Rapport 215:5 RAPPORT Sysselsättningsprognos 214-225 Västra Götaland
Förord I december 29 fick organisationer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet i respektive län, ett tilläggsuppdrag av regeringen att etablera s.k. kompetensplattformar. Plattformarna ska stödja samverkan inom kompetensförsörjnings- och utbildningsplanering på kort och lång sikt. En viktig del i detta uppdrag är att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser om utvecklingen på arbetsmarknaden. Ett av de viktigaste områdena att följa och analysera är hur väl matchningen fungerar. En effektiv matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är en av de viktigaste mekanismerna för en välfungerande arbetsmarknad. Några faktorer som inverkar på detta är bl.a. näringslivets omvandling och sysselsättningens fördelning mellan olika branscher. Denna rapport beskriver arbetsmarknadens utveckling och omvandling genom en långsiktig sysselsättningsprognos som sträcker sig över perioden år 214 fram till år 225. I rapporten presenteras ett detaljerat prognosunderlag vilket kan tjäna som viktig kunskap i många av regionens satsningar för utveckling och tillväxt. Rapporten ska även användas som ett underlag för vidare analyser av utbud och efterfrågan på olika utbildningsinriktningar och utbildningsformer. Dessa vidare analyser genomförs av Statistiska centralbyrån (SCB) och kommer att presenteras i en kommande rapport från VGR-samhällsanalys under våren 216. Rapporten är skriven av konsultföretaget WSP Analys & Strategi, Christer Anderstig har varit projektledare och huvudförfattare och har arbetat tillsammans med Jonas Börjesson, Martin Lagnerö och Ulrika Isberg. Göteborg i november 215 Joakim Boström Elias Analytiker vid enheten Samhällsanalys
Analys & Strategi
Innehåll SAMMANFATTNING... 6 1 FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ NATIONELL NIVÅ FRÅN LU... 8 1.1 Makroekonomiskt basscenario... 8 1.2 Strukturomvandlingen i basscenariot... 9 2 METOD OCH ANTAGANDEN PÅ REGIONAL NIVÅ... 1 2.1 Utgångspunkter... 1 2.2 Prognos för arbetskraft, sysselsatta och pendling... 1 2.3 Sysselsatta och pendlare per kön och åldersklass... 11 2.4 Sysselsatta per bransch... 11 3 REGIONALA FÖRUTSÄTTNINGAR... 12 4 STRUKTUROMVANDLING 214-225... 16 4.1 Strukturomvandling... 16 4.2 Sysselsättning... 16 4.3 Utveckling på aggregerad branschnivå... 21 5 VÄXANDE OCH KRYMPANDE BRANSCHER... 26 BILAGA 1 BRANSCHNYCKEL... 36 BILAGA 2 GRUPPERING AV KOMMUNER... 37
5
Sammanfattning En central förutsättning för sysselsättningsprognosen är Långtidsutredningens basscenario för produktion och sysselsättning per näringsgren (LU 215). Utifrån detta nationella scenario har WSP under hösten 214 tagit fram underlag till en bilaga till LU 215 som behandlar den regionala utvecklingen till år 24. Beräkningarna har genomförts med hjälp av det regionala analys- och prognossystemet Raps. Prognosen av sysselsättningens utveckling i Västra Götaland+ (länet plus Kungsbacka kommun) utgår från den regionala framskrivningen av basscenariot i LU 215, men med anpassningar i flera avseenden. Bland annat är prognosperioden är kortare, med slutår 225, och prognosen baseras på regionens egen befolkningsprognos. Befolkningen i Västra Götaland+ beräknas öka från 1 692 till 1 842 invånare år 225. Detta innebär en ökning med nästan 15 personer, motsvarande nio procent. Ökningen är som störst under åren fram till 217, för att sedan avta något. Befolkningens åldersstruktur förväntas enligt prognosen förändras något under perioden. Fler barn och unga i åldrarna upp till tjugo år antas tillkomma. Ökningar bland unga och äldre kan antas få implikationer för arbetsmarknadsprognosen i avseende att behovet inom såväl förskola och skola som inom äldreomsorg kan beräknas öka, samtidigt som allt färre ska försörja allt fler. Förutom befolkningen utgör den nuvarande näringsstrukturen i regionen en annan viktig förutsättning för den framtida arbetsmarknadsutvecklingen. I Västra Götaland+ är relativt sett fler sysselsatta främst inom transportmedelsindustrin och i viss mån även partihandeln, samt inom detaljhandeln. Även transport och magasinering är något större än rikets genomsnitt, medan det är lägre andel sysselsatta inom civila myndigheter och delvis även inom byggindustri och hälso- och sjukvård. År 225 beräknas den sysselsatta dagbefolkningen i Västra Götaland+ uppgå till 886 personer. Därmed beräknas sysselsättningen öka med 71 personer fram till år 225. Huvuddelen av sysselsättningsökningen i Västra Götaland+ svarar Göteborgsregionen för, vars sysselsättning beräknas öka med drygt 65 fram till år 225. I Göteborgsregionen beräknas antalet sysselsatta uppgå till nästan 55 personer år 225. Sett över hela prognosperioden 213-225 beräknas sysselsättningen i Fyrbodal och Skaraborg att endast öka med ca 7 respektive 2 sysselsatta. I Sjuhärad beräknas sysselsättningen öka med 4 7 under prognosperioden. År 1993 svarade de tjänsteproducerande branschaggregaten (Hushållstjänster, Distributionstjänster och Producenttjänster) i Västra Götaland+ för drygt 7 procent av sysselsättningen och de varuproducerande branschaggregaten (Tillverkningsindustri, Byggindustri och Övrig varuproduktion) svarade för övriga knappt 3 procent av sysselsättningen. År 213 var 76 procent av den sysselsatta dagbefolkningen i Västra Götaland+ sysselsatta i tjänsteproducerande tjänster samtidigt som andelen sysselsatta inom de varuproducerande branschaggregaten hade sjunkit till 24 procent. 6
Under prognosperioden 213-225 förväntas de tjänsteproducerande branschaggregaten fortsätta att växa i Västra Götaland+. Tillsammans beräknas de tjänsteproducerande branscherna svara för 79 procent av sysselsättningen år 225. Utvecklingen inom Producenttjänster förväntas vara positiv med en betydande tillväxt under prognosperioden i Västra Götaland+, från dagens 138 sysselsatta till närmare 161 vid periodens slut. Framförallt är det företagskonsulter, tekniska konsulter samt programvaruproducenter och datakonsulter som förväntas växa mest under prognosperioden. Inom den krympande Tillverkningsindustrin är det i första hand transportmedelsindustrin och metallindustrin som står för den största totala sysselsättningsminskningen. Hushållstjänster är ett aggregat som i stor utsträckning domineras av offentlig sektor. Det är det branschaggregatet som beräknas öka allra mest under prognosperioden och är allt väsentligt styrt av befolkningsökningarna. I Västra Götaland+ som helhet och inom samtliga delregioner är det branscherna äldreomsorg och grundskolor som förväntas stå för de största sysselsättningsökningarna inom detta aggregat. Inom övriga tjänstebranscher är det främst handeln såväl detalj- som partihandel som förväntas öka i antalet sysselsatta. Bland övriga varuproducerande branscher är det framförallt jordbruk som förväntas uppvisa en nedgående trend under prognosperioden. Fullständiga prognosresultat för näringsgrenar och aggregat redovisas i en separat Excelbilaga. 7
