Berghultsskolan 2015 Kvalitetsrapport

Berghultsskolan 2015 Kvalitetsrapport 2015-10-05 Lotta Larsson 1

Innehåll Instruktioner Fel! Bokmärket är inte definierat. 1 Allmän del 4 1.1 Kort beskrivning av skolan... 4 1.2 Ledningen av utbildningen... 4 1.3 Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen... 4 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs... 4 1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs... 5 1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs... 5 1.7 Integrerade grundsärskoleelever.. Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.8 Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren.... 6 1.9 Socioekonomisk fördelning... 6 1.10 Lokaler, utrustning och skolbibliotek... 6 1.11 Organisation av elevhälsa... 7 1.12 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram... 7 1.13 Studie- och yrkesvägledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.14 Organisation i övrigt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.15 Inflytande och samråd... 8 1.16 Trygghet och studiero... 8 1.17 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel... 8 1.18 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning... 9 1.19 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner... 9 2 Resultat och analys 10 2.1 Grundskolan kunskapsresultat... 10 2.1.1 Årskurs 2... 10 2.1.2 Årskurs 3... 10 2.1.3 Årskurs 5... 10 2.1.4 Årskurs 6... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.1.5 Årskurs 9... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2 Enkätresultat grundskolan... 11 2.2.1 GR-enkäten... 11 2.2.2 Örebroenkäten... 13 2.3 Utveckling inom IKT - Nytt!... 13 2.4 Förskoleklassen... 14 2.5 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten... 14 2.5.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet... 14 2.5.2 Område för särskild uppföljning (kvarstår från f.g. år)... 14 2.5.3 Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet... 15 2.6 Synpunkter och klagomål... 15 3 Strategisk del 16 2

3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport... 16 3.2 Strategier för 2105... 16 3

1 Allmän del 1.1 Kort beskrivning av skolan Berghultsskolan har cirka 280 barn i förskoleklass till år 5. Fritidshem och fritidsklubb är integrerad i verksamheten. På skolan arbetar ca 35 medarbetare. Berghultsskolans mål är att varje elev, genom att vara aktiv och delaktig i sitt eget lärande ska få möjlighet att hitta sin inre motivation och träna på att ta ansvar. Vi menar att kunskap utvecklas i samspel med andra och tar sin utgångspunkt i en känsla av trygghet och sammanhang. 1.2 Ledningen av utbildningen Rektor Lotta Larsson 1.3 Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen Arbetslaget har tydliga mandat, förutsättningar och ramar. De har ansvar för elevens hela situation. Arbetslagen arbetar för en ökad elevmedverkan, både formell och reell. I arbetslaget samordnas undervisningen till helheter där förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav i Lgr 11, genomsyrar arbetet och där arbetslagets olika kompetenser samverkar. I arbetslaget ska det finnas så många ämneskomptenser som möjligt så att huvuddelen av undervisningen kan bedrivas inom laget. Varje elev ska ha en nära vuxen som har ett extra ansvar för just den elevens utbildning och utveckling. Mentorskapet är relationsbyggande och främjar trygghet och gemenskap mellan både barn och vuxna och låter elever från olika årskurser vara förebilder för varandra. I det systematiska kvalitetsarbetet arbetar laget utifrån de ramar och riktlinjer för kvalitetsarbete, som tagits fram med utgångspunkt i skolans måluppfyllelse och övriga resultat. Viktigt är också att hela tiden följa och se elevernas lärande och utveckling, och att tillsammans i arbetslaget koppla dessa resultat till den fortsatta undervisningen och de uppgifter som planeras Inom ramen för denna organisation arbetar pedagogerna tillsammans för att planera och genomföra en entreprenöriell pedagogik, som medvetet syftar till att utveckla såväl kompetenser som kunskaper. Planeringen av undervisningen börjar bakifrån. Målet, i form av kunskaper och/eller kompetenser, är det som kommer först. Aktiviteterna planeras sedan till form och kronologi för att leda eleverna mot målet/målen 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Skolans organisation kommer f o m ht 2015 att delas in i fyra arbetslag uppdelade på f-2 och 3-5, med respektive fritidsavdelningar. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för lagets elever. Arbetslagens olika pedagoger arbetar tätt tillsammans med elevernas hela dag och lärande. Varje barn tillhör en mentorsgrupp, där man träffas åldersblandat vid ett par tillfällen i veckan. Gruppen består av ca 12 barn och ger möjlighet att fokusera extra på återkoppling och kunskapsuppföljning. De äldre eleverna befäster sina 4

