Välkommen till suicidpreventiva dagen 10 september, 2015

Transkript

1 Välkommen till suicidpreventiva dagen 10 september, 2015 Du får idag lyssna till: Sofia Wange Koordinator brukarorganisationer, Psykiatrin Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum, CAMPTÖ, doktorand UFC Tabita Björk Uppföljningsstrateg Psykiatrin, Forskare, UFC Nina Nolin, Attitydambassadör, (H)järnkoll (inga bilder från presentationen i denna fil) Föreläsning FIKA Föreläsning 1

2 Suicid en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden. 2

3 Suicidförsök Livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till döden. 3

4 Suicidnära -patienter som nyligen (inom senaste året) har gjort ett suicidförsök -patienter som har allvarliga suicidtankar och där suicidrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden framöver -patienter som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå pga omständigheterna i övrigt t.ex att utsättas för starkt negativa livshändelser, bedöms vara i riskzonen för suicid 4

5 Historik 5

6 Epidemiologi Hur vanligt är det med suicid globalt, i Europa, i Sverige och i Örebro län? Köns och åldersfördelning 6

7 Suicid globalt: suicid per år, 14 suicid per invånare suicidförsök per suicid, högre antal försök i yngre åldrar och bland kvinnor 18 fullbordade suicid per män 11 fullbordade suicid per kvinnor Flest suicid inträffar i åldern år bland både kvinnor och män. 7

8 Suicid i Europa: suicid / år, suicidförsök / år Källa: WHO/Europe, European mortality database (MDB), <=30 per <=24 per <=18 per <=12 per <= 6 per Uppgift saknas

9 Suicid i Sverige 2014: I Sverige sker 15 suicid per inv, ca 4 personer varje dag ca personer per år. 9

10 Suicid bland män i Sverige 2014: 1044 män dog i suicid 2014: (785 säkra+259 oklara) 16.2 per män 10

11 Suicid bland män i Sverige Ö-o: 21.7 jmf Riket 16.2 per

12 Suicid bland kvinnor i Sverige 2014: 487 kvinnor dog i suicid 2014: (363 säkra oklara) 7.5 per kvinnor 12

13 Suicid bland kvinnor i Sverige Ö-o 9.0 jmf Riket 7.5 per

14 Suicid bland unga 2014 per län Ö-o 9.5 jmf Riket 7.5 per

15 Suicid bland alla äldre per län Ö-o 18.3 jmf Riket 16.4 per

16 Förändrade suicidtal i Sverige sedan 80-talet i olika åldrar 16

17 17

18 Kvinnor i olika åldrar 18

19 Män i olika åldrar 19

20 Suicid i Örebro län Nästan varje vecka dör någon i vårt län i suicid Lex Maria anmälningar 2007 t o m 2013 visar att: 60% hade ingen pågående vårdkontakt 20% hade pågående vård i psykiatrin 9% hade pågående vård i primärvård 4% hade ett kommunalt vårdboende 3% hade somatisk vård 2% hade häkte/fängelse 2% privat vård 20

21 Alla suicid (inkl.osäkra) i Örebro län Totalt antal kvinnor Totalt antal män Totalt båda kön

22 Suicidala processen 22

23 23

24 Fikapaus! 24

25 Riskfaktorer 25

26 Riskfaktorer för suicid: Tidigare suicidförsök Enskilt starkaste riskfaktor för fullbordat suicid Starkare risk för män än för kvinnor Flera, tätare, större suicidavsikt, våldsam metod Höjd risk första året efter suicidförsök, vid slutenvård för suicidförsök - kvarvarande risk lång tid. Ärftlighet, suicid i familjer 26

27 Riskfaktorer för suicid: Psykisk sjukdom 90 % av de personer som begått suicid hade tecken på psykisk störning Depression/bipolär sjukdom (vanligast) - observera tidig debut, - svåra symtom, - hopplöshetskänslor, - ångest, - sömnproblem, - psykotiska eller atypiska symtom, - suicid hos familjemedlem. Risken hög tidig i förloppet, efter insatt behandling och innan stabilitet uppnåtts. Förhöjd risk i samband med inläggning / utskrivning från 27 psykiatrisk vård, samt de första veckorna efter vårdtiden.

