Konsekvensutredning 1 (8) Datum Handläggare Karin Wiese Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer Införlivande av direktiv 2014/43/EU 1 och direktiv 2014/44/EU 2 i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer. Typgodkännande av traktorer ska återspegla den tekniska utvecklingen med avseende på 3 emissioner och de ändringarna som är införda i direktiv 97/68/EG (här efter emissionsdirektivet för förbränningsmotorer för mobila maskiner ). Sverige har en skyldighet att införliva EU-direktiv i nationell lagstiftning. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? I ramdirektivet 2003/37/EG 4 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer finns bestämmelser och krav som traktorer måste uppfylla för att få säljas och registreras inom EU. Ramdirektivet kompletteras med tekniska särdirektiv som innehåller de tekniska kraven på traktorer. Ramdirektivet är införlivat i svensk lagstiftning i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:97) och allmänna råd om traktorer. De tillkommande direktiven 2014/43/EU och 2014/44/EU inför ändringar i 5 det tekniska särdirektivet 2000/25/EG respektive i ramdirektivet 2003/37/EG med avseende på emissioner från motorer avsedda för traktorer och är föranledda av ändringar i direktiv 97/68/EG som reglerar emissioner från förbränningsmotorer för mobila maskiner som inte är avsedda att 1 Kommissionens direktiv 2014/43/EU av den 18 mars 2014 om ändring av bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer. 2 Kommissionens direktiv 2014/44/EU av den 18 mars 2014 om ändring av bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon 3 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks- eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till dessa fordon. 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/25/EG av den 22 maj 2000 om åtgärder mot utsläpp av gasoch partikelformiga föroreningar från motorer avsedda för jordbruks- eller skogsbrukstraktorer
Datum 2 (8) användas för transporter på väg eftersom det är samma typer av motorer som används. Sverige har genom anslutningen till Europeiska unionen en skyldighet att införliva direktiv i svensk lagstiftning. Det är därför nödvändigt att ändringsdirektiven 2014/43/EU (till direktiv 2000/25/EU) och 2014/44/EU (till direktiv 2003/37/EU) införlivas i svensk lagstiftning och inom föreskriven tid. Direktiven ska vara införlivade i nationell lagstiftning senast den 1 januari 2015 och innebär ändringar av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:97) om traktorer. De ändringar som införs genom de båda ändringsdirektiven 2014/43/EU och 2014/44/EU innebär tekniskt och administrativt följande: Åtgärda brister rörande provningskraven för att typgodkänna motorer i steg IV i kategorierna Q och R. Bättre efterlevnad av utsläppsgränser (ingen möjlighet att kringgå) vid nedsatt kväveoxidrening (här efter NO x -rening) genom: - varningssystem för operatören kombinerat med - motiveringssystem (i två steg) som väsentlig minskar utrustningens användbarhet.
Datum 3 (8) Utsläppskraven kan inte kringgås genom att provningsförfarandet vid motorprovningen återspeglar faktiska förhållanden. Därför: - Typgodkännande vid valt arbetsområde för provmotorn (ISO 8178) - Specificera driftsförhållandena under provningen - Modifiera beräkningsmetoderna för specifika utsläpp (enl. tunga fordon Euro VI) Motorns utsläppsprestanda i specifika omgivningsförhållanden: Kriterierna rörande temperatur/tryck och höjd anpassas närmare kraven för Euro VI-motorer för tunga fordon. Beständighetskraven (motorns utsläppsprestanda över tid) revideras => enligt typgodkännande för tunga fordon (Euro VI) Globalt harmoniserat provningsförfarande för motorer steg IV (FN/ECE nr 96 ändringsserie 03) skall gälla i EU. Likvärdiga typgodkännanden: - Anpassning av hänvisningar till nya aktuella rättsakter - För motorer till tunga fordon specificera att likvärdighet endast kan gälla om ytterligare krav på motivering respekteras. Uppgifter om koldioxidutsläpp (här efter CO 2 -utsläpp) införs i godkännande dokumentationen, dock inga gränsvärden. Minska tolkningsproblem genom att klargöra hur utsläpp från vevhuset (sekundära utsläpp) bedöms vid godkännande. Högsta motoreffekten skall styra effektkategori (i motoreffektklass efter nettomotoreffekt) för att uppfylla utsläppskraven. Återspegla den tekniska utvecklingen och de ändringarna som är införda samt att dokumenten bör ge möjlighet till full rapportering. 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd Sverige har genom anslutningen till Europeiska unionen en skyldighet att införliva direktiv i svensk lagstiftning. Det är därför nödvändigt att ändringsdirektiven 2014/43/EU (till direktiv 2000/25/EU) och 2014/44/EU (till direktiv 2003/37/EU) införlivas i svensk lagstiftning senast den 1 januari 2015, annars uppfyller vi inte vår skyldighet. 3 Vad ska uppnås Typgodkännande av traktorer ska återspegla den tekniska utvecklingen med avseende på emissioner och de ändringarna som är införda i emissionsdirektivet för förbränningsmotorer för mobila maskiner.
