Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för Närhälsan Avseende år 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-14 Karin Rignér 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 7 Struktur för uppföljning/utvärdering 7 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 8 Riskanalys 9 Händelseanalys 9 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 10 Hantering av klagomål och synpunkter 10 Sammanställning och analys 10 Samverkan med patienter och närstående 11 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 11 Resultat 12 Övergripande mål och strategier för kommande år 13 3

Sammanfattning Patientsäkerhetsarbetet i Närhälsan har under 2015 haft förvaltningens patientsäkerhetsplan som utgångspunkt. Planen reviderades senast i november 2013 efter fördjupad analys av föregående patientsäkerhetskulturmätning 2013. Vi har avvaktat med uppdatering i väntan på resultatet av 2015 års kulturmätning Närhälsans svaga områden är benägenhet att rapportera avvikelser, högsta ledningens stöd, överföring av patienter och information samt arbetsbelastning och bemanning. Sistnämnda dimension har identifierats även genom medarbetarenkäterna 2013 och 2015. Strategier kopplade till handlingsplanen har varit återföring av resultat från Medcontrol lokalt och på områdesnivå, fortbildning i systemet riktat till chefer och medicinska rådgivare samt centralt stöd i utredningar och handlingsplaner vid negativa händelser, tillbud och klagomål. Högsta ledningens stöd har markerats i styrande dokument/riktlinjer och metoden att kommunicera dessa har förbättrats. Uppföljning, analys och återföring av avvikelsestatistik sker på områdesnivå. En modell för patientsäkerhetsdialog (patientsäkerhetsrond) i primärvård har tagits fram. Denna har prövats 2015 och utvärdering pågår. Samarbete med de fyra vårdhygienavdelningarna har utvecklats ytterligare. Vi har haft fortsatt fokus på att uppnå regionfullmäktiges prioriterade mål med bäring på patientsäkerhet, läkemedelsgenomgångar till listade patienter > 75 år samt ökad andel hembesök/hemsjukvårdsbesök till listade över 75 år. Vi har fortfarande en bit kvar för att nå våra mål. Risk för vårdskador och inkomna klagomål identifieras på varje arbetsplats och handläggs av respektive verksamhetschef. Den lokala utredningen och återföringen på APT är ett viktigt moment för motivationen att rapportera. Allvarliga avvikelser rapporteras till och utreds av chefläkarenheten tillsammans med berörd verksamhet och patient/anhörig. Alla klagomål från IVO Lex Maria- bedöms. Vi har under 2015 sett ett ökat intresse från främst våra chefer för avvikelsehantering samtidigt som antalet rapporterade händelser har minskat. Vi har infört en modell för att sprida våra händelseanalyser och åtgärdsplaner till linjeorganisation och medicinska rådgivare. Vi har fortsatt att kommunicera våra riktlinjer i informationen från förvaltningsledningen APT- info och i nyhetsbladen Chefläkarnytt och Sic (för läkemedel). Vårdhygienfrågorna har tydligare kommit på agendan. Vi har arbetat med implementering av vårdplanering på distans. 4

Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Utgångspunkt för Närhälsans patientsäkerhetsarbete under 2015 har varit dels den reviderade handlingsplan som fastställdes i förvaltningsledningen 2013-11-26, dels avvikelser och patientklagomål. Vi planerar att uppdatera handlingsplanen utifrån resultaten i 2015 års kulturmätning. Följande svaga områden identifierades i kulturmätningen 2013 och har varit prioriterade i 2014 och 2015 års patientsäkerhetsarbete: 1. Överlämningar och överföringar av patienter och information (40 %) 2. Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet (42 %) 3. Benägenhet att rapportera händelser (47 %) 2013 års mätning visade att området Överlämning av patienter och information hade förbättrats från 40 till 47 %. Området Arbetsbelastning och personaltäthet hade däremot ökat. Detta område föll ut negativt även i medarbetarenkäterna 2013 och 2015 och hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Våra tre tidigare fokusområden har kvarstått under 2015. Mål i handlingsplan 2014-2015: Överlämningar och överföringar av patienter och information förbättrade värden i nästa säkerhetsenkät till > 50 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete förbättrade värden i nästa säkerhetsenkät till > 60 Benägenhet att rapportera händelser förbättrade värden i nästa säkerhetsenkät till > 50 För resultat 2015 se sid 12. Under 2015 har vi arbetat på följande sätt med våra prioriterade områden: Överlämningar och överföringar av patienter och information Vi har haft fortsatt fokus på tillämpandet av Närhälsans remisshanteringsrutin. Vi har blivit mer konsekventa i att efterfråga information från sjukhusen i samband med överföring av vårdansvar. Vi har arbetat vidare för bättre kvalitet i vår medverkan i samordnad vårdplanering, bl.a. genom vårdplanering på distans. Vi fortsätter att utveckla vår interna kommunikation. Dokumentation är en viktig aspekt där det på många håll finns förbättringspotential när det gäller såväl innehåll som utskriftstider. Uppföljning sker systematiskt månadsvis av utskriftstider. Högsta ledningens stöd Patientsäkerhetsfrågor har fått en mer framträdande roll i förvaltningsledningen där en stående punkt på dagordningen är aktuellt från chefläkaren. Nya riktlinjer presenteras i förvaltningsledningen och fastställs formellt av primärvårdsdirektören. De nya riktlinjerna presenteras nu även i det bildspel (med länkar) som går ut i linjen efter varje förvaltningsledningsmöte och som ska nå alla medarbetare via APT enligt förvaltningens kaskaderingssystem Närhälsans medicinska råd bestående av chefläkare och primärvårdschefernas medicinska rådgivare är en del av högsta ledningens stöd. Rådet har under året granskat och godkänt en rad nya riktlinjer och fört diskussioner i patientsäkerhetsfrågor, bl.a. 5

med utgångspunkt från Lex Maria- ärenden. Nyhetsbladet Chefläkarnytt ges ut efter varje möte med kortfattad medicinsk information. Nyhetsbladet SIC om läkemedel kommer varje månad från vårt läkemedelsråd. Patientsäkerhet är en stående punkt i introduktionsprogrammet för våra nya chefer. Benägenhet att rapportera händelser Rapporterade avvikelser 2015 2015 2014* Vårdval 2345 3711 Beställd primärvård 866 1631 Närhälsan 3350 5072 Per årsarbetare 0,6 0,84 * Jämförelse mellan siffrorna för vårdval och beställd vård kan inte göras mellan 2014 och 2015 p.g.a. införandet av Vårdval rehab 140901. Användandet av Medcontrol har fortsatt att utvecklas under året. Vi har hållit en rad utbildningar i avvikelsehantering och systemet Medcontrol riktade till våra chefer och medicinska rådgivare och ger också individuellt användarstöd. Målet 1,0 rapporterade avvikelser per årsarbetare och år har kvarstått i handlingsplan 2014-2015. Vi har under 2015 sett en sjunkande tendens att rapportera, vilket är en trend för hela regionen. För vår del tror vi att införandet av vårt nya vårddokumentationssystem har tagit mycket tid och kraft i anspråk från medarbetarna. Avvikelse- och klagomålshantering i patientsäkerhetsarbetet Chefläkaravdelningen bistår verksamheterna i att utreda tillbud, negativa händelser och klagomål. Chefläkare och utvecklingsledare arbetar parvis mot sina geografiska områden och samverkar med ledningen lokalt. Vi har ett tätt och intensivt förvaltningsövergripande samarbete inom chefläkaravdelningen och har därför möjlighet att överblicka Närhälsan i hela Västra Götaland. Det ger oss möjlighet att se mönster även i sällan förekommande negativa händelser. Bl.a. har vi på så sätt identifierat behov av bättre rutiner för att identifiera svårt sjuka patienter i vårt stora flöde. Avvikelser och klagomål är fortlöpande föremål för gemensam bedömning i chefläkaravdelningen och ligger till grund för vårt patientsäkerhetsarbete. Övergripande mål utifrån regionfullmäktiges prioriterade mål Övergripande mål har utifrån regionfullmäktiges prioriterade mål varit dels att öka antalet läkemedelsgenomgångar för listade patienter 75 år och äldre, dels att öka andelen hembesök/hemsjukvårdsbesök till listade personer 75 år och äldre. Beträffande läkemedelsgenomgångar har vi arbetat vidare med vår handlingsplan för att nå målet 65 %. Utfall 2015 var 46,3 %. När det gäller hembesök är det en utmaning att öka antalet utan att ge avkall på vårdgarantins tillgänglighetskrav. Goda exempel finns inom förvaltningen med bl.a. särskilda hemsjukvårdsteam. Målnivå 2015 var 20 % och utfall för VGPV 18,6 %. 6

