FORSKNINGENS DAG 2008 DAG 2008 Nya metoder att mikroskopiskt påvisa nervceller efter innehållet av nervsignalämnen, upptäcktes i Lund på 60-talet, ledde fram till att Anders Björklund och medarbetare fann att skadade nervceller i hjärnan kunde växa ut på samma sätt som omogna nervceller i utvecklande fosterhjärnor. I försöksdjur med framkallad dopaminbrist transplanterades därför omogna nervceller, som växte in i värdhjärnan och bildade nya nerv-till-nervkontakter. FORSKARE: Håkan Widner,Anders Björklund 2, Patrik Brundin 2, Peter Hagell 3, Olle Lindvall,Stig Rehncrona 2,4 KLINIK/INSTITUTION: Neurologi, 4 Neurokirurgi, Universitetssjukhuset i Lund, 2 Inst. för kliniska vetenskaper, 3 Inst. för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet E-POST: hakan.widner@med.lu.se NervcellstransplantatioN 5 rlevande och minbildande celler i nan. oaktivt spåre (8[F]- odopa) tas av dopamin celler och kan as med en PET era Bild Bild 8 8 För För att förstå att förstå om om de transplanterade nervcellerna bildar bildar nya nya kontakter kontakter med med hjärnan, hjärnan, har har PET PET kamera kamera undersökningar gjorts. gjorts. C-Raclopride A. Dopamin A. Dopamin placebo 8 F-Dopa 8 F-Dopa upplagring B. placebo B. Dopaminmottagarmätning methamphetamine I en I patient patient med med transplantat (vä) (vä) vila vila (hö) (hö) frisatt frisatt dopamin dopamin (mindre (mindre signal) signal) För att förstå om de transplanterade nervcellerna bildar nya BP BP kontakter med hjärnan, har PET kamera undersökningar gjorts. Varv per minut 20 0 0 leder till olika rörelsekontroll mer på Dopaminbrist leder till olika rörelsekontroll mer på den friska sidan, mindre på den skadade. Råttorna den snurrar friska runt sidan, i en skål mindre beroende på den på skadade. hur mycket Råttorna dopamin snurrar runt de i fattas. en skål Efter beroende transplantationen på hur mycket slutar de dopamin snurra runt de fattas. Efter de transplantationen nya nervcellerna bildar slutar och frisätter de snurra dopamin. runt de nya nervcellerna bildar och frisätter dopamin. Ingen effekt Kontroll Transplanterad Borrhål borras. Rör med vävnaden 60 Borrhål ul, 5 borras. 000 000 Rör med vävnaden dopaminnervceller. 60 ul, 5000 000 Dopaminnervceller. Nålbanor (rött) (rött) till till till putamen till putamen (lila) (lila) och målpunkter (gröna) på och Målpunkter (gröna) på magnetkamerabilder. magnetkamera bilder. För att jämföra För att jämföra effekterna med dopaminnervceller med dopaminnervceller tranplanteras 3 patienter transplanterades med tre så kallad patienter sekundär med sekundär Parkinson, framkallad framkallad av ett nervgift, MPTP. av ett nervgift, MPTP, Flera populärvetenskapliga Flera dokumentärer dokumentärer har gjorts har gjorts om om dessa patienter från dessa patienter Kalifornien, från för Kalifornien, före transplantationerna. och efter trans- och efter plantationerna. Ingen skillnad Ingen skillnad i transplantateffekter effekter kunde mätas kunde upp i transplantat mätas upp mellan mellan dem dem och de och med de Parkinsons med Parkinsons sjukdom. A. Dopamin-upplagring i en patient med transplant på en sida ett år efter operationen halten dopamin var lika låg på bägge sidor före trans plantationen. B. Dopaminmottagarmätning i en patient med ett transplantat (vänster bild) före (höger bild) frisatt dopamin (mindre signal). -5 Kompenserad före 3v 6v 9v 2v 4v efter transplantation Effekterna mätta med en skala för Parkinson symtom (gult) och tid med dålig effekt (rött) i en Efftekterna mätta med en skala för patient. Parkinsonsymptom (gult) och tid med dålig effekt (rött) i en patient. Effekt mätt med PETkamera. Efter tre månader bildades