28 Riskfaktorer för suicid: Psykisk sjukdom (forts) Missbruk/beroende (näst vanligast hos män) observera samsjuklighet hos dessa individer Personlighetsstörning: antisocial, narcissistisk, eller emotionell instabil personlighetsstörning. Observera särskilt vid missbruk/annan psykiatrisk samsjuklighet Ångestsjukdom/symtom Schizofreni: Hög risk hos yngre personer och åren närmast efter insjuknande/diagnos -observera nedstämdhet, motorisk oro, agitation och tiden efter akuta symtom avklingat. Självskadebeteende:Observera repetitivt självskadebeteende, mer intensiva depressiva besvär, ökande hopplöshetskänslor Ätstörning vid långvarig sjukdom, särskilt vid samtidig depression Neuropsykiatriska tillstånd. Suicidförsök vanligare 28 bland ADHD.

29 Sociodemografiska och sociala faktorer riskfaktorer: Män, särskilt i medelåldern Sociala förändringar/kriser: brutna relationer /separation, dödsfall, föräldrakonflikter, bristande nätverk, funktionsnedsättn. Ekonomiska samhällsförändringar och kriser Utlandsfödda personer har nästan dubbelt så stor risk för suicid som svenskfödda, t ex Finland, Ryssland, Östeuropa. Homosexuella, bisexuella och transpersoner (ffa i övre tonåren) Akut stressreaktion: utanförskap, mobbning, förlust av en position eller andra situationer som upplevs som kränkande kan vara utösande faktorer. 29

30 Riskfaktorer för suicid: Våldsbrott & kriminalvård Personer som begått våldsbrott har en särskilt förhöjd suicidrisk. Våld riktas mot andra och sig själva. Kriminalvård: ökad risk första veckan efter intagning samt månaderna efter frigivande. 30

31 Övriga riskfaktorer för suicid: Suicidalt beteende i familj eller närkrets Traumatiska händelser t ex sexuella övergrepp och mobbing Våldserfarenhet från familj, i social situation eller egen benägenhet att använda våld Särskilda personlighetsdrag och anknytningsmönster såsom lättkränkthet, impulsivitet Påverkan av internet Tillgång till vapen, läkemedel och andra medel som kan användas vid suicid Somatisk sjukdom: Smärtsyndrom, maligna sjukdomar tillstånd som engagerar nervsystemet. Särskild förhöjd risk den första veckan efter besked om allvarlig somatisk sjukdom. En sekundär depression kan bidra till suicidhandlingen. 31

32 Skyddsfaktorer för suicid: Återhämtningsförmåga Kognitiv stil och personlighet: Söker hjälp, ber om råd, öppen för andras erfarenhet, lösningar, öppen för nya kunskaper, förmåga att kommunicera, känsla av personligt värde, tilltro till sig själv, sin situation och sina färdigheter. Familjesituation: Goda relationer med familjemedlemmar, stöd från familjen, engagerat föräldraskap Kulturella och sociala faktorer: Närvaro av kulturella traditioner, gott förhållande till arbetskamrater, vänner, grannar, stöd från viktiga människor, drogfria vänner, socialt integrerad via arbete, sport, föreningsliv, kyrkliga aktiviteter, känsla av ett syfte med sitt liv Miljöfaktorer: Bra kosthållning och sömn, ljus, motion, drog och rökfri miljö. 32 Ur Textbook of Suicide Prevention: A global perspective, Wasserman, 2009

33 Varningssignaler! 33

34 Verbala/tydliga varningssignaler för suicid se vidare på mind.se Uttrycker självmordstankar Uttrycker känslor av meningslöshet & hopplöshet Pratar om självmord och är upptagen av döden Får plötsliga och ovanliga vredesutbrott, snabbt skiftande sinnesstämning Besöker eller ringer plötsligt till viktiga personer 34

