Förskoleklass Fjällängsskolan

REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Förskoleklass Fjällängsskolan Gun Söderberg Königsson 2010 08 26

Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 2

1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Fjällängsskolans förskoleklass tillhör Fjällmon och har 32 inskrivna barn. Vi är organiserad i tre hemvist Sylarna, Skutan och Helags. Förskoleklassen arbetade tillsammans med årskurs 1 i åldersblandade grupper. Organisationen är beroende av antalet elever och personal och kan därför se olika ut för varje läsår. Vi har i år tre grupper med F-1:or. Vi har utbildade pedagoger på samtliga tjänster. I förskoleklassen arbetar personal enl. följande: 2,75 tjänst lärare (eftersom de är organiserade tillsammans med åk 1) 3.00 tjänst förskollärare (inkl fritidshem och skola) Fritidspedagog och specialpedagog delas med skola och fritidshem. 0,75 skoladministratör samt två rektorer på hela Fjällmon. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Vid höstterminens start avsatte arbetslagen tid för att gemensamt arbetat med målen utifrån den lokala arbetsplanens prioriterade områden och de gemensamma mål som skolan tagit fram. I dokumentet finns beskrivet hur kvalitetsarbetet är tänkt att fungera. Rektorerna har skrivit mål samt målkriterier utifrån de åtgärder för utveckling som kom fram vid deras analys av måluppfyllelse. Arbetet ska vara klart till utvecklingssamtalen i oktober. De funderar även över hur arbetet ska utvärderas. Vi samtalade om kvalitetsarbetet och målen. Under resten av året har aktiviteter genomförts. Innan maj månads utgång ska utvärderingar och självvärderingar, samt analyser och åtgärder för utveckling vara klara och inlämnade. Utarbetade blanketter finns för arbetet. Denna redovisning baserar sig på pedagogernas utvärderingar, samtal, observationer, resultat och analyser, elevenkäter och föräldraenkät. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Arbetet kring bemötande och förhållningssätt fortsätter. Arbete med att motverka kränkningar och trakasserier. Arbete med att utveckla matematiken. Fortsattarbete kring elevernas inflytande över sitt lärande och föräldrarnas inflytande över sina barns lärande. Utveckla arbetet med övergången från förskolan till förskoleklass. Arbete med hälsoinriktningen se planen 4. Utvecklingsområden 2009/2010 Fortsätta arbetet utifrån ett PBS (Problembaserad skolutveckling) perspektiv. Vi ska så långt som möjligt använda oss av PBS i dialogen om förhållningssätt/bemötande samt i övriga kollegiala samtal. Barn och elevers ansvar och inflytande Matematik, NTA (Naturvetenskap och teknik för alla) Hälsointriktning. IUP (Individuella utvecklingsplaner) 3

5. 1-7 Områden i förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskoleklassens mål och riktlinjer finns sammanfattade under åtta rubriker/områden i förskoleklassens läroplan (Lpo94) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktnings mål (KF) Förskoleklassens läroplan (Lpo 94) Förskoleklassens mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskoleklassens mål. 4

5.1. Normer och värden Eleverna tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt respekterar andra människors egenvärde. Målet är uppnått när: förskoleklassen vid läsåret slut arbetar varje vecka med värderings och gruppstärkande övningar. barnen säger bra saker till varandra barnen löser konflikter utan våld Vi schemalägger sådana övningar 1 gång/vecka tillsammans med ettorna. Vi delger varandra skriftligt tips och idéer på hur vi jobbar med dessa övningar. Vi uppmärksammar och tar tag i dagliga händelser. Vi följer regelbundet upp de trivselregler vi gjort tillsammans i klassen. V 43 samtal kring vad gruppstärkande och värderingsövningar är. Vi har lekt lekar, jobbat med trivselregler på olika sätt, sett värsta bästa vänner. V 49 och v 13 delger vi varandra tips på aktiviteter. V 22 deltar alla våra barn aktivt i vår värderings och gruppstärkande övningar. Vi har inte delgivit varandra tips och idéer som vi tänkt. Barnen är mer medvetna om att vi ska säga bra saker om varandra och att vi ska lösa konflikter utan våld. Vi tycker att vi arbetat med gruppen varje vecka även om vi inte har schemalagt allt. V 49 delgav vi varandra tips och erfarenheter och det var mycket bra. Det är bra med tydliga klassregler som följs upp hela tiden, även tillsammans med föräldrar. Det är viktigt med klassregler som följs upp av alla i arbetslaget. Vi behöver märka lärmötestid för att prata och dokumentera gruppstärkande och värderingsövningar. Det vore bra om vi hade någon typ av överföring av hur vi arbetat med reglerna när barnen byter lärare. 5