förvärvade kunskaper när de är tillsammans med de yngre barnen/eleverna och de yngre får större möjligheter att utvecklas vidare. Relationerna mellan såväl barnen som pedagogerna stärks och ökar känslan av att arbetslagets barn är allas ansvar. Pedagogerna får också möjlighet att samarbeta kring eleverna och byta erfarenheter om val av arbetssätt och arbetsformer, för att på så sätt kunna skapa en progression i undervisningen. Samordnargruppen träffas varannan vecka med representanter för varje arbetslag. För att främja likvärdighet och överspridning mellan lagen. Samordnarna fungerar främst som informationsbärare och representanter för att diskutera olika gemensamma frågor i organisationen. På skolan finns två förstelärare som har ett gemensamt uppdrag att arbeta med att öka elevers delaktighet och inflytande i undervisningen utifrån ett EL-perspektiv. Specialpedagog deltar regelbundet i dessa forum, utifrån perspektivet att elevhälsan börjar i klassrummet. 1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs Förskoleklassens roll är att förena förskolans och skolans pedagogik, verksamheten överbryggar såväl Lpfö som Lgr11. På Berghultsskolan samverkar förskoleklassen nära med skolan, pedagogerna är lyhörda för elevernas egna önskningar, behov och förutsättningar och vi anpassar verksamheten efter dessa. Lek och lärande integreras och barnens kunskapsprogression blir tydlig för samtliga pedagoger i arbetslaget. Förskoleklassens elever screenas enligt Bornholmsmodellen. Detta ger bättre förutsättningar för grundskoleläraren att möta varje barn i läs- och skrivutvecklingen. 1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs De barn som går på fritidshemmet organiseras utifrån arbetslagens sammansättning i f-2 och 3-5. För elever i år 4-6 erbjuds fritidsklubb på skolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Elevernas delaktighet är viktigt för verksamheten och de involveras bl a genom regelbundna fritidsråd och enkäter. Leken ges stort utrymme, vilket ger möjlighet för barnen att utveckla kreativitet och träna samspel med andra. Genom kompetens och kunskaper om en utforskande, laborativ och praktisk metodik kan verksamheten medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. Arbetslagets pedagoger fördelar sig kring eleverna över dagen och lokalerna är gemensamma. Den öppna fritidsverksamheten, Klubben, organiseras tätt ihop med fritidspedagogerna i år 3och en utbildad fritidspedagog är ansvarig för verksamheten. Man har tillgång till egna lokaler. Eleverna är mycket delaktiga och erbjuds bl a att hålla egna kurser. Mellanmål serveras i huset och även här är eleverna delaktiga. 5