normal mängd Effekt mätt med PETkamera. dopamin. Efter 3 månader bildades normal mängd dopamin. Lewy bodies in grafted neurons in subjects with Parkinson s disease suggest host-to-graft disease propagiation Svarta substanser från råttfoster. Dopaminbildande nervceller. Nervcellerna i svarta i substansen svarta tas fram och en celllösning görs i råttor som fått ett substansen gift som skadar dopamincellerna tas fram och på ena sidan transplanteras med de omogna nervcellerna. en cellösning görs. I råttor som fått ett gift som skadar dopamincellerna på ena sidan transplanteras med de omogna nervcellerna. Transplantation av omogna dopaminbildande nervceller Nervgiftinjektion ger dopaminbrist i vuxen råtthjärna. Överlevande och dopaminbildande nervceller i hjärnan. Överlevande och dopaminbildande nervceller i hjärnan. Nervcellerna bildar nervtrådar Nervcellerna som växer bildar in i hjärnan och bildar nya nervtrådar som nerv-till-nervkontakter Operation på människa (synapser) växer in i hjärnan och bildar nya nervtill-nervkontakter med en stereotaktisk ram för att deponering av vävnad (synapser). Operation på människa i putamen < med stereotaktisk ram för mm att deponering nogrannhet av vävnad i putamen < mm noggrannhet. Jia-Yi Li,Elisabet Englund 2, Janice L Holton 3, Denis Soulet, Peter Hagell 4, Andrew J Lees 3, Tammaryn Lashley 3, Niall P Quinn 5, Stig Rehncrona 6, Anders Björklund 7, Håkan Widner 4, Tamas Revesz 3,9, Olle Lindvall 4,8,9 & Patrik Brundin,9 Oväntat fynd av Parkinson - sjuk domslika förändringar i de transplanterade nervcellerna, Lewy-inklusioner. Medarbetare i olika faser av det kliniska projektet finns i Tyskland, Storbritannien, USA, Kanada, och patienter från Tyskland, England och USA har transplanterats i Lund. I Lund har i olika forskningsprojekt 9 patienter transplanterats med omogna nervceller. Svenska, tyska, engelska och amerikanska patienter har opererats mellan 987 999. En ny serie med förbättrad teknik planeras under 2009 i avvaktan på stamceller. Nervcellstransplantationer genomförs enligt Transplantationslagen 995:83, som reg lerar donation av material från embryo och foster, samt med tillstånd från etisk kommitté och med ett speciellt tillstånd från Socialstyrelsen.
FOR S KNINGEN S DAG 2008 Ny metod för behandling av Parkinsons sjukdom under komplikationsfasen L-dopa-behandling med hjälp av genterapi FORSKARE: Carl Rosenblad, Tomas Björklund 2, Deniz Kirik 2, KLINIK/INSTITUTION: Neurologi, Universitetssjukhuset i Lund 2 Inst. för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet E-POST: carl.rosenblad@skane.se Parkinsons sjukdom Enzymersättning en ny väg till balans i dopaminsystemet Bild. GCH Tyrosin DOPA DA Bild 2a. Bild 2b. L-DOPA Bild 2c. AADC: Aromatisk aminosyra dekarboxylas BH4: Tetrahydrobiopterin DA: Dopamin Hur får man in generna? Bild 5. Hur effektivt är behandling med enzymersättning? I djurexperimentella modeller av PS, har vi visat att man genom denna metod kan återskapa en avsevärd bildning av dopamin och att detta sker framför allt när både TH och GCH ges (höger del av övre grafen). Den streckade linjen i den övre grafen indikerar vilken nivå av dopamin som krävs för god symtomlindring vid behandling med tabletter L-dopa (vanligaste behandlingsalternativ vid PS idag) och med enzymersättning kan vi således nå dessa nivåer. Den undre grafen illustrerar att djur som uppvisar en L-dopaberoende överrörlighet (vilket är ett mycket vanligt fenomen hos patienter med PS i komplikationsfasen) påtagligt reducerad sin över rörlighet under veckorna efter enzymersättningsbehandling med TH och GCH (fyllda cirklar). Motsvarande minskning sker inte hos djur som fått kontrollvirus (triangel) eller bara GCH (ofylld cirkel). Bild 3. Bild 6. L-DOPA (pmol/mg) 4 3 2 0 Lågdos Högdos TH TH/GCH Terapeutisk L-DOPA dos Bild 4. Slutsatser
