Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun



Relevanta dokument
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

SiSam Samverkansmodell för placerade barn. Samverkanskonferenser kommuner

Samarbetsrutin för skolgång vid placering av barn (6-17år)

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Ärendegång elevhälsoärenden förskola/grundskola/gymnasieskola. 1. Lärare/mentor följer elevens hela skolsituation och vidtar erforderliga åtgärder.

LUDVIKA KOMMUN. Hemmasittarprogrammet (HSP) för arbetet kring elever med hög frånvaro i skolan

JOKKMOKKS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Rutiner vid arbete med elever i behov av stöd

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

Samverkansrutiner mellan skola och socialtjänst. Barn från 1 år till utgången av gymnasiet

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

enligt utbildningens mål (Skollagen 3 kap 3 ).

EHP UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÅNGBRODALSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN 2013

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevhälsoplan och arbetsgång vid elevärenden

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Familjehemscentrum Jämtlands län RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN FAMILJEHEMSCENTRUM OCH KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Handlingsplan och arbetsgång för elevhälsan LKC

Handlingsplan - Elevhälsa

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret

Cirkulärnr: 16:2 Diarienr: 15/3035 Nyckelord:

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Barn- och elevhälsoplan

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

TÅNGVALLASKOLANS HANDLINGSPLAN för arbete med elever i behov av särskilt stöd

Rutin vid olovlig frånvaro i praktiken

Samverkansdokument mellan socialtjänst och BOU

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

Elevhälsoplan Österskärsskolan

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Rutin utredning 11:1 barn

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Elevhälsoplan för Moholms skola läsåret 2018/2019. Innehållsförteckning

Gemensam samverkansrutinen vid placering i familjehem eller HVB

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Revisionsrapport. Barn och elevers rätt till särskilt stöd och samverkan om barn som far illa

Oro för barn och unga

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Maria Nyström Agback.

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Pilskolans elevhälsoplan. Läsåret

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 4

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKANSRUTINER SOCIALTJÄNST OCH BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I SÖRMLAND

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Råd- och Stödteamet. Information från Utbildningsförvaltningen

Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

Vägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen

Handlingsplan. för skolbyte och uppföljning av barn och ungdomar. Till medarbetare inom Förskola & Grundskola. Gymnasie & Vuxenutbildning

Skolakut i Stockholms stad

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

ELEV Efternamn Förnamn Personnummer. Eventuell inackorderingsadress. VÅRDNADSHAVARE Efternamn Förnamn Telefonnummer

Förskoleklass till årskurs 6 (skolans namn)

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Hågadalsskolan 2016/17

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga en vägledning

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

VÄSTBAS I STENUNGSUND

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Reflektionsfrågor för handläggning och dokumentation

Handlingsplan för överlämningar

Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Uppsala kommun avseende elevers skolgång under placering vid SiS ungdomshem

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

(8) Herrestorpskolan

Elevhälsoplan

Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

ELEVHÄLSA PÅ GRANSÄTERSKOLAN. Läsåret

Information om en utredning

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Samverkansavtal - Statens institutionsstyrelse (SiS) och Värmdö kommun

Familjeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun

Elevhälsoplan för. Älta Skola

Arbetet med extra anpassningar samt åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Elever i behov av särskilt stöd

Att anmäla oro för barn

HANDLINGSPLAN FÖR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN VID ORO ATT ETT BARN/UNGDOM FAR ILLA

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Checklista för gode män för ensamkommande barn

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Rutiner vid jour- och familjehemsplacering

Arbete med övergången grundskola - gymnasium elever i behov av särskilt stöd i Norrköping. Utbildningskontorets Mottagningsgrupp

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för Elevhälsoarbetet på Dammfriskolan

Ändringsförslag delegationsbestämmelser

Uppföljning av placerade barns utbildning

Transkript:

Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen Socialförvaltningen Juni 2011