5.2. Kunskaper Öka måluppfyllelsen i matematik genom att använda praktisk matte i undervisningen för att göra det abstrakta förståligt. Målet är uppnått när: Varje F-1 har basen till ett matteskåp. Alla regelbundet använder praktisk matematik i sina grupper. Uppföljningsschema används från höstterminens start. Vi vill att matteskåpet ska vara lockande och inspirerande. Vi ska medvetet använda vardagssituationer för att öka den matematiska förståelsen. Vi ska planera varierande matteaktiviteter både ute och inne minst 2 gånger/vecka. Efter varje temaområde observerar vi varje barn enl. schema. Målet är delvis uppnått då vi använder idrottslektioner, utedagar, samlingar och matsituationer för att öka den matematiska förståelsen. Det har varit svårt att observera barnen individuellt. Viktigt att ha obs. materialet samlat. Matteskåpet kan alltid utvecklas. Det är viktigt att barnen får möta mattebegrepp på OLIKA sätt så att de kan förstå dem. När vi observerar kan vi hitta barn som behöver extra förstärkning i sin inlärning. Vi behöver öronmärka lärmötestid för att prata matte minst 2 ggr/termin. Vi fortsätter att arbeta utifrån uppföljningsschemat även kommande läsår. 5.3. Elevernas ansvar och inflytande Alla elever har ett reellt inflytande över sitt lärande som ökar med stigande ålder. Målet är uppnått när: Eleverna har kunskap om de mål som styr utbildningen. Eleverna deltar i planeringsprocessen och påverkar arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Eleverna tillsammans med läraren reflekterar över sitt eget lärande och sin utveckling och deltar i utvärdering av undervisningen. Vi är mera tydliga att tala om för barnen varför vi gör olika saker, vad vi tränar och varför. Vi reflekterar med vår förskoleklass, ibland i grupp, ibland enskilt om barnens lärande och trivsel enl. ett särskilt dokument. Detta sker minst 1 gång i månaden och dokumenteras. 6

Vi har delvis nått målet. Det är svårt att få barnen att förstå de mål som styr utbildningen. Vi har bara reflekterat 2-3 gånger under höstterminen det ska bli oftare under vårterminen. I enkäten svarar barnen att de kan påverka sin vardag. Men vi pedagoger måste vara tydliga med att prata om att ibland bestämmer vi och ibland bestämmer ni samt vad de kan ha inflytande över. Vi ser att det blir mer och mer vana att reflektera över sitt lärande och sin utveckling. Vi fortsätter arbetet med att få barnen att förstå de mål som styr utbildningen. Vi måste också arbeta för att få tid till regelbunden reflektionstid men barnen. 5.4. Skola och hem Alla föräldrar har inflytande över sitt barns lärande. Målet är uppnått när: 95 % av föräldrarna upplever att de är delaktiga i upprättandet av sina barns IUP. (föräldraenkät) Föräldrarna har fått information om Plan för förskoleklassen 85 % av föräldrarna upplever att de fått information om klassens arbetssätt och arbetsformer. (föräldraenkät) Vi skriver barnens IUP tillsammans med föräldrarna under utvecklingssamtalet. Plan för förskoleklass delas ut på första föräldramötet och följer upp den på utvecklingssamtalet. Klassens arbetssätt informerar vi om på föräldramöten, i veckobrev och i samtal. Målet är delvis uppnått. 58 % av föräldrarna upplever att barnens IUP tas fram i samverkan. De övriga har svarat att de inte vet. Förskollärarna har informerat och delat ut plan för förskoleklass till samtliga föräldrar och 79 % svarar att de fått information om barnens mål och innehåll. 71 % av föräldrarna upplever att de fått information om arbetssätt och arbetsformer. Förskollärarna undrar om de ger tillräcklig information om planen för att föräldrarna ska tycka att den är viktig och att de kommer ihåg vad den innehåller och relaterar den till förskoleklassens vardagsarbete. Vi behöver fundera över hur vi ska arbeta med föräldrarna för att koppla ihop planen med det vi gör till vardags. 7