1 Förutsättningar på nationell nivå från LU En central förutsättning för denna sysselsättningsprognos är Långtidsutredningens bassscenario för produktion och sysselsättning per näringsgren (LU 215). Utifrån detta nationella scenario har WSP under hösten 214 tagit fram underlag till en bilaga till LU 215 som behandlar den regionala utvecklingen till år 24. Beräkningarna har genomförts med hjälp av det regionala analys- och prognossystemet Raps. I detta inledande kapitel beskrivs basscenariot i de delar som är av betydelse för att belysa de nationella förutsättningarna för sysselsättningsprognosen. Först, angående antaganden om befolkningsutvecklingen tillämpar basscenariot den framskrivning som SCB publicerade i april 214. Enligt denna fortsätter antalet födda att öka, och dödligheten beräknas minska på ungefär samma sätt som under de senaste decennierna. Invandringen, som i hög grad påverkas av enskilda konflikter och kriser i världen, antas bli fortsatt stor. Perioden 24-214 har det utrikes flyttnettot uppgått till i genomsnitt 51 per år. De närmaste åren, 215-217, antas ett avsevärt större flyttnetto, som därefter successivt sjunker. För perioden 215-225 antas ett utrikes flyttnetto på totalt 455, i genomsnitt 41 per år 1. Det utrikes flyttnettot svarar för hela den prognoserade ökningen av befolkningen i arbetsför ålder; åldersgruppen 16-74 år ökar med totalt ca 186, medan antalet personer 16-74 år födda i Sverige minskar med ca 11. Det är framför allt invandringen från utomeuropeiska länder på låg eller medel utvecklingsnivå (HDI 2 ) som antas svara för den ökade befolkningen i arbetsför ålder. 1.1 Makroekonomiskt basscenario Basscenariot utgår från Finansdepartementets scenario för den makroekonomiska utvecklingen. Detta har konstruerats med stöd av MIMER, en nyutvecklad långsiktsmodell, som ger en aggregerad bild av utvecklingen för arbetade timmar och försörjningsbalansens komponenter, dvs. BNP, privat konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar och nettoexport. För hela prognosperioden, 214-24, beräknas en genomsnittlig BNP-tillväxt på 2,1 procent per år. Det är något svagare än de senaste 2 årens tillväxt på 2,6 procent per år. Huvudförklaringen är att befolkningen i arbetsför ålder och därmed antalet arbetade timmar ökar svagare. Från SCB:s befolkningsframskrivning antas befolkningen i arbetsför ålder öka med,3 procent per år, jämfört med,6 procent per år 1994-213. I ekonomin som helhet antas antalet arbetade timmar öka med,4 procent i genomsnitt per år 214-24, jämfört med,7 procent per år 1994-213. Att antalet arbetade timmar antas ökar med,4 procent per år medan befolkningen i arbetsför ålder ökar med,3 procent per år innebär att den genomsnittliga arbetstiden antas 1 I den befolkningsframskrivning som SCB publicerade i maj 215 antas, i huvudalternativet, att det utrikes flyttnettot 215-225 kommer att uppgå till totalt 736, i genomsnitt 69 per år. 2 HDI = Human Development Index 8
öka. Denna ökning beror nästan helt på att män och kvinnor i åldersgruppen 65 år och äldre i framtiden antas vara förvärvsarbetande i betydligt större utsträckning än idag. Basscenariot i LU 215 avser perioden 214-24, medan den aktuella sysselsättningsprognosen avser en kortare prognosperiod, 214-225. För denna kortare period antas i Finansdepartementets scenario att BNP växer med i genomsnitt 2,4 procent per år. Denna något högre tillväxt än för hela prognosperioden 214-24 förklaras bland annat av att befolkningen i arbetsför ålder i genomsnitt växer något snabbare 214-225 än för hela prognosperioden 214-24. 1.2 Strukturomvandlingen i basscenariot Givet den aggregerade bilden av efterfrågan i Finansdepartementets scenario beräknas efterfrågan på varor och tjänster i olika branscher. Bilden av branschfördelad efterfrågan och produktivitetsutvecklingen i olika branscher bestämmer strukturomvandlingen, dvs. hur förädlingsvärde och sysselsättning fördelas mellan branscher i näringslivet. Branschanalysen och analysen av strukturomvandlingen genomförs med hjälp av Konjunkturinstitutets (KI) modell EMEC, som inkluderar 33 näringslivsbranscher och en offentlig sektor. Den framtida produktivitetstillväxten i olika branscher bedöms utifrån den historiska tillväxten de senaste 2 åren, som är en första uppskattning av trendtillväxten. Av flera skäl avviker dock de slutliga bedömningarna från de historiska genomsnitten. Ett skäl är att tillfälliga faktorer har påverkat produktivitetsutvecklingen, exempelvis effekter av konjunkturnedgången 28-29. Ett annat skäl är att betydelsen av större investeringar ännu inte fått genomslag. Storleken på genomförda investeringar är ett av de underlag som KI utgår från i bedömningarna av produktivitetsutvecklingen för respektive bransch. I modellberäkningarna antas att exportefterfrågan stiger kraftigt så att exportandelen ökar relativt sett ungefär lika mycket för varje produkt; likaså antas importen öka i förhållande till den inhemska produktionen. EMEC-modellen ser till att försörjningsbalansen per bransch överensstämmer med den aggregerade bilden. Arbetsutbudet är givet liksom sysselsättningen i den offentliga sektorn, vilket ger det antal arbetade timmar som är till förfogande för näringslivet. Fördelningen av sysselsättningen mellan branscherna bestämmer produktionsvolymen i respektive bransch, givet den antagna produktivitetstillväxten. Sammantaget ser modellen till att det råder en allmän jämvikt sådan att efterfrågan är lika med utbudet av varor och tjänster för prognosåret 24. Strukturomvandlingen i basscenariot innebär att många av trenderna fortsätter fram till år 24. Med avseende på sysselsättningen (antalet arbetade timmar) beräknas en svag ökning för jord- och skogsbruk, men dess andel av den totala sysselsättningen fortsätter att minska. För alla branscher inom tillverkningsindustrin beräknas sysselsättningen minska, i regel med ett antagande om stark produktivitetstillväxt. Byggindustrin ökar i betydelse både vad gäller förädlingsvärde och sysselsättning. Men det är inom tjänstebranscherna som det mesta av sysselsättningsökningen återfinns, framförallt inom hushållstjänster. Till 24 9