1.7 Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren. Under det senaste året har skolan påbörjat ett organisatoriskt förändringsarbete för att nå högre måluppfyllelse, främja samverkan inom arbetslagen samt utveckla elevernas delaktighet och inflytande. Konferenserna har fokus på arbetslagets gemensamma arbete. Entreprenöriellt lärande och ämnesövergripande arbete har varit fokus på studiedagar. Under läsåret har implementeringen med att utveckla pedagogernas lärande och förståelse inom formativ bedömning, under ledning av en av skolans förstelärare, avslutats och arbetet fortsätter nu inom ramen för arbetslagens arbete. En annan förstelärare har fokuserat på att utveckla arbetet med Entreprenöriell pedagogik i sitt spår och under kommande läsår kommer båda förstelärarna att fokusera på att utveckla arbetssättet i skolans övriga arbetslag, genom att arbeta enligt modellen för kollegialt lärande. Matematiklyftet fortsätter för de lärare som ännu inte deltagit. Två av skolans förskoleklasspedagoger deltar i mattelyftet för denna kategori. Skolan har under året anslutit sig till Trivselledarprogrammet, där man organiserar och utvecklar rastverksamheten tillsammans med eleverna. Syftet är ökad trygghet och delaktighet för barnen och eleverna. Under hösten genomförs en Mindfulnessutbildning för hela kollegiet som en hälsofrämjande åtgärd i syfte att förebygga sjukskrivningar och hitta balans i tillvaron i samband med förändringar av olika slag. 1.8 Socioekonomisk fördelning Berghultskolans upptagningsområde erbjuder en stor variation av familjer med olika levnadsvillkor, boende och bakgrund. Utifrån denna brokighet tilldelas vi socioekonomiska medel. Vi har i huvudsak använt dessa för att förstärka elevhälsan i form av utökad tid för skolsköterska, kurator och specialpedagog. Resultatet av insatsen är inte tillräckligt tillfredställande utifrån måluppfyllelsen, då vi ser att arbetet i för hög utsträckning stannar på åtgärdande nivå och elevhälsan har inte i tillräcklig utsträckning haft utrymme att involvera arbetslag och pedagoger i det främjande och förebyggandearbetet att möta elever med behov av särskilt stöd. 1.9 Lokaler, utrustning och skolbibliotek Berghultsskolans lokaler är från -70 talet med en tillbyggd paviljong. På skolan finns flera mindre skolbibliotek fördelade ute i arbetslagen. Böckerna används främst för individuell läsning och eleverna väljer själva en bok, med handledning av pedagogerna. Skolan gör även regelbundna besök på Floda bibliotek. För att ta emot ett ökat antal elever kommer skolan att byggas om- och till med början våren 2016. Detta kommer bl a innebära att vi får tillgång till ett mer ändamålsenligt skolbibliotek i huset. IT utrustningen på skolan är under uppbyggnad. Under året har utrullningen av 1-1 i år 4 fortsatt. Denna gång har vi valt Chrome books som verktyg. En väska med 15 ipads kan bokas upp av de grupper som ännu inte har 1-1. Fler klassrum har utrustats med 6

fasta projektorer i taket. Instrument för musikundervisning kommer att köpas in under läsåret. 1.10 Organisation av elevhälsa På Berghultsenheten finns ett elevhälsoteam som består av specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Kurator och skolpsykolog arbetar del av sin tjänst på enheten. Elevhälsoteamet träffas tillsammans med rektor varannan vecka med fokus på främjande och förebyggande frågor på gruppnivå, förutom enskilda elevärenden. Elevhälsoteamet finns även tillgängliga i samband med de pedagogiska konferenserna då arbetslagen har möjlighet att lyfta enskilda elevärenden, eller önska en föreläsning kring ett problemskapande beteende ur ett generellt perspektiv. Som ett led i att förtydliga och stärka elevhälsans främjande och förebyggande uppdrag strävar vi efter att teamet ska arbeta utifrån principen kollegial handledning och att arbetslagens pedagoger ska vara delaktiga i arbetet. Erfarenheten visar att pedagoger som aktivt deltar i elevhälsans arbete ökar sin kompetens och lyckas bättre med sitt arbete än de som endast tar emot handledning. Detta basutbud erbjuder elevhälsan: Medverka vid skolstart och stadieövergångar Säkerställa att eleverna får rätt hjälpmedel/stöd Ge pedagogiskt stöd, konsultation och handledning till personal angående anpassade lärmiljöer Behovsstyrda föreläsningar utifrån ett kompetenshöjande perspektiv Diskussioner tillsammans med arbetslag och pedagoger i samband med kartläggning inför extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Elevhälsan i Floda samverkar centralt och träffas varje termin för att diskutera kommundelsgemensamma frågor. Specialpedagogerna träffas regelbundet och har på rektorernas uppdrag arbetat fram en screeningplan ur ett f-9 perspektiv, där fokus ligger på läsförståelse. 1.11 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Arbetslagen är ansvariga för de extra anpassningar som görs inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet med barn i behov av stöd sker tillsammans med handledning av våra specialpedagoger eller kurator och psykolog Vi arbetar med att tydliggöra distinktionen mellan extra anpassningar och särskilt stöd, för att kunna utvärdera de insatser som görs. I samband med information från specialpedagog ger Rektor ger arbetslaget uppdraget att kartlägga och dokumentera elevens behov av stöd. Utredningen ska särskilt beakta "barnets bästa" och beskriva elevens situation ur elevens, vårdnadshavarens och 7