5.5. Övergång och samverkan Övergången till ny verksamhet blir trygg och bra för eleverna, samt att de känner sig väl bemötta. Målet är uppnått när: Pedagogerna följer den upprättade övergångsplanen förskola/förskoleklass. Särskild uppmärksamhet ägnas elever i behov av särskilt stöd. Vi förbättrar återkopplingssamtalen enligt övergångsplan, senast nov 2009 Pedagogerna följer planen som är upprättad och som revideras varje år. Under september följer vi upp barnen som förskolan ansåg vara i behov av särskilt stöd tillsammans med specialpedagogerna. V 44 skickar vi en inbjudan till respektive förskola om återkopplingssamtal må v 47. Målet är delvis uppfyllt. Planen har ändrats under våren. Vi har utarbetat ett annat sätt att inskola våra nybörjare. När det gäller elever i behov av särskilt stöd har det varit till stor hjälp att vi ägnat dessa särskild uppmärksamhet under våren, så att arbetet kan fortsätta direkt från höststarten. Återkopplingssamtalen är tidskrävande och det är osäkert hur stort intresset är från förskolan. Vi måste fortsätta med uppföljning av de barn som förskolan ansåg vara i behov av särskilt stöd tillsammans med specialpedagogerna. Återkopplingssamtalen fungerade bättre i år och förskolepersonalen vill gärna ha dem kvar. Hösten 2010 ska vi utvärdera vårt nya inskolningssätt. Vi revidering av övergångsplanen ska samtal om återkopplingssamtalen och intresset av att dessa ligger kvar. 5.6. Skolan och omvärlden Vi har inte arbetet med detta som ett prioriterat område detta läsår. 8

5.7. Bedömning och betyg Bedömning av förskoleklass verksamhetens måluppfyllelse. Vilka områden har verksamheten klarat bra respektive mindre bra. Analys av resultaten görs vt 2010. Forum för samtal kring IUP (Individuell utvecklingsplan) i förskoleklass tillsammans med förskolans personal. Tiden gick alldeles för fort vilket gjorde att vi hamnade i tidsnöd under vårterminen. Den tid som fanns till förfogande för att arbeta med utvärderingen av läsåret gick till andra aktiviteter, vilket gjorde att någon samlad analys av årets resultat inte finns. Vi måste börja tidigare med vårt utvärderingsarbete. Inför kommande läsår måste detta planeras in under början av maj månad. 5.8. Rektors ansvar (se punkt 9). 6. Hälsa och livsstil Fjällmon arbetar utifrån en hälsoinriktning där vår strävan är att: varje barn känner glädje, samhörighet och meningsfullhet när de går till skolan. varje barn upplever att de själva har möjlighet att påverka sina liv. varje barn känner sig trygg och harmonisk varje barn har en utvecklad kunskap om betydelsen av rörelse och goda matvanor och lever därefter. Under läsåret 09/10 vill vi utveckla arbetsro/matro, elevinflytande, rastaktiviteter, äventyrspedagogiken. Vi vuxna ska också själva och tillsammans med eleverna reflektera över våra genomförda aktiviteter utifrån en framtagen blankett. Arbeta för en gemensam avslutning till jul. Hälsogruppen ska träffas regelbundet och vara ytterst ansvariga för det hälsofrämjande arbetet. 9

