1 (8) Ekonomiavdelningen, LLK -09-21 Landstingets månadsrapport till produktionsstyrelsen augusti
2 (8) Ekonomi Landstinget beräknar efter augusti månad att årets resultat kommer att uppgå till plus 201 miljoner kronor. Jämfört mot budget är det en positiv avvikelse med 100 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Årets resultat 101 201 100 Verks intäkter 9 070 9 273 203 Personalkostnader -6 102-6 041 61 Övr kostn (inkl avskr) -10 892-11 174-282 Nettokostnad -7 924-7 942-18 Skatteintäkter 6 797 6 895 98 Generella statsbidrag & utjämning 1 393 1 361-32 Övrigt -165-114 52 Finansiering 8 025 8 147 118 Prognosen är en förbättring med 4 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Det som främst har påverkat prognosen positivt är minskade trafikkostnader i kollektivtrafiken (under förutsättning att vagntimmepriset fastläggs kring budgeterad nivå), högre hyresintäkter inom landstingets fastighets- och serviceorganisation samt högre ränteavkastning på placerade medel. Det som påverkat prognosen negativt är ökade pensionskostnader, lägre statsbidrag för läkemedel och lägre riks- och regionintäkter Landstingets nettokostnad Nettokostnadsutvecklingen ligger precis som föregående månad på 3,4 procent (Exklusive skatteväxlingseffekt för kollektivtrafik, AFA-försäkring och diverse reavinster vid försäljningar som är jämförelsestörande poster). År 2011 var nettokostnadsutvecklingen 4,0 procent. Den genomsnittliga nettokostnadsutvecklingen i landstingen ligger på 3,5 procent. Lägst prognostiserad nettokostnadsutveckling, 2,2 procent, har Norrbotten. Högst ligger Kronoberg på 5,7 procent. En fullständig redovisning finner ni i bilagan Prognostiserad nettokostnadsutveckling i landstingen Ekonomi förvaltningar under produktionsstyrelsen Förvaltningarna under produktionsstyrelsen prognostiserar ett totalt underskott mot budget med 98 miljoner kronor, vilket är en försämring med 10 miljoner kronor jämfört med föregående månad. Förvaltningar Prog jmf Förändring jmf under PS, mnkr budget föreg prog AS -102-20 LE -9-2 PV -8 0 HoH -1-1 FTV 0 0 LSU +18 +9 LRC +4 +4 Summa -98-10 Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett underskott mot budget på 102 miljoner kronor. Detta är en försämring med 20 miljoner kronor jämfört med föregående prognos, vilket främst beror på att riks- och regionintäkterna inte når upp till den budgeterade nivån. Huvudorsakerna till Akademiskas totala underskott mot budget beror främst på att riks- och regionintäkterna ser ut att bli 44 miljoner kronor sämre än budgeterat, återbetalning av den målrelaterade ersättningen från år 2011 på 32 miljoner kronor och ökningen av omkostnader som är operationsrelaterade. Ett stort bekymmer för landstinget är att antalet vårdplatser på Akademiska som upptas av patienter som är utskrivningsklara och väntar på kommunal vård är fortsatt ökande. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping prognostiserar ett underskott mot budget med 9 miljoner kronor. Detta är en försämring med 2 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Avvikelsen mot budget förklaras av höga kostnader för inhyrd personal, intäktsbortfall för målrelaterad ersättning samt minskat antal röntgenundersökningar. Med anledning av Lasarettets ekonomiska obalans har man under våren tagit fram en långsiktig handlingsplan för ekonomi i balans där 31 punkter identifierats. Målsättningen med denna handlingsplan är att lösa en kostnadsproblematik som bottnar i för höga driftskostnader på grund av vakanser, svårt rekryteringsläge och för höga kostna-
