KAA nätverk

Relevanta dokument
Välkommen till Friggagatan 5! Mercur öppenvård

Friggagatan 5 i Katrineholm

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Bilaga 3

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun

Rutiner för det kommunala aktivitetsansvaret i Älmhults kommun Framtaget av Alexander Bråhammar, jobb- och ungdomskoordinator Älmhults kommun

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Halvårsrapportering till Finsam Sydnärke av #jagmed Perioden 1/1-30/6 2016

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Arbete med Unga på Arbetsförmedlingen

Ung Vägledning/Unga Vuxna

Beställarverksamheten Barn och utbildningsförvaltningen Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden

Lokal överenskommelse i Kumla kommun för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

ESF-projekt Samstart Skype möte

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

Rapport gällande insatser för arbetslösa ungdomar i Katrineholm.

Gemensamma taget, GT

V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019

Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar (KAA)

Åmåls kommun. Kommunala aktivitetsansvaret KAA Studiecoach Jobbcentrum... 3

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

DUA - LOKAL ÖVERENSKOMMELSE. Reviderade mål och analys av utfall 2016

BILAGA 2 Redovisning av befintlig verksamhet:

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Samarbete och utveckling

Lokal överenskommelse

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet. Gimo, Östhammars kommun

Reportage. Plug In Möjligheten

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Lokal överenskommelse för unga till arbete. Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Rapport Team Samagera

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Seminarium 1. Att stötta de unga i situationer som innebär en risk för att de inte kommer kunna ta nästa steg. Övergångar mellan skolformer/kaa

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Inkludering av nyanlända och flerspråkiga elever. -hur gör vi i Motala kommun

Handlingsplan KAA. Handlingsplan med rutiner för kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Sundbyberg HANDLINGSPLAN KAA BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping Fal-Jobb

Rapport- De två första åren, Vinka In, Vägen in för unga i Vingåker och Katrineholm

Nulägesrapport från lokala samordnare avseende uppföljning av unga som hoppat av skolan. Juli 2012.

Arbete med övergången grundskola - gymnasium elever i behov av särskilt stöd i Norrköping. Utbildningskontorets Mottagningsgrupp

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

Vänd frånvaro till närvaro

Projektplan En skola för alla Mariestad

Kvalitetsredovisning 2015/16

ÅRSRAPPORT 2014 Ungdomsuppföljning ungdomar 16-20

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola

Bilaga 3. Verksamhet som ska bedrivas i samverkan

#JAGMED SAKNÄTVERK INDIVIDUELLT OCH ELEVSTÖD

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Kartläggning av unga i åldern år, som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Bilaga 1

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN

Ö verenskommelse om samverkan fo r att minska ungdomsarbetslo sheten. Arbetsförmedlingen, Norsjö kommun och Skellefteå kommun,

Handlingsplan. mot våldsbejakande extremism. Diarienummer: Ks2016/ Gäller från:

Verksamhet i samverkan

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Ödeshögs kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport.

Vad är En skola för alla?

SYV konferens. Stockholm 6 november 2015 Katharina Lindhe Rektor Mårtenskolan F-5

Hur förebygga problematisk skolfrånvaro?

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Del 1: Insatser för arbetslösa ungdomar och invandrare i Katrineholm

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Plan mot kränkande behandling. Högakustenenheten 2018/2019

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar år

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Får vi lov att presentera MIA-projektet. 23 november 2018

Långsjöskolans och Skansbergsskolans

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN

Bilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

ÅRSRAPPORT Det kommunala aktivitetsansvaret Susanne Öhrberg

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan Arbetsmarknadsenheten

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

Elevhälsoplan Fröviskolan

Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Transkript:

