LANTBRUKETS RESURS- ANVÄNDNING MÄTT MED EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. VÄXTODLING, KÖTT- PRODUKTION OCH ASPEKTER PÅ EKOLOGISKT LANTBRUK



Relevanta dokument
Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Vårt ansvar för jordens framtid

Ekologiskt fotavtryck

Grundläggande Miljökunskap

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Ekologiska fotavtryck

Policy Brief Nummer 2013:2

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad innebär egentligen hållbar

Mat, miljö och myterna

Utbildningspaket Konsumtion

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Lektion nr 3 Matens resa

Ekologiska fotavtryck

Energisituation idag. Produktion och användning

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

MATENS KLIMATPÅVERKAN

SLC:s miljöprogram UTKAST

Varmt och gott eller.

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Christl Kampa-Ohlsson

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige


Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Ekologiskt fotavtryck

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Ekologiska fotavtryck & biokapacitet

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Areella näringar 191

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Indikatornamn/-rubrik

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Netto noll klimatavtryck genom minskat fotavtryck och ökat handavtryck vår färdplan. 18 March 2019

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Energianvändning i jordbruket 2018

Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

GMO på världsmarknaden

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

FöreningsSparbanken Analys Nr november 2005

Framtidens kretsloppsanläggning

Ren Ekorre. Varg. Kråka. Djurens ekologiska fotavtryck

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Transkript:

LANTBRUKETS RESURS- ANVÄNDNING MÄTT MED EKOLOGISKA FOTAVTRYCK. VÄXTODLING, KÖTT- PRODUKTION OCH ASPEKTER PÅ EKOLOGISKT LANTBRUK Lillemor Lewan, Lunds universitet, Tel: 046-12 32 22, E-post: lillemor.lewan@zoofys.lu.se Kan lantbrukets resursanvändning mätas med ekologiska fotavtryck? Det handlar inte bara om lantbruk och en viss areal utan också om matvanor, biologisk variation och ekosystemtjänster. Sett i historiskt perspektiv är det lätt att förstå att de första människorna tog jungfruliga marker i anspråk och successivt satt allt större spår i ekologin. Jordbruket innebar en effektivisering av markanvändningen, men den samlade mänsklighetens ekologiska fotavtryck växer ständigt. Effekten av utsläpp har knappast beaktats förrän i vår tid. Nu sätter också tillverkningen av produktionsmedlen, många olika transporter, förpackningar och lagringsteknik sina spår. Försöken att mäta biokapacitet och ekologiska fotavtryck kan kanske sätta in det ekologiska lantbruket och den inhemska proteinförsörjningen i ett större sammanhang? För att visa hur ekologiska fotavtryck kan användas, måste jag först ge en definition, och tala om hur de kan beräknas. Jag måste också förklara begrepp som biokapacitet och enhetsarealer, utjämningsfaktorer och lokala avkastningsfaktorer. (SNV bestnr 5123 Ekol fotavtryck & biokap.) Det ekologiska fotavtrycket Det ekologiska fotavtrycket illustrerar den sammanlagda biologiskt produktiva areal som behövs för att tillgodose en människas konsumtion av mat och fibrer (papper, textil, virke, bränne, etc.), samt för absorption av hennes utsläpp. På grund av handel och transporter ingår många små arealer, som är spridda världen över, i fotavtrycket. Till detta läggs fotavtrycket för energi. Konsumtionen av kärnkraft och fossila bränslen räknas om till oljeekvivalenter. Motsvarande del i fotavtrycket beräknas som den areal av växande skog som behövs för absorption av utsläppt koldioxid. För att kunna lägga ihop arealer med olika bördighet och göra internationella jämförelser räknas de om till enhetsarealer med global genomsnittsavkastning. För detta införs två slag av omräkningsfaktorer, dels generella utjämningsfaktorer, dels lokala avkastningsfaktorer. Konsumtionen i ett land beräknas som inhemsk areell produktion med tillägg för import och avdrag för export. Den areal som behövs 166 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