3 (8) der för inhyrd personal. Handlingsplanen har ett långsiktigt perspektiv för en framtida kostnadseffektiv verksamhet. Primärvården Primärvårdens prognos är plus 25 miljoner kronor. Prognosen är 8 miljoner kronor sämre än budget, vilket hänför sig till att den konkurrensutsatta delen inte når det beslutade resultatmålet. Den anslagsfinansierade verksamheten bedöms kunna bedrivas inom beslutade ekonomiska ramar. Primärvården bedömer att verksamhetens kostnadskontroll är god. Kostnadsutvecklingen är måttfull vilket indikerar att effekterna av gjorda rationaliseringar 2011 kvarstår. Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel kommer enligt prognos att redovisa ett underskott om 1 miljon kronor vid årets slut. Orsaken till underskottet är ökade hjälpmedelskostnader. Förvaltningen har vid tidigare uppföljningar flaggat för en ökning av hjälpmedelskostnaderna. Nu kan det konstateras att de har ökat med närmare 2 miljoner kronor jämfört med budget. Habiliteringen har haft ett sparkrav på sina verksamheter vid budgetarbetet inför. Verksamheterna har dock endast hämtat in en del av kostnadsökningarna för hjälpmedel. Folktandvården Folktandvården ligger kvar på en prognos på 5 miljoner kronor vilket motsvarar det budgeterade resultatet. Utfallsmässigt ligger Folktandvården bättre än budget men med anledning av att kostnaderna förväntas öka under hösten ligger man kvar på budgeterad nivå. Landstingsservice Landstingsservice redovisar en årsprognos för som innebär ett underskott på 2 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring med 9 miljoner kronor jämfört med föregående månadsrapport och 18 miljoner kronor bättre än budget. De största förändringarna jämfört med föregående månadsrapport avser lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi och avskrivningar samt ökad hyresintäkt i Bålsta i och med att ny hyresgäst är kontrakterad efter Medpro AB. Avvikelsen mot budget på 18 miljoner kronor kan främst hänföras till ökade hyresintäkter, lägre kostnader för köpta tjänster och material, lägre kostnader för energi samt lägre kostnader för avskrivningar och räntor. Landstingets resurscentrum Prognosen för Landstingets resurscentrum visar ett resultat på plus 4 miljoner kronor. Överskottet kan framför allt hänföras till vakanta tjänster och långtidssjukskrivningar. Produktion Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping jämförs med överenskommen produktionsvolym för C-länsvården. Överenskommen volym omfattar inte de extrasatsningar som beslutats våren som utgör 4 procent för Lasarettet och mindre än en procent för Akademiska. Lasarettet i Enköping Lasarettet ligger liksom tidigare under året över den periodiserade beställningen, vilket är förväntat eftersom extrasatsningarna inom koloskopi- och protesområdena inte ligger med i den periodiserade beställningen. Sammantagna DRG-poängen för öppen och sluten vård (inklusive ej DRG-satta vårdtillfällen och läkarbesök) ligger 5,6 procent över grundbeställningen. Den stora avvikelsen inom MDC-gruppen, som omfattar muskler, skelett- och bindvävsdiagnoser visar tydligt att extrasatsningarna inom protesområdet fortsätter att ge effekt på lasarettet. Den relativt stora negativa avvikelsen inom MDC lever, gallvägar och bukspott förklaras av att använd periodicering av beställningen inte passar för denna vård.
4 (8) Diagram 1: Avvikelse produktion Lasarettet i Enköping Avvikelse utfall/budget C-län Enköping jan-aug inom de största MDC-grupperna 25,0 20,0 20,4 Procentuell avvikelse 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 5,6 3,1 2,8 1-0,54 9,0 6,5 Totalt inkl ej drg-satta Lever, gallvägar o bukspott Matsmältningsorganen Nervsystemet Andningsorganen Hud Cirkulationsorganen Muskler, skelett och bindväv -10,0-9,1-15,0 De stora MDC-grupperna Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset ligger marginellt över den överenskomna produktionsvolymen. Avvikelserna för nervsystemet och graviditet och förlossningar förklaras av att använd periodisering inte passar för dessa grupper. Avvikelsen inom muskler, skelett och bindväv, där ortopedin redovisas, motsvarar grundbeställningen. Slutenvården inom riks- och region är i princip oförändrad (-0,2 procent) jämfört med samma period föregående år. Diagram 2: Avvikelse produktion Akademiska sjukhuset Avvikelse utfall/budget Akademiska C-län jan-aug för de största MDC-grupperna Procentuell avvikelse 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0 0,9-1,5-2,6-1,5-1,2-0,2 6,3 Totalt inkl ej drg-satta Nervsystemet Matsmältningsorganen Cirkulationsorganen Psykiska sjukdomar Andningsorganen Muskler, skelett och bindväv Graviditet, förlossning -6,0-8,0-5,5 De stora MDC-grupperna