antas hushållens preferenser fortsätta att förändras i riktning mot mer tjänster och mindre varukonsumtion. 2 Metod och antaganden på regional nivå 2.1 Utgångspunkter Metoden för att på regional nivå ta fram sysselsättningsprognoser per bransch följer samma stegvisa beräkning som på nationell nivå. Givet den regionala befolkningsframskrivningen beräknas först det totala arbetskraftsutbudet och total sysselsatt natt- och dagbefolkning. Därefter beräknas den del som är sysselsatta i offentlig sektor. Övrig sysselsatt dagbefolkning fördelas på branscher i näringslivet. Denna fördelning baseras i huvudsak på resultatet av de tidigare genomförda regionala LU-prognoserna. 2.2 Prognos för arbetskraft, sysselsatta och pendling I LU-prognoserna, som alltså utgör utgångspunkt för arbetet, beräknas den sysselsatta nattbefolkningen på länsnivå utifrån det nationella basscenariots utveckling av genomsnittligt antal arbetade timmar per ettårsklass och kön. Dessa nationella förutsättningar har legat till grund för att beräkna hur förvärvsgraden per åldersklass och kön måste förändras fram till år 24 för att basscenariots förutsättning ska uppfyllas. Samma metodik tillämpas på de nu aktuella prognoserna, utgående från vad basscenariot förutsätter om utvecklingen av antal arbetade timmar per ettårsklass och kön fram till år 225. Med ledning av framskrivningen av länets (regionens) befolkning till år 225, och beräknad förvärvsgrad per åldersklass och kön år 225, uppskattas total sysselsatt nattbefolkning i länet (regionen). Prognosen för den totala arbetskraften dvs. summan av sysselsatt nattbefolkning och antalet arbetslösa har beräknats per ålder och kön. Utgångspunkten är basårets nivå, som preliminärt skrivits fram med den förvärvsarbetande nattbefolkningens utvecklingstakt, vilket innebär att det relativa arbetslöshetstalet per åldersklass och kön är oförändrat. Arbetskraftstalen har därefter justerats så att det relativa arbetslöshetstalet (15-74) förändras (sjunker) i samma takt som enligt KI:s bedömning (Konjunkturläget dec 214). Givet prognosen för total sysselsatt nattbefolkning kan total sysselsatt dagbefolkning prognoseras med ledning av nettopendlingen. Vi saknar dock underlag för att bedöma hur nettopendlingen dvs. skillnaden mellan förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning kommer att utvecklas 3. Därför antas att dagbefolkningen utvecklas i samma takt som den förvärvsarbetande nattbefolkningen. 3 Förändringar av nettopendlingen påverkas bland annat av utvecklingen på regionala bostadsmarknader och av förändringar i transportsystemet. Vi har här inte underlag för att göra några bedömningar i dessa avseenden. 1
2.3 Sysselsatta och pendlare per kön och åldersklass Fördelningen av dagbefolkningen på kön och ålder (ettårsklasser) utgår från den ovan beskrivna beräkningen av förvärvsarbetande nattbefolkning per kön och ettårsklass. Fixa pendlingsfrekvenser per kön och ålder antas gälla och har applicerats på nattbefolkningen, vilket ger total dagbefolkning per kön och ålder enligt formeln: Syss dag (a,k) = Syss natt * [1-ut (a,k)] / [1-in (a,k)] där a=ålder, k=kön, ut=andel utpendlare av Syss natt, och in=andel inpendlare av Syss dag. På motsvarande sätt har den totala pendlingen skrivits fram årsvis utifrån basårets fördelning av in- och utpendlare per kön och ettårsklass, med de justeringar som behövs för att få en konsistent fördelning, bland annat med hänsyn till den förvärvsgrad per kön och åldersklass som förutsatts för respektive år. 2.4 Sysselsatta per bransch I LU-prognoserna har sysselsatt dagbefolkning fördelats på bransch genom tillämpning av basscenariots antaganden om produktivitetstillväxt och exogen efterfrågan per bransch 4. Sysselsatta i offentlig sektor har beräknats med ledning av befolkningsframskrivningarna och SKL:s uppgifter angående kommunala sektorns genomsnittliga styckkostnader per ålder och kön. Därmed beaktas inte hur arbetskraftsefterfrågan inom offentlig sektor kan förväntas variera mellan olika verksamheter till följd av förändrad ålderssammansättning per kommun. I de aktuella prognoserna beräknas däremot sysselsättningen i offentlig sektor med hänsyn till arbetskraftsefterfrågan per verksamhet, t ex förskola, grundskola, gymnasium, hälsovård, vård och omsorg. Sysselsättningen för respektive verksamhet och år skrivs fram med basårets antal sysselsatta per person i relevant ålderskategori som multipliceras med antal personer i samma ålderskategori; exempelvis beräknas sysselsatta inom barnomsorg med ledning av antalet 1-5 åringar. För sysselsatta inom näringslivet utgår de aktuella prognoserna från samma fördelning mellan branscher som i LU-prognoserna. Antalet sysselsatta per bransch har kodats om från raps-branscher till branschindelningen enligt Trender och Prognoser (ToP). Detta har gjorts stegvis där den årliga utvecklingen per bransch och år har räknats om från rapsbranscher till näringsgrensindelningen SNI22 (som raps-branscherna bygger på). SNI22 har därefter kodats om till SNI27, enligt länsspecifika nycklar, och därefter till ToP-branscher (som är uppbyggda av SNI27). Utvecklingen per bransch och år har applicerats på data för basåret 213 och har därefter stämts av mot total sysselsatt dagbefolkning enligt tidigare beräkning. I ett sista steg har företrädare för regionen haft möjlighet 4 Basscenariots antaganden ska egentligen uppfattas som nationella genomsnitt, och det finns skäl att anta att exempelvis produktivitetstillväxten för en bransch varierar mellan regioner, med hänsyn till branschens sammansättning. Det gäller i synnerhet för branscher inom tillverkningsindustrin, där verksamheter i vissa regioner i huvudsak avser ledningsfunktioner och FoU, medan verksamheter i andra regioner i huvudsak avser varutillverkning. I beräkningarna har vi dock inte underlag för att göra de regionalt differentierade antaganden som vore önskvärda. 11