KAA nätverk 2017-11-09 Cecilia, Inger, Johanna och Jonny tar emot oss och presenterar sin verksamhet, Friggagatan 5 i Katrineholm Verksamheten startade med Palladium 2009, ett projekt för unga långt utanför arbetsmarknaden. Under arbetet med projektet så fann man 4 block där man såg att ett arbete för ungdomarna behövdes: Studie och yrkesvägledning Hälsa Personlig utveckling Samhällsinformation Ungdomstorgets verksamhet startar efter utvärderingen av Palladium då man såg vinster för hela kommunen. Detta genom att höja utbildningsnivån hos invånarna, stötta upp de många unga som riskerar utanförskap, samla projekt för unga på en plats samt öka samverkan med unga och för unga. Vid flytten såg man vinsten av samlokalisering. Ungdomstorget: Verksamhet för unga mellan 16 och 25 år som är arbetssökande och inte inskrivna i skolan. Individuellt samtal och gruppverksamhet. KAA finns med som ett uppdrag från bildningsförvaltningen. Feriepraktik Representanter från socialtjänsten och från AF finns på plats i huset för att stötta med sitt arbete och för att underlätta för ungdomarna. Arbetsmarknadscoacher och studie och yrkesvägledare 3 dagar i veckan. De som arbetar på Ungdomstorget har bakgrunder som Arbetsterapeut, inom hälsa och arbetsförmedlare. För att underlätta samarbetet har man samtycke mellan parter som arbetar med ungdomarna. Den som möter den unge först tar underskrift för samtycke. Ungdomstorget är även samordnare för Duan, trainee och utbildningskontrakt. I dag har man 14 trainee (9 vård och omsorg, 4 kock och en förskola) och 35 utbildningskontrakt. Kan vara problematiskt för de som studerar på distans, då finns Loftet (studiestöd) för extra stöd och mycket

support från Studie och yrkesvägledning. Man träffas varje vecka, Af och socialtjänsten samt ungdomstorget i ett samråd för att de unga ska få lyckas. Af vill gärna ha ut i kontrakten för statistiken skull, kanske inte alltid bäst för ungdomen. Alla unga som söker försörjningsstöd blir hänvisad till Ungdomstorget, där man har ett möte med representanter från AF, soc och ungdomstorget. Stark verksamhetssamverkan. Ungdomarna som tillhör KAA får tillgång till Ungdomstorgets gruppverksamhet, ett program med praktik, hälsotänk, självkänsla, intervjuträning, samhället. 3 träffar i 6 veckor. Måndag, onsdag och fredag 8.30 12.00. Man bjuder på frukost och ser till att bemötandet alltid sätter ungdomen i centrum. Man har gjort en enkät efter att ungdomen deltagit i verksamheten, promenader ger bra resultat och upplevs som viktigt. Ungdomarna uppskattar att ha något att gå upp till, träning inför skola och praktik. Idag har man ingen speciell uppsökande verksamhet utan försöker nå ungdomarna genom att man ringer, smsar och skickar vykort. Förutom KAA som kommer från bildningsförvaltningen kommer uppdragen oftast från socialtjänsten och AF. Det är en frivillig verksamhet, som inte är kravstadgat. Aktivitetsstöd eller försörjningsstöd eller föräldrar är försörjningen från deltagarna, varför vissa deltagare har krav på närvaro ändå genom AF eller socialtjänsten Gruppen 16 18 har man färre av (KAA). Inger Christensen presenterar Friggagatan!

