Planbeskrivning Detaljplan för del av Kronoberg 18 i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm, Dp

Stadsbyggnadskontoret Granskningshandling Planavdelningen Monika Rudenska 2015-03-10 Tfn 08-508 27 266 Sida 1 (32) Planbeskrivning Detaljplan för del av Kronoberg 18 i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm, Dp 2012-16265-54 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se

Sida 2 (32) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnad av det s.k. nya polishuset vid Kronobergsparken på Kungsholmen med ca 16 000 kvm BTA (bruttoarea) kontorslokaler. Planförslaget möjliggör åtta länkbyggnader för kontorsanvändning mellan befintliga byggnader inom planområdet. Länkbyggnader mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan placeras förskjutna i förhållande till de befintliga gavlarna så att de befintliga byggnaderna kan vara avläsbara i stadsbilden. Planförslaget innebär att de låga delarna mellan befintliga byggnader får rivas. Detaljplanen bekräftar även befintlig bebyggelse. Byggnadsfasader ska få en offentlig karaktär och utföras med högklassiga material som åldras vackert. Nya entréer mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan ska gestaltas tydligt i fasadutformningen med entréplatser mot gatorna. Förgårdsmarken mot omgivande gator bevaras och utvecklas så att den kan berika gaturummet med grönska och upplevs som offentlig plats. Detaljplanen möjliggör lokaler för polisverksamhetens framtida utveckling. Även enheter som idag hyr lokaler utanför kv. Kronoberg kan samlas inom kvarteret. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap 34 eller miljöbalken 6 kap 11 eller att en miljöbedömning behöver göras. Tidplan Samråd 2 kv 2014 Granskning 2 kv 2015 Antagande 2-3 kv 2015

Sida 3 (32) Innehåll Sammanfattning... 2 Planens syfte och huvuddrag... 2 Miljöbedömning... 2 Tidplan... 2 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Plandata... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Förutsättningar... 6 Stadsbild... 6 Befintlig bebyggelse... 8 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 10 Förgårdsmark med träd... 12 Parkering... 13 Kollektivtrafik... 14 Geotekniska förhållanden... 14 Störningar och risker... 14 Planförslag... 15 Stadsstruktur... 15 Ny bebyggelse... 18 Bil- och cykelparkering... 22 Teknisk försörjning... 22 Konsekvenser... 23 Behovsbedömning... 23 Miljökvalitetsnormer för luft och vatten... 23 Ljusförhållanden... 24 Träd... 29 Stadsbild... 29 Kulturhistoriskt värdefull miljö... 30 Gator och trafik... 30 Störningar och risker... 30 Tidplan... 31 Genomförande... 31 Organisatoriska frågor... 31 Verkan på befintliga detaljplaner... 31 Fastighetsrättsliga frågor... 31 Ekonomiska frågor... 32 Tekniska frågor... 32 Övriga frågor... 32 Genomförandetid... 32

Sida 4 (32) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är Kulturhistorisk karaktärisering, Stockholms stadsmuseum 2013 Medverkande Planen är framtagen av stadsbyggnadskontoret med Monika Rudenska som planarkitekt, i samarbete med Specialfastigheter Sverige AB och AG Arkitekter AB. Planens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnad av det s.k. nya polishuset vid Kronobergsparken på Kungsholmen med ca 16000 kvm BTA (bruttoarea) kontorslokaler. Planförslaget möjliggör åtta länkbyggnader för kontorsanvändning mellan befintliga byggnader inom planområdet. Länkbyggnader mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan placeras förskjutna i förhållande till de befintliga gavlarna så att de befintliga byggnaderna kan vara avläsbara i stadsbilden. Planförslaget innebär att de låga delarna mellan befintliga byggnader får rivas. Detaljplanen bekräftar även befintlig bebyggelse. Byggnadsfasader ska få en offentlig karaktär och utföras med högklassiga material som åldras vackert. Nya entréer mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan ska gestaltas tydligt i fasadutformningen med entréplatser mot gatorna. Förgårdsmarken mot omgivande gator bevaras och utvecklas så att den kan berika gaturummet med grönska och upplevs som offentlig plats. Detaljplanen möjliggör lokaler för polisverksamhetens framtida utveckling. Även enheter som idag hyr lokaler utanför kv. Kronoberg kan samlas inom kvarteret.