att lämna synpunkter kring branschutvecklingen utifrån sin expertkunskap. Dessa synpunkter har inarbetats i den slutliga prognosen över antal sysselsatta per näringsgren. 3 Regionala förutsättningar Befolkningsprognosen som analyserna bygger på antar en ökning av den totala befolkningen i Västra Götaland+ 5 från 1 692 till 1 842 invånare år 225. Detta innebär en ökning med nästan 15 personer, motsvarande 9 procent. Ökningen är som störst under åren fram till 217, för att sedan avta något. Huvuddelen av befolkningstillväxten beräknas ske i Göteborgsregionen. Fram till år 225 växer Göteborgsregionen med drygt 122 personer. Det motsvarar en tillväxt med nästan 13 procent. Därmed svarar denna regiondel för 82 procent av regionens befolkningstillväxt under prognosperioden. Sjuhärad beräknas öka med 13 personer, motsvarande 6 procent. Svagast befolkningstillväxt förväntas i Fyrbodal och Skaraborg som endast beräknas öka med 7 6 respektive 6 6 personer, motsvarande 2,9 respektive 2,6 procents befolkningstillväxt under prognosperioden fram till år 225. Figur 1 Befolkning i Västra Götaland+ och dess delregioner 213-225 (prognos) 1 8 Västra Götaland+ 1 6 1 4 1 2 1 Göteborgsregionen 8 6 4 2 213 215 217 219 221 223 225 Fyrbodal Skaraborg Sjuhärad Källa: VGR 5 I rapporten används begreppet Västra Götaland+ som motsvarar de fyra kommunalförbund som utgör det geografiska omlandet för prognoserna som rapporten baserar sig på. Med Västra Götaland+ avses därmed alla kommuner som ingår i Västra Götalands län plus Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun tillhör Göteborgsregionens kommunalförbund, men tillhör i läns-/regionsammanhang Halland. 12
Befolkningens åldersstruktur förväntas enligt prognosen förändras något under perioden. Fler barn och unga i åldrarna upp till tjugo år antas tillkomma. Samtidigt jämnas de tydliga topparna bland personer i tjugoårsåldern och sena fyrtio- och sextioårsåldern ut något. Fyrtiotalistgenerationen uppnår sjuttioårsåldern och gör att antalet äldre förväntas öka betydligt. I hela Västra Götaland+ ökar antalet personer i åldrarna -19 år med nära 49 personer (13 procent), medan antalet äldre ökar ännu mer, 6 personer, motsvarande 18 procent. Befolkningen i arbetsför ålder, 2-64 år, ökar procentuellt sett betydligt mindre. Ökningen beräknas uppgå till drygt 4 procent, även om den totala tillväxten är nästan 42 personer. Antalet yngre (-19 år) och äldre (65+) beräknas öka i samtliga delregioner. Däremot beräknas antalet personer i arbetsför ålder (2-64 år) i princip endast öka i Göteborgsregionen. Figur 2 Befolkning i Västra Götalandsregionen och dess delregioner län per ålder 213 och 225 (prognos) 3 25 2 15 1 5 Västra Götaland+ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Fyrbodal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Göteborgsregionen 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Sjuhärad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Skaraborg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 13
Källa: VGR Ökningar bland unga och äldre kan antas få implikationer för arbetsmarknadsprognosen i avseende att behovet inom såväl förskola och skola som inom äldreomsorg kan beräknas öka, samtidigt som allt färre ska försörja allt fler. Förutom befolkningen utgör den nuvarande näringsstrukturen i regionen en annan viktig förutsättning för arbetsmarknadsutvecklingen i prognosen. Som framgår av diagrammet nedan, är det i Västra Götaland+ relativt sett fler sysselsatta främst inom transportmedelsindustrin och i viss mån även partihandeln, samt inom detaljhandeln. Även transport och magasinering är något större än rikets genomsnitt, medan det är lägre andel sysselsatta inom civila myndigheter och delvis även inom byggindustri och hälso- och sjukvård. Figur 3 Andel sysselsatta i de tio största näringsgrenarna i Västra Götalandsregionen och riket år 213 Byggindustri Hälso- och Sjukvård Detaljhandel Äldreomsorg Civila myndigheter m.m. Parti- och provisionshandel Transport- och magasinering Grundskolor Transportmedelsindustri Övrig vård och omsorg VGR Riket % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% Källa: SCB Till detta ska läggas att i diagrammet ovan utgår redovisningen från branschindelningen i Trender och Prognoser, där industrins delbranscher redovisas var för sig. Totalt sett är dock tillverkningsindustrin den största näringsgrenen med drygt 14 procent av de sysselsatta i Västra Götaland+. Det som är mest framträdande i diagrammet är den betydligt större andelen sysselsatta inom transportmedelsindustrin i Västra Götaland+. I allt väsentligt rör detta bil- och lastbilstillverkning i Göteborg och i viss mån Skövde, samt en rad underleverantörer i hela regionen. Den relativt stora skillnaden i andel sysselsatta inom parti- och provisionshandel samt transport och magasinering förklaras i hög grad av länets geografiska position som logistikoch transportnav. En stor del av sysselsättningen inom branschaggregatet är koncentrerad till partihandel med maskiner, virke och byggmaterial, samt kläder och skor, vilket i hög grad är kopplat till export- och importverksamhet. 14
De största branscherna i respektive delregion framgår av figuren nedan. Inom såväl Fyrbodal som Skaraborg är äldreomsorg den största branschen idag. I Sjuhärad är det den tredje största branschen. Figur 4 Andel sysselsatta i de tio största näringsgrenarna i Västra Götalandsregionens regiondelar år 213 Äldreomsorg Detaljhandel Byggindustri Hälso- och Sjukvård Civila myndigheter m.m. Grundskolor Övrig vård och omsorg Transport- och Transportmedelsindustri Hotell och restauranger Fyrbodal % 2% 4% 6% 8% 1% Byggindustri Hälso- och Sjukvård Detaljhandel Parti- och Transport- och Civila myndigheter m.m. Äldreomsorg Transportmedelsindustri Övrig vård och omsorg Grundskolor Göteborgsregionen % 2% 4% 6% 8% 1% Detaljhandel Byggindustri Äldreomsorg Hälso- och Sjukvård Parti- och Grundskolor Maskinindustri Civila myndigheter m.m. Övrig vård och omsorg Transport- och Sjuhärad % 2% 4% 6% 8% 1% Äldreomsorg Civila myndigheter m.m. Byggindustri Hälso- och Sjukvård Detaljhandel Transportmedelsindustri Grundskolor Övrig vård och omsorg Transport- och Jordbruk Skaraborg % 2% 4% 6% 8% 1% 15
