Kvalitetsrapport 2013-14 Krokom/Aspås förskolor samt Pedagogisk omsorg
Krokom/Aspås förskolor, samt pedagogisk omsorg Inger Olsson, förskolechef
Förord Denna rapport ger en bild av det kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som gjorts i områdets fem förskolor och den pedagogiska omsorgen. Arbetet med kvalitetsrapporten är ett ypperligt tillfälle att kritiskt granska förskolornas och den pedagogiska omsorgens arbete. Fokus i rapporten ligger på de områden vi behöver förbättra. Förskolans verksamhet är komplex med många dimensioner och behov att uppfylla. Den skall enligt förskolans läroplan lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.
Innehåll 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Dokumentation... 7 2 Presentation av förskolechefens ansvarsområde... 9 2.1 Organisation... 9 2.2 Materiella förutsättningar... 10 3 Statistik...11 3.1 Personal... 11 3.1.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 11 3.2 Barn/elever... 11 3.2.1 Förskola... 11 4 Ledning och utveckling av utbildningen...12 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola och pedagogisk omsorg 12 4.1.1 Folkhälsa... 12 4.1.2 Demokrati... 12 4.1.3 Trygghet... 12 4.1.4 Tillväxt och utveckling... 13 4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör... 13 4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola... 14 4.3 Förskolechefens mål för enheterna Pedagogisk omsorg... 15 5 Grundläggande värden och inflytande...16 5.1 Förskola... 16 5.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 16 5.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 16 5.2 Pedagogisk omsorg... 16 5.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 16 5.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 16 6 Trygghet och god miljö i övrigt...17 6.1 Förskola... 17 6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling... 17 6.1.2 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 17 6.1.3 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 17 7 Utveckling och lärande...18 7.1 Förskolan... 18 7.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 18 7.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 18 7.2 Pedagogisk omsorg... 18 7.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010... 18 7.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer... 18 8 Arbetet med särskilt stöd...19 8.1 Förskolan... 19 8.1.1 Organisering av barnhälsoarbete... 19 8.1.2 Övrigt... 19
8.2 Pedagogisk omsorg... 19 8.2.1 Organisering av barnhälsoarbete... 19 8.2.2 Övrigt... 19 9 Redovisning av nyckeltal i förskola...20 9.1 Samverkan hem och förskola... 20 9.2 Barnens delaktighet... 20 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet... 21 9.4 Tillgänglighet... 21
1 Inledning Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Krokom/Aspås förskolor. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i verksamheterna under läsåret 2013/14. 1.1 Bakgrund Vi har idag lagar, förordningar och styrdokument som visar på vad förskolan, fritidshemmet, förskoleklassen, grundskolan och grundsärskolan ska uppnå i det pedagogiska arbetet. Dessutom tillkommer kommunens egna mål som ska uppnås. Varje förskola och skola arbetar sedan med hur det ska uppnås. Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som vi är ålagda att utföra enligt skollagen får vi kontroll på om hur blir vad. Systematiskt kvalitetsarbete handlar om att äga, säkra och att ständigt förbättra processer genom att klargöra, vad som ska göras, hur och när samt var ansvaret ligger. Definition av kvalitet Hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK) Varje huvudman, rektor och förskolechef har ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. En viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. 1.2 Syfte Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Kvalitetsrapporten ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är det viktigt att följa upp verksamheten och analysera utifrån de resultat som presterats. Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter. 1.3 Dokumentation Dokumentationen av det sysytematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt: Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete vilken används för verksamhetsmål, utvecklingsarbeten och läraravtalet m.m. 7
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden. Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada (Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB (Statistiska centralbyrån). 8
