AKTUELLT FOTO: HENRIK NYGÅRD EIO vill ha ett modernt avtal och Den 26 januari växlade EIO och Svenska Elektrikerförbundet avtalskrav. På bilden Jonas Wallin, vd Elektrikerförbundet och Jan Siezing, vd EIO. MÄRKET SKA GÄLLA DEN 26 JANUARI växlade EIO internationella ekonomin är en kortare avtalsperiod att föredra. avtalskrav med Svenska Våra medlemmars kunder är till stor del utsatta för internationell Elektrikerförbundet inför förhandlingar om ett nytt kollektivavtal för de anställda i EIO s drygt 00 medlemsföretag. EIO utgår från att lönenivåerna håller sig inom ramen för det märke som satts av industrins parter. Och mot bakgrund av oron inom den konkurrens. För elteknikföretagens företagare är det därför självklart att branschen inte tål högre löneökningar än internationellt utsatt verksamhet. En högre löneökningstakt innebär att vi vältrar över kostnaderna på kunderna, säger Jan Siezing, vd för EIO. LÄS MER OM AVTAL 2012 PÅ SIDAN 6. DU KAN OCKSÅ FÖLJA AVTALSFÖRHANDLINGARNA PÅ WWW.EIO.SE/AVTAL-2012. Version 2.0 av appen El & elektriker lanseras i februari SYFTET MED APPEN El & elektriker är att marknads- ra alla medlemmar i E ska a er a ärer och relationer på konsumentmarknaden. Vi vill också visa utbudet av alla tjänster ni utför och att det är just en EIO-medlem man ska ta kontakt med. Appen är gratis och du laddar ner den genom att gå in på App Store eller Android Market och sök på EIO. Om du redan har version 1.0 så kommer du att få information om när version.0 nns tillgänglig. Läs mer på sid 2 Missa inte Teledagen 2012 Den 6 mars äger Teledagen 2012 rum på Stockholmsmässan i Älvsjö. Läs mer om Teldagen på sidan 11 i EIO-Aktuellt. Gå gärna in på www.teledagen. se för ytterligare information samt anmälan.
LEDAREN ÅRETS AVTALSRÖRELSE ÄR I FULL GÅNG. Arbetsgivarna och facken inom industrin är redan överens om nya avtal och våra förhandlingar med tjänstemannaorganisationerna pågår. Den 26 januari växlade även EIO avtalskrav med Elektrikerna. De begär nästan en procentenhet högre löner än vad industrifacken förhandlat fram inom ramen för Industriavtalet, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Vår bransch riskerar ökade kostnader och lägre tillväxt, och i förlängningen äventyras hela den lönebildningsmodell som gett svenska löntagare reallöneökningar femton år i rad. Utan engagerade och kompetenta medarbetare kommer våra företag att stagnera. Vi vill höja våra medarbetares reallöner, men det måste göras på ett sätt som inte slår undan benen för näringen och inte sker till priset av förlorande arbetstillfällen. Vårt bud är 2,6 procent över 12 månader. Detta är det så kallade märket, den lönenivå som förhandlades fram inom ramen för Industriavtalet, och som samhällsekonomin klarar av. MATEMATIKEN ÄR ENKEL och oroväckande. Elektrikerförbundet kräver minst 3,5 procent i löneökningar. Tillväxten spås vara noll. Det betyder alltså motsvarande ökade lönekostnader. Ska vi behålla samma personalstyrkor och samma verksamhet, måste vi överföra hela kostnadsökningen genom att höja priserna. Detta samtidigt som byggnäringen utsätts för internationell konkurrens, och våra kunder letar alternativ för att pressa priser. Vi strävar efter att söka en konstruktiv uppgörelse. Vi kommer inte stillasittande se på när några motparter äventyrar en modell som ger våra företags medarbetare riktiga löneökningar. Märket ska följas. Våra företags medarbetare är värda mer än löneökningar som ser bra ut när man lämnar förhandlingsrummet, men som inte blir reda pengar i plånboken. Jan Siezing, vd Ps. Jag vill passa på att tacka er medlemmar som svarat på EIO:s medlemsundersökning 2012. Dina synpunkter är av största betydelse för EIO:s fortsatta utveckling! Du som ännu inte haft möjlighet att svara har fortfarande några dagar på dig. Gå in på den länk som du fått på mejl från EIO genom Novus. Stort tack på förhand! Version 2.0 av appen El & elektriker lanseras i februari SYFTET MED APPEN El & elektriker är att marknadsföra alla medlemmar i EIO och skapa er a ärer och relationer på konsumentmarknaden. Vi vill också visa utbudet av alla tjänster ni utför och att det är just en EIO-medlem man ska ta kontakt med. Appen är gratis och du laddar ner den genom att gå in på App Store eller Android Market och sök på EIO. Om du redan har version 1.0 så kommer du att få information om när version 2.0 nns tillgänglig. EN NYHET I VERSION 2.0 är E R TT:s o ertverktyg för konsumenter. Där kan konsumenten göra en förfråga direkt till dig via sin mobiltelefon. Kunden kryssar i en eller era tjänster från en lista och väljer vilka EIO-företag som ska få en förfrågan. Sedan skickas en förfrågan ut till din e-post. Självklart bör ni om ni får en förfrågan svara så snart ni har möjlighet. Funktionen är gratis. Observera att om du inte har lämnat din e-post till oss kan du tyvärr inte få en förfrågan. En annan nyhet i version 2.0 är Elbiblioteket där vi har vi samlat nyttig konsumentinformation, till exempel om