Planerad 130 kv kraftledning för anslutning av Bruzaholm vindkraftpark

E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad 130 kv kraftledning för anslutning av Bruzaholm vindkraftpark November 2018 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

Projektorganisation E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö eon.se ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com Rapporten har upprättats av: Viktoria Renberg och Jimmy Sjögren För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/30

Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund 5 1.2 Tillstånd och rättigheter 6 2 Lokalisering, omfattning och utformning 7 3 Studerade alternativ 8 3.1 Utredningsområde 9 3.2 Stråk 1 (luftledning) 10 3.3 Stråk 2 (luftledning) 10 3.4 Stråk 3 (luftledning) 10 3.5 Stråk 4 (luftledning) 10 3.6 Stråk 5 (luftledning) 10 3.7 Stråk 6 (luftledning) 10 3.8 Stråk A (kabel) 11 3.9 Stråk B (kabel) 11 3.10 Stråk C (kabel) 11 3.11 Stråk D (kabel) 11 3.12 Avfärdade alternativ 12 3.13 Nollalternativ 13 4 Teknisk utformning samt anläggning och drift 13 4.1 Luftledning 13 4.2 Markförlagd kabel 16 5 Berörda intressen samt översiktlig konsekvensbedömning 18 5.1 Landskapsbild 18 5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 20 5.3 Naturmiljö 21 5.4 Vattenmiljö 23 5.5 Miljökvalitetsnormer 24 sid 3/30

5.6 Kulturmiljö 25 5.7 Friluftsliv 27 5.8 Infrastruktur 27 5.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 28 5.10 Kumulativa effekter 30 6 Bedömning avseende betydande miljöpåverkan 30 7 Förslag till disposition i kommande MKB 30 sid 4/30

1 Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Energidistribution AB (E.ON Energidistribution) planerar att bygga en ny 130 kv kraftledning mellan en planerad kopplingsstation och den, av Vattenfall Vindkraft AB (Vattenfall), planerade vindkraftparken Bruzaholm i Eksjö kommun, Jönköpings län. Syftet med kraftledningen är att överföra den el som vindkraftparken producerar till elnätet. Vattenfall lämnade in tillståndsansökan för vindkraftparken i december 2016 och ansökan prövas för närvarande. Vindkraftparkens slutliga utformning är inte fastslagen utan avses fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten. Utifrån de exempellayouter som ingår i Vattenfalls ansökan kommer dock el motsvarande förbrukningen för ca 80 000 lägenheter att produceras i parken. I detta samrådsunderlag presenteras de alternativ för ledningsdragning som har studerats i syfte att inhämta synpunkter från berörda parter. Enligt 2 kap. 8 a ellagen ska vid prövning av frågor om nätkoncession för linje ske samråd enligt 6 kap. miljöbalken. För att undvika onödig dubbelhantering kommer därför inte en särskild anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken att lämnas till länsstyrelsen i samband med ansökan om koncession för elledningen. Följande åtgärder inom nätkoncessionen bedöms härmed omfattas av samrådet; kalavverkning av ledningsgatan och ledningens dragning med tillhörande stolpplaceringar samt tillfälliga vägar vid byggnation av ledningen. sid 5/30

Vattenfalls parkområde och E.ON Energidistributions befintliga 130 kv ledning mellan Eksjö och Mariannelund är fasta förutsättningar för den planerade ledningens placering, se figur 1. Hult Bruzaholm Figur 1. Karta som visar vindkraftsområdet, 130 kv ledningen Eksjö-Mariannelund och omkringliggande landskap. 1.2 Tillstånd och rättigheter 1.2.1 Nätkoncession för linje För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857) och elförordningen (2013:208). Samrådsförfarandet och kraven på miljöbedömning följer av vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter fattar Ei beslut om tillstånd kan lämnas. 1.2.1.1 Genomförande av samråd Som en del i ansökan om nätkoncession ska samråd genomföras. Samrådsförfarandet regleras i miljöbalkens 6:e kapitel och det bakomliggande syftet är att ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. sid 6/30