Sida 5 (32) Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet omfattar västra delen av kvarteret Kronoberg 18 på Kungsholmen och gränsar i norr till Kungsholmsgatan, i väster till Polhemsgatan och i söder till Bergsgatan. Öster om planområdet ligger det s.k. gamla polishuset. Planområdet omfattar ca 2 ha. All mark inom planområdet ägs och förvaltas av Specialfastigheter Sverige AB. Polhemsgatan Kungsholmsgatan Kronobergsparken Orienteringsbild Tidigare ställningstaganden Bergsgatan Översiktsplan Den föreslagna utbyggnaden stämmer överens med den gällande översiktsplanens strategi 1 med inriktning på att fortsätta att stärka centrala Stockholm. Det övergripande målet är att skapa täta och attraktiva stadsdelar med blandat innehåll och offentliga miljöer av hög kvalitet. Omvandling av den befintliga stads-miljön och kompletteringar med ny bebyggelse ska ske med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. Samtidigt ska värdet av den kulturhistoriska och karaktärsskapande bebyggelsen från olika epoker beaktas. Detaljplan Planområdet omfattas av Dp 2001-08758 som föreskriver kontor för området. Byggrätt för länkbyggnader i de inre delarna av kvarteret finns redan i gällande detaljplan, fast i en mindre om-

Sida 6 (32) fattning än den föreslagna utbyggnaden. Byggrätten för länkbyggnaderna har inte helt utnyttjats. Kommunala beslut i övrigt Startpromemoria för planläggning av området för kontorslokaler godkändes av stadsbyggnadsnämnden 2013-01-17, 14. Riksintresse Planområdet omfattas av riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. Kronobergsparken, rådhuset och polishuset är de närmast belägna miljöerna utpekade inom riksintresset. Förutsättningar Stadsbild Bebyggelsen i kvarteren Kronoberg och Fruktkorgen (rådhuset) utgör kvarter för polisiär och rättslig verksamhet. Här finns det nya polishuset med kriminalvården (1), gamla polishuset (2), tingsrätten och rådhuset (3) som tillsammans bildar ett institutionsstråk. Genom sin storlek, skala och slutenhet mot gaturummet avviker kvarteren från den traditionella stenstadsbebyggelsen. Planområdet omges av förgårdsplanteringar som skapar ett grönt samband mellan Polishusparken och Kronobergsparken. 1 2 Planområdet ingår i östra Kungsholmens institutionsstråk: 1. Nya polishuset, 2. Gamla polishuset, 3. Rådhuset 3

Sida 7 (32) Kungsholmsgatan Bergsgatan Flygfoto med planområdet markerat Bergsgatan med nya polishusets karakteristiska gavlar och planterad förgårdsmark i bakgrunden. Vy mot Polhemsgatan Polishusets långa fasad mot Polhemsgatan

Sida 8 (32) Befintlig bebyggelse Bebyggelse Kvarteret Kronoberg har sedan lång tid använts för rättslig och polisiär verksamhet och bebyggts i etapper under 1900-talet fram till i början av 2000-talet. Fastigheten inrymmer bland annat lokaler för rikspolischefen, nationella polisverksamheten, polisen region Stockholm, häkte samt två säkerhetssalar för Stockholms tingsrätt. Det nya polishuset från 1970-talet som är aktuellt för utbyggnaden består av tre skivhus som ligger i västra delen av kvarteret mot Kronobergsparken. Husen är uppförda i 6-7 våningar över mark, med tre källarplan. Tre tvärställda högre byggnadskroppar med mellanliggande gårdar eller terrasser är underbyggda med en lägre byggnad. Mot gatorna finns planterad förgårdsmark. Husen har stomme i platsgjuten och prefabricerad betong med bärande pelare och balkar. Fasaderna har prefabricerade betongskivor utvändigt klädda med härdade glasskivor i brunrosa nyanser och har sammanhängande fönsterpartier i band. Taken är platta med stora uppbyggnader i plåt. Vy från korsning Kungsholmsgatan-Polhemsgatan. Källa: Stadsmuseet Förgårdsmark Förgårdsmarken mot gatorna har huvudsakligen bevarat sin ursprungliga utformning. På 2000-talet har några nya entréer tillkommit, vilket även påverkat den intilliggande förgårdsmarken. Förgårdsmarkens tre ventilationstorn är konstnärligt utformade, liksom lågdelarnas fasader mot gatorna. Gårdarna mellan husen samt gårdsfasadernas nedersta delar har påverkats av det sam-