Duveholms-gymnasiet Bildningsförvaltningen IA4 en del av ett introduktionsprogram IA4 är en klass inom IA, man har 3 klasser på skolan och sedan IA4 på Friggagatan. Man har valt lokaliseringen på Friggagatan för att få miljöombyte och genom att göra annat än skolan hoppas man att eleven ska hitta motivation att studera igen. Det finns pedagoger som arbetar med detta på Friggagatan, de elever som man har är de som inte klarar av skolmiljön, hemmasittare, tidigare inlagda på behandlingshem etc. Om man bara har något ämne att läsa kan man få läsa gymnasieämnen med handledare på Friggagatan och betygssättande på skolan. Finns många ämnen att läsa idag och man försöker hitta en lösning om det man behöver inte finns. Ungdomarna kan även läsa på distans, via webben. Kurator skolsköterska och SYV finns också tillgängliga för ungdomarna. IA4 fungerar som en sluss in till skolan men inte tidsbegränsat. 8.30 till 14.00 fyra dagar i veckan, 8.30 till 12.00 fredagar. Man arbetar mycket med stöttande verksamhet, dock inte hembesök. Man använder sig av sms, telefonkontakter och samtal, hälsa, bild och ljud, möter ungdomarna där de finns. En mer tillåtande miljö! #jagmed Bildningsförvaltningen Individanpassat för elever i åk 9 och till och med åk 3 på gymnasiet, Det gäller de unga som fortfarande går på gymnasiet, inte avhopp. Viktigt med snabba vägar in till KAA, nära Johanna #jagmed finns med i skolornas handlingsplan, steg 5 när skolan inte vet vad man gör med eleven längre kopplas #jagmed in. Informationsmöten om projektet, förälder, rektorer eleven och #jagmed skriver på avtal. Detta görs för att alla ska vara medvetna om att #jagmed arbetar med eleven. De som arbetar med #jagmed bokar möte med eleven på en neutral plats som eleven väljer. Många har en kompis som har vart med tidigare och känner på det sättet till projektet eller verksamheten. Idag har man 20 individuellt inskrivna elever. #jagmed arbetar även med ungdomar i Yrkesintro från Katrineholms tekniska collage, där finns 8 stycken elever. Man arbetar mycket med praktik, 4 dagar i veckan samt en dag med #jagmed då man har en dag med 7- tjugo aktiviteter. Några av dessa har gått IM och annat innan, några kommer från åk 9 direkt. Samtliga i #jagmed har 7-tjugo som grundaktivitet. Ung KOMP Riktar sig till långtidsarbetslösa ungdomar och är ett ESF projekt mellan kommun och AF. Johanna är kommunens insats. Ett multikompetent team med Arbetskonsulenter, Arbetsterapeuter och Arbetspsykologer har projektet tillgång till. Studie och yrkesvägledare är på väg in i teamet. Om man inte klarar Ung KOMP så finns Johanna på plats och tar vid med bland annat Ungdomstorgets övriga insatser. Har de väl kommit hit så ser vi till att de får den hjälp de behöver! Vinka IN Myndigheter, kommuner och landsting unga 16 29 år som står absolut längst ifrån arbetsmarknaden. Krav är kontakt med minst två myndigheter för ungdomen. Samordningsförbundet RAR finns med i detta arbete. Målgruppen har traditionellt saknat insatser, erbjuder planering och koordinatorsstöd. Koordinatorerna ser till att rätt aktiviteter sätts in. Samlokaliseringsmodell, idag har man ett 40 tal ungdomar. Team med psykiatrin, habilitering, LSS. Tog in en oberoende psykolog som gjorde kartläggningar och utredningar.