erhålls genom division med avkastningen på världens genomsnittsåker, betesmark, skog eller fiskevatten. Genom att sedan dividera med antalet invånare erhålls det genomsnittliga ekologiska fotavtrycket per person. Svenskens genomsnittliga fotavtryck är enligt den senaste beräkningen 7,53 ha enhetsareal/person (Living Planet Report 2000, WWF). Värdet bygger på analys av produktions- och handelsstatistik för Sverige. Det ekologiska fotavtrycket kan också anges för hela landets befolkning, för en kommun eller ett avrinningsområdes. Då korrigeras genomsnittsfotavtrycket för regionala/lokala särdrag i konsumtionsmönstret och multipliceras med invånarantalet. Biokapacitet, markanvändning och avkastning Det ekologiska fotavtrycket jämförs ofta med den biologiska produktionen inom det område där samma människa/människor bor. Man talar då om biokapaciteten per person. I Sverige har den beräknats till 8,02 ha enhetsareal/person (Living Planet Report 2000). Då har preliminärt 12 % dragits av för andra arters behov (biologisk variation). I övrigt bygger beräkningarna på statistik över markanvändningen i Sverige och den genomsnittliga avkastningen. Jämfört med behovet av biokapacitet, d.v.s. det ekologiska fotavtrycket (7,53 ha), verkar det som om Sverige hade ett litet överskott av biokapacitet per person. Men detta är missvisande, eftersom man inte avsatt arealer för absorption av utsläpp av vare sig växtnäring eller koldioxid. I förhållande till livsstilen i Sverige, så är markanvändningen inte hållbar. Arealer för absorption av utsläppen i vårt glesbefolkade land finns knappast att tillgå i andra delar av världen. Utjämningsfaktorer och faktorer för lokal avkastning En människas konsumtion kräver åkermark, skogsmark, betesmark och produktiva havsarealer. Åkermarkens produktion är högre än skogsmarkens per ytenhet och år, vilken i sin tur ger mer än betesmarken (kött, hudar) o.s.v. Generellt har man funnit att Jordens åkermark är 3,16 ggr så produktiv som dess globala genomsnittsareal, som ges värdet 1. Skogsmarken är 1,78 gånger så produktiv, betesmarken 0,39 gånger så produktiv och kustzoner och fiskebankar 0,06 gånger så produktiva. Dessa siffror används som utjämningsfaktorer vid omräkning till enhetsareal, tabell 1. Tabell 1. Biologiskt produktiv areal, globalt 1996 Biokapacitet ha 10 6 ha/person utjämn.faktor enhetsareal, ha/person Åker 1 254 0,22 3,16 0,69 Betesmark 4 619 0,79 0,39 0,31 Skogsmark 3 333 0,58 1,78 1,03 Fiskevatten 3 200 0,55 0,06 0,03 Bebyggd mark 200 0,04 3,16 (oftast på åker) 0,12 Totalt 12 606 2,18 1,00 2,18 167