belysning, ROTavdraget, jordfelsbrytare, moderna elanläggningar och ELRÄTT villa. APPEN INNEHÅLLER också en ny version av första hjälpen vid elolyckor. Här förklaras steg för steg hur du går tillväga när du utför hjärt- och lungräddning HLR på ett korrekt sätt. Dessutom innehåller appen, liksom den tidigare versionen, EIO Eltest samt Hitta din elektriker. Med endast ett klick listas de 25 elteknikföretag som är närmast den som söker. Går man vidare får man kartpositionen och kontaktuppgifter. Utförligare information om appen nns på.eio.se. Om du har du frågor, förslag eller synpunkter på appen kontakta Johan Lysholm, johan. lysholm@eio.se. Har du ändringar eller kompletteringar på dina företagsuppgifter i appen, kontakta Åsa Anderberg, asa.anderberg@eio.se. Nya cirkulär från EIO Följande cirkulär har skickats ut till EIO:s medlemsföretag sedan förra numret av EIO-Aktuellt. irkulären nns även på.eio.se logga in som medlem. Rubrikerna är klickbara i den digitala utgåvan av tidningen. 12-001 Mer premiepengar återbetalas från AFA-försäkringarna 12-002 Överenskommelse om förändringar i avtalsförsäkringarna 12-003 Aktuella basbelopp för 2012 12-004 Nu startar EIO:s avtalsförhandlingar 12-005 Införande av elektroniska körjournaler i företagsbilar 12-006 Lönerevision Ledaravtalet 2012 12-007 Sociala kostnader 2012 12-008 Avtalsförhandlingarna är igång på tre områden 12-009 Nya traktamentesbelopp från och med 1 januari 2012 AKTUELLT PRODUKTION: ANSVARIG UTGIVARE: Henrik Nygård, 08-762 75 83, henrik.nygard@eio.se REDAKTÖR: WEBBADRESS: EasyMedia VI FINNS ALLTID PÅ: www.eio.se 2
FOTO: COLORBOX FOTO: COLORBOX FOTO: HOLIDAY CLUB Välkommen till EIO:s årsmöte 2012 I år äger EIO:s årsmöte rum den 25-27 maj på Holiday Club i Åre. Fredagen den 25 maj 09.50 Buss för morgonflygets resenärer från Stockholm avgår från Östersunds flygplats till Åre 11.15 Incheckning på Hotell Holiday Club 12.00 Lunch för anmälda deltagare i hotellets restaurang 12.45 Buss för middagsflygets resenärer från Göteborg, Luleå, Malmö och Umeå avgår från Östersunds flygplats till Åre. 14.00 Incheckning på Hotell Holiday Club 14.30 Eftermiddagskaffe 15.00 EIO:s årsmöte 16.00 Föredrag av Bobbo Nordensköld 17.00 Slut på föredrag 18.30 Välkomstdrink i restaurangbaren 19.00 Festmiddag inklusive dryck, därefter dans till Mickeys orkester Lördagen den 26 maj 09.00 Buss avgår från hotellet för aktiviteter Alt 1 Hantverkstur med besök i Tännforsen, Åre Chokladfabrik och Åre Glasbruk Alt 2 Zipline. Mer information om dessa aktiviteter finns på www.eio.se. 12.30 Gemensam lunch i Åre på Villa Tottebo. Efter lunchen utrymme för fria aktiviteter. 17.30 Buss avgår från hotellet till Olympialiften för transport upp till restaurang Ski Inn 18.30 Fördrink på resturangens veranda med utsikt över Åre by 19.00 Middag inklusive dryck och underhållning av Hellre Än Bra 24.00 Vickning och därefter tillbaka till hotellet Söndagen den 27 maj 09.30 Buss avgår från hotellet till flygplatsen i Östersund (gäller resenärer till Göteborg, Luleå, Malmö och Umeå) 14.00 Buss avgår från hotellet till flygplatsen i Östersund (gäller resenärer till Stockholm) Logga in på medlemssidorna på eio.se för mer information eller för att anmäla dig. Anmäl dig gärna så snart som möjligt! Det går också bra att ta kontakt med Daniella Ben David för mer information, 08-762 75 75, daniella.ben-david@eio.se. 3
MEDLEMSERBJUDANDE: Rabatter hos Svea Ekonomi SEDAN FLERA ÅR HAR EIO ett ramavtal med Svea Ekonomi AB vilket innebär att EIO:s medlemsföretag har förmånliga rabatter på Svea Ekonomis olika tjänster. Svea Ekonomi har bra lösningar som snabbar upp och säkerställer våra medlemmars behov. De esta företag har någon gång behov av extra nansiering och sedan era år tillbaka kan vi tack vare ett samarbete med Svea Ekonomi erbjuda nansieringslösningar, säger Johan Lysholm, marknadschef på EIO. FAKTURAKÖP är till exempel en bra tjänst där du som medlem kan sälja enstaka eller löpande fakturor och få betalt med upp till 98 procent direkt. Factoring innebär att du kan belåna hela eller delar av din reskontra och få mellan 70 och 90 procent av fakturans värde direkt, resten när din kund har betalt, säger Johan Lysholm vidare. KREDITUPPLYSNING Ordinarie pris Medlemspris Årspremie 945 kr 495 kr FAKTURA-/RESKONTRASERVICE Fakturaservice, årspremie 3 900 kr 2 500 kr Reskontraservice, årspremie 3 900 kr 2 500 kr FINANSIERING Fakturaköp, årspremie 3 900 kr 2 500 kr Factoring, årspremie 3 900 kr 2 500 kr Diskontering, årspremie 3 900 kr 2 500 kr PÅMINNELSESERVICE Årspremie 2 400 kr 1 200 kr INKASSOSERVICE Årspremie 1 900 kr 800 kr Grundavgift per inkassoärende 150 kr 95 kr Priserna avser EIO-medlemmars rabatterade års- och grundavgifter. På tjänsterna faktura- ning. För kompletta löpande prisuppgifter se separat prislista för respektive tjänst på www. sveaekonomi.se SVEA EKONOMI är en bankoberoende nansiell företagsgrupp med verksamhet i tio europeiska länder och har trettio års erfarenhet av att hjälpa små och stora företag i alla branscher med att korta ned sina kredittider och öka sin likviditet. För mer information kontakta Maria Axö, maria.axo@sveaekonomi.se, 08-735 90 78, 070-669 87 79 eller Albinette Drago, albinette.drago@sveaekonomi.se. 4
