Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

Relevanta dokument
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Projektmaterial. Företagarnas Folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial MIND-MAP. Klarälvdalens folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Projektmaterial. LIKA OLIKA Mullsjö folkhögskola

Rapport. Folksagor-Lextorpslaget

Projektmaterial HOT ELLER MÖJLIGHET? Lidingö folkhögskola

Konstverket Air av Curt Asker

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

Projektmaterial. DET GÅR LÄRA GAMLA HUNDAR ATT SITTA! PRO folkhögskola

Projektmaterial. Skinnskattebergs folkhögskola

Projektmaterial. Bosöns folkhögskola

ITiS arbete. Trafiken i skolan

Projektmaterial. Birka folkhögskola

Projektmaterial. Kid-IT. Kjesäters folkhögskola

Skapande möten för bättre

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Projektmaterial. SKAPA OCH UNDERHÅLLA KURSHEMSIDOR Färnebo folkhögskola

NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska del II

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Utveckla din IT- kompetens

Projektmaterial PRESENTERAR SIG SJÄLVA. Ädelfors folkhögskola

Trollhättan Skolan i skogen

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

Digitala Minnen. Luleå kommun

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Omelett! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Presentation av Björkängens förskola

Grundskolans. Elevens Val

Varför bär de sjalar?

Tema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär

Myrsjöskolans IT-plan

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Projektmaterial. Företagarnas folkhögskola

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

IKT med funktionshindrade elever på Riksgymnasium Syd

På resande fot med Talldal

Täby kommun. Våga visas kvalitetsuppföljning med enkäter Täby kommun - Föräldrar år 3. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2016.

Projektmaterial. ITIS FÖRSTUDIE - STOCKHOLM Ingesunds folkhögskola

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

ITiS - PROJEKT. Karlstorpsskolan år 3, 4 och 5 Vårterminen Vårt arbetslag består av :

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

Historia på riktigt - ett samarbete i projektform med klass 5:1 från Ängsskolan i Sundbyberg

Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial. KRITISKT TÄNKANDE Hagabergs folkhögskola

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Programmera och hitta buggarna. Se video

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Kursplan för konstskolan 2 år

Systematiskt Kvalitetsarbete

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för pedagoger. Bildredigering i webbtjänsten pixlr.com

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Under VFU 1 ska du i möjligaste mån få en så bra bild av de förutsättningar och möjligheter som råder på den skola du har hamnat på.

Elevenkät IT, Vt 2007

Projektmaterial. ATT GESTALTA BARNKONVENTIONEN MED HJÄLP AV IT Röda Korsets folkhögskola

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Vad händer med barn i olika undervisnings situationer?

Elevenkäten 2012 Sammanställning av svaren

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

En världsomsegling med sjörövare

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Kursrapport; Estetiska uttrycksformer, ht 2017

Transkript:

Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

ITIS-rapport Mullsjö folkhögskola Fritidsledarlinjen Juni 2003 Helena Alsegård Thomas Christoffersson 1

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 3 MÅLSÄTTNING... 3 HUR ARBETADE VI... 3 Bosnienresan... 3 Lägerskolorna... 4 ELEVERNAS UTVÄRDERING... 4 VÅR UTVÄRDERING... 5 VAD KUNDE VI GJORT ANNORLUNDA... 5 Bosnienresan... 5 Lägerskolorna... 5 AVSLUTNING... 5 2

