Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Relevanta dokument
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Att arbeta med suicidnära patienter

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Sammanfattning av utvärderingen av projektet Aktion Livräddning. - första etappen

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

INFORMATION OM INVEGA

Psykisk hälsa i primärvård

Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid

Psykiskt status

Vad är suicidalitet? På väg mot en gemensam kunskapsbas

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? Roger Carlsson

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Mortalitet hos personer med AST

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Mental Health First Aid MHFA

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Suicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

REGIONALT VÅRDPROGRAM

Cannabis och psykos. Google:

Mental Health First Aid MHFA

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Inför en nollvision mot självmord i Huddinge svar på motion väckt av Lisbeth Krogh (HP)

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Nr 13, 2013 Riskfaktorer för självmord hos äldre-äldre. Regionala Nätverket Stockholm/Gotland

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Att möta den som inte orkar leva

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Cannabis och psykos Google: träffar

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

50 min om: SUICID- SUICIDRISKBEDÖMNING- DEPRESSION

Välkommen till suicidpreventiva dagen 10 september, 2015

Självmord i Stockholms län och Sverige

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Återhämtning - en introduktion

Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)

Att möta den som inte orkar leva

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

RETTS-BUP Emma Nilsson, specialistsjuksköterska psykiatri Jessica Svahn, Vårdenhetsöverläkare BUP-akutenhet Göteborg

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Deplyftet. Våg 1-2:a journalkoll. 21 september 2017

Självmordsriskbedömning

Schizofreni och andra psykossjukdomar

Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Underlag för psykiatrisk bedömning

SUICIDPREVENTIV HANDLINGSPLAN FÖR KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN OCH REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Suicidnära patienter kliniska riktlinjer för utredning och vård

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Transkript:

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Föreläsning bygger på Waern M. Kapitlet Psykos i boken Den suicidnära patienten. Studentlitteratur 2012 Samt en uppdatering utifrån vetenskapliga tidskriftsartiklar.

Livstidsrisken för suicidalt beteende hos personer med schizofreni Suicid: 5 % Suicidförsök: 25-50% Risken för suicidalt beteende 50-100 gånger risken för den allmänna befolkningen. Cassidy et al. Schizophrenia Bulletin 2017

Schizofreni och suicid Schizofreni var en av diagnoserna som var starkast kopplad till risk för fullbordat suicid i en långtidsuppföljning av personer som vårdats på sjukhus i samband med suicidförsök. Risken att dö i suicid var störst tidigt i sjukdomsförloppet, men den förblev förhöjd över hela livet. (Tidemalm et al 2008)

Diagnoser i olika åldersgrupper bland personer med psykiatrikontakt som dör i suicid 70 60 50 % 40 30 20 10 0 <25 26-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75+ år Schiz Bipol Dep AUD SUD Pers dis Other Hunt et al, 2006

Stor global variation i suicidtal

Metoder, samtliga suicid i Sverige 2015 Förgiftning 36% Hängning 31% Skjutning 8% Föremål i rörelse 7% Dränkning 6% Hopp från höjd 4% Skärande 3%

Våldsammare suicidmetoder Personer med psykossjukdom använder oftare våldsammare suicidmetoder än andra. Förgiftning används i mindre utsträckning vilket gör att risken för dödlig utgång är större. Reutfors et al 2009

Faktorer associerade med suicidtankar hos personer med schizofreni Depressiva symtom PANSS Antal slutenvårdstillfällen Cassidy et al. Schizophrenia Bulletin 2017

Faktorer associerade med suicidförsök hos personer med schizofreni Depressiva symtom Användning av alkohol, narkotika, tobak Psykisk ohälsa i familjen Suicid i familjen Fysisk sjukdom Kvinna Faktorer som visas med fettstil signifikanta i meta-analys Cassidy et al. Schizophrenia Bulletin 2017

Faktorer associerade med suicid hos personer med schizofreni Man Tidigare suicidförsök Ung Högre IQ Bristande adherens Hopplöshet Faktorer som visas med fettstil signifikanta i meta-analys Cassidy et al. Schizophrenia Bulletin 2017

Utbildning och IQ I en svensk studie fann man en trefaldigt förhöjd risk för suicid bland patienter med utbildning efter grundskola jämfört med dem som endast hade grundskoleutbildning (Reutfors et al 2009). Även hög premorbid funktion och hög IQ har kopplats till suicidrisk bland personer med schizofreni (Hor &Taylor 2010).

Tidigare suicidförsök Risken för suicid var femdubblad hos personer med tidigare suicidförsök (Reutfors et al 2009). Orsaken bakom sista vårdtillfället före ett suicid var ofta ett suicidförsök. Ännu starkare var risken om ett suicidförsök gjordes under sista vårdtillfället. (Hawton et al 2005).

Sjukdomsrelaterade faktorer Nedstämdhet och agitation/motorisk oro var kopplade till ökad risk. Rädsla för mental upplösning en mycket stark riskfaktor. (Hawton et al 2005) Bristande social kognition med feltolkning av neutrala ansikten som fientliga. (Villa et al. J Psych Res 2018).

Psykotiska kärnsymtom och suicid Spelar en mindre roll för suicidala handlingar Suicidrisken minskad vid aktiv sjukdomsfas med hallucinationer. (Hawton et al 2005) Imperativa hallucinationer förekom vid tiden för suicid hos bara 10%. (Lönnqvist 2009)

Fallgropar Risken för suicid kan vara förhöjd även hos individer som svarat bra på antipsykosbehandling. Även om risken för suicid är högst ganska tidigt i förloppet kan suicid inträffa bland personer som levt med sjukdomen i flera decennier. Kommunikationen kan försvåras av att patienten inte förmedlar sina suicidtankar. Även om det är vanligt att suicid bland psykospatienter föregås av tidigare suicidförsök kommer den akuta akten ofta utan förvarning.

Skattningsskalor Skattningsskalor kan inte predicera suicid! Genomgång av riskfaktorer via elektroniska journaler kunde bara förklara 21% av variansen Men kännedom om riskfaktorer kan vara till nytta, (högre ålder och ingen tidigare suicidförsök kan betraktas som en ganska bra markör för låg risk) Lopez- Moringo et al. BMJ Open 2016

Suicidprevention vid psykossjukdom Tidig intervention kan reducera suicidrisken i långa loppet (Chan et al. JAMA Psych 2018) Vårdplan med multimodal säkerhetsplan! Psykologisk behandling Viss evidens finns för KBT Farmakologisk behandling Klozapin godkänd av amerikanska FDA som suicidpreventiv läkemedel SSRI, även vid mildare depressionssymtom

Vård efter suicidförsök: ibland svåra etiska överväganden Stephanie Collins Br J Psychiatry

Hantera hopplöshet hos vårdgivare Vid långvariga suicidtankar och upprepade försök kan en känsla av hopplöshet infinna sig hos både anhöriga och vårdgivare. Viktigt med kommunikation både inom teamet och med andra viktiga aktörer. Diskussion kring hanteringsstrategier, och inte sällan måste etiska frågeställningar lyftas fram. Konsultation utifrån kan bistå teamet med en analys av situationen med förslag till hanteringsstrategier.

Suicid i Sverige 1980-2016 Bild: NASP