Sida 9 (32) manlänkande stråk som löper centralt från väst till öst genom husen. Förgårdsmarken mot Kungsholmsgatan. Källa: Stadsmuseet Polisstationen med entrén från Kungsholmsgatan Hörsalens entré mot Kungsholmsgatan Huvudentrén mot Polhemsgatan Ventilationstorn på förgårdsmarken och lågdelarnas fasader har fått en konstnärlig gestalt. Entrén till Kronobergsbadet till höger

Sida 10 (32) En av gårdarna inom kvarteret. Källa: Stadsmuseet Kulturhistoriskt värdefull miljö Bebyggelse i östra Kungsholmen har karaktär av en stenstad där planmönstret karakteriseras av slutna kvarter i enhetlig höjd och med bebyggelse från olika tider. Den innehåller den klassiska stenstadens strikta rutmönster, de öppnare storgårdskvarterens friare former samt även inslag av äldre stadspartier och senare tiders planmönster och bebyggelse. De ordnade gatufasaderna står i stark kontrast till den oreglerade enkla gårdsbebyggelsen som kunde anta olika former på varje fastighet. Det sena 1800-talets stadsplanestruktur har särskilt värde, med gatumönster, esplanadsystem, kvartersindelning, hushöjder och gatubredder. Stenstadens mångsidighet och den täta integrationen av bostäder och verksamheter är viktiga att slå vakt om. Komplettering kan företrädesvis ske på redan exploaterad men dåligt utnyttjad mark. En samverkan med omgivningen i fråga om skala och volym ska eftersträvas. Små gårdar, begränsade friytor och besvärliga dagsljusförhållanden kan kompenseras med andra kvalitéer och hög standard på det offentliga rummet. Stadsbildens sammanhållna helhet ska bibehållas. Gator, torg och parker ska rustas och återställas. Levande gatufasader ska eftersträvas. Kvarteren Fruktkorgen och Kronoberg med Stockholms rådhus och polishus speglar det tidiga 1900-talets offentliga byggande och bildar tillsammans ett sammanhållet centrum för rättskipning och polisiär verksamhet. Hela området utgör en värdekärna inom riksintresset Stockholms innerstad. Det gamla polishuset och det numera rivna rannsakningsfängelset byggdes 1909-14 efter arkitekten Gustaf Lindgren. År 1938 byggdes en ny förvaltnings-

Sida 11 (32) byggnad och 1955-59 tillkom en byggnad för kriminalpolisen (arkitekter Nils Sterner och Gunnar Larsén). Några år in på 1970- talet uppfördes det nya, och för utbyggnaden nu aktuella, polishuset i kvarteret Kronoberg 18 (BS Konsult, Alfreds & Larsén Arkitektkontor, M-arkitekter). Kvarteret kompletterades 2004-2005 med ytterligare en byggnad på innergården för bland annat polisens sambandscentral (AG Arkitekter). Det gamla polishuset är byggnadsminne med detaljerade skyddsföreskrifter och har klassificeringen blå enligt stadsmuseets klassificering. Byggnaden från 1930-talet har ett särskilt kulturhistoriskt värde (markerat grön på klassificeringskartan). 1950- talshuset för kriminalpolisen har ett visst kulturhistoriskt värde och är av positiv betydelse för helhetsmiljön (markerat gul på klassificeringskartan). 1970-talshuset, det nya polishuset, är klassat som grönt, d.v.s. att det har ett särskilt kulturhistoriskt värde. Kv Kronoberg Stadsmuseets klassificeringar av områdets bebyggelse Kv Fruktkorgen Byggnaderna inom planområdet kan betraktas som kulturhistoriskt intressanta med sin tidstypiskt storskaliga volym, och sin karaktäristiska utformning. Enligt stadsmuseets Kulturhistorisk karaktärisering har 1970-talshuset följande karaktärsbärande drag: - Övergripande funktion, innehåll och kontinuitet med olika lokaler för polisväsende och rättskipning, i nära samband med resten av kvarteret och rådhuset - Det halvöppna stadsplanemönstret med gårdar mellan huskropparna och öppen förgårdsmark mot gatorna

