PLANBESKRIVNING 1 (9) Planavdelningen Normalt planförfarande Dp 2008-20187-54 Peter Jacobsson 2010-01-14 Tfn 08-508 269 06 Rev. 2010-03-24 Detaljplan för del av Solvärmen 1 i stadsdelen Flaten i Stockholm Dp 2008-20187-54 HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör genomförandebeskrivning samt denna planbeskrivning. Till handlingarna hör även en miljökonsekvensbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av en biogasanläggning inom fastigheten Solvärmen 1 för att möta den ökade efterfrågan på biogas. Planförslaget anger att en biogasanläggning får uppföras inom planområdet. Högsta byggnadshöjd är ca 25 meter. Planområdet angörs från Flatenvägen. I västra delen av planområdet säkerställs en spridningskorridor för ek och eklevande arter. Utmed Tyresövägen ska en skyddsvall och trädplantering finnas. Översiktskarta, planområdets läge. Ältasjön
2 (9) Dp 2008-20187-54 BAKGRUND Befintlig produktionskapacitet av biogas i Stockholmsregionen är otillräcklig för den framtida efterfrågan och redan idag finns det problem med tillgången för nuvarande användare. Stockholm Gas AB önskar därför öka biogasproduktionen i Stockholm och har uppdragit åt Swedish Biogas International AB att anlägga och driva en ny produktionsanläggning i Skarpnäck. Biogasen kommer att tillföras Stockholm Gas nya distributionsnät för fordonsgas. Gasen levereras till bussdepåer och publika tankstationer av Stockholm Gas. Det kan också bli aktuellt att använda biogas i Stockholms stadsgasnät. Alternativa lokaliseringar har studerats i en tidigare lokaliseringsstudie för en planerad LNG anläggning och biogasanläggning i Sofielund. Lokaliseringsalternativen var Brista, Hagby, Sofielund, Vårsta, Skrubba, Skarpnäck och, Larsboda (se vidare i MKB). Fastigheten Solvärmen 1 har utifrån lokaliseringsstudien bedömts vara en lämplig lokalisering för biogasanläggning. Flera av de angivna platserna kan bli aktuella för framtida prövning. Planområdet PLANDATA Planområdet Planområdet omfattar del av fastigheten Solvärmen 1, som ligger mellan Flatenvägen och Tyresövägen i stadsdelen Flaten. Planområdet omfattar ca 2,5 ha. Markägoförhållanden Fastigheten Solvärmen 1 ägs av Stockholms stad. AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad har tomträtt idag.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 3 (9) Dp 2008-20187-54 Översiktsplan Planområdet betecknas som område för stadens tekniska försörjning i gällande översiktsplan, ÖP 99, samt i förslaget till ny översiktsplan som är godkänd av Stadsbyggnadsnämnden i november 2009. planområdet Utdrag ur godkänt förslag till ny översiktsplan (2009). Detaljplan För fastigheten Solvärmen 1 gäller Stadsplan för område mellan Tyresövägen och Flatenvägen, Pl 8154 fastställd 1982. För föreliggande planområde anges industri som markanvändning. För större delen av området anges att det endast får bebyggas i mindre omfattning med en högsta byggnadshöjd om 5 meter. Området planerades för en solfångaranläggning som inte är aktuell idag. Genomförandetiden för detaljplanen har gått ut. Övriga kommunala beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutade i februari 2009 att planarbete skulle påbörjas för del av Solvärmen 1. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Bebyggelse Planområdet är idag obebyggt. I anslutning till planområdet ligger ett reservvärmeverk. Närmaste bostadsbebyggelse finns vid Skarpa by och Skapnäcks gård cirka 350-400 meter från planområdet. Inom planområdet planeras en biogasanläggning. Biogasanläggningen består bland annat av rötkammare, spannmålssilo, biogödselbrunn, maskinhall och personalrum. Vid anläggningen kommer biogas och biogödsel att produceras genom rötning av främst vegetabiliska restprodukter från dryckesindustrin, sekunda spannmål och annan typ av grönmassa lämpad för biogasproduktion. Biogasen kommer att transporteras via ledningsnät till Stockholmsområdet.