Enligt bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken ska det inledningsvis undersökas om den planerade verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Detta sker genom att ett undersökningssamråd görs med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och enskilda berörda. Länsstyrelsen fattar därefter beslut om projektet kan antas medförande en betydande miljöpåverkan eller ej. Länsstyrelsens beslut påverkar omfattningen av det fortsatta tillståndsarbetet. Om länsstyrelsen beslutar att verksamheten kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning göras, med bl a krav på avgränsningssamråd. Om länstyrelsen däremot beslutar att verksamheten ej kan antas få en betydande miljöpåverkan så tas istället en liten miljökonsekvensbeskrivning fram. E.ON Energidistribution har redan inledningsvis gjort bedömningen att det inte kan uteslutas att verksamheten kommer att få en betydande miljöpåverkan, se vidare under avsnitt 6. Med anledning därav genomförs inte ett undersökningssamråd utan endast ett avgränsningssamråd. Det innebär bl a att aktuellt samråd sker med en bred krets bestående av länsstyrelse, tillsynsmyndighet, enskilda berörda, intresseorganisationer, övriga statliga myndigheter och kommuner samt den allmänhet som kan antas bli berörd. 1.2.2 Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få bygga, driva och underhålla en kraftledning krävs även att nätägaren har en rättighet för att få nyttja del av annans fastighet. De typer av rättigheter E.ON Energidistribution tillämpar utgörs av servitutsavtal och/eller ledningsrätt. Servitutsavtal innebär att E.ON Energidistribution träffar överenskommelser med berörda fastighetsägare. Ledningsrätt innebär att Lantmäteriet beslutar om ledningsrätt i en förrättning. 1.2.3 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt Kulturmiljölagen. E.ON Energidistribution kommer att ansöka om de tillstånd som blir aktuella för vald ledningssträckning. 2 Lokalisering, omfattning och utformning Detta samrådsunderlag avser en ny 130 kv kraftledning som kommer att ansluta vindkraftparken vid Bruzaholm till elnätet. Både kraftledning och vindkraftpark kommer att vara belägna i Eksjö kommun, Jönköpings län. E.ON Energidistribution utreder både alternativa lokaliseringar och tekniska utformningar. Ledningens slutliga längd kommer således att variera beroende på val av teknik och slutlig sträckning. De luftlednings- och kabelstråk som utreds varierar i längd mellan ca 8 och 12 km. Samtliga alternativ beskrivs mer ingående i avsnitt 3 nedan. sid 7/30

3 Studerade alternativ För att fastställa den mest lämpliga lokaliseringen och tekniska utformningen för ledningen så studeras flera möjliga alternativ. Inledningsvis har ett geografiskt utredningsområde avgränsats inom vilket flera möjliga stråk har identifierats. Avgränsningen av utredningsområde och stråk styrs av flera olika faktorer såsom bland annat bebyggelse, natur- och kulturmiljö, befintlig infrastruktur (kraftledningar, vägar etc.), terräng samt tekniska aspekter. Skrivbordsstudier har kompletterats med fältbesök, vilket resulterat i att några alternativ avfärdats som mindre lämpliga. En översikt av utredningsområdet och samtliga alternativ framgår av figur 2 och i bilaga 1. De beskrivs även mer ingående under avsnitten 3.1-3.11. Utifrån vad som framkommer i samrådet kan mindre justeringar av stråken komma att göras. Så länge dessa justeringar ryms inom utredningsområdet kan kompletterande samråd komma att göras enbart med berörda fastighetsägare. Alla stråk når inte hela vägen från vindkraftparken till kopplingsstationen, utan för vissa alternativ krävs att flera stråk kombineras. sid 8/30

Figur 2. Karta som visar utredningsområdet och samtliga luftlednings- och kabelstråk. 3.1 Utredningsområde Utredningsområdet avgränsas i norr av vindkraftparken och i den södra delen av läget för den kopplingsstation som kommer att utgöra anslutningspunkt till 130 kv ledningen Eksjö- Mariannelund. I utredningsområdets västra del finns en naturlig begränsning i form av sjöar och samlad bebyggelse. Områdets östra del inrymmer mer utmanande terrängförhållanden och vidsträckta områden med skyddsvärd natur. sid 9/30

3.2 Stråk 1 (luftledning) Stråk 1 utgår från stationen i vindkraftparken och sammanfaller inledningsvis med en skogsbilväg som går i sydvästlig riktning. Stråket viker sedan av söderut. Där stråket korsar väg 40 vinklar det av i nordostlig riktning innan det slutligen når fram till den befintliga 130 kv ledningen Eksjö-Mariannelund. Stråket följer ledningen fram till kopplingsstationspunkten. Stråket går i huvudsak genom obanad terräng och har en total längd av ca 10 km. 3.3 Stråk 2 (luftledning) Stråk 2 är ett kortare stråk om ca 1,5 km, som utgör en kombinationsmöjlighet av stråk 1 och 4. Stråket är beläget i utredningsområdets norra del och följer en skogsbilväg. 3.4 Stråk 3 (luftledning) Stråk 3 är också ett stråk anpassat för kombination av stråk 1 och 4. Stråket är beläget i utredningsområdets södra del och följer en befintlig ledning på en sträcka av ca 1,4 km. 3.5 Stråk 4 (luftledning) Stråk 4 går inledningsvis parallellt med en befintlig väg på en sträcka av ca 700 m. Därefter vinklar stråket av i sydvästlig riktning och går på västra sidan av Lillahemsklacken innan det fortsätter vidare i sydöstlig riktning genom oexploaterad terräng. Efter korsning av väg 40 går stråket i mer sydlig riktning och passerar väster om Slättefall. Stråket vinklar av österut och följer en enskild väg fram till det att den möter 130 kv ledningen Eksjö-Mariannelund och löper österut till kopplingsstationsläget. Stråket har en total längd av ca 9,2 km. 3.6 Stråk 5 (luftledning) Stråk 5 har samlokaliserats med en befintlig väg och innefattar båda sidorna av vägen. Stråket löper i något sydostlig riktning längs vägen. Söder om väg 40 följer vägstrukturen en inte lika rät linje vilket gör att det blir svårt att helt samlokalisera intrången. Stråket har till viss del samordnats med Mostorpsvägen och en mindre skogsbilväg. Söder om Mostorpagölen breddas stråket och viker av österut mot 130 kv ledningen Eksjö- Mariannelund. Stråkets längd är ca 8,4 km. 3.7 Stråk 6 (luftledning) Stråk 6 utgår från stråk 5, norr om Mostorpagölen, där det inledningsvis går i sydvästlig riktning. Därefter vinklar stråket av och går rakt söderut till dess att det når fram till planerad kopplingsstation. Stråket går genom oexploaterad terräng och är ca 3 km långt. sid 10/30