Sida 12 (32) - Förgårdsmarkens ursprungliga gestaltning inklusive material och växtsorter - Ursprunglig stomindelning och stomme, så som de som uttrycker de ursprungliga metoderna för planering och byggteknik - Bevarad övergripande ursprunglig planlösning - Bevarad ursprunglig utvändig gestaltning med byggnadsvolymer, fasadmaterial, fasadkulörer, fönster- och fönstersättning, entrédörrar, taklandskap med takuppbyggnader och rastgårdar - Bevarad ursprunglig fast inredning och ursprungliga inre byggnadsdelar i häkte och gaveltrapphus - Konstverk och konstnärligt formgivna delar, t.ex. ventilationstorn på förgårdsmarken eller formgivna fasadpartier på lågbyggnad. Förgårdsmark med träd All vegetation inom planområdet är anlagd och återfinns på förgårdarna mot gatorna och i Polishusparken vid det gamla polishuset. Förgårdsplanteringen tillkom på 1970-talet och består av uppvuxna träd, buskar och gräsytor. Vy från Kronobergsparken mot Kungsholmsgatan. Kv. Kronoberg med uppvuxna träd på förgårdsmarken till höger I väster gränsar kv. Kronoberg mot Kronobergsparken och i öster mot Polishusparken. Dessa är omtyckta och välanvända parker i östra delen av Kungsholmen.

Sida 13 (32) Kronobergsparken. Vy mot Polhemsgatan Polishusparken. Vy från korsningen Scheelegatan-Kungsholmsgatan Parkering Planområdet omges av Kungsholmsgatan, Polhemsgatan och Bergsgatan, där trafikflöden uppskattas till ca 4500, ca 3500 respektive ca 1500 fordon per dygn. Totalt finns det cirka 720 parkeringsplatser för polisens behov inom kvarteret Kronoberg. Det finns 162 platser på plan -1 och 533 platser på plan -2 i garaget idag. Dessutom finns möjligheten till ett 20-tal platser inne på gården samt ca 5 plaster vid det gamla polishuset. Garaget nås via en tunnel från Drottningholmsvägen väster om Kronobergsparken. Kvarteret har också upp- och nedfartsramper till och från gården vid Bergsgatan.

Sida 14 (32) Kollektivtrafik Planområdet ligger centralt i östra Kungsholmen och har en mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik. Utgångar från Rådhuset tunnelbanestationen ligger på Kungsholmsgatan och Bergsgatan strax utanför kvarteret. Ca 500 meter väster om planområdet ligger Fridhemsplan som med sin tunnelbanestation och flera busslinjer är Kungsholmens knutpunkt för kollektivtrafik. Geotekniska förhållanden Marken inom planområdet består i övervägande del av berg. I nordöstra delen av planområdet ligger berggrunden djupare. Där utgörs marken av lera. Störningar och risker Elektromagnetiska fält En befintlig transformatorstation som försörjer kringliggande kvarter exklusive polisanläggningen ligger strax intill Kungsholmsgatan, i planområdets nordöstra del. Stationens magnetfältsbidrag ligger över gränsvärdet på 0,4 µt som är gränsvärdet för om människor ska vistas mer än tillfälligt på platsen. Forskning i Sverige och andra länder har under de senaste decennierna inte med säkerhet kunnat påvisa några negativa hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Vissa studier har dock visat att magnetfält som överstiger 0,4µT i nära anslutning till kraftledningar har ett svagt samband med den sällsynta sjukdomen akut leukemi hos barn. Trots omfattande vetenskapliga undersökningar kan man idag inte ge något entydigt svar på frågan om magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte. Svenska myndigheter (Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Socialstyrelsen) har därför inte fastställt något gränsvärde för magnetiska fält och heller inte något skyddsavstånd till fördelningsstationer. Miljöförvaltningens bedömning är att nya byggnader där människor vistas mer än tillfälligt inte bör byggas om 0,4µT överskrids. Enligt stadens riktlinjer ska skyddsavståndet till den vanligaste typen av transformatorstationer vara minst 5 meter. Skyddszonen gäller såväl horisontal som vertikalplan och räknas från transformatorstationens lågspänningsdel. Nödvändigt skyddsavstånd bör i så fall bedömas från fall till fall.

