HÄLSOSAMTALET - En metod för primärprevention av övervikt och fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg

HÄLSOSAMTALET - En metod för primärprevention av övervikt och fetma inom Barnhälsovården i Skaraborg Författare Eivor Jönsson, vårdutvecklare Primärvården Skaraborg Lena Ljungkrona-Falk, dietist Barnhälsovården, Skaraborg Projektredovisning 2005:10 Handledare Maria Nyholm, doktorand Skaraborgsinstitutet Ulf Lindblad, distriktsläkare, docent Skaraborgsinstitutet och FoU-centrum Primärvården Skaraborg

SAMMANFATTNING Hälsosamtalet är en ny primärpreventiv metod som bygger på att informera om kost till föräldrar med barn i åldrarna arton månader och tre år på barnavårdscentraler (BVC) i Skaraborg. Metoden är utformad som specifika checklistor med strategiska och specifika frågeställningar samt broschyrer. Avsikten med metoden är att förebygga övervikt och fetma hos barn. Vårt syfte med FoU-projektet var att se om metoden fungerade i praktiken innan den infördes på alla BVC i Skaraborg samt att undersöka antalet barn och föräldrar som nås av hälsosamtalet på BVC. Projektet genomfördes under perioden 2005-04-18 2005-06-10 på BVC i Tidaholm och Vara. Vi använde strukturerade intervjufrågor och en anonym enkät för att samla in BVC-sjuksköterskornas uppfattningar och erfarenheter av metoden. Värdefulla synpunkter framkom och de kommentarer som kom in var mycket samstämmiga och manualerna/checklistorna har reviderats efter dessa resultat. Vi nådde i stort sett alla barn under mätperioden som normalt kallas till sina respektive besök vid ovanstående åldrar. Totalt nåddes 60 barn och 67 föräldrar. BVC-sjuksköterskorna upplevde att frågorna gav tydlighet och stöd i att genomföra samtalet och de uppfattades som meningsfulla. Det gav tankar hos föräldrarna och ledde till en annan diskussion jämfört med tidigare samtal om matvanor. Det medför också att de primärpreventiva insatserna blir genomförda på samma sätt på alla BVC i Skaraborg. Nyckelord: Primärprevention, barnfetma, förskolebarn, kostinformation

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 SYFTE... 2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 DELTAGARE... 2 METOD... 3 RESULTAT... 4 DISKUSSION... 7 SLUTSATS... 8 REFERENSLISTA... 9 BILAGOR 1. a) Checklistor för hälsosamtal vid 1,5 års kontrollen 2. b) Checklistor för hälsosamtal vid 3 års kontrollen 2. Frågeformulär vid uppföljning 3. Enkät till BVC-sjuksköterskorna 4. Blankett för registrering av antalet barn som deltagit i hälsosamtalet

INLEDNING Övervikt och fetma ökar i stora delar av världen både hos barn och vuxna (1) och är ett problem som växer i så stor grad att Världshälsoorganisationen (WHO) definierat det som en fetmaepidemi. I Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste 20 åren (2). I en rapport från 2002 presenterad av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) framkommer det i data bland annat från en skolstudie i Göteborg, Lerum och Borås att det bland barn i årskurs fyra (10-11 år gamla) förekommer övervikt i 18% varav fetma i 3%. Detta är en tre- respektive femfaldig ökning jämfört med data från skolundersökningar utförda i Göteborg på mitten av 80- talet (3). En nypublicerad studie från Sverige visar på att barn utanför storstäder är en ny riskgrupp för övervikt, särskilt i de yngre åldrarna (4, 5). Ett förebyggande arbete kring övervikt och fetma bland barn och ungdomar är av största betydelse för folkhälsan. Idag finns det mycket attityder, spekulationer och olika aktörer runt mat- och matvanor. De flesta tror sig veta vad som är hälsosamt men många känner sig också osäkra. Det gäller både barn, föräldrar och personal. Det efterfrågas därför saklig och producentoberoende hälsoinformation (6,7). Inom barnhälsovården träffar man i princip alla föräldrar och barn. På denna arena kan man därför arbeta både primär- och sekundärpreventivt mot övervikt och fetma. Förhoppningen är att en effektiv primär prevention i åldrarna noll till sex år, skulle kunna minska och bromsa upp den utveckling vi ser idag. Både internationellt och nationellt (2) finns det idag ett stort behov av ett förebyggande arbete och att ta fram primärpreventiva metoder. Mot denna bakgrund arbetade den övergripande Barnhälsovårdsgruppen i Skaraborg fram ett förslag till Handlingsprogram mot övervikt och fetma hos barn och ungdom i Skaraborg (8). Programmet är omfattande och visar på många olika förslag till arbetssätt och samarbetspartners. I ett första skede riktas insatser mot barn som följs upp på barnavårdscentralerna (BVC) i form av primär- och sekundärprevention. En ny metod för primärprevention mot övervikt och fetma är ett strukturerat hälsosamtal. Denna metod har tagits fram av en arbetsgrupp inom Barnhälsovården i Skaraborg. Hälsosamtalet är utformat som specifika checklistor med strategiska och specifika frågeställningar och broschyrer. Då metoden ännu inte prövats på BVC så är det angeläget att den utvärderas ordentligt. Detta FoU-projekt undersöker hur hälsosamtalet har fungerat i praktiken bland personalen på BVC i Skaraborg. Effekten av hälsosamtalet till föräldrar och barn utvärderas senare. 1