FORSKNINGENS DAG 2008 Vi har vant oss vid att man kan transplantera njurar, hjärtan, lungor men delar av hjärnan? Vissa celler i hjärnan kan dock ersättas genom att transplantera omogna hjärnceller. En sjukdom där detta kan genom föras är Parkinsons sjukdom. FORSKARE: Gesine Paul,2, Patrik Brundin 2 KLINIK/INSTITUTION: Neurologi, Universitetssjukhuset i Lund 2 Inst. för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet E-POST: gesine.paul@skane.se Att transplantera hjärnan? Transplantation av fosterceller 6 veckor efter transplantation: Efter transplatationen kan det bildas tumörer av ES-celler. Dag differencering Embryonala stamceller % av råttor med tumör 6 dagar 00 % (8/8) 20 dagar 50 % (2/4) 23 dagar 0 % (0/4) Differentieringstiden är viktig för att und vika tumörbildningen. Fosterceller Vid Parkinsons sjukdom dör framförallt celler i mellanhjärnan (blå pil) i en region som kallas för svarta substansen. Varför Parkinsons sjukdom? Bilden visar mellanhjärnan hos en parkinson patient (ovan) och en frisk person (nedan). Resultat Signalsubstansen dopamin saknas i striatum. Bilden visar celler som projicerar från substantia nigra till striatum. Stamceller förökas obegränsat och bildar alla celltyper. Olika typer av stamceller kan bilda nervceller som sedan kan transplanteras till djurmodeller av Parkinsons sjukdom (här råtthjärnan). Från höger till vänster: Embryonala stamceller, fosterceller, benmärgsceller, vuxna stamceller från hjärnan. Det finns olika typer av stamceller: Från vänster: Blastocyst (4 7 dagar efter befruktning av en äggcell). Mänskliga embryonala celler i cellkultur. Cellerna kan påverkas att bilda dopaminproducerande nervceller. Vuxna stamceller Vuxna stamceller från Cellerna från hjärnan odlas och förökas i cellkultur. Cellerna påverkas att hjärnan kan växer exponentiellt och bilda nervceller. bevarar sin karyotyp, dvs antalet kromosomer. Sammanfattning
FORSKNINGENS DA G 2008 Vaskulär demens Inte bara dåligt minne! Den näst vanligaste demenstypen anses vara Vaskulär demens. Det finns olika former av vaskulära, det vill säga cirkulationsbetingade förändringar i hjärnan som kan ge upphov till demenssymtom. Här handlar det ofta om skador efter en stroke men också om förändringar i hjärnans små blodkärl som orsakar bestående störningar i hjärnans blodcirkulation åderförkalkning. FORSKARE: Katarina Nägga,2, Sebastian Palmqvist,2 KLINIK/INSTITUTION: Neuropsykiatrisk klinik, Universitetssjukhuset MAS, Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet E-POST: katarina.nagga@skane.se Inte bara dåligt minne Trail Making A Olika typer av cirkulationsstörningar i hjärnan Båda tidningloberna har förstörst till följd av blodproppar. Storkärlsinfarkt Pannans bihålor Pannlob Hjärnstam Små infarkter i pannloben Utbredda skador i hjärnans vita substans Småkärlssjukdom Skallben Pannlob Tinninglob Hålrum för rygg märgsvätska Skydda hjärnan Klinisk forskning om Vaskulär demens på Minnesmottagningen Infarkter i basala ganglierna Hjässlob Nacklob Ett test av exekutiv funktion. Man ska dra ett streck från siffran till 25 så snabbt som möjligt. Resultatet mäts i sekunder. Exempel på stora infarkter i hjärnan. Personen har stora svårigheter att uttrycka sina tankar i ord och att förstå vad andra säger samt också nedsättning av minnet. Exempel på utbredda förändringar i hjärnans vita substans och även förekomst av flertalet små infarkter. Personen har en nedsatt hastighet i tankeflödet, viss nedsättning av gångförmåga och även nedsatt initiativförmåga.