Sida 15 (32) Vibrationer Planområdet påverkas av vibrationer från tunnelbanan. Det finns inte några generellt antagna riktvärden för vibrationer. Trafikverket och Naturvårdsverket har dock beslutat om att riktvärdet 0,4 mm/s ska eftersträvas vid spårburen trafik. Vid vibrationsnivåer under 0,4 mm/s bedöms det vara liten risk för att människor ska störas av vibrationer. Planförslag Stadsstruktur Kv. Kronoberg har präglats av olika utbyggnadsepoker som är tydligt avläsbara i stadsbilden. Förslaget utgörs av en komplettering av befintlig struktur, med länkbyggnader mellan befintliga skivhus. De nya byggnaderna länkar samman skivhusen till en volym och kvartersstruktur som kan samspela med den omgivande innerstadsbebyggelsen i slutna kvarter. De nya byggnaderna underordnar sig den befintliga strukturen och placeras indragna från Kungsholmsgatan och Bergsgatan så att de befintliga gavlarna förblir synliga i stadsbilden. Förgårdsmarken som binder samman Polishusparken med Kronobergsparken bevaras. De nya volymerna får en höjd som är något lägre än höjderna på de befintliga byggnaderna. Planförslaget innebär att de låga delarna mellan befintliga byggnader får rivas. Planområdet idag. Befintlig bebyggelse. Vy från sydväst

Sida 16 (32) Föreslagen utbyggnad. Befintlig bebyggelse kompletterad med åtta nya länkbyggnader. Vy från sydväst Föreslagen utbyggnad. Befintlig bebyggelse kompletterad med åtta nya länkbyggnader. Vy från nordost

Sida 17 (32) Höjder på kontorsvåningar hos befintliga och tillkommande byggnader (höjderna avser nivå över nollplanet) Gatuelevation mot Bergsgatan. Kronobergsparken till vänster Fasad mot Bergsgatan Gatuelevation mot Kungsholmsgatan. Kronobergsparken till höger Fasad mot Kungsholmsgatan

Sida 18 (32) Ny bebyggelse Gestaltning De nya byggnadsdelarna föreslås till största delen att bli uppglasade i fasad. För att skapa variation i fasaden, samt sol- och insynsskydd, kompletteras glaset invändigt i vissa delar av skärmar av träribbor placerade på en viss distans från ytterväggen. Högklassiga material som åldras vackert såsom natursten, glas eller trä föreslås. Exempelvis kan inslag av cortenstål användas för att få samspel med moderna fasadmaterial i befintliga byggnadsdelar. I bottenvåningen tillkommer entréer till de nya kontorsdelarna. Kronobergsbadet får en ny entré från Bergsgatan och polisstationen från Kungsholmsgatan. Entréer ska accentueras och gestaltas tydligt i fasadutformningen. Sockelvåningar ska utföras huvudsakligen i glas. Nya entréer till Kronobergsbadet och nya kontorsdelar. Vy från korsningen Bergsgatan-Polhemsgatan österut Exempel på fasadutformning med blandning av cortenstål, natursten och glas. Gymnasieskola i Upplands Väsby