3.8 Stråk A (kabel) Stråkalternativ A följer inledningsvis samma väg som luftledningsalternativet i stråk 5. Vid väg 40 viker stråket västerut och följer vägen i ca 300 m. Stråket vinklar därefter av söderut och följer Spolhemsvägen. Efter ca 1,5 km byter stråket riktning igen och går österut längs Mostorpsvägen innan vägen tar av åt sydväst och så småningom övergår i en mindre skogsbilväg. Stråket går söderut till det kommer fram till Källebäck och följer väg 913 på en kortare sträcka. Vid Haviks norra del svänger stråket österut längs en mindre enskild väg innan det återigen vinklar av söderut istället för att passera genom Slättefall. När stråket slutligen når fram till 130 kv ledningen Eksjö-Mariannelund följer den ledningen den sista biten in till platsen för kopplingsstationen. Stråket har en total längd av ca 11,7 km. 3.9 Stråk B (kabel) Stråk B är ett ca 700 m långt stråk som går längs en del av Mostorpsvägen och möjliggör en kombination av stråk A och D. 3.10 Stråk C (kabel) Även stråk C utgör en möjlighet att kombinera stråk A och D i anslutning till stationsläget vid 130 kv ledningen Eksjö-Mariannelund. Stråket är ca 800 m långt. 3.11 Stråk D (kabel) Stråk D utgör ett alternativ till stråk A på sträckan söder om väg 40. Stråk D viker av österut i ca 450 m innan det viker söderut och följer en mindre väg som, efter korsning av järnvägen, övergår i Mostorpsvägen. I höjd med Mostorpagölen fortsätter stråket in på en ca 800 m lång skogsväg bestående av endast två hjulspår. Stråket kommer därefter över på en enskild väg norr om Slättefall och svänger sedan av i sydostlig riktning längs en mindre skogsbilväg. Efter ca 600 m svänger stråket av österut och går ca 450 m genom obanad terräng innan det ansluter till ytterligare en skogsbilväg. Stråket följer skogsbilvägen söderut och gör slutligen ytterligare en sväng österut och följer Pluggenvägen innan det når fram till planerad kopplingsstation. sid 11/30

3.12 Avfärdade alternativ Inledningsvis undersöktes ytterligare alternativ, både anpassade för kabel och för luftledning, se figur 3 nedan. Dessa alternativ avfärdades dock efter ett platsbesök, då det konstaterades att de var olämpliga. Luftledningsstråken i utredningsområdets östligaste del visade sig vara problematiska till följd av topografin. Landskapet är väldigt kuperat, vilket skapar svårigheter vid ledningsbyggnation bland annat pga svårigheter att få tillräcklig höjd mellan marknivå och linhöjd. De avfärdade kabelstråken innebar trånga passager förbi bebyggelse och längsgående stenmurar i utredningsområdets västra del. Kabelstråket i den östra delen visade sig innebära en trång passage vid vattendrag med närliggande byggnader och enda möjliga passage är över bron vid Stora dammen. Figur 3. Karta som visar de alternativ som avfärdats. sid 12/30

3.13 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Det innebär en oförändrad situation lokalt för de allmänna och enskilda intressen som kommer att beröras av den planerade verksamheten, men också att den förnybara el som vindkraftverken producerar inte kan tillvaratas och därmed att vindkraftparken inte heller kan byggas alternativt måste anslutas på annat vis. 4 Teknisk utformning samt anläggning och drift Separata stråk har tagits fram för luftledning respektive markkabel. Det fortsatta utredningsarbetet kommer att ge stöd för att besluta om vilken teknik som är den bästa för just detta projekt. Nedan ges en beskrivning av respektive teknikslag. 4.1 Luftledning En luftledning består av tre faslinor som uppförs på stolpar av trä, stål eller komposit. Stolparna kan vara en- eller tvåbenta. En vanligt förekommande konstruktion är portalstolpar av trä. En portalstolpe blir ca 16-20 m hög och har ett avstånd mellan stolpplatserna på ca 200 m. På platser där ledningen vinklar av används vinkelstolpar, vars utformning skiljer sig något från ovan nämnda stolptyper, de kan exempelvis behöva stagas. Figur 4. Exempel på portalstolpe. sid 13/30