Glöm inte bort Ledaravtalets lönerevision LÖNEBILDNINGSPROCESSEN i Ledaravtalet ska pågå kontinuerligt i företagen, även om de övriga löneavtalen för tjänstemännen hos EIO:s medlemsföretag är under omförhandling. Det innebär att medlemmar hos Ledarna ska ha sin lönedialog och lönerevision på det sätt de lokala parterna kommit överens om, säger Martina Höök, förhandlare på EIO. Ledaravtalet mellan EIO och Ledarna är ett så kallat processavtal. Det innebär att Ledaravtalet ger ramen för den lokala lönebildningsprocessen. Grunden i avtalet är dialog mellan chef och medarbetare där nyckelorden är mål, kompetens, resultat och lön med utgångspunkt från företagets a ärsid och ekonomi. Lönebildningsprocessen i ledaravtalet ska pågå kontinuerligt i företagen. För att klargöra och underlätta processen bör lokala parter trä a lokala tillämpningsavtal, fortsätter Martina Höök. I det lokala tillämpningsavtalet kan de lokala parterna exempelvis komma överens om vid vilken tidpunkt lönen ska revideras, hur ofta medarbetare och chef ska ha ett planerat lönesamtal och uppföljningssamtal, syftet med samtalen samt vem som har det övergripande ansvaret för processen. Martina Höök, förhandlare samt ansvarig för lönebildningsfrågor på EIO. DEN CENTRALA DELEN i löne processen är dialogen mellan ansvarig chef och berörd medarbetare, säger Martina Höök vidare. I dessa dialoger kopplas företagets a ärsid och ekonomiska förutsättningar ihop med medarbetarens individuella mål, kompetens, resultat och måluppfyllnad. Vidare stämmer man av förväntningar och kommer överens om vad som ska uträttas framöver samt ser över förutsättningar och utvecklingsbehov. Slutligen innehåller dialogen en återkopplande del där tidigare åtagande följs upp och resultatet utvärderas. Medarbetarens lön ska bygga på denna process. I företag där överenskommelse om lokal tillämpning har trä ats överlämnar arbetsgivaren resultatet på de individuella lönerna i den ordning som överenskommits. Har ni inte trä at lokal tillämpningsavtal ska lönen revideras den 1 april och förslag på individuell lönesättning lämnas till klubben eller representanten på företaget senast den 1 mars. Om Ledarna inte har något att invända FOTO: SOFIA PETTERSSON mot företagets förslag, sker en avstämning mellan parterna. Finns synpunkter på förslaget ska Ledarna påkalla överläggning inom 14 dagar efter genomförd dialog. Skriften Ledaravtalet - Huvudavtalet om lönebildning i företagen mellan EIO och Ledarna nns i separat tryck, men även som bilaga till Tjänstemannaavtalet. Medarbetare som tillhör Ledarna omfattas av övriga allmänna villkorsfrågor i Tjänstemannaavtalet. Ledaravtalet, kan hämtas hem från www.eio.se (se För arbetsgivaren/ Tjänstemannaavtalen). Ledaravtalet kan också beställas på www.elforlaget.se. Det är gratis för EIO-medlemmar. Vill du veta mer? Se cirkulär 12-006, eller kontakta Martina Höök, 08-762 74 92, martina.hook@eio.se. Hjälpmedel i löneprocessen Från ord till handling Möjligheternas avtal, vägledning för en fungerande lokal Att sätta lön en vägledning för dig som är lönesättande chef att dokumentera och följa upp Dessa finns att hämta som pdf-fil på www.eio.se, de inloggade sidorna, eller beställa från www.elforlaget.se. De är gratis för EIO-medlemmar. 5
EIO vill ha ett moderniserat avtal med lönenivåer inom ramen för märket Den 26 januari växlade EIO avtalskrav med Svenska Elektrikerförbundet inför förhandlingar om ett nytt kollektivavtal för de anställda i EIO:s drygt 2600 medlemsföretag. EIO utgår från att lönenivåerna håller sig inom ramen för det märke som satts av industrins parter. Och mot bakgrund av oron inom den internationella ekonomin är en kortare avtalsperiod att föredra. VÅRA MEDLEMMARS kunder är till stor del utsatta för internationell konkurrens. För elteknikföretagens företagare är det därför självklart att branschen inte tål högre löneökningar än internationellt utsatt verksamhet. En högre löneökningstakt innebär att vi vältrar över kostnaderna på kunderna, säger Jan Siezing, vd för EIO. FOTO: HENRIK NYGÅRD EIO KONSTATERAR att en modernisering av det hundraåriga kollektivavtalet är högst nödvändig om dagens elteknikföretag och elektriker ska kunna ta till sig utvecklingen inom nya marknader och teknikområden. Det innebär i praktiken ett avtal som ger utrymme för branschen att utvecklas inom nya a ärsområden och som skapar förutsättningar för goda villkor för såväl företag som anställda. Alla skulle vara vinnare om vi kunde enas om att ersätta otidsenliga regleringar med moderna bestämmelser. I dagens hårda konkurrens behöver branschen kollektivavtal som ger möjlighet till lokala lösningar, som stödjer a ärerna och ger utvecklingskraft, säger Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef på EIO. Ronny Wenngren, förhandlingschef Elektrikerförbundet och Åsa Kjellberg Kahn, förhandlingschef EIO, vid överlämnandet av de respektive organisationernas avtalskrav. EIO:S AVTALSKRAV handlar därför bland annat om att ge möjlighet till företagen att kunna anställa personer som har den kompetens och utbildningsbakgrund som behövs för olika arbetsuppgifter. Det är också viktigt att kunna anpassa turordningsreglerna efter de avdelningar företagen har inrättat för olika delar av verksamheten, till exempel service och entreprenader. Dessutom vill företagen kunna behålla den individuella lönesättningen även vid ackord och låta ackordsöverskottet delas lika istället. ETT ANNAT MINST lika angeläget problem i elteknikbranschen är att företagen med dagens kollektivavtal inte kan anställda ungdomar lärlingar - för kortare perioder. Lärlingar får enbart anställas tills vidare eller på begränsad tid som omfattar resterande lärlingstiden, vilket kan vara upp till ett år. Det får till följd att många företag avstår från att anställa ungdomar. Ungdomsarbetslösheten har tyvärr fått fäste även för ungdomar som utbildat sig på elprogrammet. Av de arbetslösa i vår bransch är 60 procent ungdomar. I december var drygt 1200 unga arbetslösa elmontörer och elinstallatörer registrerade hos arbetsförmedlingen, säger Åsa Kjellberg Kahn och fortsätter: Utformningen av kollektivavtalet försvårar klart för företagen att ta in unga på kortare jobb. Det enda anställningsalternativ som står till buds idag att anställa tills vidare och i samma veva säga upp på grund av arbetsbrist, Det innebär krav på förhandlingar, risk för turordningsproblematik och oro i organisationen. Och det är oerhört cyniskt mot en ungdom som kanske får sitt första jobb att samtidigt bli utsatt för en uppsägning. EIO KRÄVER OCKSÅ att arbetsgivarnas skyldighet att svara för inkassering av fackliga avgifter mönstras ut. I snart 35 år har EIO:s medlemsföretag genom löneavdrag inkasserat fackföreningsavgifter till Elektrikerförbundet samt administrerat så kallad ackordskontrollavgift. Avdraget för kontrollavgift har gjorts även för anställda som inte är medlemmar i facket. Förfarandet har nyligen granskats av Arbetsdomstolen och dom väntas senare i vår. I dagens läge, när vi till och med kan göra bankärenden i mobiltelefonen, är det synnerligen otidsenligt att arbetsgivarna ska ta på sig rollen som fackföreningens kassör. Därför säger vi upp inkasseringsavtalet, säger Åsa Kjellberg Kahn. Vill du veta mer? Kontakta Åsa Kjellberg Kahn, 08-762 75 64, asa.kjellberg-kahn@eio.se 6
"Vi måste få ett modernare avtal" FÖRETAGET TELEKONTAKT i Partille utanför Göteborg är sedan några månader en del av NEA-gruppen. Företagets förre ägare Dan Olsson fortsätter att leda verksamheten, som numera helt fokuserar på tele, data och säkerhet. - Det är helt klart så att ett modernare avtal hade gjort det lättare att driva en verksamhet som vår, konstaterar Dan Olsson. Installationsavtalet fungerar inte. Dan Olsson berättar att det för Telekontakt är nödvändigt att kunna rekrytera personal med annan utbildningsbakgrund än elprogrammet. Det medför att företaget nu mest har tjänstemän som anställda. Få anställda tillhör SEF. Avtalet borde vara mer i takt med tiden så att tele, data och säkerhet också var områden som omfattades av samma avtal. Det skulle förstås kräva en mycket mer exibel syn på era frågor, inte minst när det gäller arbetstiderna. Där är vår verklighet den att vi ofta får rycka ut på jobb under kvällstid när butiker och andra har stängt och det är något som personalen här tycker är helt OK. Genom att vrida på klockan lite grand och komma överens om det, kan vi ge den service kunderna förväntar sig av oss utan att det belastar verksamheten med stora övertidsuttag. DAN OLSSON menar också att turordningsreglerna är i otakt med tiden. De fungerar inte i ett företag som i så hög grad bygger på specialistkompetens som fallet är i hans verksamhet. Det är galet att unga killar som nyss anställts för att vi ska få tillgång till en viss specialistkompetens ska tvingas gå före andra som inte har den kompetensen, när det krävs neddragningar. Ett modernare avtal skulle avgjort ge vårt - Det är helt klart så att ett modernare avtal hade gjort det lättare att driva en verksamhet som vår, säger Dan Olsson, vd Telekontakt. företag bättre hjälp att utvecklas och att vara konkurrenskraftigt gentemot andra företag som vill åt våra jobb och som kommer från andra branscher där de inte har en avtalspartner som SEF att ta hänsyn till, menar Dan Olsson. ELEKTRIKERFÖRBUNDETS motstånd mot individuell lönesättning är ett annat problem som Dan Olsson upplever som besvärande. Vi tillämpar individuell lönesättning sedan era år tillbaka och har aldrig haft några problem med det. De anställda uppskattar modellen och den skapar en bra stämning i vårt företag eftersom alla känner att de har betalt efter sin erfarenhet och sin kompetens. Det sporrar till