Sida 19 (32) De befintliga gavlarna ska träda fram i stadsrummet som ett eget element. Det är därför viktigt att mötet och övergångarna mellan de befintliga och de tillkommande volymerna utformas på ett tydligt sätt. Detaljlösningar kommer att prövas under bygglovsskedet. Detaljillustration av exempel på hur mötet mellan de befintliga och de tillkommande byggnaderna kan komma att se ut En del tekniska lösningar i kvarteret har fått en konstnärlig gestalt, exempelvis skulpturala ventilationstorn eller häktets tårtsbitsformade takrastgårdar. Principen att funktion förenas med gestaltning ska vara en av bärande idéer i byggnadernas och utemiljöns detaljgestaltning. Nödvändiga funktionella lösningar kan med fördel få en konstnärlig gestalt och verka för en attraktiv stadsbild. Förgårdsmark Förgårdsmarken mot omgivande gator föreslås bevaras och utvecklas så att den kan berika gaturummet med grönska samt upplevs som offentlig plats. Om förgårdsmarken behöver ändras eller underhållas ska hänsyn tas till dess befintliga gestaltning med material som gatsten, betong och marktegel och växtsorter. Förslagsvis består marken utanför entréerna även fortsättningsvis av gräsytor med träd. Befintliga träd ska bibehållas. De som behöver fällas i samband med genomförandet av planen ska ersättas genom nyplantering av samma art.

Granskningshandling Sida 20 (32) Situationsplan Utsnitt från situationsplan med förslag på utformning av entréplatser mot Kungsholmsgatan och Bergsgatan

Sida 21 (32) Offentlig utemiljö med gröna inslag. Hamburg Förgårdsmarken ska utformas med högklassiga material såsom natursten eller granit. Vid de nya entréerna skapas stenbelagda, mindre entréplatser, med sittbänkar, belysningspollare och planteringar. Förgårdsmarkens sluttning innebär att en nivåskillnad uppstår vid entréplatsens ena kortsida. Denna tas upp mot trottoaren med trappsteg som fasas ut i det högre läget, och mot gräsytan med en stödmur och planteringsyta. Intill entréplatser finns möjlighet att skapa ytor för cykelparkering. Detaljplanen medger att ventilationstornen flyttas men skyddsbestämmelser styr att de inte får rivas eller ändras. Ventilationstornen ska integreras med förgårdsmarkens övriga möblering och gestaltning. Ny entré vid Kungsholmsgatan Taklandskap I kontrast till den befintliga byggnadens formrika taklandskap förses länkbyggnader med plana tak utan synlig takfot. Taken kläs förslagsvis med vegetation.

Sida 22 (32) Kulturhistoriskt värdefull miljö Befintlig bebyggelse inom planområdet betraktas som kulturhistoriskt värdefull med sin tidstypiskt storskaliga volym, och sin karaktäristiska utformning och skyddas därför genom planbestämmelser (q1-q3). De befintliga byggnaderna får inte rivas, förutom de delar där nya länkbyggnader eller nya entréer tillåts. Byggnadernas ursprungliga fasader ska bevaras, särskilt med avseende på fasadindelning, fönstersättning, fasadmaterial och färgsättning. Dessutom ska anpassade material och metoder användas vid underhåll och reparation av de befintliga byggnaderna. Bevarad ursprunglig fast inredning ska beaktas så långt som möjligt vid underhåll eller ändring i häkte och gaveltrapphus (k1). Bil- och cykelparkering Bilparkeringsbehovet för den planerade utbyggnaden bedöms kunna tillgodoses genom de befintliga parkeringsplatserna inom kvarteret Kronoberg. Planområdet är centralt beläget och har god tillgänglighet till stadens kollektivtrafik och gång- och cykelnät. I ett pågående arbete med att ta fram nya cykelparkeringstal föreslås att ca 10-20 platser per 1000 kvm BTA bör kunna tillgodoses. Intill entréplatser och inne på gårdarna finns möjlighet att skapa ytor för cykelparkering. Storleken på dessa ytor kan ökas eller minskas beroende på hur stort behovet av cykelplatser är. Teknisk försörjning El Den nya bebyggelsen ansluts till befintligt elnät. Dagvatten Dagvattenhanteringen kommer att ske lokalt inom kvartersmark genom avrinning från takytor till gårdsytor. Nya takytor ansluts till befintligt dagvattensystem, med befintligt fördröjningsmagasin, vilket bedöms ha kapacitet att hantera tillkommande dagvattenmängd. Dagvattenhanteringen ska ske i enlighet med stadens dagvattenstrategi som bland annat innebär att dagvatten i första hand ska omhändertas lokalt och i andra hand ska fördröjning av dagvatten ske inom fastigheten innan avledning sker enligt huvudmannens