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Patientsäkerhetsarbetet bedrivs i första hand ute i varje verksamhet av engagerade medarbetare under ledning av verksamhetschef. Merparten av de avvikelser som uppmärksammas i den egna verksamheten kan hanteras lokalt. Återföring efter utredning sker på APT. I de fall där identifierade avvikelser föranleder Lex Maria- bedömning skickas de till respektive chefläkare. Klagomål direkt till enheten handläggs av verksamhetschefen och ska rapporteras i Medcontrol liksom klagomål via IVO, vilka alltid gå till Lex Maria- bedömning. Alla ärenden från och till IVO handläggs i samråd med Chefläkaravdelningen. Då Lex Maria- anmälan är aktuell och även vid andra klagomål av allvarligare natur genomförs händelseanalys under ledning av utvecklingsledare och chefläkare. Risker och åtgärdsplaner tas tillvara för ett lärande i hela organisationen. Chefläkaravdelningen ansvarar för ärendehandläggningen gentemot IVO och andra medicinska frågor som kommer till förvaltningen. Att ta fram förvaltningsgemensamma riktlinjer utifrån identifierade behov ligger på chefläkarna tillsammans med det Medicinska rådet. Avdelningen representerar förvaltningen i en rad regionala sammanhang som har bäring på patientsäkerhet, exempelvis program- och prioriteringsråd, sektorsråd, läkemedelskommitté och regionala Strama. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Uppföljning sker via chefläkaravdelningen. Fördjupad analys av statistik från Medcontrol återförs till alla områdesledningar inom vårdval och beställd vård vid besök, vilket ger utrymme för en dialog med lokal förankring. Vi har under året arbetat med en modell för patientsäkerhetsdialog/ patientsäkerhetsrond på enhetsnivå och denna har testats i ett projekt med interventionsvårdcentraler och kontroller. Uppföljning och utvärdering pågår. Det finns inte så mycket erfarenhet av metoden i primärvård i Sverige ännu och vi hoppas kunna bidra till kunskapsutvecklingen på området. Båda dessa åtgärder ser vi som viktiga i att markera högsta ledningens stöd. Punktprevalensmätningen av basala hygienrutiner genomfördes för andra gången i maj 2015. Vi hade ett relativt högt deltagande från både vårdval och beställd vård. Analys av resultaten visar att vi har förbättringsområden. Tillsammans med vårdhygien planeras insatser, bl.a. pågår ett arbete med att göra SU:s webbaserade hygienkörkort tillgängligt för oss via regionens lärplattform. Vi fortsätter med årliga punktprevalensmätningar och testar nu en modell för egenkontroll av vårdhygien på våra enheter. Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt VGR:s enkätmodell har följts upp av våra apotekare. 7

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. Bl.a. används följande källor för uppföljning: Patientsäkerhetskulturmätningen Avvikelserapporter Öppna jämförelser Munin Näranalys Concise/Insikt Qreg PV NDR Patientnämnder används som underlag för patientsäkerhetsplanen. fritextsvaren i kulturmätningen är värdefulla underlag i strategiarbetet för att nå våra mål. används som underlag för patientsäkerhetsarbetet för att utveckla vårt ledningssystem med exempelvis nya riktlinjer och för att identifiera kompetensutvecklingsbehov. identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet och regionfullmäktiges prioriterade mål identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet läkemedelsuppföljning identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden i medicinsk kvalitet identifiera förbättringsområden fr.a. i bemötandefrågor. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Samverkan med både region och kommuner är viktig för patientsäkerheten, fr.a. tänker vi på informationsöverföring mellan vårdgivarna. Förutom kommunikation av det skrivna ordet så skulle vi vilja utveckla möjligheterna till konsultation och samråd i vardagen i konkreta patientärenden. Här finns det olika förutsättningar inom olika discipliner och i olika geografiska områden. Att psykiatrin är ett angeläget samverkansområde är väl känt och här ser vi ett fortsatt stort behov av ett bättre samarbete runt de av våra patienter som rör sig mellan vårdnivåerna. Inte minst gäller det suicidnära patienter. Flertalet av de Lex Mariaärende gällande suicid som vi har utrett under de senaste åren visar stora brister i kommunikation och samverkan mellan vårdnivåerna. Detta har drabbat patienterna trots att vi för vår egen del i de flesta fall har handlat i enlighet med best practice genom att remittera in dessa patienter för slutenvård/psykiatrisk bedömning. Att gemensamt göra händelseanalyser i dessa fall tror vi skulle vara en framgångsfaktor. 8

Så har också skett i delar av regionen om än i ringa omfattning. Det vore önskvärt att vi i VGR inför en gemensam rutin för att i samverkan mellan psykiatri och primärvård utreda tillbud och negativa händelser gällande suicid. I vissa delar av vårt område har det under 2015 glädjande nog skett en förbättring i samverkan på ledningsnivå mellan oss och psykiatrin. Detta skapar förhoppningsvis förutsättningar för att utveckla ett bättre samarbete även runt våra gemensamma patienter. Samordnad vårdplanering har tagits om hand i Närhälsan genom att förvaltare i de olika områdena har utsetts och en styrgrupp har bildats. Förvaltarna inom Närhälsan samverkar med delregionala grupperingarna och deltar i det Västra Götalandsregionens gemensamma utvecklingsarbete. Breddinförande av modellen för samordnad vårdplanering på distans pågår. Metoden har visat sig vara effektiv och uppskattad av patienterna. Närhälsan har överenskommelser med sjukhusens medicintekniska avdelningar och samarbetar vårdhygienavdelningar. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Behov av riskanalyser identifieras i första hand inom Närhälsans säkerhetsorganisation. Styrgrupp för säkerhet utgörs av stabscheferna, som bemannar beredningsgrupp med medarbetare från funktionerna IT, HR, ekonomi, kommunikation, chefläkare, utveckling och kansli. Avstämning sker med områdeschefer. Vi anser att vi därmed får en bred täckning av förvaltningen och har möjlighet att fånga upp signaler och synpunkter från hela organisationen. Metoden anpassas efter den aktuella frågeställningen. Under 2015 har vi genomfört sex övergripande riskanalyser, i flertalet fall i samband med utvecklingen av vårt nya vårddokumentationssystem. Vi har då använt kompetens från regionens säkerhetsstrategiska avdelning och VGRIT. Vi har inom vår organisation personer med kunskap i olika riskanalysmetoder. I riskanalyserna ingår alltid att upprätta en åtgärdsplan med planerad uppföljning. Händelseanalys Vårdskada/risk för vårdskada utreds av något av våra team bestående av chefläkare och utvecklingsledare i samverkan med patient/anhörig och berörd verksamhet. Vi använder den metod för händelseanalys, som har utarbetats av Socialstyrelsen, SKL och Östergötlands läns landsting. Vi har ännu inte infört det webbaserade IT-verktyget Nitha eftersom det i hög grad upplevs som sjukhusorienterat och inte passar vår verksamhet särskilt bra. Under 2015 har vi kartlagt och beskrivit områden i Nitha, som behöver anpassas till primärvårdsstrukturen med avsikten att kunna medverka till systemets utveckling. Inom ramen risk och händelseanalyser skrivs åtgärdsplaner. Systematisk uppföljning av dessa är på förvaltningsövergripande nivå ett utvecklingsområde för det kommande året. 9