fortsatt individuell utveckling och är därför bra både för den anställde och företaget. TEXT: LARS-GÖRAN HEDIN Elektrikerförbundets krav ligger långt över märket EIO SÄGER I EN KOMMENTAR till Elektrikerförbundets lönekrav att det ligger långt över det märke som satts av parterna inom industrin. EIO konstaterar EIO har i sina yrkanden som organisationen samtidigt överlämnade till Elektrikerförbundet erbjudit löneökningar i nivå med industrin. Redan det innebär, med den lågkonjunktur vi nu är på väg in i, stora påfrestningar för våra företag. Genomsnittslönen för en elektriker ligger mellan 28 000-29 000 kronor och Elektrikerförbundets krav skulle betyda ytterligare en tusenlapp, säger EIO:s vd Jan Siezing och fortsätter: Utöver lönekravet på 3,5 procent vill Elektrikerförbundet dessutom ha ännu högre löneökningar på ackordslönerna, något som givetvis är helt omöjligt för våra företag att acceptera. DET ÄR MÅNGA förhandlingstillfällen inbokade fram till det att avtalet löper ut den 31 mars. Vi vill bland annat diskutera förbättrade möjligheter att anställa lärlingar, reseregler som stämmer med skattebestämmelserna och möjlighet att kunna rekrytera personal med annan kompetens än den som gäller i dag, säger EIO:s förhandlingschef Åsa Kjellberg Kahn. Kostnadsnivån på kraven är oacceptabel och måste ner till samma nivå som industrins parter accepterat. Förutom höjning av alla ersättningar i avtalet vill Elektrikerförbundet begränsa övertiden, öka på arbetstidsförkortningen och ge föräldralön under längre tid än idag. Det innebär också betydande kostnadsfördyringar. VI NOTERAR OCKSÅ att facket slentrianmässigt upprepar LO:s krav på färre tidsbegränsade anställningar. Det kravet känns inte relevant för vårt område, där sådana anställningar inte är särskilt vanliga och inte utgör ett problem, säger Åsa Kjellberg Kahn. Även om EIO har kritiska synpunkter som är intressant. I samtalen kring avtalskraven framkommer att bägge parter är införstådda med att kollektivavtalet behöver moderniseras. Även om vi har lite olika ingångar på vad ett modernt avtal innebär visar det bra förutsättningar för de fortsatta avtalsförhandlingarna, avslutar Åsa Kjellberg Kahn. Avtalsförhandlingarna är igång på tre avtalsområden NU HAR EIO BYTT avtalskrav på tre avtalsområden och EIO:s förhandlare ägnar sig åt att analysera avtalskrav som lämnats av respektive motpart. EIO utgångspunkt är att alla avtal ska hålla sig inom märket, satt av den exportberoende industrin. Märket som arbetsgivarna och facken inom den internationellt konkurrensutsatta, exportberoende, sektorn har satt, innebär löneökningar på 3,0 procent under 14 månader (eller 2,6 procent för 12 månaders avtalsperiod). DEN 17 JANUARI var avtalsväxlingen med tjänstemannafacken Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen. Tjänstemannaavtalet löper ut den 29 februari. DEN 25 JANUARI bytte EIO avtalskrav med Svenska Kommunalarbetarförbundet för det nytecknade kollektivavtalet tillämpligt för företag som bedriver teknisk fastighetsdrift samt underhåll och service inom landstingsägda eller kommunala fastigheter och verksamheter. Det löper ut den 31 mars 2012. DEN 26 JANUARI växlade EIO avtalskrav med Elektrikerförbundet avseende Installationsavtalet, som löper ut den 31 mars. På www.eio.se/ avtal-2012 kan du följa avtalsförhandlingarna. respektive organisationerna att läsa. 7
På ackordskurs med EIO En uppskattad ATL-kurs gick av stapeln i Nova Park den 17-18 januari. Bland deltagarna fanns medlemsföretag från många delar av landet som ville lära sig mer om ackordssystemet. Det är en lärorik, grundlig kurs som håller ett bra tempo, säger kursdeltagaren Henric Emanuelsson, projektledare på YIT i Norrköping. Det var många engagerade kursdeltagare på EIO:s ATL-kurs. På bilden ser vi Hans Gyldorff och Henric Emanuelsson från YIT. Snett bakom till vänster Jan Öjeblad från El-kompaniet AB. HENRIC EMANUELSSON tycker att det är bra att mäta jobben med hjälp av ackordssystemet eftersom det är lättare att följa upp projekten i efterhand då. Det är bra för grabbarna om de i efterhand kan kolla hur mycket tid de lagt på ett visst moment, till exempel vis vid totalentreprenader, säger han. En annan deltagare var Patrik Söderkvist, nyanställd projektledare på NEA i Falun. Han har inte jobbat Nicholas Dimopoulos, Edsvikens EL, Håkan Svanberg, YIT och Mattias Sundström, Edsvikens El, under en gruppövning. På de inloggade sidorna på www.eio. se under rubriken För arbetsgivaren/ - kurs bedrivs både lokalt och centralt. Kurstillfällen uppdateras löpande på www.eio.se under rubriken Utbildning på de inloggade sidorna. 8