Ett bra exempel på vad verksamheten har lett till var en ungdom som var bostadslös och som har gått till arbete idag. Flera från projektet ut i arbete, bra resultat. Resurscenter Vård och omsorgsförvaltning Daglig verksamhet för unga inom LSS och SOL För personer som vill ha sysselsättning externt på företag Möjlighet att prövas mot en anställning Arbetskonsulent Mercur Socialförvaltningen Rådgivning och öppenvård kring alkohol och drogfrågor, anhörigprogram/vuxna-barnprogram Spelbehandling, 12 stegsbehandling, endast spelmissbruk om pengar, ej dataspel ännu. Samverkan med #jagmed, vid misstanke om missbruk eller familj som missbrukar. Socialförvaltningen har en egen ungdomsenhet, fältare och koordinatorer. Enbart Katrineholm. Framtid Utvecklingsgrupp med hur man ska utveckla Friggagatan och ungdomsarbetet. Verksamheten ger resultat. Alla ska med. En form av resursskolan är framtida tanken, med en rektor. Implementering av #jagmed påbörjad under namnet Alla ska med! Många förvaltningar inblandade, det är fortfarande svårt att få bra överlämningar. För att få till det krävs en politisk vilja samt en vilja till myndighetssamverkan. Många jobbar med målgruppen, springer för fullt men i stuprör. Fem förvaltningar på Friggagatan, en vision är att Friggagatan finns under en egen förvaltning. Med samverkan mellan berörda parter vill vi fånga upp de unga i riskzonen. Viktigt med tidiga insatser, vill fånga unga innan de kommer till KAA. Jobbat med att ta fram tillförlitlig statistik, avbrottsorsaker, blanketter. Snabba insatser är viktigt för målgruppen. Man har bland annat sett att det finns en olikhet mellan de olika gymnasieskolorna med skolstart exempelvis och där vill man få en samsyn. Man har även sett vikten av olika insatser och olika tidsanpassat efter ungdomen. Studiehandledning, kan vara på 1 timme och resten hemarbete. Kurator och specialpedagog räcker inte utan coachrollen behövs, en inte betygsättande vuxen som stöttar. Blogg, FB och Twitter, adresser på broschyren. En rutin kring vem som gör vad och vad man kan göra är framtagen Arbetssätt inspirerat av: 7tjugo Lösningsfokuserat arbetssätt MI

SE modellen (Supported Employment) IPS modellen individuell placeing med stöd Kartläggningen är olika beroende på insats. Men inte samordnat. Självskattning i #jagmed Man kan må jättebra fast man är hemma. Individuell skattning. Nuläge hur vill du att det ska se ut? Resurser, vilka finns runt i kring Vi har gjort allt säger skolan, vad är allt? Insatser som har gjorts. Vår vision Framtidstro! Mathias och Johanna som arbetar med Feriepraktik och KAA

Eskilstuna Fristadshus Det fanns inget färdigt koncept, utan tillsammans med ungdomarna skapades Fristadshus. Det började på KIA tiden som övergick till KAA, ingen jobbade med detta. Man satt med Excel dokument som på en del sätt kanske var säkrare än dagens system. För att ta fram verksamheten användes Tjänstedesign som arbetsmetod. Det innebär att man jobbar nära användaren för att utveckla. Man tar reda på att det man vill göra något åt verkligen ett problem, genom att arbeta med små försöksgrupper som därefter utvärderas och verksamheten skruvas på efter behov. Det är viktigt att inte rasera och lägga ner utan fortsätta att utveckla. Film! https://www.youtube.com/watch?v=v2xsbqg4ema Resultatet blev fel, ungdomarna började ta sig iväg. När man började jobba med ungdomarna med tjänstedesign som metod för att utveckla så kommer ungdomarna igång. Det händer något när man får vara med och påverka. Ett resultat var att ungdomarna ville ha en vägvisare. Vägvisaren följer med på det ungdomen behöver, klippa håret eller psykbesök. Idag finns bara två vägvisare, men borde ha vart tre, samtidigt som Ung KOMP kom och tog tid. Detta har stannat upp arbetet lite. Ungdomarna ville även ha en fysisk plats dit man kan komma och känna sig trygg.