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Närhälsans medarbetare har under 2015 rapporterat 0,6 avvikelser per årsarbetare. Avvikelser utreds i första hand inom den egna verksamheten. I de fall allvarliga risker eller negativa händelser identifierats kontaktar verksamhetschefen chefläkaren för Lex Maria- bedömning. Om en händelseanalys är aktuell utförs denna av utredningsteamet tillsammans med verksamhetschef och berörda medarbetare. Patient/närstående involveras alltid i utredningarna. Handlingsplaner tas fram av verksamheten med stöd av utredningsteamet och verksamhetschefen ansvarar för att genomföra planerade åtgärder. Utredningsteamet sprider kunskap om identifierade risker till hela organisationen via Medicinska rådet och genom publicering av kortversioner på intranätet. Vi arbetar för att öka avvikelserapporteringen genom utbildningsinsatser riktade till i första hand chefer och medicinska rådgivare. Vi har under 2015 fördjupat våra analyser av statistik från Medcontrol och återför nu denna på områdesnivå. I den dialog som uppstår med våra chefer kan vi se ett ökat intresse för patientsäkerhet. En ytterligare fördjupning i form patientsäkerhetsronder (patientsäkerhetsdialog) på enhetsnivå är en modell som testats och för närvarande föremål för utvärdering. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vi har ett system för att ta emot och utreda klagomål som kommer via IVO. Chefläkaravdelningen är mottagare av dessa ärenden från diariet och kommunicerar med respektive verksamhetschef och övriga berörda. Överenskommes om hur de ska utredas och besvaras. Alla klagomål från IVO Lex Maria- bedöms. Övriga klagomål handläggs av respektive chef, vid behov i samråd med chefläkaravdelningen. Klagomål från personal utreds på samma sätt. Klagomål från övriga intressenter kan ibland kräva medverkan av kansliavdelningen och vår jurist. Klagomål från IVO: 196 st. varav 180 gäller vårdvalsenheter och 16 gäller beställd vård. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Vi samlar våra ärenden (Lex Maria, ärenden från IVO och patientnämnder) i Medcontrol. Fördjupad analys av statistik från 2015 års avvikelser presenteras nu på områdesnivå för respektive ledningsgrupp. Vi ser att informationsöverföring och remisshantering fortfarande är riskområden och tror oss se negativa effekter av bristande kontinuitet. 10

Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vi involverar alltid patient/närstående i våra utredningar och åtgärdsplaner. I regel sker detta vid personliga möten men telefonintervjuer och brevkontakt förekommer också utifrån patientens/anhörigs önskemål. Vi har etablerat patientråd på vissa av våra enheter. I dessa råd kan ämnena variera men patientsäkerhet kan aktualiseras i frågor som gäller exempelvis hur kommunikationen efter besök ska ske. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vi har på olika sätt verkat för att tydliggöra ledningens engagemang. Vi har med utgångspunkt i bl.a. avvikelser tagit fram, fastställt och kommunicerat en rad riktlinjer för Närhälsan. Vi stödjer våra verksamheter i att utveckla säkrare remissrutiner. Vi har följt upp läkemedelshanteringsrutiner. Vi har format en modell för att återföra fördjupad statistik från Medcontrol på områdesnivå. Vi har utvecklat en modell för patientsäkerhetsrond/ patientsäkerhetsdialog och denna kommer att utvärderas under 2016. Vi har utbildat chefer och medicinska rådgivare i avvikelsehantering och i Medcontrol. Vi har ger ut ett nyhetsbrev "Chefläkarnytt" som ger kort information om aktuella frågor och Lex Maria- ärenden från vårt medicinska råd. Vi har genomfört den andra punktprevalensmätningen i basala hygienrutiner. Vi har identifierat behov av ökad systematik i telefonrådgivning och triagering. RGS webb, det beslutsstöd som används inom 1177, införs på alla våra enheter liksom den evidensbaserade modell för primärvårdstriagering som utarbetats och utvärderats i vår egen organisation. Kopplat till detta har vi planerat bred medicinsk fortbildning till alla våra sjuksköterskor med start januari 2016. Kontinuerligt arbete med att rekrytera fr.a. läkare men även vissa andra bristyrken pågår. Ett stort projekt " fler läkare i Närhälsan" har sjösatts med målet att på sikt kunna bemanna vår organisation med egen personal. Vi har uppdaterat och samordnat våra avtal med sjukhusens MTA i hela regionen och bildat ett gemensamt MTA-råd. Vi arbetar ständigt med vår tillgänglighet, vårdgarantins nolla och sjua. Bl.a. genom förbättrad telefoni (metoder i call back systemen), genomgång av våra vårdprocesser, produktionsplanering mm. När det 11