En luftledning byggs i trädsäkert utförande, vilket innebär att cirka 20 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Utöver detta fälls eventuella höga träd som står utanför skogsgatan, om de vid fall riskerar att nå ledningen, se figur 5. 4.1.1 Anläggningsskedet Innan byggnation sker en detaljprojektering av ledningen. Ledningssträckningen mäts in, stolpar dimensioneras och placering av stolpar fastställs. Markundersökning kan krävas vid de tänkta stolpplatserna. Intrånget värderas. I samband med byggnation avverkas skogen för skogsgatan. Därefter sker byggnation av stolparna, vilket innefattar grundläggning, återfyllning och stampning med grävmaskiner. När stolparna är på plats installeras linorna med hjälp av lindragningsmaskiner. I samband med byggnation kommer det att förekomma en hel del tunga transporter av stolpar och annat material samt därtill användandet av maskiner för själva etableringen av ledningen. Även avverkningsarbetena kommer att medföra transporter till och från ledningsgatan. I möjligaste mån kommer befintliga vägar att nyttjas. Vid behov kommer temporära vägar att anläggas och nyttjas för att nå arbetsområdet. Tillfälliga upplag av träd samt material för ledningsbyggnation, samt uppställningsplatser för maskiner, krävs i närhet av ledningssträckningen. 4.1.2 Driftskedet När en luftledning är i drift sker fortsatt underhåll i form av röjnings- och ledningsunderhåll. Röjningsunderhåll omfattar röjning av skogsgatan vart åttonde till tionde år. Röjningen omfattar både s.k. bottenröjning och toppning eller fällning av träd. Bottenröjning innebär att all högväxande vegetation som bedöms kunna nå ledningen inom åtta år, och därigenom störa den, tas bort. Lågväxande vegetation kan i praktiken ofta lämnas kvar eftersom ledningens stolpar är så höga att vegetation som växer långsamt och har en begränsad högsta höjd inte utgör någon risk. Kantträdshantering dvs markering av farliga kantträd och fällning av hela träd, eller helikoptertoppning av de trädtoppar som kan nå ledningen vid fall, sker normalt cirka ett år efter slutförd röjning. E.ON Energidistribution besiktigar regionnätsledningar med jämna mellanrum. Träd som hotar växa för nära eller falla över ledningen upptäcks med hjälp av laserscanning. sid 14/30

Figur 5. Skiss som visar ledningsgata Ledningsunderhållet genomförs efter behov på varje ledningssträckning och omfattar allt underhåll på själva ledningen inklusive stolpar och andra anordningar, t.ex. byte av gamla eller skadade stolpar, stag och faslinor. Besiktning av ledningarna genomförs med fasta intervall, ungefär vart tionde år. Besiktningen sker till fots och med hjälp av helikopter längs med hela ledningssträckan. Skador dokumenteras och åtgärdas vanligen inom två år från besiktningen. Inför underhållsarbeten söker E.ON Energidistribution nödvändiga tillstånd och dispenser. Inför röjning och underhåll informeras berörda markägare. 4.1.3 Fördelar och nackdelar E.ON Energidistribution bygger företrädesvis ledningar med denna spänningsnivå som trädsäkra luftledningar på landsbygden. Detta är främst kopplat till faktorerna drift- och leveranssäkerhet samt ekonomi. En luftledning är lätt att komma åt för inspektion, felsökning och reparation vid ett eventuellt fel, vilket är av stor vikt för en produktionsanläggning av denna storlek. Nackdelarna är främst hänförliga till den bestående påverkan som uppstår till följd av den röjda skogsgatan som krävs för att hålla ledningen trädsäker. Den ger en påverkan på naturmiljön och för skogsbruket. En luftledning ger även en visuell påverkan. sid 15/30

4.2 Markförlagd kabel En kraftledning för 130 kv utförd som markkabel består av tre enfasledare förlagda i en triangelformation, ett s k kabelförband. Enfasledarna består av aluminium med bl.a. ett skyddande hölje av tvärbunden polyeten (PEX) och en yttermantel av polyeten (PE), se figur 6. Kablarna innehåller ingen olja. Figur 6. Enfaskabel för markförläggning. Innerst en ledare av aluminium. Utanför ledaren isolation av PEX samt ytterst ett skyddshölje av polyeten. Bildkälla: ABB. Kabelförbandet förläggs i ett schakt som är ca 1,2 m djupt (minst 0,9 m övertäckning över kablarna). Schaktets bredd vid markytan blir ca 1,5 m och vid botten ca 0,8 m, se exempel i figur 7 nedan. Figur 7. Exempel på kabelschakt. 4.2.1 Anläggningsskedet Kabelschaktet grävs i normalfallet, men sprängning kan krävas beroende på markens beskaffenhet. Ett område intill schakten, om ca 15 m, kommer att nyttjas vid förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor etc. Bredden anpassas till lokala förhållanden och minskas om möjligt ytterligare på passager där extra hänsyn krävs. Vid kabelförläggning parallellt med väg så används i normalfallet vägen för transporter och arbetsmaskiner. sid 16/30