F O R S K NING ENS DA G 2008 Mild kognitiv svikt (MKS) är ett tillstånd med lättare kognitiv påverkan - oftast lättare minnessvårigheter - där personen fortfarande klarar av sina dagliga aktiviteter utan nämnvärda besvär. De flesta demenssjukdomar, inklusive Alzheimer, börjar som MKS. Många med MKS är dock inte drabbade av någon demenssjukdom. Det är därför viktigt att kunna identifiera vilka av personerna med MKS som lider av Alzheimer för att kunna ge patienterna ett bra omhändertagande. (Kognition: tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras). Flera nya lovande terapier mot Alzheimer är under prövning runt om i världen. Gemensamt för dessa nya terapier är att de endast verkar ha bra effekt om behandlingen på börjas tidigt i sjukdomsförloppet, innan stora delar av hjärnvävnaden oåterkalleligen brutits ned. I fram tiden vill vi därför kunna identifiera patienter med Alzheimer tidigt så vi kan sätta in bromsande behandlingar när den drabbade patienten söker för MKS inte när patienten redan hunnit bli dement. FORSKARE: Lennart Minthon, Oskar Hansson 2,4, Erik Stomrud,3 KLINIK/INSTITUTION: Neuropsykiatrisk klinik, Universitetssjukhuset MAS, 2 Neurologi, Universitetssjukhuset i Lund, 3 Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet E-POST: lennart.minthon@skane.se Mild kognitiv svikt Färg och form Utredning Figur 4. Avbildning av amyloid. Med hjälp av PET-kamera kan man visua lisera mängden amyloid i hjärnan. Gul och röd färg anger höga nivåer. En normal äldre person (ses till vänster) har låga nivåer, medan en patient med Alzheimer (ses till höger) har höga nivåer av amyloid i hjärnan. Figur. AQT A quick test on cognitive speed. Patienten ska på tid benämna 40 stycken figurer. I detta delmoment ska både färg och form anges. Bakgrund Mild kognitiv svikt (MKS) Tabell. Kognitiva tester som ingår i en minnesutredning Mini-mental test (MMT) - världens mest använda kognitiva screening test. Testar orientering, minne, språk, uppmärksamhet, rumslig uppfattningsför måga med mera. A quick test on cognitive speed (AQT) individen ombeds att på tid benämna 40 st föremål utifrån deras färg, form samt både färg och form. (Se figur ). Klocktestet individen ombeds fylla i visare enligt angivet klickslag och siffror på en urtavla. Kuben individen ombeds kopiera en 3-dimensionell figur i form av en kub. Alzheimer disease assessment scale (ADAS-cog) ett världsomspännande kognitivt screening test likt MMT men mer utförligt. Mer omfattande kognitiv testning sker ofta i samarbete med neuropsykolog. Figur 3. Bild som beskriver de centrala sjukdomsmekanismerna vid Alzheimer. Proteinet tau bildar så kallade neurofibriller inuti nervcellerna och förstör nervernas kommunikationsleder. Proteinet amyloid klibbar ihop och bildar aggregat utanför cellerna, så kallade senila plaque. Framtiden The Hansson paper. Kurva över andelen som utvecklar Alzheimers sjukdom hos individer med MKS som vid studiens start antingen hade normala biomarkör nivåer i cerebrospinalvätska eller avvikande nivåer. Grön kurva visar normala nivåer. Röd kurva visar avvikande nivåer.