När man mätte ungdomarnas känslor upptäckte man positiva upplevelser fram till skolan började. Rödare (negativa känslor) ju längre upp i åldern man kommer. Dessa unga saknar ofta fritidssysselsättning och har få intressen. En trolig orsak till detta är att unga med föräldrar som inte har en fullgod föräldrakompetens blir kompenserade på förskolan, den kompensationen försvinner när man kommer upp i ålder. Förskolan har extra kläder, mat och frukt och så vidare. Ungdomarna vill ha en egen skolenhet, fanns inga pengar först, men det gick att lösa. Ingen egen lokal utan samlokaliseras med Ung KOMP. Det började med mycket hemstudier, men man har sakta byggt upp och efter två år finns det en fysisk plats med två lärare. Svenska, SO, Matte och NO samt engelska. Idag har man 15 skolplatser, som inte är sökbara utan skola och socialtjänst bedömer skolplaceringen. Förutom detta finns tre resursskolor IMIND, ofta fulla. För att inte fylla alla platser även på denna skola behövde man ett utflöde. Tanken från dag ett ska det finnas en plan ut, man vill inte låsa in ungdomarna. IM har väldigt stora möjligheter att jobba annorlunda och utvecklande med eleverna. Rekarneskolan har anställt vägvisare (handledare) och socialtjänst (ungdomsbehandlare). Man åker och hämtar, kartlägger enligt Magelungens hemmarsittarprogram. Projektet finansieras av sociala investeringsfonden, men man använder inte pengarna då verksamheten har stannat upp lite (orsaker se ovan). Man funderade kring om man kan använda pengarna till annat. Exempel som att köpa in hemmasittarprogrammet och utbilda lärare hemma. Då kan man även få med grundskolan. Den informationen som man får från ungdomarna vill man använda, till att göra bättre. Ungdomarnas behov av tidiga insatser gör att mycket information vill man lämna tillbaka till grundskolan. Ett team som jobbar väldigt tidigt är på önskelistan. Genom att köpa in hemmasittarmetoden får man en gemensam metod för detta arbete från grundskolan och till gymnasiet. Emma och Anna-Stina presenterar Eskilstunas verksamhet

Fristadshus är idag ett paraply med två vägvisare och en SyV Projektet är slut i februari, med bra resultat. Ingen förvaltning vill äga ansvaret trots att en budget finns och beslutet är taget. Röst från en ungdom: De hjälpte till på en gång, och ville verkligen hjälpa till alltså. KAA i Eskilstuna Fristadshus och en studie och yrkesvägledare 50 % på KAA och 50 % med IM Man använder IST och Extens som system men systemen pratar inte riktigt med varandra. Det första man gör med de namn man får från systemen är att markera alla okända och skicka ut brev där man berättar om hur de kan omfattas av KAA, de kan välja att svara med SMS, mail eller svarskuvert. Vid icke svar åker man ut, knackar dörr. För att underlätta detta arbete har man fått koder till dörrportar från fastighetsägare. Alltid två som åker ut för ungdomens skull samt personalens arbetsmiljö. Det kan vara allt från jättebra dit man kommer, men det kan även vara misär. Viktigt att kunna jättemycket om arbetet i kommunen och vem man vänder sig till för att verkligen kunna hjälpa den man besöker. Därefter startar arbetet ochd et kan vara allt från långa samtal till promenader. Ungdomen bestämmer själv vart man träffas. Idag har man en bra samverkan med gymnasieskolorna och det finns rutiner för hur utskrivningar ska ske. KAA blir alltid kallad på utskrivningssamtal och motar i grind. Varför kan inte skolan göra detta? Man ska nog vara lite utanför skolan och ställa de där frågorna som man inte tänker på i vardagen i skolan. Ofta fel anpassad handlingsplan, exempelvis kan det vara ett dolt missbruk. Idag skrivs man inte ut utan sjukskrivs istället. Man kräver även skolan på en checklista på vad de har gjort innan man kommer till Fristadshus. Förebyggande arbete. Tänk om någon hade sett mig då! Det sociala arvet är tydligt. Många med misstro för myndigheter. Viktigt att koppla på en annan resurs som går omlott tills en relation finns. Eskilstuna börjar nu att jobba med jobbcirkus. Tillgång till jobbcirkus vissa tillfällen som annonseras ut. Så får man komma dit. En bra aktivitet för KAA, boka in och köpa in sig. 1500: - per tillfälle Hoppas ni hade en fin dag, det var väldigt intressant! Väl mött nästa gång! Vi ses // Lotta