4 Strukturomvandling 214-225 I detta kapitel beskrivs den strukturomvandling av näringslivet som kan förväntas för perioden fram till år 225. Kapitlet baseras på prognosdata för sysselsatt dagbefolkning i Västra Götaland+ för perioden 214-225. Därutöver redovisas även historiska data för perioden 1993-213. 6 Kapitlet inleds med ett avsnitt om strukturomvandling. Därefter redovisas sysselsättningen för perioden från 1993-225. Jämförelser görs med övriga storstadsregioner. Avslutningsvis redovisas sysselsättningsutvecklingen på aggregerad branschnivå. 4.1 Strukturomvandling Med strukturomvandling avses förändringar i samhällsekonomins sammansättning. Strukturomvandling beror ofta på ökad produktivitet vilket frigör arbetskraft som måste byta bransch. Historiskt har det i Sverige skett en strukturomvandling genom en övergång från jordbruks- till industrisamhälle, och därefter som en övergång från industri- till tjänstesamhälle. I historiens backspegel är det därmed möjligt att se att näringar som en gång var betydande har försvunnit medan nya har tillkommit. Strukturomvandling är både en förutsättning för och en följd av ekonomisk tillväxt. I vilken takt arbetstillfällen försvinner eller skapas beror av teknisk förändring, efterfrågeförändringar, konkurrensförhållanden och möjlighet att bedriva internationell handel med olika typer av varor och tjänster. Strukturomvandlingen bidrar till att resurserna används där de värderas högst. Därmed blir den totala inkomsten högre än vad den annars hade blivit. Ur ett nationellt perspektiv kan strukturomvandlingen synas okomplicerad gamla näringar ersätts av nya. Ur ett regionalt perspektiv är ett sådant synsätt mer komplicerat. Det är inte självklart att nya näringar växer på samma ställen och i samma takt som de gamla försvinner. 4.2 Sysselsättning Antalet sysselsatta i Västra Götaland+ har ökat från 64 personer år 1993 till 815 personer år 213. År 225 beräknas den sysselsatta dagbefolkningen i Västra Götaland+ uppgå till 886 personer. Därmed beräknas sysselsättningen öka med 71 personer fram till år 225. Huvuddelen av sysselsättningsökningen i Västra Götaland+ svarar Göteborgsregionen för, vars sysselsättning beräknas öka med drygt 65 fram till år 225. Göteborgsregionen beräknas sysselsätta nästan 55 personer år 225. Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg beräknas få en svagare sysselsättningsutveckling under prognosperioden 213-225 jämfört med utvecklingen sedan år 1993. Från år 216 beräknas antalet sysselsatta i Fyrbodal och Skaraborg att minska. Sett över hela prognosperioden 213-6 Om inte annat anges är källan för uppgifter i detta kapitel WSP:s egna beräkningar. 16
225 beräknas sysselsättningen i Fyrbodal och Skaraborg att endast öka med ca 7 respektive 2 sysselsatta. I Sjuhärad beräknas sysselsättningen öka med 4 7 under prognosperioden. Figur 5 Sysselsättning i Västra Götaland+, Skåne län, Stockholms län och Göteborgsregionen 1993-225. Prognos från år 214. 1 6 1 4 Stockholms län 1 2 1 8 6 4 Västra Götaland+ Skåne län Göteborgsregionen 2 1993 1996 1999 22 25 28 211 214 217 22 223 Figur 6 Sysselsättning i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg 1993-225. Prognos från år 214. 14 12 1 Skaraborg Fyrbodal Sjuhärad 8 6 4 2 1993 1996 1999 22 25 28 211 214 217 22 223 En samlad bild av sysselsättningens utveckling under perioden 1993-213 i Västra Götaland+ och dess delregioner ges av Figur 7. I genomsnitt ökade sysselsättningen under denna period med 1,2 procent per år i Västra Götaland+. I Göteborgsregionen var den 17
genomsnittliga sysselsättningstillväxten 1,7 procent. I övriga delregioner var den genomsnittligt årliga sysselsättningsökningen betydligt lägre. I Sjuhärad växte sysselsättningen i genomsnitt med knappt,9 procent per år. Motsvarande tillväxt i Fyrbodal och Skaraborg uppgick till endast drygt,4 procent. Figur 7 Antal sysselsatta i Västra Götaland+ och dess delregioner 1993-213. Index 1993=1. 15 14 Göteborgsregionen 13 12 11 Västra Götaland+ Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg 1 9 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 I Figur 8 nedan jämförs sysselsättningsutvecklingen i Göteborgsregionen med övriga storstadslän och riket för perioden 1993-213. Under perioden 1993-213 ökade sysselsättningen i alla tre storstadslän kraftigare än i riket. I genomsnitt ökade sysselsättningen under denna period med 1,5 procent per år i riket och 1,1 procent per år i Skåne. I Stockholms län och i Göteborgsregionen var den genomsnittliga sysselsättningstillväxten än starkare, 1,8 procent respektive 1,7 procent per år. Figur 8 Antal sysselsatta i Stockholms län, Skåne län, Göteborgsregionen, Västra Götaland+ och riket 1993-213. Index 1993=1. 18
15 14 13 12 Stockholms län Göteborgsregionen Västra Götaland+ Skåne län Riket 11 1 9 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Totalt sett ökade sysselsättningen under denna 2-årsperiod med 44 respektive 41 procent i Stockholms län respektive Göteborgsregionen. I Skåne län var motsvarande sysselsättningsökning 26 procent medan sysselsättningsökningen i riket var 23 procent. Den stora ökningen i sysselsättning under denna period bör ses i skenet av att startåret 1993 var botten på en flera år lång lågkonjunktur med sjunkande sysselsättning som följd. Den framtida prognostiserade sysselsättningsutvecklingen för Västra Götaland+ och dess delregioner framgår av Figur 9. Fram till år 225 beräknas sysselsättningen öka med 9 procent i Västra Götaland+. I Göteborgsregionen beräknas sysselsättningen öka med hela 14 procent och i Sjuhärad med 5 procent medan sysselsättningen endast beräknas öka marginellt i Fyrbodal respektive Skaraborg. I genomsnitt beräknas sysselsättningstillväxten för prognosperioden 213-225 uppgå till,7 procent per år i Västra Götaland+. Figur 9 Antal sysselsatta i Västra Götalandsregionen och dess delregioner 213-225. Index 213=1. 19
115 11 15 1 Den framtida prognostiserade sysselsättningsutvecklingen för de tre storstadsregionerna framgår av Figur 1 nedan. Av storstadsregionerna beräknas Stockholms län uppvisa den kraftigaste sysselsättningstillväxten. Fram till år 225 beräknas sysselsättningen öka med 2 procent i Stockholms län. I Göteborgsregionen och Skåne län beräknas motsvarande ökning uppgå till 14 respektive 1 procent. Detta innebär att den genomsnittliga sysselsättningstillväxten för prognosperioden 213-225 uppgår till 1,5 procent per år i Stockholms län, samt 1,1 respektive,8 procent per år för Göteborgsregionen respektive Skåne län. I hela Västra Götaland+ beräknas sysselsättningen öka med i genomsnitt,7 procent årligen. Göteborgsregionen Västra Götaland+ Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg 95 9 213 215 217 219 221 223 225 2