BRANSCHEKONOMENS BÄSTA TIPS För att underlätta för dig som medlemsföretag presenterar vi löpande tips och råd inom området företagsekonomi och de regler och förordningar som gäller. Vad är viktigt för dig när det gäller företagsekonomi? Ställ gärna en fråga till vår branschekonom Hans Heldring, via e-post till hans.heldring@eio.se. TRAKTAMENTSREDUCERING OCH KOSTFÖRMÅN Jag kan förstå att traktamentet ska reduceras om en anställd får en måltid betald, men varför blir det dessutom kostförmånsbeskattning? Kursledarna Tomas Nilsson och Kenneth Andersson från EIO instruerar Johan Friis, Friis El samt Håkan Sandström och Tomas Lindqvist från Midroc. så mycket med ackordssystemet tidigare, men eftersom många av montörerna på företaget arbetar på ackord går han kursen för att kunna bemöta dem. Kursen är lärorik och ges i bra former. Trots att vi deltagare är från olika företag så har vi samma verklighet, och de esta av oss är på samma nivå, säger Patrik Söderkvist. EIO:s ATL-kurs hålls minst en gång per år. Kursledare är Tomas Nilsson, företagsrådgivare EIO Västra Sverige och Kenneth Andersson, företagsrådgivare EIO Skåne. I år valde de att ha ett nytt upplägg på kursen. I år har vi valt att följa ett verkligt projekt från att jobbet kommer in till att det är utfört. Eftersom många av kursdeltagarna inte har jobbat så mycket med ackord tidigare är det enklare om man har ett verkligt projekt att följa, berättar Tomas Nilsson. Liksom tidigare går vi igenom ackordstidslistans uppbyggnad och användning samt de regler i Installationsavtalet som berör prestationslön, fortsätter Kenneth Andersson som också betonar att de går igenom alla de hjälpmedel och mallar som nns på EIO:s hemsida. DET ÄR JÄTTEBRA ATT vi får med oss allt kursmaterial med övningar och mallar på en USBsticka, säger Jimmy Magnusson, projektledare på YIT i Jönköping. Han går kursen för att de ska börja jobba med ackord på hans företag. Jag har tidigare arbetat som serviceelektriker och därför inte jobbat med ackord, men nu behöver jag lära mig systemet. Det är bra att vi kursdeltagare är på samma nivå, det vill säga ganska nya, säger Jimmy Magnusson. Han tycker vidare att det är ett bra tempo på kursen och att gruppövningarna är givande. Joakim Fredriksson, projektledare från Bravida i Linköping, uppskattar att det är många olika företag från era delar av landet på kursen. Det är intressant att höra hur de andras vardag ser ut och höra hur de arbetar, menar han. Johan Friis, som är vd/ägare samt projektledare på Friis El i Stockholm, går kursen för att bland annat se hur man räknar eftersom de esta av branschens kalkylprogram bygger på just ackordstidslistan. Vill du veta mer? Kontakta Kenneth Andersson, 040-35 25 85, kenneth.andersson@eio.se eller Tomas Nilsson, 031-62 94 26, tomas.nilsson@eio.se TEXT OCH FOTO: SOFIA PETTERSSON Svar: Traktamentet reduceras eftersom den anställde inte har haft någon ökad kostnad för måltiden (och det är bara ökade levnadskostnader som traktamentet är till för att täcka). Beskattningen av kostförmån görs för att den anställde inte har någon kostnad alls för måltiden. I vissa fall gäller undantag för traktamentsreducering och kostförmån, se Traktamenten inom Sverige och Utlandstraktamenten på www.skatteverket.se TRAKTAMENTEN INOM SVERIGE Anställda som får traktamente har rätt att göra avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor. Av förenklingsskäl får arbetsgivaren skattefritt betala ut ett belopp som skulle vara avdragsgillt för den anställde (så kallad tyst kvittning). Varje år fastställs schablonberäknade avdragsbelopp (skattefria traktamentsbelopp) för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor inom Sverige. Skattefriheten gäller bara tjänsteresor utanför den vanliga verksamhetsorten och bara om resan medfört övernattning. Med den vanliga verksamhetsorten menas ett område som ligger högst 50 km från både tjänstestället och bostaden. Helt traktamente gäller varje heldag de första tre månaderna. Som heldag räknas också avresedagen, om du börjar resan före kl.12.00 och hemresedagen, om du kommer hem efter kl.19.00. Halvt traktamente gäller om avresan börjar kl.12.00 eller senare respektive om hemresan avslutas kl.19.00 eller tidigare. Efter tre månader reduceras det skattefria traktamentet och gäller då endast för hela dagar. Om den anställde arbetar på en och samma ort under längre tid än tre månader måste villkoren för tillfälligt arbete vara uppfyllda för att arbetsgivaren ska kunna betala ut skattefritt traktamente. Traktamente 2012 2011 2010 2009 2008 Helt maximibelopp 220 kr 210 kr 210 kr 210 kr 210 kr Efter tre månader 154 kr 147 kr 147 kr 147 kr 147 kr Efter två år 110 kr 105 kr 105 kr 105 kr 105 kr Halvt maximibelopp 110 kr 105 kr 105 kr 105 kr 105 kr Nattraktamente 110 kr 105 kr 105 kr 105 kr 105 kr Traktamentsreduceringar Om den anställde får fria måltider ska traktamentet reduceras och den anställde i vissa fall beskattas för kostförmån. Reducering ska dock Dessa måltider tas inte heller upp som kostförmån. INRIKES TJÄNSTERESOR maximibelopp 2012 maximibelopp 2011 Reducering för: 220 kr 154 kr 110 kr 210 kr 147 kr 105 kr Frukost, lunch och middag 198 kr 139 kr 99 kr 189 kr 132 kr 94 kr Lunch och middag 154 kr 108 kr 77 kr 147 kr 103 kr 74 kr Lunch eller middag 77 kr 54 kr 38 kr 74 kr 51 kr 37 kr Frukost 44 kr 31 kr 22 kr 42 kr 29 kr 21 kr De nya traktamentesbeloppen gäller från 2012-01-01. Fullständig information kan hämtas från www.skatteverket.se, se SKV anv nr 354, utgåva 22. Du kan som medlem även hitta dem i Digital-IS (11 kapitlet 4 ). 9