2 SYFTE Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola Syftet med rutinen är att: - Utveckla samarbetet inför, under och efter en placering utanför hemmet. - Öka elevens möjligheter att nå kunskapsmålen i skolan. - Tydliggöra arbets- och ansvarsfördelningar mellan aktörerna. FÖRE PLACERING 1) Konsultationsmöte behov av basutredning BBiC-utredningen (Barnets Behov I Centrum) visar på behov inom området utbildning. Så fort en utredning pekar på behov hos ett barn/ungdom där det finns tankar kring att en placering skulle kunna bli aktuell och där det finns skäl att fördjupa BBiC-utredningen inom området utbildning skall ärendet lyftas till konsultationsmöte för dialog kring kartläggning av barnet/ungdomen kring vilka utredningar som behöver göras eller delar av en basutredning inom området utbildning. Ansvarig socialsekreterare lyfter frågan till 1:e socialsekreterare som tar ansvar för att ärendet lyfts i konsultationsmötet. 2) Information till barn- och ungdomsförvaltningen (bou)/gymnasieförvaltningen -aktuellt med placering av barn/ungdom När bedömning gjorts att barnet/ den unge behöver vård utanför det egna hemmet tar ansvarig socialsekreterare kontakt med bou:ansvarig rektor alt. gymnasiet: intagningskansliet genom att lämna in placeringsblankett Placering i familjehem, HVB eller motsvarande (översta delen skall vara ifylld). 3) Kontaktperson/er utses Ansvarig rektor (bou alt. Gy) utser en kontaktperson. 4) Kartläggning av barnets/ungdomens behov inom området utbildning Bou: Kontaktpersonen ansvarar för att aktualisera och sammanställa kartläggningar, utredningar och åtgärdsprogram som gäller eleven samt ansvarar för att informera rektor och berörd förskola/hemskola fortlöpande i arbetet. Gy: Kontaktpersonen ansvarar för att förmedla uppdraget till rätt person, sammanställer kartläggningar, utredningar och åtgärdsprogram som gäller eleven samt ansvarar för att informera rektor fortlöpande i arbetet.

3 5) Analys av resultat - Efter att kartläggning är gjord analyseras resultatet i ehg (förskolans/skolans elevhälsogrupp) respektive planeringskonferens på gymnasiet tillsammans med kontaktpersonen. - Kontaktpersonen informerar/samverkar därefter med socialsekreteraren kring resultatet. - Därefter sker återkopplingen av kartläggningen och analysen tillsammans med familjehem/skola/förskola/institution i samband med överlämnings- och planeringsmöte (se punkt 8). 6) Team bildas runt barnet Teamet består av kontaktpersonen från förskolan/skolan, ansvarig socialsekreterare, familjehemssekreterare, familjehem samt vårdnadshavare om möjligt. Ansvarig att sammankalla teamet eller delar av teamet är ansvarig socialsekreterare. Teamets sammanhållna ansvar är att finnas med runt barnet utifrån respektive ansvarsområde samt vid uppföljningsmöten kring förskole-/skolsituation. Kontaktpersonens ansvarsområde Bou: Kontaktpersonen ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas och följs upp samt att kontakt mellan hemskola och förskola/skola i placeringskommun upprätthålls. Gy: Kontaktpersonen ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas, överlämnas till det nya gymnasiet samt följs upp om planeringen innebär att eleven ska komma tillbaka till Vänersborg. Om planeringen är att eleven inte kommer att återvända till Vänersborg är en specialpedagog på gymnasiet vid behov konsult för individ- och familjeomsorgen under placeringstiden. Socialsekreterarens ansvarsområde Socialsekreterarens ansvar är att ha kontakt med barnet/ungdomen samt vara barnets röst. Likaså ingår ett ansvar att hålla i kontakterna med vårdnadshavaren. Familjehemssekreterarens ansvarsområde Familjehemssekreterarens ansvar är att stötta familjehemmet och bevaka att de fullföljer den genomförandeplan som upprättas, bla inom området utbildning. Familjehemssekreteraren ansvarar för att informera familjehemmet om de skyldigheter de har kring föräldraansvar enligt skollagen. Familjehemmets ansvarsområde Familjehemmet arbetar på uppdrag av socialtjänsten. Exempel på insatser inom området utbildning kan vara att familjehemmet i genomförandeplanen åtar sig att göra läxor en viss tid per vecka. Familjehemmet ansvarar för delaktighet i skolan (ex föräldramöten, IUP, åtgärdsprogram mm) Vårdnadshavarens ansvarsområde Vårdnadshavaren skall vara delaktig i vården i den mån det är möjligt. Det innebär att en bedömning i varje ärende måste göras i vilken omfattning