gäller kontinuitet är det en viktig kvalitetsfråga och en stor utmaning i verksamheter med snål bemanning och höga tillgänglighetskrav. Inom området informationsöverföring har vi arbetat för att utöka vår delaktighet i samordnad vårdplanering och att inhämta och ta del av dokumentation från andra vårdgivare, främst sjukhusen. Vi har arbetat för att förkorta utskriftstider. Alla vårdcentraler följs upp fortlöpande avseende ej utskrivna och ej signerade diktat och åtgärder för att förstärka sekreterarfunktionen har vidtagits. IT-system: flera riskanalyser har genomförts kopplande till utvecklingen av det nya vårddokumentationssystemet och chefläkarna har varit rådgivande på ett antal punkter för att säkerställa patientsäkerheten. Minskad förskrivning av lugnande medel och sömnläkemedel är ett prioriterat område för regionens som helhet. Våra verksamheter är delaktiga i detta förbättringsarbete enligt den regionala handlingsplanen. Att säkerhetsställa att personal följer gällande lagar, författningar, rutiner och riktlinjer med koppling till patientsäkerhet åligger verksamhetscheferna, vilka vid behov kan stämma av med chefläkare och/eller jurist. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Vi har deltagit i STRAMA, dels med läkare och apotekare i regionala STRAMA. Dels uti i verksamheterna med aktiviteter i form av återkoppling av individuell förskrivning, reflekterande dialog och upprättande av lokala handlingsplaner. En betydande nedgång i antal förskrivna antibiotikarecept har noterats redan föregående år. För 2015 ses en ytterligare minskning som på regionnivå anges till drygt 3,1 % Primärvårdsnivån svarar för 80 % av minskningen och VGR tillhör nu de tio landsting/regioner med lägst förskrivning. Processmått Antal rapporterade avvikelser 3350 st. Antal rapporterade avvikelser 0,6 per medarbetare Antal riskanalyser 6 Antal händelseanalyser 62 Antal Lex Maria- anmälningar 52 varav 49 gäller vårdval och 3 gäller beställd vård. g Antal klagomål via IVO 196 varav 180 inom vårdval och 16 inom beställd vård. Resultat i nationella patiensäkerhetskulturmätningen 2015: Svarsfrekvens 55,5 % Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 64 % (jfrt 65 % 2013) Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 % (jfrt 59 % 2013) Identifierade förbättringsområden: Benägenhet att rapportera händelser 39 % (jfrt 40 % 2013) Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 38 % (jfrt 42 % 2013) Arbetsbelastning och personaltäthet 47 % (jfrt 46 % 2013) Överlämningar och överföringar av patienter och information 46 % (jfrt 47 % 2013) 12

Våra resultat för 2015 föranleder fortsatt patientsäkerhetsarbete med oförändrade förbättringsområden med vår uppdaterade handlingsplan som grund. Övergripande mål och strategier för kommande år Under 2016 kommer vi att uppdatera vår handlingsplan för patientsäkerhet med utgångspunkt från 2015 års kulturmätning. Detta arbete förestår eftersom resultat från mätningen nyligen har presenterats. Tyvärr var svarsfrekvensen betydligt lägre (55,5 % jfrt 81,6 % vid föregående mätning 2013) vilket medför begränsade möjligheter att göra jämförelser. Vi kommer arbeta vidare med bl.a. följande områden: Årlig punktprevalensmätning av basala hygienrutiner klädkod. Återföring av MCP statistik nedbruten på områdesnivå. Patientsäkerhetsdialoger, utvärdering. Läkemedelsgenomgångar, utifrån handlingsplan. Hembesök i kommunerna, utifrån handlingsplan. Minskad förskrivning av antibiotika utifrån Strama. Minskad förskrivning av lugnande medel/sömnläkemedel utifrån regional handlingsplan. Implementering av ett flertal nya regionala medicinska riktlinjer. Nytt är att vi i Närhälsan riskbedömer införandet från ett arbetsmiljöperspektiv vilket också har bäring på patientsäkerhet. 13