INLEDNING På Mullsjö folkhögskola har vi under året arbetat med ett par ITIS-projekt. Den allmänna linjen har redan redovisat sitt projekt. Det andra projektet förankrades på Fritidsledarlinjen och följande rader är vår redovisning av detta projekt. SYFTE Syftet med Fritidsledarlinjens ITIS-projekt var att utveckla den pedagogiska processen i samband med vårt internationella utbyte (bl a genom Balkanprojektet) genom att använda datorn på ett integrerat sätt genom planering, genomförande, redovisning och utvärdering. MÅLSÄTTNING Samtalen i gruppen ledde fram till följande målsättningar för projektet: - vi lärare behövde lära oss att använda programmet PowerPoint som ett redskap för planering, dokumentation och redovisnsing. - eleverna behövde lära sig att använda samma program. Någon eller några fanns i varje klass som var duktiga på programmet, men inte hela klassen. - både lärare och elever behövde lära sig att använda PowerPoint som ett redskap i en enkel OH-presentation i samband med en lektion eller föredrag -både lärare och elever behövde lära sig att använda digitalkamera tillsammans med PowerPoint för att dokumentera och redovisa. HUR ARBETADE VI Eftersom vi lärare var osäkra på tekniken och programmet kände vi att vi själva behövde ha en grundkurs i lugn och ro innan vi började arbeta tillsammans med eleverna. Det ledde till att Ulf Petersson höll en grundkurs med oss den 25 och 27 februari i år. Deltog gjorde Åke Jonsson, Helena Alsegård, Thomas Christoffersson och Ingalill Dahlgren-Nyberg. Lennart Löfstrand var inledningsvis med i projektet, men begärde tjänstledigt från nyår för att pröva ett annat arbete. Vikarie blev Ingalill Dahlgren-Nyberg, som inledningsvis var med på grundkurs. Efter diskussion och samtal i gruppen frigjorde vi Ingalill från att arbeta med Itis-projektet, pga av hennes arbetssituation. Det ledde till att F2 inte gjorde någon redovisning av sin internationella resa, som denna gång blev en Pragresa, utan de gjorde det vanliga dokumentationssättet. Den egna kursen kändes inspirerande och gjorde oss villiga att fortsätta med projektet, nu när vi visste lite grand om programmet och dess möjligheter. Bosnienresan Vi gjorde också ett försök att använda internetet i förberedelserna inför resan. Bosnien var dock inget bra sökord för att få information. Dessutom har vi en lärare Pär Gunnarsson på skolan som varit i Bosnien ett flertal gånger och som hade lektionsmaterial kring Balkan. Vi bad helt enkelt Pär att ge oss en introduktion till resan genom att gå igenom Balkans historia och orsaken till kriget. Dessutom såg vi ett par TV-program som tog upp Bosniens historia och gjorde klassen väl förberedd inför resan. Inför resan såg vi dock till att en digitalkamera fanns med. Klassen delades in i grupper, som dokumenterade varje dag skriftlig och i bild. Dessa grupper gjorde sedan också sin del i dokumentationen i form av en PowerPointpresentation som sedan slogs ihop till en gemensam fil. 3

Efter resan anslog vi två dagars arbete till dokumentation och redovisning. Vi inledde med att ge eleverna en grundkurs i PowerPoint och sedan började vi att arbeta med dokumentationen. Det visade sig inte vara helt lätt. Fortfarande var det svårt att hitta bra information om Bosnien. Eleverna tyckte inte att den digitala kamerans kort var tillräckliga, utan man ville ha fler kort. Eftersom de flesta tagit med sig egna kameror, ville man invänta framkallningen av dessa. De flesta grupperna valde dock att göra en ram för sitt arbete, plockade in de kort som fanns och lämnade utrymme för senare komplettering. Det visade sig dock vara svårt att få tid till detta eftersom skolarbetet gick vidare med andra moment och inte minst den lägerskola som klassen också planerade och genomförde. Slutförandet av dokumentation av Bosnienresan fick vänta till en av slutveckorna där vi samlade upp alla rester och anslog tid. Där gick Thomas Christoffersson och Helena Alsegård in som handledare och slutförare och vi gjorde egna OH-presentationer av hur arbetet skulle slutföras. En ny upplevelse för oss båda, se bilagor. Tyvärr hann eleverna inte med att visa sin presentation av Bosnienresan för hela skolan, utan den presentationen får anstå till hösten. Lägerskolorna När vi nu kände oss relativt säkra på PowerPoint ville vi fortsätta att använda programmet i andra sammanhang. Valet föll på den lägerskola F1 genomför tillsammans med grundskolans 5:e årskurs i Mullsjö kommun. Lägerskolorna genomfors på fyra olika lägerskolor i kommunen och klassen delas upp på respektiva plats och tar ansvar för en tvådagars lägerskola. Även detta arbete skall planeras, genomföras och utvärderas. Utvärderingen sker i form av en dokumentation. Hittills har ett led i detta varit att man gjort en enkel lägertidning som man delat ut till klasserna vid ett efterbesök på skolan. I år vågade vi oss på att lägga till att man gjorde en PowerPoint-presentation. Erfarenheten från Bosnienresan gjorde att vi köpte in fyra engångskameror, en till varje gruppp. Digitalkameran var inte med alls denna gång. Dokumenationsarbetet leddes av Helena Alsegård och Thomas Christoffersson under tre heldagar. Det blev tre intensiva dagar av arbete i datasalen, där PowerPointpresentationerna efterhand växte fram. Se bilagorna för resp lägerskolas redovisning. Dessa presentationer tog eleverna med sig upp till skolorna i samband med återbesöket. Några lånade med sig en bärbar dator och en projektorkanon från folkhögskolan, någon skola hade redan en färdig uppsättning, där det bara var att ta med sig en CD-skiva med PowerPoint-filen nedbränd. I samtliga fall kom eleverna tillbaka och var mycket glada och imponerade av sig själva, efter presentationen. Det hade varit mycket lyckat att på OH-duken få visa lägerskolan och grundskoleeleverna blev lyckliga när de fick sig själva på storbild. Dessutom lämnades lägertidningen som ett minne, vilket redan nämnts. ELEVERNAS UTVÄRDERING Eleverna var alltså nöjda med att ha fått ett nytt redskap när det gäller dokumentation och presentation. Till nästa gång skall vi dock ha med att varje grupp tar ett gruppfoto på hela klassen, så att alla elever finns med på åtminstone någon bild. 4