EIO inleder samarbete med Returledning Elteknikbranschen ska bli ännu bättre på att ta ett aktivt miljö- och återvinningsansvar när det gäller kablar och ledningar. Därför har EIO inlett ett samarbete med det nystartade återvinningsföretaget Returledning i Sverige AB. FOTO: KAJSA PÅHLMAN samt Gävle att erbjudas möjligheten att ansluta sig till konceptet. Övriga medlemmar kan ansluta sig under våren 2012. Enklast ansluter du dig genom att registrera dig på www.returledning.se. När du har registrerat dig så kommer det med automatik att skickas ut returledningssäckar till dig. Mängden kabel och ledningar som återvinns inom elteknikbranschen nns inte tidigare dokumenterat men med Returlednings nya återvinningssystem kommer du som medlem att få årliga uppföljningar på vad just du har återvunnet. Återvinning av kablar och ledningar kommer i största möjliga utsträckning att ske genom kabelgranulering i Sverige. Returledning har goda kontakter med de ledande återvinningsföretag i Sverige vilket säkrar rätt hantering såväl miljömässigt som ekonomiskt för dig som medlem. All logistik sker endast med miljöcerti erade transportörer. EIO har inlett ett samarbete med återvinningsföretaget Returledning i Sverige AB för att bli bättre på att ta ett miljö- och återvinningsansvar. På bilden Per-Erik Påhlman, vd Returledning AB. SOM MEDLEMSFÖRETAG kan du beställa retursäckar med EIO-logga av Returledning. När du fyllt dina säckar med gamla kablar och ledningar hämtas och återvinns dessa av Returledning. Sedan får du betalt för den försäljning som gjorts på det återvunna materialet. Se faktaruta hur återvinningskonceptet går till steg för steg. KLIMATNYTTA Den dominerande metallen i våra ledningar är koppar och återvinning av den innebär en energibesparing på omkring 90 procent jämfört med utvinning av jungfrulig råvara. Klimatnyttan med återvinning är också mycket stor, vi sparar nästan 20 ton koldioxid per ton återvunnen koppar, enligt gjorda livscykelanalyser. Exempelvis så motsvarar klimatnyttan av koldioxid vid återvinning av 400 kilo kopparkabel samma mängd koldioxid som en bensindriven bil släpper ut under ett år. Återvinning av 400 kilo kabel på ett år motsvarar endast ca 7,6 kilo per vecka. KAMPANJSTART FEBRUARI 2012 EIO har tillsammans med Returledning i Sverige AB satt upp mål att vi under 2012 ska ha sparat koldioxid som motsvara 1350 bensindrivna bilar, eller en bil för vartannat medlemsföretag! Med start i februari kommer samtliga EIO:s medlemmar i Skåne, Stockholm, Västra Götaland, Södermanland, Örebro FÖRDELAR MED SYSTEMET Systemet bygger på att det ska vara väldigt enkelt för EIO:s medlemmar att använda. Det innebär bland annat att man som medlem slipper att bli störda av olika icke seriösa återvinnare som i vissa fall inte följer lagar och förordningar vad gäller sättet som kablarna återvinns. Alla medlemmar som anammar det nya systemet kommer också att få en professionell uppföljning av återvinningen som i många fall kan användas för till exempel miljörapporter med mera. En annan stor fördel är att man faktiskt gör en insats för miljön och genom återvinningen sparar för framtida generationer. För mer information kontakta Returledning i Sverige AB, Per-Erik Påhlman, pekka@returledning.se eller EIO, Johan Lysholm, johan.lysholm@eio.se Returledningssäcken används framförallt på hemarbetsplatsen som lagringsplats av uttjänta kablar men kan med fördel även användas ute på arbetsplatserna där volymen kräver det. Återvinningskonceptet fungerar så här enkelt 1. Elinstallatören får kostnadsfritt låna valfritt antal returledningssäckar med EIO-logga på. 2. Returledningssäcken används framförallt på hemarbetsplatsen som lagringsplats av uttjänta kablar men kan med fördel även användas ute på arbetsplatserna där volymen kräver det. 3. När returledningssäcken är full beställer man hämtning via www.returledning.se som levererar materialet vidare till godkända återvinnare för kabelgranulering. 4. Återrapportering av återvinningen lämnas automatiskt till elinstallatören som ersätts från försäljningen av materialet och betalning sker till elinstallatörens företagskonto. 5. Prissättningen baseras på dagsaktuella metallnoteringar på LME samt dagsaktuell dollarkurs. 10