Vi har arbetat fram en plan för Fjällängens hälsoaktiviteter, där alla elever på hela skolan deltar. Vi arbetar medvetet med många gemensamma aktiviteter för att uppnå det vi strävar efter. Vår strävan är också att barnen ska få lära om och delta i aktiviteter och idrotter för att utveckla kulturarvet. Vi ska också erbjuda alla elever fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Under detta läsår har vi haft en gemensam hälsoaktivitet Jorden runt varje måndag 9.10-9.30. Alla elever tillsammans med de vuxna har gått, joggat (i vinter, skidor, skridskor) och samlat kilometer. Tillsamman har vi tagit oss 2015 mil, ner genom Europa, Afrika, Antarktisk och ut i Stilla havet, med endast 160 mil kvar till Nya Zeeland. Vi har haft musik vid alla dessa måndagar. Första skoldagen hade vi en gemensam upptakt med gemensamma samarbetsövningar för hela skolan. En friidrottsdag för alla på Hofvallen genomfördes under hösten samt en hel vecka med vinter OS. Vi arbetade med grundtanken om vänskap, solidaritet och rättvisa och glädje och att det viktigaste inte är att vinna utan att göra sitt bästa. Övriga aktiviteter var skidskytte, skridskor, Fjällängsloppet på skidor, samt skicross ingick. Årskurs fyra och fem hade en heldag i Gustavsbergsbacken där de som inte hade utrustning eller hade provat åka utför tidigare fick möjlighet att åka tillsammans med vuxna som skidlärare. Julavslutningsdagen startade vi upp ute med brasor, marschaller, tipspromenad och varm saft och avslutade med gemensamma ringdanser för hela skolan. Våra utvecklingsområden matro, arbetsro, rastaktiviteter återfinns under likabehandlingsgruppens arbete. Äventyrspedagogiken återfinns under fritidshem och elevinflytande under punkter ovan. Vi genomförde en gemensam skolavslutning ute till jul med hela skolan. Vi har genomfört alla aktiviteter som finns i vår plan för läsåret 2009/2010. Vi har tillsammans till musik varje måndag genomfört en fysisk aktivitet, med målet Jorden runt. Vi nådde drygt halvvägs. Hälsogruppen har träffats regelbundet och varit ytterst ansvariga för alla gemensamma aktiviteter. Analys Lärdomar: Planen är en del av vår undervisning och vi gör det alla tillsammans. Vi ska ut på vår första gemensamma fjällvandring med hela skolan till Fjällhalsen. Personalen kommer att åka för att reka en dag under första arbetsveckan. Julavslutningen behöver utvecklas ytterligare. Till våren ska våra åk 3-5 åka på sin skidresa där alla ska åka slalom. Vi hyr utrustning till de som inte har och ger de som aldrig åkt slalom stöd och undervisning. Till detta kommer arbete i klasserna kopplat till målen i kursplanerna i flera ämnen innan de olika aktiviteterna genomförs.. Vi planerar också in ett arbete tillsammans med skolsköterskan kring 10