4 (9) Dp 2008-20187-54 I planen är högsta tillåtna totalhöjd över nollplanet 56 meter vilket motsvarar en byggnadshöjd på ca 25 meter. Silobyggnader och rötkammare ska färgsättas i en dov kulör för att minska påverkan på landskapsbilden. Tyresövägen Flatenvägen Illustration Swedish Biogas, 1-gasrening, 3-gasfackla, 4-rötrestlager, 6-rötkammare, 7- reservyta för framtida rötkammare, 8-pannhus, 9-personalhus, 10-spannmålsmottagning och silos, 11-kvarnhus, 14-mottagningshall, 17-våg, 18-skyddsskant h 0,35 meter hög, 19- dagvattendamm med manuell och automatisk avstängning, 21-skyddsvall h 3,0 meter över Tyresövägen Mark och vegetation Marken är kuperad och varierar från +27 till +40 meter över havet. Området domineras huvudsakligen av morän- och bergsterräng (gnejs) med mindre inslag av svackor med lera. I den centrala delen av tomten går berget i dagen. Området består av naturmark. I den västra delen av planområdet finns blandad lövskog med många större ekar. Enligt stadens ekdatabas bedöms ekarna ingå i ett ekområde som utgör klass 3 och ingår i ett spridningsområde för eklevande insekter. Enligt artportalen har inga rödlistade arter påträffats inom området. Nyligen har skogen avverkats i östra delen för biogasanläggningen. Inom detta område fanns en registrerad jätteek (klass 2). jätteek Utdrag ur stadens ekdatabas. Kartan visas ekområden och spridningsområde för eklevande arter.
5 (9) Dp 2008-20187-54 Planområdet sett från Tyresövägen. Värmeverkets skorsten syns till höger. För att kunna bebygga området kommer den östra delen av planområdet att jämnas ut till höjdnivå på cirka 29-31 meter över havet. I västra delen av planområdet, mellan biogasanläggningen och värmecentralen, säkerställs ett 50 meter brett skogsområde som spridningskorridor för ek och eklevande insekter. Större delen av spridningskorridoren avsätts som allmän platsmark NATUR i planen. Inom området närmast biogasanläggningens byggnader anger detaljplanen att ekar med en stamdiameter över 30 cm endast får fällas på grund av säkerhetsskäl och att marklov krävs. Planen innebär att flera ekar och en registrerad jätteek inte kommer att kunna bevaras, vilka redan har tagits bort. Som grönkompensation säkerställs ett stort antal större ekar inom naturmark som friställs från sly. Mellan Tyresövägen och anläggningen ska trädplanering finnas som visuellt skydd. Utmed Flatenvägen ska även träd och markvegetation som passar med omgivningen och förutsättningarna på platsen planteras. Rekreation Området ligger mellan två större vägar, som begränsar områdets rekreationsvärde. Söder och norr om planområdet ligger Flatens naturreservat. En entré till naturreservatet finns söder om Flatenvägen, strax väster om planområdet. Norr om Flatens naturreservat ligger Nackareservatet. entré till naturreservatet Streckad linje visar gränsen för Flatens naturreservat och ringen visar planområdet.
6 (9) Dp 2008-20187-54 Gator och trafik Trafik och angöring Planområdet gränsar till Tyresövägen i norr och Flatenvägen i söder. Trafikmängden på Tyresövägen har uppmätts till nästan 28 000 fordon per årsmedeldygn (2001). Flatenvägen har ca 1 200 fordon per årsmedeldygn (1999), varav andelen tunga transporter är 5-10 %. Planområdet angörs från Flatenvägen. Mot Tyresövägen anges utfartsförbud i planen. Verksamheten bedöms medföra 15-18 transporter per vardag, vilket innebär en trafikalstring med 30-36 fordonsrörelser/dygn. Gång- och cykeltrafik Utmed Flatenvägens västra sida finns en separat gång- och cykelväg till Skarpnäck. Övergångställen över Flatenvägen finns vid Fladenbadet och norr om planområdet. Kollektivtrafik Området ligger ca 1 km från tunnelbanan i Skarpnäck. Buss 811 och 816 trafikerar även Flatenvägen. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Vatten- och spillvattenledningar finns i Flatenvägen i anslutning till fastigheten. Dagvatten Enligt stadens dagvattenstrategi ska dagvattnet, d v s regnvatten, i första hand omhändertas på tomtmark. Är det inte möjligt eller lämpligt att infiltrera, får dagvattnet efter fördröjning avledas från fastigheten enligt VA-huvudmannens anvisningar. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Planområdet ligger inom avrinningsområde till Sicklaåns vattensystem där Ältajön är den översta sjön. Ältasjön är känslig för mänsklig påverkan enligt recipientklassificeringen i Stockholms stads dagvattenstrategi. En utredning av dagvatten har tagits fram av Tyréns. Då all råvaruhantering är sluten och antalet transporter är lågt bedöms dagvattnet från fastigheten innehålla en låg föroreningshalt enligt dagvattenstrategin. Hårdgjorda ytorna ska minimeras för att utjämna och fördröja dagvattnet. Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer att avledas till svackdike utmed Tyresövägen och därefter till anslutande dammar för infiltration, fördröjning och sedimentering. Viss infiltration är möjlig inom området utmed Tyresövägen som även kommer att fyllas upp. Innan den första dammen planeras en oljeavskiljare. Vid en katastrofsituation ska dammarna kunna stängas av. Som en extra säkerhetsåtgärd planeras invallande kanter runt anläggningen som kan stänga in ett totalt 6 000 m 3 utsläpp som motsvarar mer än en full rötkammare. Detta för att säkerställa att organiskt material och släckvatten vid en katastrofsituation inte ska kunna nå infiltreringsytorna för vidare avledning. Efter dammarna leds dagvattnet till en brunn som är utrustad med insatsfilter som ett sista rening av tungmetaller, olja och lösta föroreningar. Därefter leds det renade dagvattnet vidare till det kommunala dagvattensystemet, i detta fall anslutande dike.
7 (9) Dp 2008-20187-54 Värme Biogasanläggningens värmebehov kommer att lösas med antigen gas eller fjärrvärme. Övriga ledningar Biogasen transporteras från anläggningen via ny markförlagd ledning till gasnätet i Stockholmsområdet. El- och teleledningar finns i Flatenvägen. Ett område för en transformatorstation säkerställs i västra delen av planområdet. Mellan biogasanläggningen och närvärmecentralen kan ledningar behöva dras genom naturområdet planen. Administrativa frågor Planens genomförandetid slutar 5 år efter den dag planen vunnit laga kraft. På plankartan anges att marklov krävs för fällning av ekar med en stamdiameter större än 30 cm inom ett 5 meter brett område närmast biogasanläggningens byggnader. Ekarna får endast fällas på grund av säkerhetsskäl enligt n1 bestämmelse på plankartan. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret har bedömt att planen kan innebära betydande miljöpåverkan som avses i miljöbalkens 6 kap. 11 då planen behandlar en miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd enligt 9 kap 6 miljöbalken. En biogasanläggning kan innebära risk för påverkan på omgivningen. Anläggningen kan även påverka landskapsbilden. En miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning har därför tagits fram. Nedan följer en kort sammanfattning av miljökonsekvenserna. Risk I anläggningen hanteras biogas vilket kräver tillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Inom fastigheten kommer det inte att finnas gas med högre tryck än 10 bar. Lagring av gas kommer inte att ske då denna transporteras via ledning till Stockholmsområdet. Biogasanläggningen ska utformas enligt energigasnormen, EGN07, som är branchnormen. Därmed bedöms inte anläggningen innebära risk för omgivningen. Riskerna inom anläggningen behandlas i tillståndsansökan. Området ligger intill Tyresövägen som utgör primär transportled för farligt gods. Enligt framtagen riskbedömning utgör brandfarliga vätskor 80 % av mängden farligt gods. Enligt Brandförsvaret transporteras även gasol som klassas som en brandfarlig gas. I riskbedömningen rekommenderas en vall, som kan kombineras med mur, minst 3 meter högre än Tyresövägens vägbana. Avskärmningen säkerställs i planen. Ökningen av tunga transporter på Flatenvägen kan medföra något ökade olycksrisker vid övergångställen, som bedöms kunna motverkas med trafiksäkerhetshöjande åtgärder.
