningsnämnden för Linnéuniversitetet kommer att ha en beställarfunktion gentemot allmänna utbildningsområdet (AU). Det gör att man måste vara tydlig i sin beställning för innehållet i AU men också att man har möjlighet att säga ifrån om man inte innehållsmässigt får vad man vill ha.
Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar
1 Möte, Ung Kommunikation i halvtid med KK-stiftelsen den 21 oktober på Växjö universitet Minnesanteckningar Program Gemensam diskussion: KK-stiftelsen, Apel, universitets- och högskoleledning, dekaner,
Läs merLägesrapport FUS:arbete. Aug 2015
Lägesrapport FUS:arbete Aug 2015 I FUS 2017-2022 skall följande särskilt beaktas Uppdrag från HSST resultaten av forskningsutvärderingen MER14 resultaten av genomförda utbildningsutvärderingar vidareutveckling
Läs merVad diskuterades på Rektors inspirationsdagar aug? En sammanfattning
Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar 24-25 aug? En sammanfattning Våra tillgångar Närhet, tillgänglighet och flexibilitet - Litenhet som tillgång. Snabbrörliga. Flexibla. - Nytt universitet. Mottagligt
Läs merHögskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax
Sidan 1 av 5 Dnr; 715/333-05 Enheten för lärarutbildning Bilaga 4 IKT-plan IKT-plan Lärarutbildningscentrum, Högskolan Kristianstad Inledning: Tre grundläggande utgångspunkter ligger bakom skrivandet av
Läs merBibliotekets roll i lokal och regional utveckling
Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser
Läs merUTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merHandlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSNÄMNDEN FÖR LÄRARUTBILDNING Handlingsplan för utveckling av IKT inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2009-2010 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning
Läs merBedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
1 Umeå universitet Fakultetsnämnden för lärarutbildning Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Studentens namn: Lokal lärarutbildare: Ansvarig universitetslärare: Kurs: Termin: Partnerområde/skola:
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merVision och strategi Universitetsbiblioteket
Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08
Läs merUFL:s kommentarer till policy och handlingsplan:
Karin Fogelberg Tobias Pettersson UFL 2010 02 25 Dnr G 8 3348/08 UFL:s kommentarer till policy och handlingsplan: Forskning och utbildning i samspel: Utbildningens forskningsanknytning och forskningens
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merVerksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning NLU
Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2017-2019 NLU 2017-02-09 Dnr: ST 2016/4704-1.1 Verksamhetsplan NLU 2017-2019 A. Kompetensförsörjning I. Vetenskaplig kompetens Målsättning: NLU ska genom
Läs merIT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning
IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU40 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 4 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merINLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola
VARUMÄRKESPLATTFORM INLEDNING För att upplevas som en tydlig och relevant aktör behöver Malmö högskola bedriva ett kontinuerligt och målmedvetet varumärkesarbete. Vår verksamhet finansieras till stor del
Läs merForskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning
Grundutbildningsberedningen Sven-Åke Lindgren Karin Kjellgren Maxim Fris FÖRSLAG 1 / 5 2008-08-26 dnr G 8 3348/08 Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens
Läs merRambesta llning ga llande avslutande verksamhetsfo rlagd utbildning inom A mnesla rarprogrammet inriktning 7 9 och inriktning gymnasiet
BESLUT 2013-12-10 Dnr LiU-2013-00199 Rambesta llning ga llande avslutande verksamhetsfo rlagd utbildning inom A mnesla rarprogrammet inriktning 7 9 och inriktning gymnasiet Detta dokument ger en kortfattad
Läs merProgrammets syfte och mål
Avans Olle Vogel Programmets syfte och mål Syfte Stärka den forskningsnära utbildningen och näringslivets kompetensförsörjning på avancerad nivå. Mål Utveckla utbildningar på avancerad nivå inom betydelsefulla
Läs merStrategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola
Beslutad av högskolestyrelsen 2017-02-14 Dnr: BTH-1.2.1-0053-2017 Strategisk plan för Blekinge Tekniska Högskola Denna strategiska plan är högskolestyrelsens och högskoleledningens dokument för att på
Läs merRiktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument
Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument info r VFU-kurs. Fo rskolla rarprogrammet Introduktion I samband med införandet av ny lärarutbildning beslöt lärarutbildningsnämnden att utveckla generella
Läs merVerksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU
Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU 2016-02-04 Dnr: ST 2015/210-1.1 A. Kompetensförsörjning I. Rekryteringsstöd vetenskapligt kompetenta lärare i undervisningen Målsättning: NLU ska
Läs merUr Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) : Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16
Ur Riksdagsbeslut för den nya lärarutbildningen (Sverige) 100428: Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU16 Ny lärarutbildning Betänkande 2009/10:UbU16 Utskottets förslag och kammarens omröstning
Läs merSLU, Enheten för miljökommunikation
SLU, Enheten för miljökommunikation Kommunikation vid naturresurshantering Samverkan Kunskapsutbyte Deltagande processer Maktutövande Konflikter Sakområden -Reservatsbildning -Skogsproduktion -Livsmedelssystem
Läs merHögskolan Dalarnas lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor
s lärarutbildning söker partnerförskolor och partnerskolor inledde hösten 2013 ett fördjupat samarbete med PUD-regionens förskolor och skolor gällande den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för lärarutbildningarna.