2 Presentation av förskolechefens ansvarsområde 2.1 Organisation Jag ansvarar för fem förskolor, fyra i centrala Krokom och förskolan i Aspås. I mitt ansvar ingår även pedagogisk omsorg. Det vill säga två familjedaghem. Begreppet familjedaghem ersattes med pedagogisk omsorg i skollagen 1/7-09. Enligt skollagen styrs den pedagogiska omsorgen av skollagen främst i kap. 25. Förskolans läroplan Lpfö- 98 reviderad 2010 är vägledande för pedagogisk omsorg. Skolverket har tagit fram allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg. Förskolorna i centrala Krokom är tvåavdelnings förskolor, förskolan Aspen i Aspås har tre avdelningar. Under året har två av de fem förskolorna börjat se hela huset som en avdelning. Förskolan Kråkguldet har i många år sett hela huset som en avdelning. Med det synsättet nyttjas personal och rum på bästa sätt. Personalresursen fördelas utifrån barngruppens aktuella behov. Jag har Krokoms kommuns intentioner med mig när jag bemannar förskolorna, dvs. två förskollärare och en barnskötare per avdelning. Jag har lyckats med den intentionen så gott som i alla de förskolor som jag har ansvar för. Aspås Aspens förskola 43 barn 9,0 tjänster Krokom Polisvillans Förskola 23 Barn 4,0 tjänster 0-4 km Krokom Kråkguldets Förskola 30 Barn 6,0 tjänster 5km 0-4 km Krokom/Aspås Förskolor Rektorsexpedition 1,0 Förskolechef 0,25 Specialpedagog 0,6 skoladministratör Krokom Lyckebo Förskola 27 Barn 6,7 tjänster 0-4 km 0-4 km 0-4 km Krokom Täppans Förskola 26 barn 5 tjänster Krokom Pedagogisk Omsorg 8 Barn 2 tjänster 9
2.2 Materiella förutsättningar Våra lokaler är ändamålsenliga och anpassade efter den verksamhet som vi bedriver. Utemiljön är bra. Vi har stora gårdsplaner med klätterställningar, gungor, sandlådor och lekstugor. Gårdarna är inhägnade. Vi har tillgång till pulkabackar, isbana och fotbollsplan på nära avstånd från förskolorna. Närheten till skogen finns vid alla de fem förskolorna. Den pedagogiska omsorgen arbetar i egna hem och alternerar mellan varandra varannan vecka. Den pedagogiska omsorgen har inrättat delar av sitt hem för att möta barnens behov av lek, vila och lärande miljö. Den pedagogiska omsorgen lagar sin egen mat, vilken är mycket näringsriktig och god. Förskolorna har mottagningskök. Personalen i våra kök sköter också vår lokalvård. Vi har ProTem-rum med projektor som bl.a. ger oss möjlighet att visa bildspel från vår verksamhet. Alla de fem förskolorna har Ipads som används i verksamheten. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen är välutrustade vad gäller pedagogiskt material. 10
3 Statistik 3.1 Personal 3.1.1 Förskola och pedagogisk omsorg Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2013 Enhet Antal barn per årsarbetare Andel (%) med förskollärarutbildning Andel (%) kvinnor Förskola 4,85 64 % 97 % Pedagogisk omsorg 4 100% 3.2 Barn/elever 3.2.1 Förskola Tabell 2. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar 2012 13 st 6 st 7 st 2011 36 st 16 st 20 st 2010 25 st 16 st 9 st 2009 37 st 20 st 17 st 2008 38 st 15 st 23 st Totalt 149 st 73 st 76 st Tabell 3. Antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg 15 okt 2013 Född år Totalt Flickor Pojkar 2012 1 st 0 st 1 st 2011 1 st 1 st 0 st 2010 2 st 1 st 1 st 2009 3 st 3 st 0 st 2008 1 st 1 st 0 st Totalt 8 st 6 st 2 st 11
4 Ledning och utveckling av utbildningen 4.1 Kommunövergripande verksamhetsmål Förskola och pedagogisk omsorg 4.1.1 Folkhälsa Mål Alla barn i förskolan ska ha grundläggande kunskaper med sig in i grundskolan. Mätning Barnens dokumentation från förskolan samt överlämningar från förskola till förskoleklass. En sammanställning görs på varje förskolas årliga utvärderingsdag. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar I vårt kvalitetsarbete strävar vi hela tiden mot att nå denna målsättning. 4.1.2 Demokrati Mål Alla vuxna inom förskolan ska bedriva verksamheten utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där barnens inflytande och delaktighet tas tillvara, särskild hänsyn ska tas till våra nationella minoriteter. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Detta mål ingår i vårt värdegrundsarbete och är ett ständigt kvalitetsarbete för att vidmakthålla och utveckla. 4.1.3 Trygghet Mål Alla barn i förskolan ska känna sig välkomna, respekterade och uppleva trygghet. Mätning Genom barnintervjuer och utvecklingssamtal samt löpande kontakt med föräldrar och samtal med barn i vardagen. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått 12