Men åkern i Frankrike är också bördigare än den i Skåne, som är bördigare än den i Jämtland, o.s.v. För att klara detta vid beräkningen av ett lands eller en regions biokapacitet införs lokala avkastningsfaktorer, som grundar sig på jordbruks- och skogsstatistik. Jämförbarhet För att bli jämförbara måste ekologiska fotavtryck och biokapacitet beräknas för samma år, med samma slag av statistik, samma omräkningsfaktorer och samma metodik. Som jämförelse med ovan nämnda uppgifter på Sveriges ekologiska fotavtryck (7,53 ha) och biokapacitet (8,02 ha) nämner samma källa, att Jordens befolkning 1996 hade ett genomsnittligt fotavtryck på 2,85 ha enhetsareal/person, medan det finns 2,18 ha/person att tillgå. Planeten Jorden är alltså redan överutnyttjad, och den tillgängliga biokapaciteten per person sjunker med befolkningsökning och jordförstöring. Med nuvarande teknik sjunker den också med ökat välstånd. Även om energieffektiviteten ökar per maskin, så leder fler maskiner åt fler människor till ökad total energianvändning och större ekologiska fotavtryck. Störst fotavtryck sätts i Förenade Arabemiraten (15,99), Singapore (12,35), USA (12,22), Kuwait (10,31), Danmark (9,88), Nya Zeeland (9,54), Irland (9,43), Australien (8,49), Finland (8,45) etc. Lägst fotavtryck har många av de afrikanska länderna (0) och t.ex. Afganistan (0,58), Bangladesh (0,60), Indien (1,06), Kina, fastlandet (1,84) och Kina, Hongkong (7,14). Bristen på biokapacitet och de åtgärder som hittills tillgripits går dels ut över människors hälsa, dels över biodiversitet och ekosystemtjänster. Kolets kretslopp klarar inte längre att vidmakthålla en konstant koldioxidhalt, kvävets kretslopp klarar inte dentrifikationen. Vi får för stark växthuseffekt och övergödda vatten. Ett index för biodiversitet (skog, sötvatten, hav) sjönk från ett utgångsvärde på 100 % (1970) till 67 % (1999). Sötvattenarterna är mest hotade (Living Planet Report 2000). Svensk markanvändning, biokapacitet och ekologiskt fotavtryck Marken i Sverige är bördigare än jordens genomsnittsarealer och tekniken leder till hög avkastning. Därför motsvarar den svenska produktiva arealen (4 ha/person) ungefär dubbelt så stor areal (8 ha/person) uttryckt som enhetsareal, tabell 2. De olika markslagens procentuella bidrag ändras i relation till införda utjämningsfaktorer och lokala avkastningsfaktorer. Jordbruksmarken med mycket åker ger därför ett stort procentuellt bidrag till biokapaciteten och fiskearealerna ett litet. En jämförelse mellan ekologiskt fotavtryck och biokapacitet, tabell 2, visar att vi genom vår import tar jordbruksmark och fiskevatten i andra länder i anspråk men exporterar mycket skogsmark. Jämförelsen visar också att vi inte avsätter några arealer för absorption av koldioxid. 168 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

Areal för absorption av läckande växtnäring är inte alls medtagen i de internationella beräkningarna av ekologiska fotavtryck. Tabell 2. Procent av produktiv areal. ekologiskt biokapacitet fotavtryck svensk areal enhetsareal enhetsareal 4 ha/pers 8 ha/pers 7,5 ha/pers Jordbruksmark 11 % 21 % 29 % Skogsbruk 71 % 71 % 22 % Fiskevatten 15 % 1 % 4 % Bebyggd mark 3 % 7-10 % 7-10 % Skog CO 2 0 % 0 % 35 % [efter Wackernagel, Lewan, Borgström-Hansson, Ambio 28/7 (1999) 610-612] Ekologiska fotavtryck för olika tekniker, tillverkningsprocesser och livsstilar Ekologiska fotavtryck kan också användas för att granska olika tekniker, tillverkningsprocesser eller samhällsfenomen. Ofta gäller det då energianvändningen och energifotavtrycket. Man kan t.ex. visa att växthusodling av tomater sätter mycket större fotavtryck än frilandsodling. Anledningen är att växthusodlingen är energikrävande. Det krävs energi för att tillverka växthusen och få det på plats, men framförallt behövs det energi för uppvärmningen. Om fossila bränslen används, krävs areal för absorption av frisatt koldioxid. Man bör också tänka på areal för absorption av läckande växtnäring. Man kan visa att elektricitet som produceras med vindkraft eller vattenkraft ger mindre fotavtryck per producerad kwh än produktion i ett fossilbränsledrivet kraftverk (Chambers et al. 2000 Sharing Nature s Interest). Livscykelstudier av datorer visar att de material- och vattenflöden som behövs för produktionen kräver mycket energi, men att energiomvandlingen under användningen ändå är den mest krävande fasen. Omhändertagande av avfall och slutlig deponering kräver också energi (Sibylle Fry, Brunel Univ, pers commun). Människors livsstilar påverkar deras personliga fotavtryck, t.ex. genom val av föda, transporter, bostadens storlek och maskinella utrustning och resande. Personliga fotavtryck kan beräknas med hjälp av olika tabeller på internet. Hög inkomst tillåter större konsumtion. Till den mätbara personliga konsumtionen kommer den gemensamma konsumtion som kommunen och statens tjänster kräver. Jordbrukets ekologiska fotavtryck Jag har medverkat till utveckling av metodik för beräkning av jordbrukets ekologiska fotavtryck (Examensarbete i Biologi, Sthlms Univ., Susanne Bergquist, Emma Lilliesköld). Metodiken bygger på beräkning av det ekologiska fotavtrycket för två växtodlingsgårdar i Skåne, en ekologisk gård och en som tillämpar odling i balans. Följande poster 169

