DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Relevanta dokument
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Kapitel 2 Fakta om demens

H. Lundbeck AB, Box 23, Helsingborg tel , fax Fakta om Alzheimers sjukdom

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil)

Kort information om demens

Vård av en dement person i hemförhållanden

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

När glömska är en sjukdom. Bra att veta om demenssjukdomar

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

INFORMATION OM INVEGA

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Att se människan bakom demenssjukdomen

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Svenskt Demenscentrum

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Tasmar. (tolkapon) Filmdragerade tabletter 100 mg och 200 mg

Information om förvärvad hjärnskada

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Autismspektrumtillstånd

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Information om. Reminyl (galantamin)

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

Samverkansrutin Demens

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Kommunikationsmodell SBAR- Demens SBAR en effektiv modell för säker kommunikation De vanligaste demenssjukdomarna... 3

Bemötande av person med neurologisk sjukdom, Parkinson, stroke.

405 (24) 254 (15) 2519 (193) 664 (44) 175 (23)

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Utbildning Huntingtons sjukdom

VIKTIG SÄKERHETSINFORMATION FÖR PATIENTER SOM BEHANDLAS MED RIXATHON (RITUXIMAB)

Innehållsförteckning. Förord 11

Förstå din Tecfidera -behandling. Information till dig som blivit ordinerad behandling med Tecfidera.

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

Samverkansrutin Demens

PATIENTINFORMATION Levetiracetam Actavis. Vid behandling av epilepsi

EN NY NUTRITIONSÅTGÄRD FÖR PERSONER I ETT TIDIGT STADIUM AV ALZHEIMERS SJUKDOM PATIENTFOLDER

Månadstema 9 Kognitiv svikt, demens, Rehab

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Proteinklumpar i nervsystemet en mekanism bakom flera sjukdomar

Multipel Skleros Multipel skleros

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

Fakta om tuberös skleros (TSC)

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

Läkemedelsprövningar och slutsatser

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

det psykologiska perspektivet

Ultibro Breezhaler. Värt att veta om. Läkemedel för behandling av Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Transkript:

DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av symtom som kan åtfölja vissa sjukdomar eller fysiska tillstånd. Dessa förändringar är ofta små till att börja med, men för de med demens har de blivit tillräckligt stora för att påverka det dagliga livet. En person med demens kan också uppleva förändringar i sitt humör eller beteende. Demens orsakas när hjärnan är skadad av sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom eller flera stroke. Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens, men all demens beror inte på Alzheimers. De specifika symptomen som någon med demens upplever beror på de delar av hjärnan som är skadad och den sjukdom som orsakar demens. Demensstadier och symptom Det finns tre stora stadier av demens. Första steget. I början kan det vara svårt att avgöra om förändringar i människans minne, tänkande, språk och beteende beror på normalt åldrande eller demens. Symptom på den första etappen av demens påverkar människors vardag, men människor är fortfarande ganska oberoende. Symtom: Desorientering Upprepning Kommunikationssvårigheter Ångest Glömska Andra steget. Människor i andra etappen av demens upplever ett växande antal symtom som gör det nödvändigt för dem att få hjälp och vård från andra människor. Det här steget kan pågå i många år. Symtom: Sömlöst vandrande och gå vilse Förvirring över tiden Glömt händelser eller sin egen personliga historia Förändringar i sömnmönster 1

Personlighet och beteende förändras Humör och känslor Aggression Tredje steget. Människor i den tredje etappen av demens kräver omfattande vård. Svårigheter i kommunikation och rörelse samt svåra fysiska symptom på demens kräver avancerade omsorgsfärdigheter. Symtom: Inkontinens Förändringar i beteende Begränsad rörlighet Oförmåga att känna igen personer och platser Oförklarliga agitationer Ovillighet att röra sig på egen hand Sämre reflexer Hallucinationer Läs mer om stadier, symtom och hur man hanterar dem http://www.careforcarers.eu/dementia-stages/ Tecken på demens Skillnader mellan normalt åldrande och demens: Möjliga tecken på demens Dålig bedömning och beslutsfattande Oförmåga att hantera en budget Glömer bort datum eller säsong Svårigheter att ha en konversation Tappar bort saker och kan inte hitta igen dem Glömmer att måltiden var förberedd Typiska åldersrelaterade förändringar Gör ett dåligt beslut ibland Saknar en månadsbetalning Glömmer vilken dag det är och kommer ihåg det senare Glömmer ibland vilket ord man ska använda Tappar bort saker ibland Glömmer morötterna på spisen tills måltiden är över Möjliga orsaker till demens Det finns många sjukdomar som leder till demens. De vanligaste typerna av demens beskrivs 2