4 vårdnadshavaren är delaktig. Ansvarig socialsekreterare är ansvarig i kontakten med vårdnadshavaren. Vårdnadshavarens delaktighet/ansvar kan nedtecknas och klargöras tillsammans med denne. Exempel på ansvar kan vara att vid umgänge hjälpa till med läxläsning eller närvara vid skolmöten. 7) Ansvarsfördelning Avtal om kostnadsfördelning gällande stöd tecknas av chefen för elevhälsan/förvaltningssekreterare vid gymnasiet samt sektionschef vid Familjestöd efter information från kontaktperson och ansvarig socialsekreterare. Beslutet nedtecknas på placeringsblanketten. Särskilt stöd / pedagogiskt stöd se matris Vid behov av förhandling av ansvaret/kostnaden med den nya förskoleverksamheten/skolbarnomsorg står chefen för elevhälsan för detta gällande särskilt stöd / pedagogiskt stöd. Vid behov av förhandling av ansvaret/kostnaden med den nya förskoleklassen/skolan bistår chefen för elevhälsan/förvaltningssekreterare vid gymnasieskolan med detta gällande särskilt stöd / pedagogiskt stöd. Som exempel kan chefen för elevhälsan/rektorn bistå med konsultation till IFO eller närvara vid möte vid behov. Hemskolan ansvarar för att lämna över elevens åtgärdsprogram till den nya skolan. Personligt stöd (socialt) se matris Vid behov av förhandling av ansvaret/kostnaden ansvarar 1:e socialsekreterare i samråd med sektionschef gällande det personliga stödet. Socialnämndens socialutskott fattar sedan beslut efter utredning. 8) Överlämnings- och planeringsmöte Kontaktpersonen, ansvarig socialsekreterare samt familjehemssekreterare har ett gemensamt ansvar att besöka mottagande familjehem/institution/skola eller liknande tillsammans för att återkoppla kartläggningens resultat. En kort summering till barnet/ungdomen vad kartläggningen har visat behöver även göras parallellt. 9) Åtgärds program /genomförandeplan BBiC Upprättande av åtgärdsprogram samt genomförandeplan (BBiC) tillsammans med familjehem och skola som innehåller målformulering samt ansvarsfördelning.

5 UNDER PLACERING 10) Genomförande Genomförande av olika aktiviteter och insatser utifrån upprättad åtgärdsprogram/genomförandeplan BBiC. Se pkt 6) 11) Uppföljningsmöte Uppföljning sker med förskolan/skolan 4-5 gånger per läsår. Närvarande vid uppföljningsmötena är teamet runt barnet. Vid behov görs ytterligare kartläggning (2). 12) Revidering/upprättande av nytt åtgärdsprogram/genomförandeplan BBiC Vid behov görs i samband med uppföljningsmöten revidering/upprättande av nytt åtgärdsprogram samt genomförandeplan (BBiC) tillsammans med familjehem och skola som innehåller målformulering samt ansvarsfördelning. 13) Fortsatt kontinuerlig uppföljning Fortsatt kontinuerlig uppföljning sker 4-5 gånger per läsår. VID OMPLACERING 14) Vid omplacering av barnet Vid omplacering se punkt 1-13. VID HEMGÅNG 15) Överlämnings- och planeringsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att ett överlämningsmöte på förskola/hemskola/aktuellt gymnasium genomförs innan hemgång genom att kontakta rektor. Förutom rektor och socialsekreterare ska kontaktperson på barns- och ungdomsförvaltningen/gymnasiet, förskollärare/klasslärare, för gymnasiet kurator och föräldrar/vårdnadshavare deltaga i mötet. Kontaktpersonen, ansvarig socialsekreterare, samt föräldrar/vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar att besöka hemskolan för ett planeringsmöte där åtgärdsprogram/genomförandeplan BBiC upprättas. Fortsatt stöd från socialtjänsten med bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) kräver ett samtycke från vårdnadshavarna/ungdomen. Vid hemgång enligt lagen om vård av unga (LVU) kan fortsatt kontakt med socialtjänsten finnas med i vårdplanen. Stödet till föräldrarna nedtecknas i genomförandeplan. 16) Uppföljningsmöte Uppföljning sker med förskolan/skolan 4-5 gånger per läsår. Närvarande vid uppföljningsmötena är teamet runt barnet.

6 17) Avslut Teamet gör en individuell bedömning i varje ärende när socialtjänsten kan träda ur och familjen fungera självständigt i kontakten med förskolan/skolan. Bilagor: - Matris Översikt av handläggningsrutinen - SKL Cirkulär 2006:18 Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. - Blankett vid placering barn/ungdom i familjehem/hvb