VÅR UTVÄRDERING Vad har vi då lärt oss av detta projekt? Ett ITIS- projekt skall vara ämnesövergripande, vara elevorienterat och problemorienterat och fungera i ett arbetslag. Vi har arbetat med geografi, historia, samhällskunskap, IT och lärt oss ett nytt program vi inte använt oss av förut. Det har varit elevorienterat eftersom eleverna varit deltagande och dessutom många gånger lärt oss lärare en del av vad de kunnat, det har varit problemorienterat eftersom vi försökt hitta lösningar på problem vi haft, som hur kan vi redovisa ett arbete på ett nytt sätt. Det har fungerat i arbetslaget. Genom att en bytte tjänst och försvann, blev en del av resultatet lidande. Dock är vi som fortsatte nöjda med projektet. Vi känner oss säkrare när det gäller data och IT, vi har vågat pröva en ny form av redovisning, vi kommer att fortsätta använda den formen även i fortsättningen. Samtidigt kan vi konstatera att den nya tekniken ställer nya krav. Allt måste fungera, dvs det räcker med att en sladd inte finns med så faller en hel presentation. Både som lärare och elev behöver man lära sig också denna tekniska del för att inte stå handfallen om något skulle hända eller fattas. Uppkoppling och nedkoppling behöver tränas innan man gör en presentation. VAD KUNDE VI GJORT ANNORLUNDA Bosnienresan En digitalkamera var för litet. Vi hade behövt ha minst en till för att få ett bra underlag till redovisningen. Alternativt kan man vänta med att arbeta med dokumentation ett par veckor tills alla filmer är framkallade. Men vi såg också en vits med att arbeta med dokumentationen i omedelbar anslutning till resan. Nu blev det inte klart förrän i slutet av terminen i alla fall, så vi hade lika gärna kunna vänta ett par veckor tills alla filmer var framkallade. Inför nästa resa måste vi tänka till här och styra upp det hela. Lägerskolorna Vi kunde tydligare påpekat vikten av många bilder så man har att välja på. Det är också viktigt att kontakta ev framkallningsfirmor så man vet vilka tidsramar som gäller. Kanske skulle vi tränat uppkoppling av dator och kanon något mer innan vi skickade ut eleverna. Nu gick det vägen ändå. AVSLUTNING I ITIS studiehandledning skriver Ingegerd Wärnersson att målet med denna satsning var bland annat att lärarna skulle få lära sig IT-hantering. Vårt sätt att arbeta med ITIS-projektet har lärt oss nya metoder, nya sätt att redovisa, nya sätt att arbeta tillsammans med eleverna, gjort oss säkrare när det gäller IT och data. Vi känner också att vi har gjort ett kompetenshöjande arbete, som kommer att få återverkningar på vårt fortsatta arbete. Mullsjö den 13juni 2003 Helena Alsegård Thomas Christoffersson 5