7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen har använts i verksamheten under läsåret och vi har då funnit att vi behöver omarbeta den utifrån de nya allmänna råden. Likabehandlingsgruppen har därför under läsåret arbetat med att ta fram en ny plan. Arbetet startade med att alla elever gavs möjlighet på klassråden att fundera över och beskriva hur vår skola ska vara för att alla elever ska vara respekterade. Utifrån detta såg vi att vårt långsiktiga arbete ska utgå från vår vision. I vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har vi beskrivit hur vi ska arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande under kommande läsår. Vi har också tagit fram en årsplan för läsåret för allt arbete som ska ske med elever och personal. Under en dag i våras arbetade all personal med planen och under läsåret har vi genomför de två trygghetsenkäter som ingår med alla elever och som ska ligga till grund för nästa läsårs förebyggande arbete. Till hösten ska vi utbilda oss för att bli en Friendsskola tillsammans med Mimergården. Utbildningen omfattar personal, elever och föräldrar. Under läsåret har vi arbetat kring rasterna och de aktiviteter som har pågått. I årets enkät svarar 86 % av föräldrarna att de känner till att vi har en likabehandlingsplan mot 76 % förra läsåret. Vår nya Likabehandlingsplan kommer att gälla från höststarten och alla föräldrar ska ges möjlighet att reflektera kring den tillsammans med personalen på det första föräldramötet. Vi har under året blivit bättre på att dokumentera det som händer och det arbete vi gör, vilket ger oss större möjlighet att kunna följa upp om det vi gör för de resultat vi förväntas oss. I nästa års kvalitetsredovisning ska förhoppningsvis en beskrivning av hur våra planerade åtgärder har genomförts. 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vi har tillgång till en specialpedagog på heltid på skolan. Vi arbetar för att övergången från förskolan ska bli så bra som möjligt och uppmärksammar särskilt de barn som kan behöva stöd. Tidigt under hösten följer pedagogerna upp de barn som förskolan ansåg vara i behov av särskilt stöd tillsammans med specialpedagogerna. En bit in på hösten träffar vi arbetslagen för en genomgång av grupperna och där vi lyfter de elever som är i behov av särskilt stöd och där åtgärdsprogram ska upprättas. Arbetslagen har konsultationstider tillsammans med EHT (elevhälsoteam) där vi samtalar kring de åtgärder som vidtagits på organisation, grupp och individnivå, och hur dessa har påverkat elevernas lärande och utveckling, samt vad och hur vi kan utveckla vårt arbete ytterligare där åtgärderna inte gett det resultat vi hoppats på. Specialpedagogen kan delta som stöd vid upprättande av åtgärdsprogram. Till åtgärdsprogrammet finns en uppföljningsblankett framtagen, den har upplevts som positivt då det leder till regelbunden uppföljning av de åtgärder vi arbetar med. Det blir också en regelbundenhet i träffarna mellan elev, förälder och pedagog samt en avstämning av om åtgärderna leder elevens utveckling och lärande framåt eller om vi måste tänka på annat sätt. I vår elevhälsoplan, finns arbetsgången beskriven när det gäller våra elever i behov av särskilt stöd. 11

9. Rektors ansvar I min ledningsdeklaration har jag beskrivit hur jag vill bedriva mitt pedagogiska ledarskap. Jag vill jag verka för att vi tillsammans ska skapa ett positivt klimat för lärande där alla ska bli respekterade, känna glädje och trygghet. Våra lärmöten ska vara ett forum för dialog där vi lyssnar till och tar vara på varandras erfarenheter, ger varandra feedback, utmaningar, inspiration och stöd, samt ökar vår förståelse för uppdraget. Jag har som mål att genomföra regelbundna verksamhetsbesök där med fokus på enskilda områden ex matematik, ge feedback samt ställa frågor kring det jag inte förstår. Vi har utbildade pedagoger förskollärare, fritidspedagoger, och specialpedagog på våra tjänster. Arbetslagen har haft möjlighet till konsultationstid med EHT (elevhälsoteamet) vid ett par tillfällen under året samt handledning av någon i teamet vid behov. Vid läsårets start upprättades en lokal arbetsplan där vi hade skrivit in mål och målkriterier för de områden vi skulle utveckla. Utifrån arbetsplanen och de ekonomiska ramar som gällde så arbetade vi med kompetensutveckling på olika sätt. Förskollärarna som arbetar i förskoleklassen har haft gemensamma träffar med övriga i Torvalla i syfte att dela med sig av sina lärdomar kring barnens lärande och utveckling. Förskollärarna har deltagit i vår kompetensutveckling i matematik kring boken Förstå och använda tal. Varje vecka har vi egna lärmöten för förskollärare och fritidspedagoger, där fokus legat på planen för förskoleklassen och de mål som de skulle arbeta efter utifrån det statliga och kommunala uppdraget, samt hur man arbetar i förskoleklass, refarenhetsutbyte. Förskollärarna har regelbundet återkommit till arbetsplanen för att följa upp om de arbetar med de saker som de skrivit in i planen. Förskollärarna har också deltagit i vårt arbete kring likabehandlingsplanen. I övrigt så har även möten tillsammans med förskolans personal genomförts bl.a. kring IUP i förskoleklass. Samtliga förskollärare har också deltagit i Plantskolan. Östersund den 26 /8 2010 Gun Söderberg Königsson 12