Missa inte Teledagen 2012 DEN 6 MARS KL 9.00-17.30, Stockholmsmässan i Älvsjö. Teledagen innebär en e ektiv dag med fokus på a ärsmöjligheter och trender inom branschen. Det blir en kombination av spännande seminarier, mingel och en mässa med produktnyheter. Dagens moderator är Mike Florette. Mer information och anmälan på www.teledagen.se. Föreläsare teledagen 2012: BJÖRN BERG, INFORMATIONSCHEF PÅ TELIA Hur ser en av de största operatörerna på infrastrukturförändringarna och hur påverkar det de teleanläggningar som installeras i fastigheter Informationsöverföring av både tal, larm och data är beroende av dessa landsomfattande infrastrukturer. NILS SVARTZ, ÖVERDIREKTÖR PÅ MYNDIG- HETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BERED- SKAP (MSB) Hur kan elteknikbranschen bidra till ett säkrare samhälle Hur ser myndigheten på de säkerhets- och kommunikationsanläggningar branschen installerar och vilka krav ställs på dessa på dessa ROLF PERSSON, INDUSTRIFAKTA Hur ser tele-, data-, och säkerhetsbranschen ut idag och i framtiden Vilka förändringar kan vi vänta oss för olika områden Hur mycket omsätter branschen egentligen och var ligger tillväxtområdena JOHAN MARTINSSON, BRANSCHCHEF PÅ EIO Större krav ställs på framtidsäkra och anpassade lösningar i elteknikbranschen. Vad är rätta lösningar för våra kunder 01-nätet löste våra problem i många år och en övertro på nya lösningar har lett till era felaktiga investeringar. Hur bygger vi ELRÄTT JOHAN HOLMSTRÖM, FÖRSÄLJNINGSCHEF DUALTECH Övergången från larmöverföring med rikstelefonnätet som grund till nya tekniker har skapat problem och lett till att era larm i dag inte fungerar. Hur kan branschen ställa om till nya tekniker och är detta bara ett problem eller också en möjlighet INGVAR WERNVIK, RISKINGENJÖR FRÅN FÖRSÄKRINGSBRANSCHEN Ingvar har hjälp ertalet kommuner att ta fram upphandlingsunderlag för sina tele- och säkerhetsinstallationer. Hur hanterar man LOU för att få bästa möjliga teleanläggning och kvalit och hur agerar man när man bara äger delar av sitt eget ledningsnät. Vilka krav skall man ställa Det regnar manna över smålänningarna ELTEKNIKBRANSCHEN STÅR inför era utmaningar i framtiden. Utvecklingen går mot en bransch som blir mer komplex och tekniktät. Det kommer att krävas er personer med högre utbildning än den traditionella elektrikerutbildningen. Branschen går från att vara en elinstallationsbransch till att bli en elteknikbransch. Kompetensförstärkningen kan ske på era sätt. Nyrekrytering av utbildade från olika YH- eller högskoleutbildningar är ett alternativ. Ett annat alternativ är kompetensutveckling av be ntlig personal. Det senare var det EIO tog sikte på när vi på sensommaren 2011 ansökte om medel från Europeiska socialfonden, ESF. Totalt var det cirka 100 EIO-företag med totalt 3300 anställda, som visade intresse. I sex av de sju ESF-regionerna prioriterades inte vårt koncept, då det fanns andra branscher som ansågs mer behövande. I regionen Småland och Öarna blev det däremot napp. ESF-rådet beviljade 7 600 000 kronor som 14 företag med cirka 600 anställda omfattas av. Projekten kommer att genomföras 2012-2013.EIO önskar företagen lycka till! Vill du veta mer? Kontakta Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se - Ett alternativ till kompetensförstärkning i branschen är kompetensutveckling av utbildningsansvarig på EIO. FOTO: JOHANNA NORIN 11
VÄSSA KOMPETENSEN MED EIO Kalendariet uppdateras löpande på medlemssidorna på www.eio.se. Fler kurser hittar du även via EUU, www.euu.se MÄSSOR OCH EVENT Här ser du några av årets mässor och aktiviteter i elteknikbranschen. I den digitala versionen av EIO- Aktuellt kan du klicka dig vidare till mer information om de olika aktiviteterna. Våren 2012 1-4 mars Hem & Villa, Malmö ARBETSGIVARKURSER Under hösten 2012 erbjuder EIO endagskurser i Installationsavtalet och Arbetsrätt samt en tvådagarskurs i ATL. Mejla Intresseanmälning till daniella.ben-david@eio.se. Om du är intresserad av Avtalskurs för löneadministratörer, kontakta din www.eio.se. BRANSCHKURSER EIO-Q Ledningssystem Totalt tre kursträffar: 13-15 mars, 29-31 maj, - arbetsmiljö. Närmare beskrivning och anmälan via www.eio-q.se. Frågor besvaras av Maria Edström, maria.edstrom@eio.se, 08-762 74 74 EIO-Q fördjupning miljö, Göteborg Totalt två dagar: 15 mars och 23 maj EIO-Q fördjupning arbetsmiljö, Göteborg EIO-Q Fördjupning miljö & arbetsmiljö, Göteborg KURSER VIA EUU EIO Företagsekonomi - dare: Hans Heldring, EIO. Mer information och anmälan via www.euu.se. Professionell kalkylering med EIO Lär dig hur man får med alla kostnader som följer dig även tolka föreskrifter och handlingar rätt så Hans Heldring och Mats Fredriksson, EIO. Mer information och anmälan via www.euu.se. 6 mars Teledagen, Stockholm Se program och information på sidan 11. 13 mars Mässa för underhåll och säkerhet, Göteborg 20-23 mars Nordbygg, Stockholm 21-22 mars ECY Cup 15-20 april Light+Building, Frankfurt 25 april Telecup 30-31 maj, 1 juni Yrkes-SM VÄLKOMMEN TILL EIO! NYA MEDLEMSFÖRETAG, JAN 2011 MitAuto AB Orsa EIO Gävle-Dala Capere Elteknik AB Göteborg EIO Göteborg Acconta Consult AB Vällingby EIO Stockholm El-Acke AB Sollentuna EIO Stockholm New Bowl El AB Järfälla EIO Stockholm Optocare AB Sundbyberg EIO Stockholm Nelsäters El Aktiebolag Lindesberg EIO Örebro-Värmland Göranssons Elservice AB Svedala EIO SKÅNE MPR El-Teleteknik AB Lund EIO SKÅNE Amsler Hiss AB Stockholm EIO STOCKHOLM VI FINNS ALLTID PÅ eio.se 12