pedagogens perspektiv. Den beskriver också elevens starka sidor, elevens svårigheter och vilka behov som kan identifieras i skolsituationen utifrån denna beskrivning. Utredningens resultat meddelas rektor som fattar beslut om åtgärdsprogram eller inte. Om beslutet blir att åtgärdsprogram inte ska upprättas ska detta dokumenteras och meddelas elev och vårdnadshavare. I arbetet medverkar pedagoger och elev. Elevens behov beskrivs, mål formuleras och relateras till målen i läroplan och/eller kursplaner. Elevens synpunkter är mycket värdefulla. Därefter definieras åtgärder för att nå målen. Det framgår tydligt vem som är ansvarig för genomförandet. Alla åtgärdsprogram följs upp och utvärderas regelbundet, beroende på åtgärdernas art. En uppföljning är en kontinuerlig bedömning av utvecklingen i arbetsprocessen. Analysen är viktig. Vilka åtgärder har fungerat? Är det något som inte har fungerat? Varför? I samband med uppföljning och utvärdering kan anpassning av åtgärderna göras. Vissa kanske kan avslutas och andra kommer till. Skolan fortsätter med de åtgärder som ger resultat. 1.12 Inflytande och samråd Berghultsskolan arbetar med elevers delaktighet, dels på individnivå och gruppnivå men också i olika råd, klassråd, elevråd, matråd, miljöråd eller i spårrådet. På föräldranivå bjuder vi in till arbetsenhetsråd och enhetsråd, där föräldrar medverkar och påverkar skolans arbete. Skolan har även en mycket aktiv föräldraförening som genomför en rad olika aktiviteter i syfte att ge alla våra barn och elever lika möjlighet att delta i utflykter eller annat som kan stödja den pedagogiska verksamheten. 1.13 Trygghet och studiero Elevernas trygghet är ett ständigt pågående arbete. Att arbeta med arbetslag och mentorsgrupper som ett sätt att skapa relationer mellan barn, elever och vuxna i olika konstellationer, ser vi som ett viktigt instrument i att skapa ramar för ökad trygghet. Vi jobbar också med att utveckla vår rastverksamhet, framför allt ur ett trygghetsperspektiv, då rasten utgör en stor del av skoldagen. Detta gör vi bl a genom att strukturera rasten, och låta eleverna blir delaktiga i rastens utformning och innehåll, bl a inom ramen för Trivselledarprogrammet. Ordningsreglerna revideras varje år i samband med skolstart, via klassråd och elevråd. Därefter fastställs och uppdateras de av rektor 1.14 Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. Skolan/fritidshemmet har sin likabehandlingsplan och den årliga planen att arbeta efter. Stor vikt läggs vid främjande och förebyggande arbete. Planerna följs upp och revideras regelbundet. För att identifiera områden att arbeta vidare med utgår verksamheten ifrån de individuella utvecklingssamtalen och enkäter som skolan genomför under året och. 8