35 Tysta varningssignaler för självmord se vidare på mind.se Har självmordstankar och starka känslor av meningslöshet och hopplöshet Förändrar eller ökar sitt drogmissbruk Känner sig fångad, känsla av att det inte finns någon utväg Drar sig undan från familjen, kompisar och aktiviteter Har stark ångest Sinnesstämningen förändras dramatiskt Verkar plötsligt lyckligare och lugnare Är ointresserad av saker den brukar bry sig om Ger bort saker som är viktiga för en Ordnar upp sin ekonomi 35

36 Tillgängligheten I preventivt syfte behövs undersökningar som visar hur tillgången till vapen kan begränsas och hur förpackningar av läkemedel kan utvecklas så att risken för överdosering förhindras eller minskas NASP (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa)

37 Person och riskfaktorer My father died in shot himself- and left me fifty thousand dollars... When I asked my mother for my inheritance, she said she had already spent it on me on my travel and education..my mother was a music nut, a frustrated singer, and she gave musicales every week in my fifty- thousand dollar music room.several years later, at Christmas time, I received a package from my mother. It contained the revolver with which my father had killed himself. There was a card that said she thought I d like to have it (Hoychner,1966; ) 37

38 Arbetsgrupp för vårdprogrammet Fides Schückher, överläkare, Beroendecentrum, Örebro Ann Björk, sjuksköterska, Psykiatriska kliniken, Lindesbergs lasarett Tabita Björk - Med. Dr. psykiatrins ledningsstöd / UFC Mattias Kransholm Socionom, Vårdplatskoordinator Psykiatrisk Akut- och heldygnsvård Harris Lempessi Överläkare, Medicinkliniken Petra Reuling Chefsöverläkare, Allmänpsykiatrisk öppenvård Sven Röstlund, Chefsläkare, Nora Vårdcentral Angelica Sundkvist Psykolog, Beroendecentrum Monica Winnberg Buhr, kontaktperson SPES Region Örebro Värmland 38

39 När ska en suicidbedömning göras övervägd eller genomförd självskada eller suicidförsök. akutsökande nya patienter återkommande eller ständiga suicidtankar depression Personlighetsproblematik, missbruk, psykotiska inslag efter inläggning på psykiatrisk avdelning svårbedömbara patienter under vårdtiden när situationen förändras egna promenader eller aktiviteter utan uppsikt permission eller tillfälliga hembesök utskrivning. 39

40 Bedömningens innehåll Checklista I Suicid intention- Beskows suicidstege II Självmordsmeddelande III Tidigare suicidförsök antal och när IV Analys av det senaste och eller allvarligaste försöket V Psykosociala faktorer VI Aktuell sjukdomsbild/svårighetsgrad VII Har närstående lämnat anamnes. VIII Vad avhåller pat från att begå suicid IX Risksituationer i relation till psykiatrisk vård hög risk, risk och låg risk. 40

41 41

42 Bedömningens innehåll Checklista I Suicid intention- Beskows suicidstege II Självmordsmeddelande III Tidigare suicidförsök antal och när IV Analys av det senaste och eller allvarligaste försöket V Psykosociala faktorer VI Aktuell sjukdomsbild/svårighetsgrad VII Har närstående lämnat anamnes. VIII Vad avhåller pat från att begå suicid IX Risksituationer i relation till psykiatrisk vård hög risk, risk och låg risk. 42

43 43

44 SAD Person scale 0 poäng Faktorer 1 poäng Kvinna kön man år ålder <19 eller >45 år Nej depression ja Nej tidigare försök ja Nej alkoholmissbruk ja Nej tankestörning ja Nej socialt stöd saknas ja Nej aktiva suicidplaner ja Nej ogift, bor ensam ja Nej somatisk sjukdom ja 44