Datum 4 (8) Brister rörande provningskraven för att typgodkänna motorer i steg IV (motorkategorierna Q och R) ska åtgärdas och alternativa typgodkännanden ska införas. Utsläppsgränser vid NO x -rening ska efterlevas bättre. Provningskraven och provningsförfarandet vid motorprovningen ska revideras och anpassas till faktiska förhållanden (omgivningsförhållanden). Alternativa likvärdiga typgodkännanden ska accepteras. CO 2 -utsläpp ska framgå av intyg om överensstämmelse. Informationsdokument som används vid provning och typgodkännande av traktormotorer anpassas så att möjlighet till full rapportering i enlighet med de ovannämnda anpassningarna ges. 4 Vilka möjliga lösningar finns Det finns inte några alternativa lösningar än att införliva de ändringarna som införs i och med kommissionens direktiv 2014/43/EU och 2014/44/EU i nationell lagstiftning med den regleringsmodell som finns idag genom förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner. 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag 5.1.1 Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen Regleringen berör i huvudsak tillverkare av traktorer och traktormotorer samt användare av traktorer. I dag finns det inga svenska tillverkare av traktorer. Vidare berörs besiktningsorganen som genomför registreringsbesiktningar på traktorer. I Sverige finns för närvarande besiktningsorganen Svensk Maskinprovning AB och Inspecta Sweden AB som besiktar traktorer. Regleringen berör också importörer och återförsäljare av traktorer. Det finns cirka 15 importörer och 250-300 återförsäljare av traktorer i Sverige idag. I Sverige berörda företag: Besiktningsorgan Importörer Återförsäljare
Datum 5 (8) 5.1.2 Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader Transportstyrelsen bedömer att företagens administrativa kostnader blir marginella eftersom ingen ny information behöver upprättas, lagras eller överföras av de företag som verkar i Sverige. Personalen behöver information om de nya kraven. Detta bedöms ingå i det normala uppdateringsarbetet hos företagen. 5.1.3 Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta Som en följd av ändringen kommer besiktningsorganen att behöva informera sig om de ändrade kraven. Enligt information från FordonsBesiktningsBranschen (FBB) i ett liknande ärende krävs det revidering och utveckling av rutiner och handböcker samt utbildning av besiktningspersonalen. Om ändringar krävs i ITkommunikationen tillkommer utveckling, testning och driftsättning av denna. Totalt bedömdes de ekonomiska konsekvenserna av FBB då till 100 000 kr och vår uppfattning är att konsekvenserna förväntas ligga i samma storleksordning. Regleringen innebär ytterst marginella kostnader för importörer och återförsäljare av traktorer. Företagens personal behöver information om de nya kraven. Detta bedöms ingå i det normala uppdateringsarbetet hos företagen. Transportstyrelsen bedömer att regleringen endast medför begränsade effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och övriga villkor. 5.1.4 I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen Regleringen kommer inte att påverka konkurrensförhållandena för företagen. 5.1.5 Behöver särskild hänsyn tas till små företag Regleringen behöver inte ta särskild hänsyn till små företag. 5.1.6 I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen Regleringen medför ingen övrig påverkan på företagen.