Trygghetsteamet träffas månadsvis för att stämma av de ärenden som arbetslagen lyfter. Det kan t ex gälla rastområden, elever som måste bemötas på ett speciellt sätt eller insatser på gruppnivå som teamet kan vara behjälpliga med att driva ur ett värdegrundsperspektiv. Årligen genomför trygghetsteamet en enkät kring trivsel på skolan, upprättar den årliga planen och arbetar ihop med elevrådet i det främjande och förebyggande arbetet. Teamet kan även fungera i en rådgivande funktion i förhållande till arbetslagens likabehandlingsarbete. 1.15 Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Föräldrar ansöker om modersmålsundervisning. Denna undervisning organiseras centralt och modersmålslärare i respektive modersmål undervisar under lektionstid på skolan. Skolan har ca 20 elever som har undervisning i modersmål, så som danska, bosniska, norska, engelska, persiska, urdu, tyska och polska. Många familjer tar denna kontakt med skolan själva. Vi har även elever som är trespråkiga men där har föräldrarna valt att fokusera på ett av modersmålen. Elever som har rätt till studiehandledning ges detta. 1.16 Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Alla elever har en egen individuell utvecklingsplan, IUP, digitalt. Skolan har en gemensam mall för elevernas IUP. Föräldrar och elev kallas till utvecklingssamtal en gång/ termin. Föräldrar erbjuds samtal efter skoldagens slut för att möjliggöra att båda föräldrarna kan komma på utvecklingssamtalet. Inför samtalet uppmanas föräldrar att läsa igenom barnets IUP, ställa frågor och på så sätt vara förberedda. Skolan arbetar med elevledda utvecklingssamtal och samtalet är framåtsyftande och visar var eleven befinner sig nu och hur eleven skall arbeta framåt för att nå längre i sin utveckling. I elevernas IUP finns fliken skriftligt omdöme, där det framgår om eleven når måluppfyllelse, eller om särskilda insatser behövs för att målet ska nås. 9

2 Resultat och analys 2.1 Grundskolan kunskapsresultat 2.1.1 Årskurs 2 Resultat: 88 % av eleverna har förväntade kunskaper när det gäller att läsa och skriva enligt Nya språket lyfter. Flickor har en högre måluppfyllelse. (93% resp 84%) Resultat: 97 % av eleverna har förväntade kunskaper när det gäller att räkna enligt UIM. Alla pojkar har förväntade kunskaper i matematik. Flickornas resultat är något lägre. 2.1.2 Årskurs 3 Måluppfyllelse i matematik år 3 Resultat: 84 % av eleverna når målen i år 3. Ny trend för i år är att flickor och pojkar har samma nivå på måluppfyllelse! Måluppfyllelse i svenska år 3 Resultat: 80 % av eleverna når målen i år 3. Här är flickornas måluppfyllelse betydligt högre än pojkarnas (84% resp 76%) 2.1.3 Årskurs 5 Elever som har förväntade kunskaper i svenska år 5 Totalt 90% av eleverna har förväntade kunskaper, med en övervikt för flickorna (94% resp 86%) Elever som har förväntade kunskaper i matematik år 5 Totalt 83% av eleverna har förväntade kunskaper, med endast en marginell skillnad mellan pojkar och flickor. Elever som har förväntade kunskaper i engelska år 5 Totalt 95% av eleverna har förväntade kunskaper och även här är skillnaden mellan pojkar och flickor marginell. Elever som har förväntade kunskaper i idrott år 5 98% av eleverna har förväntade kunskaper Elever som har förväntade kunskaper i NO 90% av eleverna har förväntade kunskaper. Stor övervikt för flickorna (94% resp 86%) 10