FORSKNINGE N S DAG 2008 Risken att insjukna i depression under ett helt liv är 25 % för män och nästan 50 % för kvinnor. Patienterna behandlas ofta med läkemedel och/eller psykoterapi. Elektrokonvulsiv terapi, ECT, är ett effektivt och alltmer utnyttjat alternativ vid djupa melankoliska tillstånd. Därför är det av stor vikt att känna till metodens behandlingseffekter och eventuella biverkningar, till exempel minnesstörningar. FORSKARE: Aki Johanson, Lars Gustafson, 2,Pia Nordanskog 2, Anna-Karin Thulin KLINIK/INSTITUTION: Kognitiv medicin, Universitetssjukhuset i Lund 2 Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet E-POST :aki.johanson@med.lu.se ECT och minne Målsättning Patienter Metoder Arbetsminne Verbalt minne Uppmärksamhet Kognitiv flexibilitet Över genomsnittet Genomsnittlig prestation Under genomsnittet Neuropsykologisk undersökning. Hur går behandlingen till? ECT- Avdelningen. Verkningsmekanism Resultat =före ECT 2 =efter ECT 3 = sex månader efter ECT 4 = år efter ECT = ECT Slutsats
FORSKNINGENS DAG 2008 De främre delarna av hjärnan består av frontalloberna (pannloberna) samt delar av temporalloberna (tinningloberna) (figur ). Frontalloberna reglerar funktioner som planering, flexibilitet, omdöme, insikt, känslor och empati, medan temporalloberna är viktiga för minnesfunktioner. Båda regionerna är nödvändiga för ett korrekt språk. Frontotemporal demens demenssjukdom med många ansikten FORSKARE: Christer Nilsson,3,Ulla Passant,3, Christina Elfgren,3, Elisabet Englund 2, Maria Landqvist,3 KLINIK/INSTITUTION: Kognitiv medicin, 2 Patologi/Cytologi, Universitetssjukhuset i Lund, 3 Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet E-POST: christer.f.nilsson@skane.se Frontotemporal demens ett sjukdomskomplex Personlighet och beteende Figur 3. Bilden visar en datortomografiundersökning av hjärnan hos en patient med FTD som uppvisar förändrad personlighet och beteende. En tydlig minskning av hjärnvolymen i den främre delen av hjärnan (överst i bilden) kan ses. Figur Språk Figur 4. Figuren visar ett exempel från ett neuropsykologiskt test. Den översta bilden ska associeras med en av de två nedre bilderna. Vid semantisk demens, som är en variant av progressiv afasi, förlorar man gradvis förmågan att förstå relationer mellan olika föremål och begrepp. Motorik Figur 5a. Figur 5b. MR-undersökning med diffusion tensor imaging ger en bild av de olika nervbanorna i hjärnan. Dessa nervbanor drabbas olika vid olika sjukdomar. Tredimensionella bilder av hjärnans banor med traktografi kan framställas. Här kan man se att en patient med PSP (5a) har färre nervfibrer till den övre hjärnbarken än en frisk kontrollperson (5b). Figur 2. En svår diagnos att ställa FÖRSTA DIAGNOS Depression: 5 patienter Psykos: 5 patienter Diffus hjärnsjukdom: patient Misstänkt frontallobsdemens: patient Cerebrovaskulär Misstänkt (Tid från symptomdebut sjukdom: patient Afasi: 2 patienter demenssjukdom: 3 patienter till FTD-diagnos 4. år) Passant et all 2005
FORSKNINGENS DAG 2008 MR-kameran som mikroskop Avbildning av vävnadsundergång med Magnetisk Resonanstomografi FORSKARE:,4 Danielle van Westen, Jimmy Lätt 2,4, Christer Nilsson 3,4, Markus Nilsson 4 KLINIK/INSTITUTION: Bild- och funktionsdiagnostiskt centrum 2 Avd för radiofysik 3 Kognitiv medicin, Universitetssjukhuset i Lund 4 Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet E-POST: danielle.van_westen@med.lu.se Idag: I morgon: Figur. Figur 2.