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning i praktiken
Verksamhetsförlagd utbildning i praktiken Studerandekommittén Välkommen på VFU! En av tankarna bakom dagens lärarutbildning är att föra praktik och teori närmare varandra. Den högskoleförlagda delen och
Läs merUnderlag till diskussion kring Kvalitet Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete
Underlag till diskussion kring Kvalitet Referensgruppsmöte i s visions och strategiarbete 2018-01-09 Instruktion På mötet den 9 januari kommer vi att fokusera på att formulera och konkretisera ett nyläge,
Läs merLärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar
Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merFörsöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel
Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Askim
Läs merBil 22:7. Till LuN möte 2010-03-30. Uppdraget
Till LuN möte 2010-03-30 Bil 22:7 Uppdraget Vid möte den 4 februari 2010 beslutade Lärarutbildningsnämnden (LuN) att tillsätta en arbetsgrupp för att tydliggöra LuNs förväntningar i fråga om användning
Läs merVälkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare. Karlstads universitet 2 februari 2017
Välkommen till VFU-dag för lokala lärarutbildare Karlstads universitet 2 februari 2017 Dagens schema: 10.15 10.30 Välkomna! 10.30 11.30 Handledning och bedömning 11.30 12.30 Gemensam lunch 12.30 13.30
Läs merPedagogisk plan för Linnéuniversitetet
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska
Läs merPILS PROJEKTKONFERENS Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen
PILS PROJEKTKONFERENS 2012-01-24 Didaktiska fördjupningskurser för universitetslärare inom och utom lärarutbildningen Projektdeltagare Peter Johanson (Inst. f. globala studier) Hans Landqvist (Inst. f.
Läs merHögskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2
Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde
Läs merÖrebro universitets vision och strategiska mål
Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten
Läs merFörsöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel
Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Askim
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Läs merLSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 11 LSU160, Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng Impediments for Learning and Pedagogical Consequences, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1.
Läs merLärande, undervisning och informationsteknologi (IT)
KURSPLAN LIT120, LIT220 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) KOMMENTARDEL till Inriktningen Lärande, undervisning och informationsteknologi (IT) 1.
Läs merStrategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Läs merGemensamma nämnare i nämnders SWOT-analyser
2015-12-17 Gemensamma nämnare i nämnders SWOT-analyser Interna faktorer Positiva faktorer Gemensamma styrkor för kommunen är: - Kompetent, lojal och engagerad personal - Medvetenhet om förändringsbehov
Läs mer#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott
#skoldigiplan Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet Annika Agélii Genlott Annika.agelii.genlott@skl.se Linkedin @angen_s Organisation Styrgrupp: Utbildningsdepartementet, Skolverket,
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDENS RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) Sjätte upplagan, reviderad
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDENS RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) Sjätte upplagan, reviderad 1 2 Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen
Läs merLärarutbildningskonventets alumnenkät
Styrgrupp Försöksverksamhet med övningsskola och övningsförskola Lärarutbildningskonventets alumnenkät Camilla Hansén, utredare Onsdag 23 januari 2019 Bakgrund Örebro universitet har deltagit nationella
Läs merKursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan:
Bilaga 1 Förslag A på mall för kursvärdering Kursvärdering av kurs inom 2011 års lärarprogram vid Göteborgs universitet Kursens namn: Kurskod: Termin: Länk till aktuell kursplan: Del 1 Frågor om kursen
Läs merVerksamhetsförlagd utbildning (VFU) Lärarutbildning på distans för gymnasieskolans yrkesämnen
2010-10-06 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Lärarutbildning på distans för gymnasieskolans yrkesämnen 1. Inledning och bakgrund Yrkeslärarutbildningen inleddes under hösten 2007 som ett projekt mellan
Läs merETT STARKT MDH. Delprojekt: Styrgruppen för Ett starkt MDH
ETT STARKT MDH Delprojekt: kraftsamling@mdh Styrgruppen för Ett starkt MDH 2011 12 09 1 UPPDRAG Att möta alla medarbetare för att: informera skapa dialog fånga upp idéer Tidsplan: Våren 2011: rektorsråd
Läs merTill dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby
Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort
Läs merUtvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Läs merStrategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet
Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.