Elever som har förväntade kunskaper i SO 90% av eleverna har förväntade kunskaper. Stor övervikt för flickorna (94% resp 86%) Elever som har förväntade kunskaper i bild, hemkunskap, musik, teknik och slöjd i år 5 Bild 93%, hemkunskap 100%, musik 98%, teknik 95%, slöjd 100% Analys av måluppfyllse: När vi tittat på kunskapsresultaten för skolan ser vi att det i samtliga årskurser är ett antal elever som återkommer i flera ämnen när det gäller måluppfyllelse. Totalt rör det sig om 6-8 elever. Ett fåtal av dessa är flickor, men de flesta är pojkar. En liten andel av eleverna har framför allt behov av extra stöd inom olika ämnesområden, men den största andelen är pojkar med någon typ av neuropsykiatriskt funktionshinder. Dessa pojkar behöver vi framför allt erbjuda ett strategistöd, för att hjälpa dem att hitta ett sammanhang där de kan känna självkänsla och meningsfullhet i skoldagen, dvs bygga på den inre motivationen, vilket ställer krav på möjliget till delaktighet och inflytande över sitt lärande. Skillnaderna mellan flickor och pojkars måluppfyllelse i matte minskar, jämfört med andra ämnen, där trenden gåt åt motsatt håll. Engelska är ett annat ämne där skillnaderna mellan pojkar och flickor endast är marginella. När det gäller matte bedömer vi att det medvetna och systematiska arbetet med delaktighet, direkt feedback och laborativa inslag som mattelyftet bygger på har gett utslag på måluppfyllelsen. I engelska har vi sett trenden med minskade skillnader i flera år, pojkarna har ibland tom högre måluppfyllelse än flickorna. Här finns dock anledning att misstänka att skolan får draghjälp av pojkarnas drivkraft och motivation för ämnet, utifrån intresse för olika typer av datorspel och sociala medier. Med denna analys som utgångspunkt har vi beslutat att gå vidare genom att styra förstelärarnas uppdrag till att arbeta med arbetslagen enligt mattelyftets modell, men med ett ämnesövergripande fokus, där elevers intresse, delaktighet och motivation ska få genomsyra skoldagen med målet att en Entreprenöriell pedagogik institutionaliseras i verksamheten.. 2.2 Enkätresultat grundskolan 2.2.1 GR-enkäten Enhet: Berghult 2015 2014 GR-enkäten Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar NKI 82 90 76 85 85 85 Åk 2 Trivsel och trygghet 96 100 93 96 97 98 Delaktighet och inflytande 93 96 91 90 92 87 Skolmiljö 63 67 61 65 73 57 11

Kunskap och lärande 90 91 90 89 92 85 Bemötande 94 98 91 91 91 90 Fritidshem 87 98 79 86 90 81 Åk 5 NKI 64 67 61 60 66 57 Trivsel och trygghet 98 100 96 95 100 92 Delaktighet och inflytande 85 86 85 88 93 84 Skolmiljö 75 70 81 73 77 71 Kunskap och lärande 93 92 84 93 97 91 Bemötande 88 87 89 92 98 88 Enhet: Berghult 2015 2014 GR-enkäten Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar NKI 82 90 76 85 85 85 Åk 2 Trivsel och trygghet 96 100 93 96 97 98 Delaktighet och inflytande 93 96 91 90 92 87 Skolmiljö 63 67 61 65 73 57 Kunskap och lärande 90 91 90 89 92 85 Bemötande 94 98 91 91 91 90 Fritidshem 87 98 79 86 90 81 Åk 5 NKI 64 67 61 60 66 57 Trivsel och trygghet 98 100 96 95 100 92 Delaktighet och inflytande 85 86 85 88 93 84 Skolmiljö 75 70 81 73 77 71 Kunskap och lärande 93 92 84 93 97 91 Bemötande 88 87 89 92 98 88 Fritidshem 54 Inget värde Inget värde 96 Inget värde Inget värde Analys: Trivsel och trygghet skattas fortfarande mycket högt i båda årskurserna, dock lägre hos pojkar. Resultaten för Kunskap och lärande är totalt sett inte sämre än tidigare men det man kan se är att skillnaden mellan pojkars och flickors upplevelse i år 5 är större än tidigare, pojkarna skattar detta område betydligt lägre. Eleverna i år 5 har högre förväntningar på Bemötande och Delaktighet och inflytande, även om skillnaden mellan flickor och pojkar är större i år 2, så är siffrorna totalt sett högre än 2014. Skolmiljön skattas lägre av de yngre eleverna. Svårt att säga vad det beror på men kanske har de äldre eleverna helt enkelt vant sig. Det som oftast lyfts är undermålig städning i klassrum, toaletter och gymnastiksal. Sammanfattningsvis är min analys att vi, för att nå högre måluppfyllelse, måste bli bättre på att möta pojkar och identifiera deras behov och intressen. Att känna trygghet och trivsel, att se kunskap och lärande som meningsfullt, en upplevelse av delaktighet, ger en känsla av sammanhang för alla elever. 12