Kommentar Det är varje personals ansvar inom förskolan att ständigt kontrollera att vi når detta mål och vidta åtgärder då så inte är fallet. 4.1.4 Tillväxt och utveckling Mål 1 Verksamheten ska främja kultur, kreativitet och mångfald i enlighet med gällande styrdokument. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbeta med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. Mål 2 Alla barn i förskolan ska ha god kännedom om regionens ursprung, arv och framtida möjligheter för kommunens näringar. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått Kommentar Genom att allsidigt arbeta med läroplanens uppdrag och nyttja närmiljön uppfylls detta mål. Förskolans aktiva arbete med planen för kränkningar och trakasserier ska också ingå i det vardagliga arbetet. 4.1.5 Krokoms kommun som länsaktör Mål Verksamheten i förskolan ska bedrivas på ett sådant sätt att barnen ges flera och olika möjligheter att utforska olika yrken och branscher i vårt samhälle. Mätning Genom att dokumentera och på förskolornas utvärderingsdag följa upp antalet externa kontakter, exempelvis studiebesök eller besök av till exempel en förälder som berättar om sitt yrke. Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått 13
4.2 Förskolechefens mål för enheterna Förskola Mål enligt styrdokument Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Förbättringsområde För att verksamheten skall drivas i riktning mot läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer, där barnen inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till att utforska och upptäcka. För den skull måste personalen vara medveten om den pedagogiska miljöns möjligheter och även dess betydelse för det pedagogiska arbetet i förskolan. Jag och min personal behöver se över vår miljö och vårt material. Barngrupperna förnyas ständigt och vi behöver hela tiden ställa oss frågan, vilka behov, både vad gäller material och inomhusmiljöer behöver just denna grupp? Indikatorer Vi kan uppleva att barnen vid arbetsårets start kan upplevas som något rastlösa och miljön tycks inte upplevas nog stimulerande, varken ur lek- eller lärsynpunkt. Handlingar/ insatser Vi har under planeringstid, arbetsplatsträffar och andra möten diskuterat förbättringar av lek- och lärmiljön. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Vi har köpt in material och förändrat i inomhusmiljön. Vi har fått ett mera medvetet tänk runt pedagogiskt material och pedagogiska miljöer. Analys av resultatet Detta har resulterat i att rummen i förskolorna fått en tydligare inriktning för att förena lärande och lek. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Vi behöver fortsätta med det arbete som vi påbörjat när det gäller vår miljö. Vi måste ställa oss frågor som: Hur ligger rummen i förhållande till varandra? Har det betydelse för hur rummen används, organiseras? Har vi genomgångsrum, med många dörrar vilket kan ge upphov till störningar, buller och stress? Ja frågorna är många och vårt påbörjade arbete med lärande- och lekmiljö fortsätter 14
4.3 Förskolechefens mål för enheterna Pedagogisk omsorg Mål enligt styrdokument Utveckla utvecklingssamtalens innehåll, utformning och genomförande Förbättringsområde Skapa en mall för utvecklingssamtalet som stämmer väl överens med den verksamhet som den pedagogiska omsorgen erbjuder. Indikatorer Utvecklingssamtalen för barnen i den pedagogiska omsorgen har icke utförts efter de mallar som finns utformade för förskolornas verksamhet. Handlingar/ insatser Under året 2014 ta fram en mall för utvecklingssamtal i den pedagogiska omsorgen. Resultat/ vad har vi hittills uppnått Den pedagogiska omsorgen har tagit del av de dokument som personalen tillsammans med förskolechefen utvecklat. Analys av resultatet Den pedagogiska omsorgen behöver få till stånd ett möte tillsammans med den arbetsgrupp som förskolans personal tillsammans med chef bildat, där mallar för utvecklingssamtalet utarbetats. Önskad effekt Delvis Fortsatta åtgärder och förbättringsområden Arbetet med att förbättra detta område fortsätter även nästa år. 15