Figur 1 Antal sysselsatta i Stockholms län, Skåne län och Göteborgsregionen 213-225. Index 213=1. 125 12 115 11 15 Stockholms län Göteborgsregionen Skåne län Västra Götaland+ 1 95 9 213 215 217 219 221 223 225 4.3 Utveckling på aggregerad branschnivå För att studera utvecklingen på aggregerad branschnivå har ToP-branscherna (43 stycken) aggregerats till sex branschaggregat, varav tre är relaterade till varuproducerande branscher och övriga tre avser tjänsteproducerande branscher. De varuproducerande branschaggregaten är Tillverkningsindustri, Byggindustri samt Övrig varuproduktion. De tjänsteproducerande branschaggregaten är Hushållstjänster, Distributionstjänster samt Producenttjänster. I Bilaga 1 visas hur dessa branschaggregat är definierade baserat på ToP-branscher. Mellan 1993 och 213 växte sysselsättningen i Västra Götaland+ län inom samtliga tjänsteproducerande branschaggregat. Bland de varuproducerande branschaggregaten varierade utvecklingen. Sysselsättningen minskade inom Tillverkningsindustrin, var i princip oförändrad inom Övrig varuproduktion och ökade inom Byggindustrin. År 1993 svarade de tjänsteproducerande branschaggregaten (Hushållstjänster, Distributionstjänster och Producenttjänster) för drygt 7 procent av sysselsättningen samtidigt som de varuproducerande branschaggregaten (Tillverkningsindustri, Byggindustri och Övrig varuproduktion) svarade för knappt 3 procent av sysselsättningen. År 213 var 76 procent av den sysselsatta dagbefolkningen i Västra Götaland+ sysselsatta i tjänsteproducerande tjänster samtidigt som andelen sysselsatta inom de varuproducerande branschaggregaten hade sjunkit till 24 procent. Den utveckling som skett under de senaste 2 åren har ytterligare stärkt en strukturomvandling mot ett tjänstesamhälle. Idag är endast lite mer än var femte sysselsatt verksam inom varuproducerande branscher. 21
Figur 11 Sysselsättningsutveckling för 6 branschaggregat i Västra Götaland+, 1993-213 35 3 Hushållstjänster 25 2 15 1 5 Distributionstjänster Producenttjänster Tillverkningsindustri Byggindustri Övrig varuproduktion 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29 211 213 Under prognosperioden 213-225 förväntas de tjänsteproducerande branschaggregaten fortsätta att växa i Västra Götaland+. Branschaggregatet Hushållstjänster förväntas växa från 329 sysselsatta år 213 till att år 225 sysselsätta drygt 381 personer. Idag svarar branschaggregatet Hushållstjänster för drygt 4 procent av den totala sysselsättningen. År 225 beräknas denna andel ha ökat till nästan 43 procent. Tillsammans beräknas de tjänsteproducerande branscherna svara för 79 procent av sysselsättning år 225. Figur 12 Sysselsättningsutveckling för 6 branschaggregat i Västra Götaland+, prognos från år 214 4 35 Hushållstjänster 3 25 2 15 1 5 1993 1996 1999 22 25 28 211 214 217 22 223 Distributionstjänster Producenttjänster Tillverkningsindustri Byggindustri Övrig varuproduktion De varuproducerande branschaggregaten beräknas under prognosperioden minska med totalt ca 8 3 sysselsatta. Byggindustrin ökar (+6 6) medan såväl Tillverkningsindustrin 22
(-14 6) som Övrig varuproduktion (-35) fortsätter att sysselsätta allt färre. Generellt är tillverkningsindustrins snabba produktivitetstillväxt en förklaring till att antalet sysselsatta inom industrin har minskat och förväntas minska framöver. Skillnader i produktivitetstillväxt mellan tjänste- och varuproduktion är också en central förklaring till att den ökade sysselsättningsandelen i tjänstesektorn. En annan viktig förklaring till att sysselsättningen inom industrin minskar är att tjänsterelaterade verksamheter inom tillverkningsindustrin i växande grad flyttar till tjänsteföretag som är specialiserade på dessa aktiviteter. Denna outsourcing av tjänsterelaterade verksamheter innebär att den sysselsättning som tillverkningsindustrin genererar är betydligt större än vad den officiella statistiken uppger som antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin. I Figur 13 nedan redovisas sysselsättningsutvecklingen för perioden 1993-225 i Västra Götaland+ och i respektive storstadsregion (Göteborgsregionen, Skåne och Stockholms län) för varje branschaggregat. Genom att sysselsättningen har indexerats till 1 för år 1993 är det möjligt att utifrån bilderna studera hur sysselsättningen utvecklats historiskt under perioden 1993-213 samt hur den framtida prognostiserade sysselsättningsutvecklingen beräknas utvecklas för respektive branschaggregat. För prognosperioden fram till år 225 beräknas sysselsättningen utvecklas mer positivt i Göteborgsregionen jämfört med i Västra Götaland+ inom samtliga branschaggregat. Inom Distributionstjänster beräknas sysselsättningsutvecklingen fram till år 225 vara betydligt svagare i Västra Götaland+ jämfört med övriga storstadstadsregioner. Inom de övriga tjänsteproducerande branschaggregaten (Producenttjänster och Hushållstjänster) beräknas sysselsättningsutvecklingen i Västra Götaland+ utvecklas något mer positivt än i Skåne län men betydligt svagare än i Stockholms län. I Figur 14 redovisas sysselsättningsutvecklingen för perioden 1993-225 för övriga delregioner (Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg) i Västra Götaland+ på motsvarande sätt som i Figur 13. Av denna framgår att Tillverkningsindustrin utvecklats särskilt svagt i Fyrbodal under 2-talet. Byggindustri och Producenttjänster har haft en mycket positiv sysselsättningsutveckling i samtliga regioner sedan mitten av 199-talet. Under prognosperioden fram till år 225 beräknas Byggindustrin fortsätta att utvecklas positivt i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Däremot beräknas sysselsättningen minska inom Tillverkningsindustrin och Övrig varuproduktion inom samtliga dessa delregioner. De tjänsteproducerande branschaggregaten Producenttjänster och Hushållstjänster beräknas få en positiv sysselsättningsutveckling under prognosperioden i alla delregioner. Generellt beräknas Sjuhärad få en bättre sysselsättningsutveckling än Fyrbodal och Sjuhärad inom samtliga branschaggregat. 23
Figur 13 Sysselsättningsutveckling 1993-225 i Västra Götaland+, Stockholms län, Skåne län och Göteborgsregionen fördelat på sex branschaggregat. Prognos från 214. Index 213=1. 16 14 12 1 8 6 Tillverkningsindustri 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 Byggindustri 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 Producenttjänster 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 11 1 9 8 7 6 5 Övrig varuproduktion 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 12 11 1 9 8 7 6 5 Distributionstjänster 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 Hushållstjänster 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 24