Vid schaktningsarbetet särskiljs matjorden från de djupare liggande massorna, så att massorna kan återföras i rätt ordning vid återfyllnad av schakten. I botten och närmast ovanför kabelförbandet läggs sand som tillförs. Eventuella överskottsmassor transporteras bort eller jämnas ut över intilliggande områden. De maskiner som används är vanligtvis grävare och lastbil. Relativt tunga transporter krävs för transport av bl.a. kabeltrummor och sand. Vid behov av sprängning nyttjas konventionella metoder för detta. På passager där det inte är lämpligt eller på andra sätt framkomligt med kabelschakt kan schaktfri förläggning, såsom styrd borrning eller tryckning, användas. Metoden kan exempelvis nyttjas vid korsning av större vägar eller vattendrag. Det borrade/tryckta hålet fodras med skyddsrör som kablarna kan föras igenom. Vid schaktfri förläggning används en särskild borrutrustning som kräver större gropar i båda ändar av borrsträckan. Styrd borrning är inte möjlig att genomföra om berggrunden är för hård, då man i stället måste nyttja andra borrtekniker som är mer tidskrävande och kostsamma. Geofysisk undersökning eller provborrning kan krävas för att utreda vilken metod som är lämplig. Vid borrning används bentonit som smörjmedel. För arbetenas utförande krävs en yta för pumpning av bentonitslurry samt ytor för att samla och svetsa rör etc. 4.2.2 Driftskedet Omgivningspåverkan från en markkabel är i driftskedet främst hänförlig till den permanent röjda kabelgata om ca 7 m som krävs för att möjliggöra åtkomst till ledningen vid eventuella fel samt förhindra att grova rötter växer ner till kabeln. Normalt sett kräver kabel i mark inget underhåll men om kabeln skadas, till följd av exempelvis grävarbeten, kommer den att behöva repareras eller ersättas. 4.2.3 Fördelar och nackdelar Fördelarna med en markförlagd kabel är att den ger upphov till ett mindre intrång och därmed mindre påverkan i skogliga miljöer eftersom den inte behöver en lika bred skogsgata som en luftledning. En markkabel ger inte heller någon visuell påverkan och har normalt sett ett magnetfält som avtar snabbare i sidled. Nackdelarna är hänförliga till problem med att lokalisera och reparera fel som inte är visuellt spårbara. Den tid som åtgår för felsökning och reparation på ett markkabelförband utgör i många fall flera dagar, medan samma arbete för en luftledning räknas i timmar. Det kan även bli aktuellt att byta ut långa markkabelsträckor vid vissa felsituationer. En markkabel är även ett avsevärt mer kostsamt alternativ. sid 17/30

5 Berörda intressen samt översiktlig konsekvensbedömning För att identifiera de intressen som finns i och i anslutning till stråken har information hämtats från bl.a. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Intresseområdenas utbredning framgår av kartorna i bilaga 2a-e. Aktuellt samråd syftar bland annat till att få information om eventuella ytterligare intressen i närområdet. Påverkan på berörda intressen varierar beroende på vilket stråk och teknik som slutligen väljs. När det valet har gjorts kommer en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som beskriver förväntad miljöpåverkan mer i detalj. Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som ledningen kan förutses kunna ge upphov till. 5.1 Landskapsbild Landskapet består i huvudsak av kuperade skogsområden med produktionsskog, se figur 8 och 9. Bebyggelsen är gles men det finns inslag av byar där både permanent- och fritidsboenden förekommer. Inom området finns även vattendrag, våtmarker och ett fåtal sjöar och gölar. sid 18/30

Figur 8 och 9. Foton som visar typiska vyer i landskapet. 5.1.1 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Påverkan kommer att variera beroende på val av slutlig sträckning och val av teknik. En markförlagd ledning syns inte men den röjda skogsgatan påverkar landskapsbilden. En luftledning ger en visuell påverkan till följd av skogsgatan men även ledningsstolpar och linor är synliga. I vilken utsträckning beror på ledningens placering i förhållande till omgivande landskaps topografi och växtlighet. Den visuella påverkan av en luftledning blir t ex större i öppna landskap än i skogsområden. Under den tid som anläggningsarbetena pågår uppgår en temporär störning och påverkan på landskapsbilden. Flera av de studerade stråken har, på del av eller hela sträckan, samlokaliserats med befintliga vägar och kraftledningar för att undvika behovet av en helt ny skogsgata. Hänsyn har även tagits till bostadsbebyggelsen i området. sid 19/30

5.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 5.2.1 Beskrivning Markanvändning Markanvändningen domineras av skogsbruk men här finns även områden med åkermark i anslutning till byarna. I områdets norra del finns en större berg-/grustäkt som berörs av stråk A och 5. Längs samma stråk finns ytterligare en täkt av mindre storlek. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. Bebyggelse Bebyggelsen är gles och främst knuten till byarna inom utredningsområdet. Inom stråken är bebyggelsen, som består av både permanent- och fritidsbostäder, ytterst begränsad. Översiktsplaner Den gällande översiktsplanen i Eksjö kommun är från år 2013 1. Stora delar av utredningsområdet, både norr och söder om väg 40, är markerat som ett område lämpligt för vindkraft. Som ett tillägg till översiktsplanen finns även en Vindbruksplan 2 där det framgår att inom möjliga områden för vindkraft bör vindkraften prioriteras framför andra intressen. Detaljplaner och områdesbestämmelser En nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplaner eller områdesbestämmelser. Inga luftlednings- eller kabelstråk berör några gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser. Inom utredningsområdet, i anslutning till Bruzaholm, finns två detaljplaner. Detaljplanerna benämns Förslag till byggnadsplan för del av Bruzaholm och Förslag till ändring av byggnadsplanen för fastigheten Stuveryd 1:3 m fl. inom Bruzaholms samhälle. E.ON Energidistribution har utrett ett kabelstråk som passerar planerna men gjort bedömningen att det är mindre lämpligt, se avsnitt 3.12. 5.2.2 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Konsekvenserna på markanvändningen vid uppförande av en luftledning eller förläggning av en markkabel är främst hänförliga till den röjda gata som hålls fri från vegetation, vilket kan innebära att produktiv skogsmark tas ur bruk. Påverkan begränsas där ledningen kan 1 Översiktsplan antagen 2013-09-26 2 Vindbruksplan antagen 2017-06-20 sid 20/30