Sida 23 (32) anvisningar. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Avfallshantering Avfallshantering inom kvarteret hanteras i ett centralt system med egen miljöstation. Avfallshantering för kvarteret sker från omgivande gator. Avfallshantering ska ske i enlighet med Stockholms stads riktlinjer. Räddningstjänst Planförslaget beaktar behovet av framkomlighet och uppställningsplats för brandkårens räddningsfordon och övriga servicefordon. Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Miljökvalitetsnormer för luft och vatten Luft Planens genomförande bedöms inte medföra någon betydande ökning av föroreningshalten i luften. Föreslagen bebyggelse bedöms inte medföra att miljökonsekvensnormerna för luft överskrids.

Sida 24 (32) Vatten Stockholms vattenprogram innehåller mål och åtgärder för hur Stockholms vattenområden ska få bättre vattenkvalitet och utvecklas ur rekreationssynpunkt. Vattenprogrammet omfattar stadens sjöar och vattendrag och inkluderar även grundvatten, men inte dricksvattenfrågor. Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Mälaren-Stockholm (SE657596-161702), den som utgörs av Mälaren-Ulvsundasjön (SE658150-162614). Enligt VISS 1 mars 2015 har Mälaren-Stockholm som helhet god ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Delar av vattenförekomsten, däribland Ulvsundasjön, har dock betydligt sämre vattenkvalitet och har sannolikt en ekologisk status som är sämre än god. Miljökvalitetsnormen som ska uppnås för vattenförekomsten är god ekologisk status 2015 och god kemisk status 2015 med tidsfrist till 2021 (enligt 19FS 2009:36). Vattenkvaliteten kommer att behöva förbättras i Ulvsundasjön för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Dagvatten från planområdet kommer att fördröjas och tas om hand inom kvartersmark. Planförslaget bedöms inte påverka möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs ytvattenförekomsten Mälaren-Stockholm. Ljusförhållanden En solstudie för vår- och höstdagjämning redovisar dagens och framtida skuggpåverkan på bebyggelsen runt om kvarteret. Den befintliga bebyggelsen vid Kungsholmsgatan påverkas måttligt och bebyggelsen vid Bergsgatan påverkas inte av planförslaget. Med föreslagen utbyggnad med interna länkbyggnader kommer solförhållandena på polishusets innegårdar att förändras avsevärt. 1 VattenInformations System Sverige

Sida 25 (32) Polhemsgatan Planområdet före utbyggnad. Vår-/höstdagjämning kl. 9.00 Polhemsgatan Planområdet efter utbyggnad. Vår-/höstdagjämning kl. 9.00

Sida 29 (32) Träd Den största delen av befintliga trädplanteringar på förgårdsmarken bedöms kunna bevaras under utbyggnaden och efter planens genomförande. Brunmarkerade träd på situationsplanen nedan bedöms ligga för nära tillbyggnadsförslaget för att kunna bevaras vid en framtida byggnation. Dessa ska ersättas genom nyplantering av samma art. Ytterligare träd- och växtplanteringar kan tillkomma i samband med iordningställande av ytor efter byggnation. Detaljprojektering av utformning av förgårdsmarken kommer att ske i projektets senare skede. Befintliga träd som behöver fällas markerade i brunt Stadsbild Föreslagen utbyggnad ligger i linje med områdets karaktär som ett institutionsområde inramad av grönska. Polishusets karaktäristiska urkarvade gavlar byggs samman med släta volymer av offentlig karaktär. De nya volymerna placeras något indragna i förhållande till de befintliga gavlarna. På så sätt blir de befintliga byggnaderna fortfarande avläsbara i stadsbilden. Byggnadshöjderna underordnar sig höjderna i de befintliga husdelarna och plana tak skapar kontrast med formrika plåtpåbyggnader på de befintliga husen. Förgårdsmarken mot omgivande gator bevaras.