Figur 14 Sysselsättningsutveckling i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg fördelat på sex branschaggregat. Prognos från 214. Index 213=1. Tillverkningsindustri 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 12 11 1 9 8 7 6 5 Byggindustri 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 12 11 1 9 8 7 6 5 Producenttjänster 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 Övrig varuproduktion 11 1 9 8 7 6 5 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 Distributionstjänster 12 11 1 9 8 7 6 5 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 Hushållstjänster 12 11 1 9 8 7 6 5 4 1993 1997 21 25 29 213 217 221 225 25
5 Växande och krympande branscher Utifrån redogörelsen av strukturomvandlingen i föregående kapitel, kommer detta avsnitt att fokusera på vilka delbranscher inom aggregaten som beräknas växa och krympa under prognosperioden. 7 Byggindustrin delas inte upp några delbranscher, så den behandlas inte på motsvarande sätt som övriga aggregat i detta avsnitt. Utvecklingen inom producenttjänster går i stora drag i motsatt riktning gentemot tillverkningsindustrin, med en betydande prognostiserad tillväxt fram till år 225. Från dagens nivå på nära 131 sysselsatta till närmare 155 i periodens slut. De delbranscher i Västra Götaland+ som beräknas ha den största relativa ökningen är företagskonsulter, tekniska konsulter samt programvaruproducenter och datakonsulter. Det är viss spridning mellan delregionerna avseende vilka branscher som ökar mest, men tekniska konsulter ökar mest i såväl Fyrbodal som Sjuhärad och Skaraborg. I Göteborgsregionen är det istället företagskonsulter som växer mest, även om antalet tekniska konsulter beräknas stå för den största totala ökningen i sysselsättning under prognosperioden. Vid en jämförelse av i första hand Göteborgsregionen med de andra storstadsregionerna framgår att bemanning och arbetsförmedling beräknas vara den bransch som ökar mest i både Stockholm och Skåne, med ökningar på 36 respektive 39 procent. Motsvarande ökning i Göteborgsregionen antas endast bli 25 procent. Programvaruproducenter och datakonsulter, som i både Göteborgsregionen och i Skåne är lika stora eller något mindre än antalet tekniska konsulter, är i Stockholms län en nära dubbelt så stor bransch som tekniska konsulter och beräknas öka mer i såväl relativa som absoluta termer. Förutom de olika konsultbranscherna, så är det resebyråer, bevakning och andra tjänster som står för en stor del av den beräknade sysselsättningsökningen fram till år 225, sett till det totala antalet. Däremot är den procentuella ökningen betydligt mer blygsam, vilket är fallet även i de andra storstadsregionerna, i synnerhet i Skåne. Göteborgsregionen skiljer sig även från Stockholm och Skåne vad avser FoU-institutioner, där den procentuella ökningen under perioden beräknas bli 29 procent, vilket är betydligt mer än i de andra storstadsregionerna. I allt väsentligt är detta en effekt av den strukturomvandling som redogjorts för i föregående kapitel. Produktivitetstillväxten är generellt lägre i samtliga dessa delbranscher samtidigt som efterfrågan ökar genom överflyttning av verksamhet som tidigare låg direkt under industribranscherna. 7 Om inte annat anges är källan för uppgifter i detta kapitel WSP:s egna beräkningar. 26
Figur 15 Antal sysselsatta år 213 och 225 (prognos) inom producenttjänsternas fem procentuellt sett mest förändrade branscher i Västra Götaland+ med delregionerna utanför Göteborg Västra Götaland+ 3 25 2 15 1 5 213 225 Tekn konsulter Programvaruprod o datakonsulter Företagskonsulter Jur o ekon konsulter FoU-institutioner Fyrbodal 2 5 2 1 5 1 Tekn konsulter Jur o ekon konsulter Banker o 5 kreditinstitut Föräkringsbolag o.d. Service till bank o försäkring 213 225 Sjuhärad 2 5 2 1 5 1 5 Tekn konsulter Programvaruprod o datakonsulter Jur o ekon konsulter Företagskonsulter FoU-institutioner 213 225 Skaraborg 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 Tekn konsulter Programvaruprod o datakonsulter Banker o kreditinstitut 2 Föräkringsbolag o.d. Service till bank o försäkring 213 225 Figur 16 Antal sysselsatta år 213 och 225 (prognos) inom producenttjänsternas fem procentuellt sett mest förändrade branscher i Göteborgsregionen, jämfört med övriga storstadsregioner Göteborgsregionen Stockholms län Skåne län 25 2 Tekn konsulter Programvaruprod o datakonsulter 7 6 5 Programvaruprod o datakonsulter 14 12 1 Tekn konsulter Bemanning o.d. 15 1 5 213 225 Företagskonsulter Jur o ekon konsulter FoU-institutioner 4 3 2 1 213 225 Bemanning o.d. Tekn konsulter Jur o ekon konsulter Reklambyråer o.d. 8 6 4 2 213 225 Jur o ekon konsulter Div företagstjänster Uthyrningsfirmor 27
I motsats till producenttjänster beräknas tillverkningsindustrin generellt i Västra Götaland+ ha en minskande trend under prognosperioden. Antalet sysselsatta antas minska från 119 personer år 213 till nära 14 år 225. I Västra Götaland+ är det transportmedelsindustrin samt metallindustrin som står för den största totala minskningen, med nedgångar på drygt 3 4 respektive 2 7 sysselsatta vardera. Metallindustrin beräknas också vara den bransch som minskar mest procentuellt sett, med en nedgång på 25 procent under prognosperioden. Att metallindustrin antas ligga i topp vad gäller procentuell minskning gäller även för alla delregioner, även om nivån är något lägre i Göteborgsregionen (-22 procent) och något högre i Fyrbodal (-28 procent). Även här är utvecklingen resultatet av industrins strukturomvandling. Transportmedelsindustrin har en relativt hög produktivitetstillväxt under prognosperioden, vilket dock kompenseras av en måttlig efterfrågeökning. Metallvaruindustrin beräknas däremot ha en marginell produktivitetsökning, men en minskad efterfrågan, vilket sammantaget ger en likartad utveckling som transportmedelsindustrin. Figur 17 Antal sysselsatta år 213 och 225 (prognos) inom tillverkningsindustrins fem procentuellt sett mest förändrade branscher i Västra Götaland+ med delregionerna utanför Göteborg Västra Götaland+ Fyrbodal 12 4 5 1 8 Metallind 4 3 5 3 Transportmedelsind 6 4 2 Övr ind Massa- o pappersind Kemisk ind Jord- o stenind 2 5 2 1 5 1 5 Metallind Massa- o pappersind Reparationsverkst Jord- o stenind 213 225 Sjuhärad 2 5 213 225 Skaraborg 4 5 4 2 3 5 1 5 Transportmedelsind 3 2 5 Maskinindustri Metallind 1 Metallind Jord- o stenind 2 1 5 5 213 225 Övr ind Massa- o pappersind 1 Jord- o stenind 5 Reparationsverkst Kemisk ind 213 225 28