5 Grundläggande värden och inflytande 5.1 Förskola 5.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt skall delta i samhällslivet Att arbeta med att tydliggöra värderingar pågår ständigt i det dagliga arbetet i alla de fem förskolorna. Personalen strävar efter att ha ett förhållningssätt som genomsyras av att ha förståelse och respekt för människors olikheter men även hänsyn till djur och natur. En del i demokratiarbetet är att få göra sin röst hörd och rätten att få bli lyssnad på. 5.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Den föräldraenkät som använts och de barnintervjuer som genomförts under året har gjorts efter de mallar som en arbetsgrupp, dokumentgruppen i förskoleområdet Centrala Krokom och Aspås framarbetat. I formuläret Underlag för utvecklingssamtal som föräldrarna fyller i hemma i dialog med sitt barn, finns en fråga om barns och föräldrars inflytande: På vilket sätt har ni fått möjlighet att vara delaktiga i verksamheten? Vi känner att frågan är för öppen ställd och de svar vi då får säger inte så mycket om föräldrarnas möjligheter till eller önskemål om inflytande. Ingen förälder har uppgett att de känner sig ha för lite inflytande. Mallen till de barnintervjuer som är avsedda att genomföras på förskolan har en fråga Får du vara med och bestämma? frågan tolkas av barnen som om det gäller leken. Svaret blir då oftast ja eller nej. Då frågan omformulerats för att gälla inflytande över verksamheten har svaren pekat på att barnen upplever sig ha lågt inflytande över rutiner och fasta aktiviteter. 5.2 Pedagogisk omsorg 5.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Se ovan. 5.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Finns inga enkäter att redovisa. 16
6 Trygghet och god miljö i övrigt 6.1 Förskola 6.1.1 Arbetet med diskriminering och kränkande behandling Jag anser att vi erbjuder barnen en trygg miljö både fysiskt och psykiskt i de förskolor jag har ansvar för. Förskolorna har en välstrukturerad verksamhet, vilket gör att barnen kan känna igen dag för dag, det ger trygghet. Det viktigaste målet i Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/14 har varit att få till rutiner för att systematiskt planera, dokumentera och utvärdera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på de fem förskolorna. 6.1.2 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Grunden till planen har vi utarbetat. En arbetsgrupp med representanter från varje förskola samt jag som chef bildades under förra året, den gruppen har träffats för att fungera som stöd i de enskilda förskolornas arbete med planen. Arbetet fortsätter och varje förskola skall vid årets slut ha upprättat en plan som bättre uppfyller lagens krav. 6.1.3 Redovisning av enkäter och barnintervjuer En av de fem förskolorna genomförde en föräldraenkät, som gav till svar att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling hade varit otydligt för föräldrarna. Arbetet som gjorts hade endast nämnts på höstens föräldramöte det framkom på utvecklingssamtalen. Målet för nästa år är att göra arbetet tydligare för föräldrarna och därmed öka möjligheterna till ett bättre samarbete runt dessa frågor. De barnintervjuer som gjordes på Lyckebo förskola gav ett svårtolkat resultat. Erfarenheterna från intervjuerna gav personalen värdefull kunskap om hur frågor ska kunna utformas för att ge bättre information i kommande kartläggning. Av intervjuerna framkom att barnen kände sej nöjda med den hjälp de fick av de vuxna när det gällde konflikthantering. 17
7 Utveckling och lärande 7.1 Förskolan 7.1.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för barnen som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas Den utbildning för all pedagogisk personal i förskolan som pågått under hela året har gett effekter i verksamheten. Den har gett en tydligare signal från kommunens sida om önskat fokus på lärandet i förskolan vilket förtydligat uppdraget för hela arbetslaget. 7.1.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer I enkäter till vårdnadshavarna ( Underlag för utvecklingssamtal ), som föräldrarna fyller i hemma i dialog med sitt barn finns frågor om utveckling och lärande men dessa skulle kunna vara tydligare om vi är intresserade av mer detaljerade svar kring föräldrarnas syn på hur förskolan stödjer barnens utveckling och lärande. Mallen till de barnintervjuer som är avsedda att genomföras på förskolan fokuserar på barnens lek samt inflytande över verksamheten och har inga frågor om deras utveckling och lärande. 7.2 Pedagogisk omsorg 7.2.1 Måluppfyllelse Lpfö 98 rev 2010 Se ovan. Den pedagogiska omsorgen har däremot ej deltagit i den utbildning som pågått under året. 7.2.2 Redovisning av enkäter och barnintervjuer Finns inget att redovisa. 18