5 (8) Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 2,2 procent jämfört med 2011. I maj och juni har retroaktiv lön och ny lön betalats ut för de förbund som är klara i löneöversyn. Återstående förbund (bland annat Vision och Upplands allmänna läkarförening) får retroaktiv lön och ny lön i samband med löneutbetalningen i september. Den procentuella förändringen av timlönekostnaden är överlag, sett till förvaltningarna, på en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är 7 876 och det är en ökning med 169 årsarbetare vid en jämförelse mellan ackumulerat utfall januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Semestermånaderna juni till augusti bidrar till ett lägre genomsnittligt antal årsarbetare. Kollektivtrafiknämnden, KTF har tillkommit med ett genomsnittligt antal årsarbetare på 57 till och med augusti. Sett till yrkesgrupper har sjuksköterskor (+54 årsarbetare), handläggare (+36 varav KTF 15), undersköterskor (+36) och ledning (+16 varav KTF 9) ökat mest. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras till 65 miljoner kronor summerat för Akademiska, Lasarettet i Enköping och Primärvården. År 2011 var utfallet för dessa förvaltningar 60 miljoner kronor. Jämfört med 2011 prognostiserar Akademiska en minskning av kostnaderna i år, medan Lasarettet och Primärvården prognostiserar en ökning. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är efter augusti 4,4 procent vilket är något lägre än helår 2011. Landstingets mål är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,5 procent. Sjukfrånvaron varierar över året och har de senaste åren varit högre under våren. I diagrammet visas utfallet under löpande år för 2010-. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer ligger kvar på 2,5 procent och är i stort oförändrad jämfört med 2011. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar är på 1,2 procent och är på samma nivå som 2011, efter att ha legat betydligt högre under våren på grund av influensa och vinterkräksjuka. Uppföljning av den totala sjukfrånvaron för kvinnor respektive män visar att sjukfrånvaron är högre för kvinnor (5 procent) än för män (2,4 procent). Sett till ålder har sjukfrånvaron ökat något i åldersgruppen 30-49 år, medan den har minskat i åldern 50 år och uppåt. Bland de yrkesgrupper som har en högre sjukfrånvaro i jämförelse med LUL utfallet (4,4 procent) finns undersköterskor, kuratorer, administratörer, specialistutbildade sjuksköterskor m fl medan bland yrkesgrupper med ett lägre utfall finns distriktsläkare, psykolog, handläggare med flera. Se diagram 4. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 34 miljoner kronor efter augusti och det är 2,7 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 8,6 procent. Diagram 3: Utvecklingen av total sjukfrånvaro 2010- Uppföljning total sjukfrånvaro, LUL mål 4,5 % Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack m ars Ack april Ack m aj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack o kt Ack n ov Årsutfall År 2010 År 2011 År
6 (8) Diagram 4: Total sjukfrånvaro för ett urval yrkesgrupper ackumulerat utfall augusti Total sjukfrånvaro ack aug, ett urval yrkesgrupper Procent 8 7 6 5 4 3 2 1 0 LUL Undersköterska Kurator Administratör Ssk specialistutb Skötare Tekniker Tandläkare Distriktsläk Psykolog Handläggare Ingenjörer Specialistläkare Överläkare
Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr 201101-201108 01-08 Bokslut 2011 Budget Årsprog Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS 439 061 2 265 718 664 560 3 369 171 3 385 385 16 214 Riks-/regionsjukvård 1 139 339 1 183 830 1 821 460 1 976 342 1 925 511-50 831 Patientavgifter sjukvård 77 420 87 868 117 854 141 567 137 568-3 999 Patientavgifter tandvård 186 722 239 406 285 509 380 989 381 489 500 Trafikintäkter 0 418 710 0 661 468 652 600-8 868 Ö vriga intäkter 1 596 105 1 700 024 2 442 502 2 540 876 2 790 626 249 750 V erksamh eten s intäkter 3 438 646 5 895 556 5 331 886 9 070 412 9 273 179 202 767 Lönekostnader läkare -918 939-963 945-1 422 789-1 539 011-1 507 211 31 800 Lönekostnader övrig personal -2 385 289-2 400 407-3 640 606-3 882 779-3 837 652 45 126 Ö vriga personalkostnader -446 019-480 641-676 844-680 369-696 106-15 738 V erksamhetens personalkostnader -3 750 247-3 844 993-5 740 240-6 102 158-6 040 970 61 189 Inhyrd personal -38 698-44 046-64 306-30 127-66 939-36 811 K öpt vård -981 358-2 720 477-1 455 706-4 202 377-4 296 312-93 935 Läkemedel -644 231-803 560-1 070 829-995 636-1 010 790-15 154 M edicinsk service -132 420-150 462-213 485-200 429-234 094-33 664 K öpt tandteknik och tandvård -51 957-100 037-86 885-165 810-165 810 0 M edicinskt material -345 051-366 925-567 789-540 980-596 624-55 644 H yror -513 353-539 107-783 530-858 472-854 110 4 361 Trafikkostnader 0-786 597 0-1 122 904-1 156 700-33 796 Ö vriga kostnader -1 488 251-1 448 052-2 416 090-2 372 983-2 411 418-38 435 V erksamhetens övriga kostnader -4 195 320-6 959 263-6 658 618-10 489 719-10 792 797-303 077 Avskrivningar/nedskrivningar -255 639-247 176-390 373-402 070-380 994 21 077 A vskrivningar/nedskrivningar -255 639-247 176-390 373-402 070-380 994 21 077 V ERK S. N ETTO KO STNA D -4 762 560-5 155 876-7 457 345-7 923 536-7 941 582-18 046 Skatteintäkter 4 202 868 4 603 377 6 305 364 6 797 000 6 895 410 98 410 G enerella statsbidrag/utjämning 919 886 913 848 1 384 087 1 393 000 1 361 352-31 648 Finansiell nettokostnad -34 804-91 208-347 571-166 141-115 257 50 884 Landstingsanslag 0 0 0-347 -347 0 Fast ersättning från HSS 0 0 0-1 206-875 331 Ö vrig finansiering 0 0 0 2 308 2 786 478 Finansiering 5 087 950 5 426 018 7 341 880 8 024 615 8 143 069 118 455 PERIO DEN S RESU LTA T 325 390 270 141-115 465 101 079 201 487 100 409 IN VESTERING SVERKSAMHE T Fastighetsinvesteringar -276 424-707 984-491 751-1 035 500-720 908 314 592 Investeringar i immateriella och -3 322-22 674-4 580-5 100-9 450-4 350 investeringar i utrustning -90 034-200 105-160 703-361 185-236 465 124 720 Försäljning av fastigheter 0 0 0 0 0 0 Not 7 (8) Nettokostnad och resultat per förvaltning, nämnd och styrelse Nettokostn bokslut 2011 Nettokostn budget Nettokostn prognos Förgående prognos Resultat Budget Prognos Förvaltning, tkr 2011 Hälso och sjukvårdsstyrelsen -2 324 513-4 303 126-4 348 384 362 1 000 1 000 3 000 Akademiska sjukhuset -3 607 240-1 957 163-2 023 969-189 703-100 000-202 000-182 000 Lasarettet i Enköping -290 760-86 454-92 854-2 913 0-8 500-6 600 Primärvården -207 600-192 046-199 500-11 341 33 000 25 000 25 000 Habilitering och hjälpmedel -175 824-171 256-172 597-105 0-1 000 0 Folktandvården -99 759-44 932-44 932 21 310 4 896 4 896 4 896 Summa hälso och sjukvård -6 705 696-6 754 977-6 882 236-182 390-61 104-180 604-155 704 Kulturnämnden, Kultur i länet -81 640-84 513-83 823 1 462 0 690 869 Varuförsörjningsnämnden 786 0-500 882 0-500 -500 Landstingsservice 153 910 151 275 178 459-15 330-19 815-2 016-10 666 Kollektivtrafikförvaltningen - -584 009-594 500-0 -10 400-43 000 Landstingets resurscentrum - -68 452-65 524-0 4 228 0 Centrala funktioner -574 759-324 859-345 409 776 0-19 550-19 550 Summa förvaltningar, nämnd och styrelse -7 207 399-7 665 535-7 793 533-194 600-80 919-208 152-228 551 Finansförvaltningen -249 946-258 000-148 049 79 135 182 000 409 640 425 623 Summa Landstinget i Uppsala län -7 457 345-7 923 535-7 941 582-115 465 101 081 201 487 197 072
8 (8) Prognostiserad nettokostnadsutveckling i landstingen Landsting/Region nettokostnadsutveckling Kommentarer SLL 4,8 % Uppsala 3,4 % Sörmland 4,1 % Östergötland 5,3 % Utfall tom juli 3,2 % Jönköping 3,5 % Kronoberg 5,7 % Kalmar 3,5 % Blekinge 2,5 % Skåne 2,7 % Utfall tom juni 2,8 % Halland Inget svar Västra Götaland 3,0 % Utfall tom juni 2,0% Prognos kommer att revideras ner Värmland 2,5 % Utfall tom juni 2,3 % Örebro 3,3 % Västmanland 4,0 % Dalarna 2,5 % Utfall tom juli 1,7 % Gävleborg 2,8 % Västernorrland 4,8 % Jämtland 4,9 % Västerbotten 3,0 % Norrbotten 2,2 % Utfall tom juli var 1,8%. Gotland 2,4 %