45 Skattningsskalor NGASR (The Nurses Global Assessment of Suicid Risk) SAD Person scale (PATTERSON W M et al) Suicide Intent Scale (SIS) Suicide Assessment Scale (SUAS 1986) Colombia Suicide Severity Rating Scale (C-SSRS) 45

46 Förhållningssätt Initialt ska samtalet vara av stödjande karaktär Lyssna Tillgodose behoven av värme, omsorg, mat, och dryck Vinn tid så att patienten får mera utrymme till eftertanke och att reflektera över sin situation. Försök bidra till att personen får distans till sina problem och hjälp henne att sortera 46

47 Förhållningssätt ta inte lätt på patientens orsaker till suicidbenägenheten struktur under samtalen konkret planering för närmaste tiden personen bör undvika alkohol kontinuitet i uppföljningen öppet samtal om liv och död sätt gränser för samtalets djup 47

48 Kognitiva och beteendeterapeutiska metoder Vinna tid få patienten nyfiken hålla kontinuiteten mellan sessionerna. få vågen att blir tyngre i riktning mot att vilja leva hopplöshetskänslor. kognitiv dissonans problemlösningstekniker 48

49 Behandling Om en behandlare eller läkare under utbildning bedömer att en patient är suicidnära, finns indikation att en psykiatrisk specialistläkare gör en bedömning. Om patienten gjort ett självmordsförsök eller upplevs som suicidnära kan en tids slutenvård övervägas. En utskrivning ska vara väl förberedd. Om pat är suicidnära bör man erbjuda en snabb uppföljning inom öppenvård. 49

50 Behandling Farmakologi antidepressiva Litium klozapin (Leponex) ECT 50

51 Psykologisk och psykosocial behandling kognitiv beteendeterapi (KBT) interpersonellpsykoterapi (ITP) dialektisk beteendeterapi(dbt) psykodynamisk psykoterapi (PDT) mentaliseringsbaserad terapi (MBT) familjeterapi/stöd nätverksarbete psykopedagogisk intervention färdighetsträning 51

52 Patientbeskrivning Malin var 43 år och specialistläkare på ett regionssjukhus. Ekonomin var lite knackig efter skilsmässan varför hon passade på att gå extra jourer. I sitt ordinarie arbete förväntades Malin sköta två avdelningar på grund av vakanser. Det var långa dagar och Malin fick för vana att varva ner med ett par glas vin. Sista tiden hade hon känt sig hängig och slutkörd, hon kunde behöva ett litet glas innan jobbet för att komma igång. Mitt upp i ronden blev Malin en dag hemskickad då man ansåg att hon utgjorde en risk för patientsäkerheten. Malin kom inte tillbaka till jobbet. Hon hittades några dagar senare död i lägenheten. Obduktionen visade höga koncentrationer av analgetika, bensodiazepiner och alkohol. Hur kunde hennes död förhindrats? Den suicidnära patienten; värdering och hantering av suicidrisk (Bo Runeson et al) 52

53 Stödorganisationer: SPES riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd på facebook: SPES, Riksförbundet för Suicidprevention och Efterlevandes Stöd SPES telefonjour: öppen varje kväll MIND - en ideell förening som främjar den psykiska hälsan och stöder människor i kris. mind.se Föräldratelefonen vardagar Äldretelefonen vardagar Chatta eller maila till självmordsupplysningen Nationella Hjälplinjen , telefonstöd kl

54 Lästips: Suicidnära patienter. Kliniska riktlinjer för utredning och vård Svensk psykiatri. Nr 12- Svenska psykiatriska föreningen och Gothia fortbildning, Den suicidnära patienten. Värdering och hantering av suicidrisk. Runesson B, Salander Renberg E, Westrin Å, Waern M. Studentlitteratur AB, Lund Om livet känns hopplöst - Stöd till självmordsnära medmänniskor. Nationella rådet för självmordsprevention, Folkhälsoinstitutet, NASP, Socialstyrelsen (1996). 54