Figur 18 Antal sysselsatta år 213 och 225 (prognos) inom tillverkningsindustrins fem procentuellt sett mest förändrade branscher i Göteborgsregionen, jämfört med övriga storstadsregioner Göteborgsregionen Stockholms län Skåne län 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 213 225 Metallind Kemisk ind Övr ind Massa- o pappersind Jord- o stenind 12 1 Transportmedelsind 8 6 4 2 Kemisk ind Jord- o stenind Gummi- o plastind Stål- o metallverk 213 225 12 1 8 6 4 2 213 225 Maskinindustri Övr ind Jord- o stenind Reparationsverkst Stål- o metallverk De relativt sett största minskningarna i de andra storstadsregionerna beräknas uppstå i delvis andra branscher. I både Stockholm och Skåne är det stål- och metallverk som uppvisar de största procentuella minskningarna, även de är långt ifrån de största branscherna totalt sett. Maskinindustrin i Skåne antas minska med 1 8 personer och transportmedelsindustrin med lika mycket i Stockholm. Dessutom ser trenderna olika ut för de olika branscherna. Metallindustrin, som i Göteborgsregionen antas minska med 22 procent av de sysselsatta fram till år 225, beräknas endast minska med 8 procent i Skåne och med bara 1 procent i Stockholms län. Tjänster riktade mot hushållen är ett aggregat som i hög utsträckning domineras av offentlig sektor. Det är det branschaggregat som beräknas öka allra mest under prognosperioden och är i allt väsentligt styrt av befolkningsökningarna. I Västra Götaland+ som helhet ökar enligt prognosen sysselsättningen med nära 49 personer. Dock är det de mindre, i huvudsak privat dominerade, branscherna som ökar mest i procentuella termer. Antalet sysselsatta inom avfall och återvinning liksom antalet inom kultur, nöje och fritid beräknas öka med mellan 34 och 35 procent fram till år 225. Samtidigt är det de stora branscherna inom skola, vård och omsorg som står för de antalsmässigt stora ökningarna. Antalet sysselsatta inom äldreomsorgen var år 213 nära 48 personer, vilket beräknas öka till nära 58 vid prognosperiodens slut. Det är också i allt väsentligt samma branscher som ökar mest procentuellt sett i alla delregioner. I Sjuhärad och Skaraborg är det äldreomsorgen som står för både den absoluta och relativa största sysselsättningsökningen enligt prognosen. I Fyrbodal är förhållandet likartat, även om sysselsättningen inom kultur, nöje och fritid beräknas få en marginellt större procentuell ökning. I Göteborgsregionen är det de mindre, privat dominerade 29
branscherna, som ökar mest i relativa termer, medan det även här är äldreomsorgen och skolan som antas stå för de största totala ökningarna av sysselsättningen. De relativa ökningarna inom branschaggregatet är också ganska lika mellan storstadsregionerna, med vissa skillnader i nivåer. De privat dominerade delbranscherna är i totala termer minst, men beräknas öka mest procentuellt sett. Antalet sysselsatta inom kultur, nöje och fritid antas öka med 41 procent fram till år 225 i Skåne, medan motsvarande uppgång i Stockholm är 44 procent och i Göteborgsregionen 41 procent. Även personliga tjänster beräknas få en relativt kraftig procentuell ökning av antalet sysselsatta i Skåne, med en uppgång på 32 procent. I Stockholm och Västra Götaland antas tillväxten bli ännu större, med ökningar på 43 respektive 39 procent. Figur 19 Antal sysselsatta år 213 och 225 (prognos) inom hushållstjänsternas fem procentuellt sett mest förändrade branscher i Västra Götaland+ med delregionerna utanför Göteborg Västra Götaland+ Fyrbodal 7 6 Äldreomsorg 12 1 Äldreomsorg 5 8 4 3 2 Grundskolor Pers tjänster m.m. Kultur, nöje, fritid 6 4 Grundskolor Pers tjänster m.m. 1 2 Kultur, nöje, fritid Avfall o återv 213 225 Avfall o återv 213 225 Sjuhärad Skaraborg 9 14 8 7 6 5 Äldreomsorg Grundskolor 12 1 8 Äldreomsorg 4 3 Pers tjänster m.m. 2 Kultur, nöje, fritid 1 Avfall o återv 213 225 6 Grundskolor 4 Pers tjänster m.m. 2 Kultur, nöje, fritid Avfall o återv 213 225 3
Figur 2 Antal sysselsatta år 213 och 225 (prognos) inom hushållstjänsternas fem procentuellt sett mest förändrade branscher i Göteborgsregionen, jämfört med övriga storstadsregioner Göteborgsregionen Stockholms län Skåne län 3 25 2 15 1 5 Äldreomsorg Hotell o rest Pers tjänster m.m. Kultur, nöje, fritid Avfall o återv 213 225 6 5 4 3 2 1 213 225 Grundskolor Äldreomsorg Pers tjänster m.m. Kultur, nöje, fritid Gymnasieskolor 35 3 25 2 15 1 5 213 225 Grundskolor Hotell o rest Pers tjänster m.m. Kultur, nöje, fritid Avfall o återv Distributionstjänster omfattar bland annat olika delbranscher inom handel, transport och kommunikation. Antalet sysselsatta totalt sett i Västra Götaland+ beräknas öka med ca 7 personer. Det är en viss spridning på utvecklingen av delbranscherna. Främst partioch detaljhandel ökar relativt kraftigt, medan post- och kurirverksamhet samt reparationsverkstäder beräknas minska antalet sysselsatta. Såväl detaljhandel som parti- och provisionshandel ökar med mellan 9 och 1 procent, medan antalet sysselsatta inom handeln med motorfordon beräknas öka med 6 procent. Detaljhandeln, som är den enskilt största näringsgrenen inom aggregatet, utvecklas i lite olika riktningar i de olika delregionerna. I både Göteborgsregionen och Sjuhärad växer sysselsättningen enligt prognosen med 12 respektive 9 procent. I Fyrbodal och Skaraborg beräknas sysselsättningen däremot minska med 2 respektive 3 procent. Även transport och magasinering är en av de större delbranscherna där utvecklingen enligt prognosen pekar åt olika håll. Totalt sett i hela Västra Götaland+ antas nivån bli i stort sett oförändrad, men detta är ett resultat av en beräknad ökning på ca 4 procent i Göteborgsregionen och minskning av sysselsättning på mellan 6 och 9 procent vardera i de övriga delregionerna. Strukturen är likartad i de övriga storstadsregionerna. En viss skillnad kan skönjas avseende sysselsättningen inom transport och magasinering, som beräknas öka med 1 procent i Skåne och hela 19 procent i Stockholms län. Stockholm är också den enda av storstadsregionerna där antalet sysselsatta inom telekombranschen beräknas öka något fram till år 225. 31