2.2.2 Örebroenkäten Sammanvägt värde, från 5 till 10, högst är bäst Sammanvägt värde, från 6 till 18, lägst är bäst Sammanvägt värde, från 1 till 3, lägst är bäst Sammanvägt värde, från 18 till 36, högst är bäst Enhet: Berghult 2015 2014 Örebroenkäten åk 4-5 Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Trygga och duktiga lärare Se nedan uppdelning på Se nedan uppdelning på Förekomst av elevtrakasserier Berghult A och B Berghult A och B Totalt hälsoindex KASAM - totalt Berghult A 9,9 9,9 9,9 9,9 10,0 9,7 8,3 8,1 8,4 9,1 9,2 8,9 1,69 1,68 1,70 1,71 1,76 1,67 31,6 31,9 31,3 31,3 30,6 32,0 Berghult B 9,9 9,8 9,9 9,9 10,0 9,8 8,7 8,0 9,0 7,7 6,9 8,0 1,44 1,38 1,46 1,56 1,65 1,52 31,5 32,0 31,3 31,8 32,8 31,3 Analys: Variationerna jämfört med 2014 är ganska små i denna enkät. Eleverna skattar fortfarande sina lärare mycket högt och det totala värdet av upplevelse av KASAM är i stort sett detsamma, och fortfarande något som vi jobbar på att förbättra genom att t ex utveckla vårt likabehandlingsarbete. Det som varierat mest är upplevelsen av elevtrakasserier, där det skiljer sig en del mellan enheterna. Eventuellt kan man tolka det som att vi behöver hitta ett sätt att arbeta mer likvärdigt med kränkningar över skolan och se över hur vi, personal och elever, tillsammans definierar vår likabehandlingsplan. 2.3 Utveckling inom IKT I år har vi gjort en extra satsning på att köpa in licenser för olika pedagogiska program, som Nomp, Rosetta Stone och Lexia. Detta som ett led i att medvetet utveckla 13

användandet av IT i undervisningen. Samtliga elever i år 4 och 5 med 1-1 verktyg har tillgång till dessa, men det finns även ett antal behovslicenser ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För att öka användningen av IKT över hela skolan, kommer vi under året att satsa på att köpa in fler lärverktyg till år f-3. 2.4 Förskoleklassen Resulaten av screeneingen måste få ett avtgrycki i verksamhetenmåluppfyllelsen i svenska för år 3 visar att vi överlag måste arbeta mer systematiskt med screeningen i förskoleklassen än vi gjort tidigare för att nå en högre måluppfyllelse. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är stor. Under hösten har arbetet med att implementera ett sådant systematiskt arbete påbörjats genom den gemensamma screeningplan specialpedagogerna i Floda gemensamt tagit fram. 2.5 Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten 2.5.1 GR-enkätens resultat på frågorna om fritidshemmet Eleverna i år 2 värderar fritidshemmet väsentligt mycket högre än eleverna i år 5. Dock med en stor skillnad mellan flickor och pojkar. Vår analys av detta är att flickor i högre utsträckning önskar att få vara inomhus, medan fritidspedagogerna under året gjort en satsning på uteverksamhet. Här behöver vi alltså justera verksamhetens behov i förhållande till elevernas önskningar, genom att antingen göra utomhusvistelsen mer intressant för flickorna, eller ge dem möjlighet att vara inne. I år har vi gjort en satsning på den öppna fritidsverksamheten, Klubben med en behörig fritidspedagog som samarbetar tätt med fritids gör år 3, i mer ändamålsenliga lokaler. Verksamheten har en tydlig struktur och eleverna har stort utrymme att vara delaktiga, och hittills har vi sett en stor ökning av antalet elever som väljer att stanna efter skoldagens slut. Obs! Fem extrafrågor i enkäten 2.5.2 Område för särskild uppföljning (kvarstår från f.g. år) Gäller Fritidshemmet! Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola På Berghultskolan har samtliga pedagoger deltagit i två komptenshöjande föreläsningar/workshops under året, inom området Språkutveckling. Barbro Westlund föreläste om Aktiv läskraft, vilket innebär att läraren hjälper eleven att bli medveten om och ta tillvara på kraften i sitt eget tänkande när den läser. Eleven tar gradvis över ansvaret för sitt lärande och får samtidigt lärarens och andra elevers stöd i att bättre förstå sig själv och sin omvärld. Aktiv läskraft ger eleven möjlighet att utvecklas till en kreativ, kritisk och engagerad läsare. Marie Trapp föreläste om En läsande klass, där man systematiskt använder sig av begrepp och strategier som främjar läsförståelse ur ett ämnesövergripande perspektiv. 14