placeras i anslutning till annan infrastruktur, som vägar och andra kraftledningar, eftersom det då inte krävs en lika bred skogsgata. En påverkan sker även vid förläggning i odlad mark. Stolpplatserna på en luftledning ger främst en påverkan vid brukandet medan en markkabel ger en påverkan vid förläggningsskedet eftersom den medför markarbeten längs hela sträckningen. Kabelförbanden placeras på ett sådant djup att fortsatt brukning inte påverkas och eventuella skador på dränering etc. återställs. Markanvändningen begränsas även till viss del av de säkerhetsbestämmelser som måste iakttas i ledningens närhet. Hänsyn har tagits till befintlig bebyggelse vid identifiering av de olika stråkalternativen. Även i den fortsatta processen kommer fokus läggas på att hitta en slutlig sträckning som håller ett tillräckligt stort avstånd till bostäder och andra byggnader där människor stadigvarande vistas. Om möjligt kommer anpassningar av sträckningen göras med hänsyn till skogsbruket. Exempel på detta kan vara att anpassa sträckningar inom skogsfastigheter för att minska påverkan på ett rationellt skogsbruk. Studerade alternativ strider inte mot några detaljplaner eller områdesbestämmelser och bedöms även vara förenliga med kommunens översiktsplan. 5.3 Naturmiljö 5.3.1 Beskrivning Inom utredningsområdet och i och intill stråkalternativen finns flera olika typer av naturmiljöintressen, vilka framgår av kartan i bilaga 2a. Naturreservat Naturreservatet Stuverydsbäcken berörs delvis. Reservatet är beläget i utredningsområdets östra del och utgörs av ett vattendrag med hög grad av naturlighet som omges av gammal barrblandskog. Natura 2000 Natura 2000-området Stuverydsbäcken sammanfaller delvis med naturreservatet med samma namn och berörs således också i utredningsområdets östra del. Naturvårdsprogram Naturvårdsprogrammet Nödjehultaåns sprickdal från år 1997 berörs till viss del av luftledningsstråk 1 och 2. Ängs- och betesmark Inom utredningsområdet finns flera ytor som inventerats inom ramen för ängs- och betesmarksinventeringen. En av dessa ytor är belägen inom luftledningsstråk 1 och en annan tangerar luftledningsstråk 4. sid 21/30

Våtmarksinventering Det finns inga områden som våtmarksinventerats inom utredningsområdet. Däremot finns ett sådant område strax norr om utredningsområdet, på ca 50 m avstånd. Området benämns Eketorpagölen 7 km NV Bruzaholm och har bedömts ha ett mycket högt naturvärde. Nyckelbiotoper I norra delen av luftledningsstråk 5 finns en nyckelbiotop, en bäckdal, som delvis sammanfaller med ett biotopskydd. Inom utredningsområdet finns ytterligare nyckelbiotoper. Även nyckelbiotoper för storskogsbruket finns belägna inom utredningsområdet och ett av dessa områden berörs av stråkalternativ 5. Inom utredningsområdet finns även ett antal limniska nyckelbiotoper, ingen av dessa är dock belägen inom något stråkalternativ. Biotopskydd Ett biotopskydd beläget i utredningsområdets norra del berörs av luftledningsalternativ 4 och 5. Biotopen, som delvis sammanfaller med en nyckelbiotop, utgör ett mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark. Sumpskogar Utredningsområdet inhyser ett flertal sumpskogar, varav flera tangeras av luftlednings- och kabelstråk. En av sumpskogarna, Kringelkärret, är i sin helhet belägen inom luftledningsstråk 1. Naturvärden Det finns fem naturvärden belägna inom utredningsområdet men inga som är belägna inom något av de alternativa stråken. Generellt skyddade biotoper Inom området kan det även finnas biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet. Huruvida så är fallet kommer att framkomma vid mer detaljerade studier längre fram i utredningsprocessen. Omfattningen kan dock väntas bli begränsad till följd av att det i huvudsak är skogsmark som berörs. Rödlistade arter Inrapportade fynd av rödlistade arter har sökts fram i Artportalen mellan åren 2000-2018. De olika arter som förekommit som fynd inom utredningsområdet redovisas i bilaga 3. Skyddsvärda träd Det finns inga skyddsvärda träd inom något av stråkalternativen. Däremot finns ett flertal skyddsvärda träd inom utredningsområdet. Övrigt Inom utredningsområdet finns flera lokaler som är eller har varit föremål för miljöövervakning. Två av dessa är belägna inom luftledningsstråk 1 och en lokal mellan luftledningsstråk 4 och 5. sid 22/30