FORSKNINGEN S DAG 2008 Behandling av ofrivilliga rörelser vid Parkinsons sjukdom L-dopa är det mest effektiva läkemedlet för symtomlindring vid Parkinsons sjukdom. Ett stort problem är att upp emot en tredjedel av patienterna inom cirka sex år efter insättandet av L-dopa utvecklar ofrivilliga rörelser, så kallade dys kinesier. Enligt en teori är dyskinesierna till viss del kopplade till överaktivitet i nervkretsar som innehåller signalsubstansen glutamat i de basala ganglierna (figur. ). Glutamat-antagonisten (- blockeraren ) amantadin kan dämpa dyskinesierna. Vi har nu undersökt de antidyskinetiska effekterna hos memantin, som är en glutamat-antagonist med färre biverkningar. FORSKARE: Klas Wictorin,2, Håkan Widner,2 KLINIK/INSTITUTION: Neurologi, Universitetssjukhuset i Lund 2 Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet E-POST: klas.wictorin@skane.se Studiedesign 3 0 2 5 2 0 5 0 Andel i % av vaken tid med överrörlighet +/- standard deviation Memantin i klinisk vardag? Figur. De basala ganglierna. 5 Andel i % av vaken tid 0 =Placebo 2 2=Memantin Minskad överrörlighet med memantin Hur behandlas dyskinesier idag?
FORSKNINGENS DAG 2008 Hur man lindrar rörelserubbningar med elektricitet i hjärnan FORSKARE: Hjalmar Bjartmarz,2, Stig Rehncrona,2, Anna-Lena Törnquist, 2 KLINIK/INSTITUTION: Neurokirurgi, Universitetssjukhuset i Lund, 2 Inst. för kliniska vetenskaper, Lunds universitet E-POST: hjalmar.bjartmarz@skane.se Figur c. Figur 2b. Figur 4. Figur a. Deep Brain Stimulation Figur b. Figur 2a. Figur 3. Målpunkter för DBS
Figur 3: Frågorna i PDQ-39 representerar sämre hälsa än vad många personer med Parkinsons sjukdom upplever. Figur 3: Frågorna i PDQ-39 representerar sämre hälsa än vad många personer med Parkinsons sjukdom upplever. Figur 3: Frågorna i PDQ-39 representerar sämre hälsa än vad många personer med Parkinsons sjukdom upplever. FORSKNINGEN S DAG 2008 Att mäta är något vi alla gör, till exempel när vi väger oss eller använder tumstocken. Inom vården mäter vi för att till exempel beskriva och jämföra effekter av behandlingar, eller sjukdomars förlopp och konsekvenser. Sådana mått ligger till grund för bland annat prioriteringar och val av vård och behandling. Vad och hur vi mäter har därför konse kvenser för den vård som erbjuds; vi måste veta vad vi mäter och kunna lita på våra mått. FORSKARE: Peter Hagell, Maria Nilsson KLINIK/INSTITUTION: Inst. för hälsa vård och samhälle, Lunds universitet E-POST :peter.hagell@med.lu.se Håller måttet? Vet vi vad vi mäter och kan vi lita på våra resultat? Hur fungerar svarsalternativen i en skala? 0 0 Varför är det viktigt att måttet håller? 7 5 Parkinsons sjukdom 50% 5 0 Vad mäter vi? validitet 33% 2 5 Andel individer (%) Mäter vi tillförlitligt? reliabilitet 0 Oväsentliga Väsentliga frågor frågor saknas Kan vi mäta skillnader? känslighet Figur 2: En tredjedel av personerna anser att PDQ-39 frågar efter sådant som är oväsentligt för deras hälsa. Hälften anser att väsentliga aspekter saknas. Hur ofta under den senaste Kryssa för en ruta för varje fråga månaden har du PÅ GRUND AV PARKINSONS Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Kan inte göra det SJUKDOM alls. Haft svårigheter att utföra de fritidsaktiviteter du skulle vilja Figur : Exempel på fråga och svarsalternativ ur PDQ-39 Andel individer (%) Är innehållet adekvat ur ett patientperspektiv? Andel individer (%) 0 0 7 5 5 0 2 5 Andel individer (%) 0 Är innehållet adekvat ur ett patientperspektiv? 