nedan: Alzheimers sjukdom Detta är den vanligaste orsaken till demens. Hjärnceller är omgivna av ett onormalt protein och deras inre struktur är också skadad. Med tiden förloras kemiska kopplingar mellan hjärnceller och vissa celler dör. Problem med det dagliga minnet märks ofta först men andra symtom kan innebära svårigheter med att hitta rätt ord, lösa problem, fatta beslut eller uppleva saker i tre dimensioner. Vaskulär demens Om syreförsörjningen till hjärnan reduceras på grund av förminskning eller blockering av blodkärl, blir några hjärnceller skadade eller dö. Detta orsakar vaskulär demens. Symtomen kan uppstå antingen plötsligt efter en stor stroke eller över tiden genom en serie små stroke eller skador på små blodkärl djupt i hjärnan. Symtomen på vaskulär demens varierar och kan överlappa med Alzheimers sjukdom. Många har problem med att problemlösning eller planering, tänka snabbt och koncentrera sig. De kan också ha korta perioder när de blir mycket förvirrade. Blandad demens Det här är när någon har mer än en typ av demens och en blandning av symtom. Det är vanligt att någon har Alzheimers sjukdom och vaskulär demens tillsammans. Lewykroppsdemens Denna typ av demens innebär små abnorma strukturer (Lewykroppar) som utvecklas inuti hjärnceller. De stör hjärnans kemi och leder till att hjärnceller dör. Tidiga symptom kan innefatta fluktuerande vakenhet, svårigheter att bedöma avstånd och hallucinationer. Det dagliga minnet påverkas vanligtvis mindre än i tidig Alzheimers sjukdom. Lewykroppsdemens är nära besläktad med Parkinsons sjukdom och har ofta några av samma symtom, inklusive rörelsebesvär. Frontotemporal demens (inklusive Pick's sjukdom) Vid frontotemporal demens skadas hjärnans främre och sidodelar över tiden då klumpar av onormala proteiner bildas inuti nervceller och får dem att dö. Först kan förändringar i personlighet och beteende vara de mest uppenbara tecknen. Beroende på var skadan är kan personen ha svårigheter med flytande tal eller glömma betydelsen av ord eller föremål. Symptomen på dessa typer av demens är ofta annorlunda i de tidiga stadierna, men blir mer lika i senare skeden. Detta beror på att mer av hjärnan påverkas eftersom de olika sjukdomarna utvecklas. 3

Sällsynta orsaker till demens Det finns många andra sjukdomar som kan leda till demens. Dessa är sällsynta: tillsammans står de för endast cirka fem procent av all demens. De brukar vara vanligare bland yngre personer med demens (under 65 år). Dessa sällsynta orsaker innefattar alkoholrelaterad hjärnskada (inklusive Korsakoffs syndrom), kortikobasal degenerering, progressiv supranukleär pares, HIV-infektion, Niemann-Picksjukdomstyp C och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (CJD). Vissa personer med Parkinsons sjukdom eller Huntingtons sjukdom utvecklar demens när sjukdomen förvärras. Människor med Downs syndrom har också en särskild risk att utveckla Alzheimers sjukdom när de blir äldre. Diagnostisera demens Det är mycket viktigt att få en ordentlig bedömning av problem med minne eller tänkande. De kan orsakas av ett behandlingsbart tillstånd som depression eller en infektion, i stället för demens. Om orsaken är demens, har en diagnos många fördelar. Det ger någon en förklaring till deras symtom, ger tillgång till behandling, råd och stöd och låter dem förbereda sig för framtiden och planera framåt. Att känna till typen av demens (t.ex. Alzheimers sjukdom, vaskulär demens) kan medge lämpliga behandlingar som erbjuds. Demens kommer vanligtvis att diagnostiseras av en specialistläkare som en psykiatriker (en psykiatrisk specialist), en geriatriker (en läkare som specialiserar sig på äldre människors fysiska hälsa) eller en neurolog (någon som koncentrerar sig på nervsystemet). Ibland kommer en läkare eller specialistsjuksköterska att göra diagnosen, beroende på deras kompetens och utbildning. Det finns inget enda test för demens. En diagnos är baserad på en kombination av saker: ta en "historia" genom att läkaren pratar med personen och någon som känner dem väl om hur deras problem utvecklats och hur de nu påverkar deras dagliga liv kognitiva tester av mentala förmågor (t.ex. minne, tänkande) - enklare tester kommer att utföras av sjuksköterska eller läkare, mer specialisttester av en psykolog fysisk undersökning och test (t.ex. blodprov) - för att utesluta andra möjliga orsaker till symtomen en avsökning av hjärnan - om det behövs för att göra diagnosen. 4

Behandla demens De allra flesta orsakerna till demens kan inte botas, även om forskning fortsätter att utveckla mediciner, vacciner och andra medicinska behandlingar. Det finns mycket som kan göras för att göra det möjligt för de med demens att leva bra. Vård och stöd bör vara "personcentrerat", värdera alltid personen som en unik individ. Aktiviteter som hjälper till att hålla sinnena aktiva, som kognitiv stimulans, är populära. När tillståndet fortskrider, tycker många människor med demens om att påminna och skapa livshistoria (där personen uppmuntras att dela sina livserfarenheter och minnen). Sådana aktiviteter kan bidra till att förbättra någons mentala förmågor, humör och välbefinnande. Det är viktigt att människor med demens är så aktiva som de kan - fysiskt, mentalt och socialt. Alla behöver meningsfulla aktiviteter som de tycker om att göra, öka förtroendet och självkänslan. Rådfråga din läkare om eventuella stöd, icke-läkemedel eller läkemedelsbehandlingar. Läs mer www.careforcarers.eu 5