5.3.2 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Konsekvenserna kommer att variera beroende på vilket stråk och teknisk utformning som väljs. Den huvudsakliga påverkan sker vid anläggningsskedet men även fortsättningsvis kommer en röjd skogsgata krävas, vilket ger en permanent påverkan på omkringliggande miljöer. En skogsgata kan ha en fragmenterande effekt och påverkan blir större i områden med oexploaterad terräng än i områden där det redan finns ett intrång. I skogsmark skapar ledningsgatan en, från omgivningen avvikande, biotop. Detta kan gynna arter som annars inte är vanligt förekommande i den aktuella miljön. Stråkalternativen har redan inledningsvis anpassats för att ta hänsyn till förekommande naturintressen och det kommer även vara möjligt att göra anpassningar av den slutliga ledningssträckningen. Utgångspunkten är att så långt det är möjligt undgå områden med höga naturvärden för att undvika att dessa skadas eller försvinner. E.ON Energidistribution genomför för närvarande en natur- och fågelinventering inom delar av utredningsområdet vars resultat kommer att ligga till grund för val av stråk och teknisk utformning. 5.4 Vattenmiljö 5.4.1 Beskrivning Hela utredningsområdet är beläget inom ett riksintresseområde för vattendrag enligt 4 kap. 6 MB. Brusaån, Bäck från Lillahemsgöl och Fusebäcken är samtliga värdefulla vattendrag ur naturhänseende. I utredningsområdets östra del finns ett vattenskyddsområde, Bruzaholms vattenskyddsområde, som dock inte berörs av något stråkalternativ. Vattendrag och sjöar inom området omfattas av generellt strandskydd. 5.4.2 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Den största påverkan sker i anläggningsfasen och kan innebära arbeten i strandnära miljöer samt korsning av vattendrag. Om det blir nödvändigt att avverka träd i anslutning till sjöar eller vattendrag kan de lokala förhållandena förändras till följd av ökat ljusinsläpp och minskad beskuggning. En påverkan uppstår även vid markarbetena som krävs för placering av stolpar för en luftledning och det schakt som krävs för en markkabel. Vid byggnation av en luftledning kan stolpplaceringarna ofta anpassas för att undvika platser där de bedöms mindre lämpliga. En markkabel kräver markarbeten längs hela sträckan och normalt sett innebär korsning av mindre vattendrag att de grävs av. Om det inte är lämpligt kan tryckning eller borrning bli aktuellt. sid 23/30

5.5 Miljökvalitetsnormer 5.5.1 Beskrivning Inom utredningsområdet finns en grundvattenförekomst, som berörs av de flesta stråkalternativ. Förekomsten benämns Väster om Bruzaholm och är av typen sand- och grusförekomst. Förekomsten Väster om Bruzaholm bedöms ha god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Grundvattenförekomsten bedöms dock vara i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status år 2021 till följd av att risken för påverkan från vägar är hög. I yttre delen av utredningsområdet finns ytterligare en grundvattenförekomst, Movänta-Föråsen. Den förekomsten är dock belägen i utredningsområdets ytterkant och berörs inte av något stråkalternativ. Även vattendraget Brusaån: Bruksdammen-Stensjön omfattas av miljökvalitetsnormer och flertalet stråkalternativ berör vattendraget. Brusaån:Bruksdammen-Stensjön når inte målet god ekologisk status och en orsak till detta är försurning. Målet är att god ekologisk status ska uppnås år 2021. Den kemiska ytvattenstatusen är god med undantag för kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Även vattenförekomsterna Säbyviken, Överbyfjärden och Norra Vaxholmsfjärden berörs. Statusklassningen är densamma för dessa tre vattenförekomster. För vattenförekomsten Kodjupet bedöms den ekologiska statusen vara otillfredsställande och den kemiska ytvattenstatusen når inte upp till god. Vattendraget Bäck från Lillahemsgöl är beläget inom utredningsområdet och tangerar luftledningsstråken 4 och 5 samt kabelstråket A. Vattendraget når inte god ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen är god med undantag för kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Likaså Fuseån finns inom utredningsområdet och berörs av luftledningsstråk 6. Fuseån når inte god ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen är god med undantag för kvicksilver och polybromerade difenyletrar. 5.5.2 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Den påverkan som bedöms kunna ske och som har en inverkan på miljökvalitetsnormer för sjöar, vattendrag och grundvatten, är främst hänförlig till anläggnings- och underhållsarbeten. I samband med dessa arbeten används maskiner, vilket kan medföra en risk för oljeläckage och spill. Om en sådan händelse skulle inträffa rör det sig dock om en lokal påverkan av tillfällig karaktär, vilket inte bör påverka vattenförekomsten så till den grad att dess status sjunker. E.ON Energidistribution har väl utarbetade rutiner för att minimera risker för incidenter av nämnt slag men också handlingsplaner för hur ett eventuellt utsläpp saneras och omhändertas. sid 24/30