8 Arbetet med särskilt stöd 8.1 Förskolan 8.1.1 Organisering av barnhälsoarbete Vi har under året haft tillgång till specialpedagog. När personalen signalerat till chef att de har funderingar kring vissa barn, vilka personalen ansett vara i behov av särskilt stöd, har kontakt tagits med specialpedagogen. Ett samarbete har under året pågått för att ge specialpedagogen möjlighet att se vilka barn som kommer att börja förskoleklass på Hissmoskolan. 8.1.2 Övrigt Den specialpedagog som vi haft tillgång till i förskolan har även varit behjälplig med att ta kontakt med BVC, Barnhabiliteringen och deltagit i föräldrasamtal. Detta har varit en oerhörd tillgång för förskolechef, pedagogiska omsorgen och förskolans personal. Tillgång till specialpedagog kommer att fortsätta under hela året. Vi har också möjlighet att söka stöd från det centrala elevhälsoteamet. Vi behöver bli bättre på att hjälpa barn med annat modersmål. Där finns ett arbete på central nivå som arbetar för att det stödet skall bli bättre. 8.2 Pedagogisk omsorg 8.2.1 Organisering av barnhälsoarbete Se ovan! 8.2.2 Övrigt Se ovan! 19
9 Redovisning av nyckeltal i förskola Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt dokumentation för en god pedagogisk verksamhet. I kommun och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner. Nyckeltalen i databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är en indikator på tillgänglighet. Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. 9.1 Samverkan hem och förskola För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal. Vi erbjuder alla våra föräldrar utvecklingssamtal en gång per år. De föräldrar som önskar ytterligare samtal får det. Vi har utarbetade mallar som vi följer vid samtalen. Efter inskolningsperioden har vi ett inskolningssamtal. De föräldrar som tackar nej till erbjudet samtal, får vetskap om att vi gör en notering om det. Tabell 4. Samverkan hem och förskola, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola: som varje termin genomför dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat som erbjuder föräldrar att delta vid överlämningen mellan förskola och förskoleklass Värde som årligen systematiskt inhämtar föräldrarnas synpunkter 100 där vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per termin 100 Källa: Egen mätning 9.2 Barnens delaktighet Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal. De mallar som vi använder oss av vid de olika typerna av samtal, innehåller frågor som både barnen och föräldrarna skall svara på, dessa frågor skall föräldrar och barn arbeta tillsammans med hemma och redovisa svaren på vid utvecklingssamtalet. Barn och föräldrar skall också vara förberedda när de kommer till samtalet. Tabell 5. Barnens delaktighet, oktober 2013 Andel förskoleplatser på förskola där: 100 0 Värde barnen efter förutsättning och vilja deltar aktivt i utvecklingssamtalen 100 barnen efter förutsättning och vilja deltar i (veckans) planering av förskolans 100 20
Andel förskoleplatser på förskola där: aktiviteter barnens synpunkter tas tillvara vid utformning av den pedagogiska miljön både inom- och utomhus Värde synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen 0 Källa: Egen mätning 9.3 Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal. De mallar som vi använder oss av vid samtalen har vi arbetat ut tillsammans i en arbetsgrupp under ledning av förskolechef. Vi har upplevt att dessa mallar behöver revideras, vilket kommer att göras under arbetsåret 2014/15 Tabell 6. Dokumentation och god pedagogiskverksamhet, oktober 2013 100 Andel förskoleplatser på förskola där: Värde dokumentationen följer med från förskolan till förskoleklass/skola 100 där barnens individuella utveckling och lärande dokumenteras Källa: Egen mätning 9.4 Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader. Plats på önskat datum, öppettider och barnens tillgång till personal är det som ryms i ordet tillgänglighet. Områdets tillgänglighet beskrivs utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och antalet dagar men får vänta på plats baseras på årets första sex månader. Tabell 7. Öppet på obekväm tid, oktober 2013 Skolområdet erbjuder någon förskola med öppet: efter klockan 18.30 före klockan 06.30 Ja/Nej nej Ja Källa: Egen mätning Tabell 8. Personaltäthet, oktober 2013 Nyckeltal Värde Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande) 4.1 Källa: Egen mätning Tabell 9. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, oktober 2013 Nyckletal Värde 21
Nyckletal Värde Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 100% Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, median Källa: Egen mätning 0 0 22