Läs merKURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU
Läs merFörskollärarprogrammet 210hp
Akademin för utbildning och ekonomi Faculty of Education and Business Studies UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Lärarutbildningsnämnden Förskollärarprogrammet 210hp Preschool Teacher Education Programme 210cr
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merPolicy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning
sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se
Läs merTEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Läs merArbetsrapport Ung kommunikation
2009-11-04 Arbetsrapport Ung kommunikation Ann Öhman Sandberg APeL (www.apel.- fou- se) APeLs utgångspunkter för rapporten Forskningen omkring KK-stiftelsens IT-satsning i lärarutbildningen är knuten till
Läs merÄmneslärarprogrammet 300 högskolepoäng
HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN Avancerad nivå Ämneslärarprogrammet Programkod: LGÄYY Inriktningskod: Enma/Enre/Maen/Mare/Reen/Rema Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2011-02-18 Ämneslärarprogrammet
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merRiktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet
Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU30 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 3 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merKommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2017/217 Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga fakulteten Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (arbetsutskottet)
Läs merTeknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Läs merMålbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet
Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merLNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merFokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm
Fokusgruppen Lärande i en social kontext Jonas Aspelin, Christer Elfversson och Helena Malm Bakgrund 1) Lärande i en social kontext (Lisk) är ett begrepp på KSM som täcker och ersätter huvuddelen av det
Läs merRamverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss
Ramverk för kvalitetssäkring av forskning - en idéskiss Åsa Kettis Avdelningen för kvalitetsutveckling Uppsala universitet Utveckling av kvalitetssystem för forskningen V SUHF 2018-05-13 Disclaimer Idéskissen
Läs merLAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng General Education Field 1, The Teaching Profession and Society, 30 higher education credits
Läs merLSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng
= Gäller fr.o.m. ht 08 LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng Special Needs Education in Pre School, School and Society, 15 higher education credits Grundnivå/First Cycles
Läs merAvsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen
Avsiktsförklaring gällande ULF-försöksverksamhet med praktiknära forskning i Skåneregionen Bakgrund I Skåneregionen finns sedan 2011 en regional samverkansorganisation för en skola på vetenskaplig grund,
Läs merStrategisk plan för fakulteten för konst och humaniora
Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående
Läs merLMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng
LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merKompletterande påbyggnadsutbildning till lärare (KPL) Supplementary Training for Teacher Education Program
1(6) Utbildningsplan Kompletterande påbyggnadsutbildning till lärare (KPL) Supplementary Training for Teacher Education Program 1. Basdata Omfattning: 90 hp Utbildningen Kompletterande påbyggnadsutbildning
Läs merVägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på
Läs merGuide för lärarutbildare. Råd till dig som handleder lärarstuderande inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Uppdaterad
Guide för lärarutbildare Råd till dig som handleder lärarstuderande inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Uppdaterad 2019-03-05 VFU står för verksamhetsförlagd utbildning. Det innebär att pedagogisk
Läs merInteraktiva medier och lärande
Interaktiva medier och lärande Publicistiska arbetssätt i skolan Kurslitteratur Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur. Publicistiska arbetssätt i skolan Publicering
Läs merRäcker kunskaperna i matematik?
Bilaga 2 Räcker kunskaperna i matematik? LARS BRANDELL Bakgrund Ett viktigt underlag för regeringens uppdrag till NCM har varit Högskoleverkets rapport Räcker kunskaperna i matematik? (Högskoleverket,
Läs merUtvärderingen av hållbar utveckling: Frågor och svar
1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen 2017-02-01 111-202-16 Handläggare Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@uka.se Utvärderingen av hållbar utveckling: Frågor och svar Information om Universitetskanslersämbetets
Läs merKK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2)
Datum KKS dnr 2018-06-25 20180067 KK-stiftelsens svar på remiss av rapporten Kvalitetssäkring av forskning 2018:2) KKS2000 v3.0 2011-06-27 Inledning KK-stiftelsen har av UKÄ inbjudits att lämna synpunkter
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen
Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs mer1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet
Delrapport Entreprenörskap inom Hälsa vård och välfärd 2012-10- 31 Dnr: 00164872 1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Mälardalens Högskola arbetar för att skolans studenter förutom sin grundutbildning
Läs merUtbildningsplan För Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng
Akademin för utbildning och ekonomi Utbildningsplan För Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 högskolepoäng Programkod: Inriktningskod: Nivå:
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merIT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merYttrande över ÅA/VR lärarutbildning ABs ansökan om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan i engelska
1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Tomas Egeltoft 08-563 088 28 tomas.egeltoft@uk-ambetet.se Reg.nr 2013-01-29 641-2691-12, 42-42-13 Regeringen Utbildningsdepartementet Yttrande över ÅA/VR
Läs merUTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011
UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens
Läs merPsykologiska institutionen
HANDLINGSPLAN 2019 2020, VERKSAMHETSPLAN 2019 Dnr V 2018/703 Psykologiska institutionen DATUM: 2018-10-30 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Läs mer