bör ingå i underlaget på själva gården: odlingsareal (100%) maskinpark, tillverkning, reservdelar, drift kemikalier, tillverkning utsäde, produktion tillskottsareal för absorption av koldioxid från fossila bränslen (6 %) tillskottsareal för absorption av läckande växtnäring (10 %) tillskottsareal för biodiversitet (12 %) (brukares och anställdas ekologiska fotavtryck) Siffrorna inom parentes är mycket preliminära men anger hur man skulle kunna gå tillväga för att få fram växtodlingens ekologiska fotavtryck med hänsyn tagen till tillverkningsprocesser (energianvändning/ koldioxidutsläpp), växtnäringsläckage och biodiversitet. Tillskottsarealerna kan delvis samutnyttjas. På grund av odlingsarealens dominans och osäkerheten, när det gäller växtnäringsläckaget, är det svårt att få fram säkra skillnader mellan fotavtrycket för en ekologisk gård och andra. Ett andra steg i beräkningen av jordbrukets ekologiska fotavtryck omfattar effekterna av djurhållningen. Eftersom cirka tre fjärdedelar av den svenska åkerarealen används för foderproduktion, så blir tillskottsarealen för djurhållning mycket stor. Därtill kommer ökade problem med växtnäringsläckage. Å andra sidan är behovet av betesdjur för biologisk variation på naturbetesmark mycket stort. Livsmedelsförsörjningens ekologiska fotavtryck Steget från gårdsproduktion till livsmedelsförsörjning är idag långt. Gårdsprodukterna ska till kvarn, mejeri, slakteri etc. och därifrån vidare till bagerier, industriella kök, detaljhandel och hushåll. Transporternas ekologiska fotavtryck blir genom fossilbränsleanvändningen mycket stort, och detta gäller inte minst hushållens inköpsresor. Förpackningar och lagerhållning ger ytterligare bidrag. De ekologiska fotavtrycken blir minst om vi bor bredvid åkern och livnär oss på grönsaker och cerealier. Slutsatser Svensken sätter ett stort fotavtryck jämfört med människor i många andra länder. Det finns all anledning att minska fotavtrycket och se till att vi inte utnyttjar odlingsmark i mer tättbefolkade länder. Handeln måste bygga på balans mellan import och export av bioproduktiva arealer. Varje land måste avsätta arealer för absorption av egna utsläpp. Förändringen kan ske på många sätt. Inhemsk proteinförsörjning för både djur och människor är ett sätt. Vi kan utan vidare minska arealen för foderproduktion och därmed animalieproduktionen. Detta borde innebära större andel vegetarisk mat. Men det är en fråga om samverkan. Konsumenter och marknad måste medverka. Vi har stora möjligheter att ändra proportionerna mellan åkermark, naturlig betesmark 170 Ekologiskt lantbruk Konferens Ultuna November 2001

och skogsmark för såväl skogsbruk som koldioxidlagring i vårt land. Samtidigt kan vi minska det ekologiska fotavtrycket genom lägre energianvändningsför transporter m.m. och genom mindre fläskkonsumtion. Men en förändrad markanvändning måste kombineras med åtgärder för rent vatten och god biodiversitet. 171