5.6 Kulturmiljö 5.6.1 Beskrivning Inom utredningsområden finns ett flertal kända kulturmiljöintressen. De kulturmiljölämningar (punkt-, linje- och områdesobjekt hämtade från Riksantikvarieämbetet) som är belägna inom eller i nära anslutning till något av stråkalternativen. redovisas i tabell 1 och figur 10. RAÄ nr/id Lämningstyp Antikvarisk bedömning* Beskrivning Berört stråk Hult 134:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 1 Hult 142:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 1 Hult 148:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 1 Hult 135:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 2 Hult 196 Kolningsanläggning Övr. kulturhistorisk lämning Kolbotten, rest av Hult 150:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Hult 168:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Hult 167:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Hult 154:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Hult 152:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Hult 151:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 4 och 5. Inom stråkalternativ 5 och ca 10 m från stråkalternativ A C.a. 10 m från stråkalternativ 4 Ca 35 m från stråkalternativ A Inom stråkalternativ 5 och ca 15 m från stråkalternativ 4. Inom stråkalternativ 5 och D Ca 12 m från stråkalternativ A Hult 153:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 6 Edshult 108:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 6 Edshult 112:1 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Torplämning Inom stråkalternativ 6 Tabell 1. Kända kulturmiljölämningar. sid 25/30

Figur 10. Kartbild som visar kända kulturmiljölämningar. sid 26/30

5.6.2 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar. Ofta går det bra att anpassa stolpplaceringar och kabelsträckningar för att undvika påverkan på lämningar. De fall som kan innebära problem är främst knutna till passager med markkabel där kulturhistoriska lämningar är belägna på båda sidor om väg. Om ingrepp blir oundvikliga söks tillstånd hos länsstyrelsen enligt Kulturmiljölagen (1988:950). Om en tidigare okänd fornlämning skulle påträffas i samband med förläggningsarbetet kommer arbetena att avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. 5.7 Friluftsliv 5.7.1 Beskrivning Inom utredningsområdet bedrivs friluftsaktiviteter i form av jakt, vilket områdets många jakttorn vittnar om. Här finns även en vandringsled, Höglandsleden, som passerar genom utredningsområdet. Förmodligen hyser omgivningarna även goda förutsättningar för bäroch svampplockning. 5.7.2 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder En ledning medför en bestående förändring av landskapsbilden samt tillfälliga störningar vid förläggningsskedet och framtida underhållsarbeten. Störningen kan vara i form av buller och delvis svårframkomliga passager. Den öppna skogsgatan kan även leda till positiva effekter såsom ökad framkomlighet i annars väldigt kuperad terräng. 5.8 Infrastruktur 5.8.1 Beskrivning Flera av stråkalternativen har samlokaliserats med befintliga vägar men alla alternativ berör vägar i någon form, antingen genom korsning av väg eller parallellgång. Järnvägen löper också genom utredningsområdet. Här finns även andra ledningar, både ovan och under mark. 5.8.2 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Den planerade ledningen bedöms inte medföra någon permanent påverkan på infrastrukturen men en viss tillfällig störning kommer att uppstå i samband med anläggningsarbetena. För placering intill och korsning av annan infrastruktur behöver säkerhetsavstånd beaktas, nödvändiga tillstånd sökas och korsningsavtal tecknas. Samråd sker nu med andra infrastrukturägare och en fortsatt dialog kommer att hållas med dem för att säkerställa ledningens förenlighet med annan infrastruktur. sid 27/30

5.9 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 5.9.1 Beskrivning Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskrämas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader. 5.9.2 Aktuellt magnetfält Eftersom ledningsträckningen inte är fastställd går det inte att säga vilket avstånd mellan ledning och hus som gäller. En beräkning avseende magnetfältet har gjorts, se figur 11 och 12. Beräkningen baseras på ett förväntat årsmedelvärde för lasten i ledningen och avser fältet på 1 m nivå ovanför markytan. Figur 11. Magnetfältsdiagram kabel. sid 28/30

Figur 12. Magnetfältsdiagram luftledning Beräkningen visar att magnetfältet uppgår till ca 1,5 μt rakt ovanför kabelförbandet och ca 0,2 μt på ungefär 5 m avstånd (se figur 11). För luftledningsalternativet visar beräkningen på ca 3,5 μt vid lednings mittpunkt och ca 0,2 μt på ca 40 m avstånd (se figur 12). 5.9.3 Konsekvensbedömning och skadelindrande åtgärder Avseende boendemiljö, hälsa och säkerhet kommer stort fokus att läggas på att planera ledningen så att att tillräckligt avstånd till bostäder hållas. Inga, för projektorganisationen kända, skolor eller förskolor finns utmed stråken. sid 29/30

5.10 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Kraftledningen krävs för att ansluta vindkraftparken till elnätet. Eventuella förväntade kumulativa effekter kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom de kan bedömas först när teknik och sträckning valts. 6 Bedömning avseende betydande miljöpåverkan E.ON Energidistribution utreder i detta skede flertalet stråkalternativ. Miljöpåverkan kommer att variera beroende på vilket stråk som kommer att väljas, stråkets lokala förutsättningar, teknisk utformning och hur den slutliga sträckningen utformas inom valt stråk. Med anledning av att resultatet från fågel- och naturvärdesinventeringen inväntas och det inte går att utesluta att vissa stråk kan innebära en betydande miljöpåverkan har E.ON Energidistribution gjort bedömningen att det inte går att utesluta att effekterna blir sådana att betydande miljöpåverkan kan uppstå. 7 Förslag till disposition i kommande MKB Nedan presenteras förslag på huvudrubriker i den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Tillstånd 4. Huvudalternativ 5. Alternativutredning 6. Utförande, drift och underhåll 7. Områdesbeskrivning samt berörda intresseområden 8. Konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 30/30