Datum 6 (8) 5.2 Konsumenter Införande av varnings- och motiveringssystem vid NO x -rening innebär: Dyrare motor som leder till dyrare traktor pga. o Ändrade prov- och rapporteringskrav o Nya typtest och typgodkännanden o Nya komponenter/system (hardware) Behov av regelbundet underhåll av systemet Behov av kunskap om det nya systemet Även om regleringen innebär att traktorerna blir något dyrare är det Transportstyrelsen bedömning att kostnadsökningen inte kommer att påverka efterfrågan på produkten. 5.3 Statens finanser Statens finanser (skatter/avgifter) påverkas inte av regleringen. 5.4 Samhället i övrigt Krav på NO x -rening finns redan implementerad men det befaras att utsläppsgränserna inte efterlevs i önskad utsträckning eftersom en nedsatt verkan av NO x -rening med dagens regler inte får några kännbara konsekvenser. Krav på varnings- och motiveringssystem vid NO x -rening medför bättre efterlevnad av utsläppsgränser och minskar väsentlig möjligheten för operatören t.ex. föraren att kringgå kraven. Motorn ska inte kunna drivas med samma effekt vid nedsatt eller icke fungerande NO x -rening och kräver regelbundet underhåll av systemet. 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Regleringen innebär inga nya tillsynsuppgifter eller tillkommande arbetsuppgifter. Samverkan med Transportregisteravdelningen planeras med avseende på om det nya emissionsuppgifterna kräver registrering.
Datum 7 (8) 5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Regleringen innebär bättre efterlevnad av utsläppsgränser av kväveoxider (NO x ) vilket bidrar till lägre växthusgasemissioner. Det går inte att värdera i monetära termer. 6 Fördelningsanalys Åtgärden anses inte ha avvikande effekter för olika grupper av medborgare. 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse Funktionsmålet (Tillgänglighet) Transportstyrelsen bedömer att tillgängligheten av traktorer på den svenska marknaden inte kommer att påverkas av regleringen eftersom det endast är provning och rapportering av emissionerna som förändras samt att fordonen kan bli EG typgodkända enligt alternativa typgodkännanden. Hänsynsmålet (Säkerhet, miljö och hälsa) Transportstyrelsen bedömer att ändringsdirektiven inte innebär några negativa konsekvenser för trafiksäkerheten. Transportstyrelsen bedömer att miljö och hälsa inte påverkas på kort sikt, eftersom det inte införs några nya emissionskrav utan endast provning och rapportering av emissionerna som förändras. Utsläppsgränser vid NO x - rening ska efterlevas bättre vilket bör leda till lägre emissioner. Rapportering av CO 2 -utsläpp ger framtida möjlighet till miljöklassificering vilket innebär att konsumenter kan välja mer miljövänliga produkter. 8 Vad är förslaget Förslaget är att införliva kommissionens direktiv 2014/43/EU och 2014/44/EU i nationell lagstiftning. 9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa Regleringen överensstämmer med EU-rättslig reglering.
Datum 8 (8) 10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser Kommissionens direktiv 2014/43/EU och 2014/44/EU ska vara införlivat i nationell lagstiftning senast den 1 januari 2015. Transportstyrelsens ändringsföreskrift måste därför träda i kraft senast detta datum. Transportstyrelsen bedömer att inga speciella informationsinsatser kommer att behövas. Det kan vara värt att nämna i sammanhanget att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013 av den 5 februari 2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon upphäver ramdirektivet 2003/37/EG och dess särdirektiv till jordbruks- och skogsbrukstraktorer den 1 januari 2016. Direktiv 2000/25/EG är ett av de särdirektiv som kommer att upphävas och det är inte helt bestämt ännu vilken rättsakt som kommer ersätta det direktivet. Det påverkar dock inte Sveriges skyldighet att införliva direktiv 2014/43/EU och 2014/44/EU i svensk lagstiftning. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Karin Wiese Tel. 010-49 55 673 Karin.wiese@transportstyrelsen.se