Utifrån detta har man inom ramen för Fritidsverksamheten uppmärksammat området extra i det man gör, t ex Fritidsråd och planeringar och även hur man kan använda IKT i detta. Analys: Det är svårt att göra någon riktig analys av vilket avtryck detta arbete gjort i Fritidsverksamheten, men det vi kan se är att det bidragit till att pedagogerna i respektive verksamheter tydligare sett att skola och fritids kan komplettera varandra i arbetet mot högre måluppfyllelse. 2.5.3 Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet Inom ramen för skolans organisation, organiserar fritidshemmet sig med utgångspunkt ifrån gruppens struktur, och de behov som finns där. Arbetslagens fritidsavdelningar samverkar över dagen. För barn i behov av särskilt stöd, kartlägger specialpedagog tillsammans med pedagogerna, vilka anpassningar som eventuellt krävs i verksamheten. Det kan t ex vara att sätta ihop ett schema som sträcker sig över hela dagen, såväl skola som fritids, för att öka tydligheten och känslan av sammanhang. 2.6 Synpunkter och klagomål Föräldrar tar kontakt med oss för att lämna sina tankar kring verksamheten. Nedan följer en sammanfattning över de vanligaste synpunkterna. Parkering/Trafiksituationen runt skolan. Dels parkeringsplatsen som är trång och trafikfarlig samt att det är tung trafik som passerar skolan på Södra vägen. Oro över elever, föräldrar lyfter sin oro över elever, både egna och andras Oro över förändringar i organisationen Brist på solskydd på Flygelbyggnadens gård 15

3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2014 års kvalitetsrapport I den strategiska planen för 2014 fanns ett flertal områden som vi ville satsa på att utveckla på enheten. Fokus var framförallt arbetet med EL, men också IKT, inkludering och bedömning för lärande. Vi såg det som att alla dessa områden befruktade varandra och bildade en helhet för utvecklingsarbetet. Och det kanske de gör i teorin, men i praktiken landade vi i att en förändring av infrastrukturen var nödvändig, där forum som främjar samarbete och en förändrad kunskapssyn med elevers delaktighet i fokus skulle bilda grunden. 3.2 Strategier för 2105 Mål: Ökat inflytande och delaktighet på alla nivåer i verksamheten. Autonoma arbetslag som tillsammans tar ett helhetsansvar för de gemensamma eleverna. Elever som känner att de har möjlighet att påverka sitt lärande i form och innehåll i större utsträckning och att undervisningen då i högre grad upplevs som meningsfull. IKT som ett naturligt inslag vid planering och genomförande i undervisningen. Strategi: Förstelärarnas uppdrag utformas enligt mattelyftsmodellen med fokus på elevers delaktighet och inflytande över undervisningen ur ett ämnesövergripande perspektiv, där IKT ingår som en naturlig del. Elevhälsans främjande och förebyggande arbete förstärks genom att man finns mer tillgänglig för arbetslagen, inte bara i en handledande funktion, utan även genom att involvera och göra pedagogerna delaktiga i processen. På så vis kan man skapa en kompetenshöjning i arbetslagen, kring generella sätt att hantera barn i behov av särskilt stöd. Arbetslagen kommer att få handledning av de centrala coacherna med utgångspunkt i ett problemlösningsfokus där pedagogerna i laget ser sig själva som en resurs och tillsammans tar ansvar för de gemensamma eleverna och deras behov. 16