8 (9) Dp 2008-20187-54 Luft Risk för att luktolägenheter ska uppstå vid normal drift för boende Skarpnäcks gård, Skarpa by och Älta samt besökare till naturreservatet bedöms som småobefintliga. Luktproblemen begränsas kraftigt genom att fordon töms inomhus eller via slutna tankbilar. All utgående ventilationsluft renas med luktreducerande aktivkolfilter för att undvika problem med illaluktande svavelväte. Lagring av biogödsel sker i en gastät gödselbrunn och lastning av transportfordon kommer att ske med sluten hantering. Risken för tillfälliga luktutsläpp vid driftstörningar kan dock inte elimineras helt, men sannolikheten bedöms som liten. Anläggningen innebär att ett större antal fordon kan drivas på biogas, vilket bidrar till att förbättra luftmiljön i Stockholmsområdet. Dagvatten Då all råvaruhantering är sluten och antalet transporter är lågt bedöms dagvattnet från fastigheten innehålla en låg föroreningshalt enligt dagvattenstrategin. Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer att avledas till svackdike och därefter till anslutande dammar för infiltration, fördröjning och sedimentering. Vid en katastrofsituation ska dammarna kunna stängas av. Som en extra säkerhetsåtgärd byggs kanter runt anläggningen som kan stänga in ett totalt 6 000 m 3 utsläpp som motsvarar mer än en full rötkammare. Dagvattnet renas med oljeavskiljare och filter innan det avleds från fastigheten. Åtgärderna innebär att det inte finns någon risk för att Ältasjön och Natura 2000 områden nedströms påverkas av föroreningar, ökade utsläpp av näringsämnen jämfört med idag eller ökat flöde. Landskapsbild Biogasanläggningens rötgaskamrar kommer att vara väl synliga i området, men blir lägre än omgivande skog. Landskapsbilden är redan påverkad av fjärrvärmeverkets skorsten som är högre än den planerade anläggningen. Planen anger att silobyggnader och rötkammare ska färgsättas i en dov kulör och att en trädplantering ska finnas på vallen utmed Tyresövägen. Detta minimerar påverkan på landskapsbilden. Buller Bulleremissioner från anläggningen bedöms bli små. Sett från Älta med uppvuxna träd på skydds -vallen. Den streckade linjen markerar Tyresövägens vägbana. Verksamhet innebär en trafikökning på vardagar med 0,1 % på Tyresövägen och 3 % på Flatenvägen. Den marginella trafikökningen kommer inte att innebära någon märkbar ökning av bullernivån från Tyresövägen och Flatenvägen. Naturvärden Planen innebär risk för en försämring för spridning av ek och eklevande arter. Detaljplanen har därför säkerställt ett 50 meter brett område som spridningskorridor för ek och eklevande arter. Som grönkompensation säkerställs ett stort antal större ekar inom naturmark som friställs från sly.
9 (9) Dp 2008-20187-54 Rekreation Planområdet bedöms inte vara värdefullt för rekreation. Biogasanläggningen kommer dock att utgöra ett visuellt störande inslag i rekreationsmiljön i närområdet. Ekområdet närmast värmecentralen och nya träd och markvegetation utmed Flatenvägen kommer dock att avskärma anläggningen något från entrén till Flatens naturreservat och gång- och cykelvägen utmed Flatenvägen. Samlad bedömning En samlad bedömning är att utbyggnaden av biogasanläggningen inte innebär någon påtaglig påverkan på miljö, hälsa och naturresurser. I planen säkerställs riskreducerande åtgärder med hänsyn till transporter av farligt gods på Tyresövägen. Ingen risk bedöms finnas för kringliggande bostäder. Anläggnings bedöms innebära minimal-liten påverkan på lukt, buller och landskapsbild. Dagvattenåtgärder och beredskap för utsläpp vid en katastrof förhindrar skadliga ämnen att nå Ältasjön. En spridningskorridor för ek och eklevande arter säkerställs i planen. Biogasanläggningen innebär dessutom att ett större antal fordon kan drivas på biogas, vilket förbättrar luftmiljön. Revideringar Inför antagande av detaljplanen har planhandlingarna reviderats med anledning av inkomna synpunkter. Ändringarna bedöms inte ha något allmänt intresse. Följande har reviderats: På plankartan har en bestämmelse införts om att trädplantering ska finnas utmed Tyresövägen som visuellt skydd. Dessutom har byggnadshöjd ändrats till totalhöjd över nollplanet. MKB och beskrivningar har kompletterats avseende lokalisering, landskapsbild, dagvatten, lukt och trafik. Detaljplan och MKB har justerats med att förbehandlingsanläggning inte längre är aktuell. MEDVERKANDE Planhandlingarna har utarbetats av WSP Stadsutveckling genom Eva Påhlman. Från exploateringskontoret har Maria Tingström och Inger Åberg medverkat. Bebyggelseförslaget har tagits fram av Swedish Biogas. Miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av Susanna Nilsson på WSP Landskap och Miljö. Peter Jacobsson Planchef