Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Relevanta dokument
Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisering. Aida Alvinius.

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Klassisk Sociologisk Teori

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)

En grupp. varandra. gruppen, normer

Organisation Individ och grupp

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

Fö5 Processer och organisation

BYRÅKRATI OCH POLITIK: STYRNING, ORGANISATION OCH MAKT. Byråkratiteori och svensk förvaltning

Arbetsgruppens dimensioner

Socialpolitik och välfärd

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Internationell politik 1

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Kombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell

Läroplaner och utbildningshistoria ett försök att göra det komplicerade begripligt

OFFENTLIG FÖRVALTNING

Organisationskommunikation3


Ledarskap a+ skapa led eller leda skapande?

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Jämställdhet Genus Ledarskap

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Varför ska vi prata om grupper?

Den nya oöverskådligheten

Samarbete och samverkan

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Generation utanför. En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna

Mål. Människor Struktur. Kultur

Lektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"


Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Läroplanen som diskussionsunderlag

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Medlemskap i ideella föreningar

IMFs modell för internationellt ramavtal

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

Tillsammans är vi både glada och starka

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Kulturella skillnader

Samhällskunskap. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av fjärde skolåret

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

Scientific management. Synonymt används taylorism. Central person är Fredrick W Taylor ( ). Amerikan. Ingenjör.

Vad är anarkism? en introduktion

Kompetens för teamarbete i palliativ vård

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Same same but different : sophantering ur ett socialpsykologiskt perspektiv.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Marknadisering i svensk äldreomsorg

Företag och marknad. Marknad och marknadsföring (10 och 17 april)

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat Liber AB.

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

I afton dans. Empowerment. Vardagsmakt, emotioner och motståndskraft vad kan vi lära av Pippi Långstrump? starrin.nu. Kraft. Makt.

Lektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Kön är en grundläggande strukturerande och organiserande princip i samhället. Kön är en påverkande faktor i organisationer

KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?


Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Den offentliga förvaltningens normativa sida. Karlsson kap 6

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Chris von Borgstede

för att komma fram till resultat och slutsatser

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Kollegialitet en modern styrform av Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

I offentlighetens tjänst

Transkript:

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer

...och med ett organisationsteoretiskt perspektiv går det att förklara enheter aktörer relationer makt mekanismer förändring

Upplägget på våra tre föreläsningar 1 organisationer utifrån ett sociologiskt samhällsperspektiv 2 organisationer och makt 3 organisationer och förändring

del 1 därför är organisationer helt avgörande

Nästan allt vi gör... gör vi inom, genom eller i relation till organisationer

Vi möter samhället genom org organisationer finns mellan samhället och individerna

Organisationer - att få saker gjorda arbetsdelning och positioner

Organisationer - ordnar verkligheten Underlättar interaktion och kommunikation genom att göra världen: begriplig effektiv begränsad bestående

Organisationer och makt Eftersom organisationer delar upp och bestämmer arbete och resurser samt ordnar samhället innebär det MAKT

Därför är org. helt avgörande För att förstå hur vi interagerar med varandra För att förstå hur makt fördelas i organisationer i samhället

Frågor Vad är icke-organiserat? Vad gör vi helt oberoende av organisationer? utan en roll eller position?

del 2 vad är organisation?

Stat Fack Familj Företag Kommun Myndigheter Politiska partier Intresseorganisationer Exempel på organisationer

Några typer av organisationer stater/kommuner - medborgare familj/släkt - syster/kusin frivilligorganisationer - medlemmar kapitalistiska företag - arbetsköpare/säljare (utifrån tillhörighet) (var går gränserna)

Organisationer kan drivas av Vinst En idé Värna en grupp För att skapa ett nytt fenomen, ex en sport

Vad gör organisationer? Producerar: varor idéer tjänster infrastruktur

Den klassiska definitionen av org purposeful systems characterised by coordinated action towards an objective

En definition av Göran Ahrne: Organisationer är formella sammanslutningar av bestämda identifierbara individer...jmf nätverk eller grupp

Giddens menar att organisation är: identifierbart medlemsskap samfällda insatser gemensamt mål regler, föreskrifter, procedurer

Vad utmärker organisationer? Tillhörighet - medlemmar Kollektiva resurser Arbetsdelning Positioner Hierarki Kontroll Regler Beslut Tid

Tillhörighet Tillhörigheten kontrollerad pga tillgången till resurser både utnyttjandet och tillförseln av

tillhörigheten till en organisation ökar handlingsförmågan, men minskar handlingsfriheten Tillhörighet

Tillhörighet roller finns i organisationer och de medför positioner handlingsutrymme - resurser förväntade beteenden perspektiv - förståelse vårt sociala jag

Tillhörighet Former av tillhörighet (och konflikt mellan?) Anställd Ägare Brukare - Kund Medlem, stöd, avlönad, eldsjäl Medborgare, fullvärdig - rösträtt

Organisationer består inte av människor Människor är en del av organisationen endast i den omfattningen och utsträckningen som de utför det arbete som organisationen kräver Organisationer har inget socialt, moraliskt eller politiskt åtagande bortom det som krävs för att utföra sin uppgift och reproducera sig själva Ju mer av människans agerande som organisationen kräver, desto mer av hennes agerande kommer den att reglera

Men allt är inte organisationer Utanför och mellan organisationer finns andra sociala fenomen som ordnar/styr verkligheten institutioner kultur språk grupper normer individer sociala fenomen naturen nätverk strukturer

Organisation är en form av kollektiv bland många andra grupper demonstrationer sociala rörelser vänskapsgäng nätverk alla som dricker öl i parken en sommardag

Organisation - Institution skillnad? Institutioner är samhällets spelregler och organisationer är dess huvudsakliga spelare Institution = mönster, regler, kognitiv förståelse, social ordning, normativa system, självreglerande system

Några skillnader mellan org. och andra ordningar org. är beslutade ordningar org. är slutna strukturer - har gränser institutioner, kultur,normer, språk har vuxit fram gäller alla org. är aktörer en norm kan inte göra ngt org. har resurser är mer tröga att förändra org. har specifika medlemmar och bestämmer våra roller är förgivettagna

Frågor Finns det intresselösa organisationer utan mål? Vilka olika ordningar har gjort att ni valt att studera på universitetet?

del 3 organisationernas framväxt (och därmed samhällets )

Samhällets och organisationernas dialektiska utveckling Det förmoderna Moderniteten Det senmoderna mindre organisationer stora organisationer många organisationer

Det förmoderna mindre samhällsformer, bondesamhällen, feodala strukturer mindre rörlighet, färre människor inom varje system att administrera, mindre enheter mindre omfördelning, mindre arbetsdelning traditioner, mindre inkluderande, mindre regler, färre gränser

Moderniteten Stater Parlamentarism för alla Rättsväsende Kapitalism - masstillverkning och masskonsumtion Urban samlevnad Nationell kultur Allmän skolplikt Fri sjukvård Allmänna försäkringssystem

Moderniteten krävde Rationalitet Vetenskaplighet Byråkrati Enhetlighet Förutsägbarhet Kalkylerbarhet Automatiserande Sorterande och kategoriserande av medborgare...dvs stora organisationer

Rationalitet Weber - Rationell byråkrati formella relationer - opersonliga särskiljande av ägande och förvaltning likabehandling specialisering av arbetsuppgifter effektivitet målstyrt

Senmoderniteten den postmoderna kritiken många fler organisationer, med färre medlemmar globaliteten fler gränser, inte färre - alltså fler regler

Så med fokus på organisationer kan vi bättre förstå... enheter aktörer relationer makt mekanismer förändring