33% Oväsentliga frågor 50% Väsentliga frågor saknas Representerar frågorna det det vi vill vi mäta vill mäta Figur 3: Frågorna i PDQ-39 representerar sämre hälsa än vad många personer med Parkinsons sjukdom upplever. Pågående forskning 2 3 4 0 2 3 Resultat bära matkassar har enligt PDQ-39 sämre hälsa än de som väljer mellan att svara sällan eller ibland. Representerar frågorna det vi vill mäta Representerar frågorna det vi vill mäta logiskt sätt i förhållande till det som mäts. Figur 4a: Personer som väljer mellan att svara att de aldrig eller sällan haft svårt att Figur 4b: Här fungerar skalans svarsalternativ som förväntat, dvs de används på ett Hur fungerar Hur svarsalternativen i en skala? i en i en skala? 2 3 4 Hur fungerar svarsalternativen 0 2 3 i en skala? 2 3 4 0 2 3 2 3 4 0 2 3 Figur Figur 4a: 4a: Personer som väljer som mellan väljer att svara mellan att de aldrig att eller svara sällan haft att svårt de att bära matkassar har enligt PDQ-39 sämre hälsa än de som väljer mellan att aldrig eller svara sällan eller ibland. haft svårt att bära matkassar har enligt PDQ-39 figur 4a: sämre Personer hälsa som väljer än mellan de som att svara väljer att de mellan aldrig eller att sällan svara haft svårt sällan att bära matkassar har enligt PDQ-39 sämre hälsa än de som väljer mellan att eller ibland. svara sällan Enligt eller analysen ibland. ligger 0-> till höger om ->2, Figur 4a: Personer som väljer mellan att svara att de aldrig eller sällan haft svårt att vilket indikerar bära matkassar ett mätfel. har enligt PDQ-39 sämre hälsa än de som väljer mellan att svara sällan eller ibland. Figur 4b: Här fungerar skalans svarsalternativ som förväntat, dvs de används på ett logiskt sätt i förhållande till det som mäts. figur 4b: Här fungerar skalans svarsalternativ som förväntat, dvs de används på ett Figur 4b: skalans svarsalternativ som förväntat, dvs de används på ett Figur 4b: Här logiskt fungerar sätt i förhållande skalans till det som svarsalternativ mäts. som logiskt sätt i förhållande till det som mäts. förväntat, det vill säga de används på ett logiskt sätt i förhållande till det som mäts. Figur 2: En tredjedel av personerna anser att PDQ-39 frågar efter sådant som är oväsentligt för deras hälsa. Hälften anser att väsentliga aspekter saknas. Hur ofta under den senaste månaden har du PÅ GRUND AV PARKINSONS SJUKDOM Kan inte göra det alls Kryssa för en ruta för varje fråga Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid. Haft svårigheter att utföra de fritidsaktiviteter du skulle vilja Figur : Exempel på fråga och svarsalternativ ur PDQ-39
November 2004 Juni 2005 November 2005 Maj 2006 November 2006 Maj 2007 Juni 2008 FORSKNINGENS DAG 2008 aktuellt om vetenskap och hälsa Tidskriften vetenskap och hälsa ges ut av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Universitetssjukhuset i Lund och Universitetssjukhuset MAS vid Region Skåne. Tidskriften ger saklig information om aktuell forskning inom hälsoområdet. Ambitionen är att vetenskap och hälsa ska fungera som en kontinuerlig och långsiktig källa till information och forskarkontakter för alla som är intresserade av området. Tidskriften är gratis och utkommer två gånger per år. Alla utgåvor finns publicerade på www.med.lu.se November 2008 Hjärnan i tanke & rörelse Beställ tidigare nummer av Vetenskap och Hälsa Det goda åldrandet? Leva med diabetes Den medicinska bilden Kroppen i rörelse Nya vägar för cancerbehandling Minska smärtan! Sex & genus Kontakta: Katrin Ståhl katrin.stahl@med.lu.se telefon: 046-222 0 3