Sida 30 (32) Planförslaget ger förutsättningar för en komplettering av befintlig bebyggelse med hänsyn till kvarterets egna strukturplan, volymer och karakteristiska byggnadselement. Sammanfattningsvis bedöms förändringen av stadsbilden bli positiv. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planförslaget bedöms bygga på och bära vidare kvarterets karakteristiska drag ut kulturhistoriskt perspektiv. Kvarteret kommer efter utbyggnaden även fortsättningsvis att utgöra ett institutionsområde för polisverksamheten med byggnader placerade utefter en gemensam västöstlig axel. De planerade länkbyggnaderna kommer att skilja sig tydligt från de befintliga byggnadsdelarna vad gäller placering, volym, höjd och utformning. Polishusets karakteristiska gavlar kommer även fortsättningsvis att vara synliga och skapa rytmisering i gaturummet. Förgårdsmarken med växtligheten kring byggnaderna kommer att knyta ihop kvarteret med Kronobergsparken och Polishusparken. De konstnärligt formgivna ventilationstornen kommer att finnas kvar inom förgårdsmarken och utgöra en del av markens gestaltning. Med nya byggnadsdelar som sluter kvarteret mot gatorna kommer kvarteret att anknyta till den traditionella stenstaden med slutna kvarter. De befintliga byggnadernas fasader kommer även fortsättningsvis att ha kvar den ursprungliga gestaltningen. Den bevarade fasta inredningen och de inre byggnadsdelarna i befintligt häkte och gaveltrapphus ska beaktas vid underhåll och ändring. Gator och trafik Trafiken som kommer att genereras av den tillkommande bebyggelsen bedöms bli marginell och kommer inte att innebära någon större påverkan på trafikflödena i området. Störningar och risker Elektromagnetiska fält Efter planerad utbyggnad kommer den befintliga transformatorstationen att ligga på 2,5 meters avstånd från byggnadens fasadliv. Magnetfältsbegränsande åtgärder i elnätstationen kommer att behöva vidtas så att stationens magnetfältsbidrag i kontorsrummen inte överstiger 0,4 µt.

Sida 31 (32) Buller, vibrationer Det rekommenderade riktvärdet för inomhusbuller, högst 35 dba, kan klaras. Planområdet ligger delvis ovan tunnelbanespår. Grundläggning ska ske med hänsyn till eventuella vibrationer. Lägsta nivå för schaktning, sprängning, pålning, borrning eller andra ingrepp anges på plankartan. Tidplan Samråd 2 kv 2014 Granskning 2 kv 2015 Antagande 2-3 kv 2015 Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Respektive verksamhetsutövare ansvarar för genomförande av detaljplanen inom sina delar: - Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och svarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov och marklov - Byggherren utför och bekostar alla åtgärder inom kvartersmark och alla erforderliga åtgärder i anslutning till allmän mark. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintlig detaljplan DP 2001-08758 upphör att gälla helt inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Planförslaget föranleder ingen färändring i fastighetsrättsliga frågor.

Sida 32 (32) Gemensamhetsanläggningar, ledningsrätter, servitut Planförslaget föranleder inga nya gemensamhetsanläggningar, ledningsrätter eller servitut. Det finns ett tecknat avtal mellan Specialfastigheter AB och energibolaget AB Fortum om arrende för transformatorstationen inom förgårdsmarken mot Kungsholmsgatan. Ekonomiska frågor Genomförandet av planen förväntas inte medföra några kostnader för staden. Byggherren bekostar all byggnation inom planerad kvartersmark och alla erforderliga åtgärder i anslutning till allmän mark. Byggherren bekostar erforderliga åtgärder som behöver vidtas så att transformatorstationens magnetsfältsbidrag inte överstiger 0,4 µt. Tekniska frågor Vatten och avlopp, dagvatten Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till det kommunala VA-ledningsnätet i området. Dagvattenhanteringen kommer att ske lokalt inom kvartersmark delvis genom avrinning från takytor till gårdsytor. Fjärrvärme, el/tele Den nya bebyggelsen kommer att anslutas till fjärrvärmenätet och el-/teleledningar i området. AB Fortum Värme har fjärrvärmeledningar i området. Övriga frågor Utbyggnaden planeras genomföras etappvis med utbyggnad av de inre länkbyggnaderna i första skedet och de länkbyggnaderna utmed Kungsholmsgatan och Bergsgatan i andra skedet. Genomförandetid Genomförandetiden går ut 5 år efter att planen vunnit laga kraft.