SYFTE Syftet är att vi vill se om den primärpreventiva metoden med hälsosamtal fungerar i praktiken på BVC. Vi vill också undersöka andelen barn samt antalet barn och föräldrar som nås av ett primärpreventivt hälsosamtal om mat och fysisk aktivitet vid arton månaders och tre års ålder på BVC i Tidaholm och Vara. FRÅGESTÄLLNINGAR 1. Har checklistorna och informationsmaterialet fungerat i praktiken? 2. Vad tycker BVC-sjuksköterskorna om användandet av metoden? 3. Hur stor andel barn hur och hur många barn och föräldrar nås av hälsosamtalet vid besök på BVC under en åttaveckorsperiod? DELTAGARE Deltagarna i denna studie är de BVC-sjuksköterskor som genomför hälsosamtalen med barn vid arton månaders- och tre årsbesöket under perioden 2005-04-18 2005-06-10. I Tidaholm är det fyra stycken distriktssköterskor som arbetar både på BVC och med vanlig mottagning på Vårdcentralen. I Vara är det tre stycken distriktssköterskor som enbart arbetar på BVC, samt en distriktssköterska som arbetar både på Kvänums VåC och BVC. Sammanlagt ingår således åtta BVC-sjuksköterskor i studien. I Tidaholm deltog två av fyra BVC-sjuksköterskor vid uppföljningsintervjun varför uppföljning av en skedde via telefonkontakt. Den fjärde BVC-sjuksköterskan har bortfallit då hon ej har gått att nå per telefon innan checklistorna började användas av alla 2005-09-01. 2

METOD Hälsosamtalet BVC-sjuksköterskan är nyckelperson på BVC eftersom den största delen av barnhälsovårdens arbete utförs av denna. Arbetsuppgifterna har under årens lopp ändrat karaktär från ett övergripande somatiskt perspektiv mot ett alltmer psykosocialt och folkhälsoinriktat perspektiv. Detta kräver ett annat arbetssätt och en mer stödjande roll av BVC-sjuksköterskan, där individuellt stöd, föräldragrupper och nätverksarbete har fått en ökad betydelse i verksamheten. Enligt det ordinarie BVC-programmet blir föräldern kallad till BVC bland annat när barnet är arton månader och tre år utav sin respektive BVC-sjuksköterska. Vid detta besök görs en hälsoundersökning enligt basprogrammet som också innefattar allmänna frågor om barnet, familjen, eventuella syskon, talets och motorikens utveckling, förebyggande av olycksfall, sov- och ätvanor (9). Tidigare har hälsosamtalet kring mat varit mer allmänt hållet. Det primärpreventiva hälsosamtalet som Barnhälsovården i Skaraborg kommer att använda sig av utgår från en särskilt framtagen manual/checklista för hälsosamtal kring mat och fysisk aktivitet vid arton månaders- och treårsbesöken (Bilaga 1a och b). Efter samtalet delas en nyproducerad informationsfolder ut till föräldrarna som på ett enkelt sätt sammanfattar intentionen med hälsosamtalet. Checklistan och foldern omfattar frågor och information kring måltidsordning, drycker, mellanmål, sockerintag, godis, fett, aktivitet och inaktivitet. Dessa är strategiskt viktiga områden att belysa då barnet i dessa åldrar ofta börjat eller övertagit familjens vanor. Det nytillkomna materialet baseras på de grundläggande och hälsosamma vanor som beskrivs i de senaste rekommendationerna (10) och är ett tillägg till det befintliga som delas ut vid tio månaders besöket (11). Manualen/checklistan gör det lättare för BVC-sjuksköterskan att fånga upp och diskutera med föräldern om hälsosamma respektive ohälsosamma vanor. Intervju För att undersöka vad BVC-sjuksköterskorna tyckte om materialet och för att få svar på hur checklistorna och informationsmaterialet fungerat i praktiken användes strukturerade frågor vid uppföljningsintervjuerna (Bilaga 2). Dokumentation har skett skriftligt. De synpunkter som var samstämmiga och som framfördes av övervägande antalet BVC-sjuksköterskor medförde förändringar på de ursprungliga checklistorna (Tabell 1). Enkät För att få fram vad BVC-sjuksköterskorna tyckte om användandet av metoden skickades en anonym enkät (Bilaga 3) till BVC- sjuksköterskorna i mitten av augusti 2005. Den bestod av tolv frågor med fasta svarsalternativ; ja/nej eller; mycket bra/ bra/ dåligt/ mycket dåligt, som efterföljdes av en öppen fråga där möjlighet gavs att motivera svaret. Handläggning av utskick och svarspost sköttes av en sekreterare på primärvårdsexpeditionen vid Mariestads vårdcentral. På så sätt säkrades anonymiteten. Påminnelse 3

skickades två veckor efter utgång av svarsdatum för enkäten. Förhoppningen var att denna typ av frågor bättre kom att avspegla BVC-sjuksköterskornas erfarenheter av själva metoden än en enkät med enbart fasta svarsalternativ. Här ville vi få svar på BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med den nytillkomna metoden; primärpreventivt hälsosamtal. Statistiska data från BVC Under mätperioden 2005-04-18 2005-06-10, insamlades data på antalet kallade barn vid arton månader och tre års ålder till sitt ordinarie besök på BVC i Tidaholm och Vara. Detta har sedan satts i relation till antalet genomförda besök för att få fram andelen barn som prövade metoden. Samtidigt registrerades om en eller båda föräldrarna deltagit och eventuella bortfall. Anvisningar för insamlandet av dessa data delgavs BVC-sjuksköterskan i ett följebrev. Registrering av antalet barn skedde utav respektive BVC-sjuksköterska på särskilt framtagen blankett (Bilaga 4). RESULTAT Tabell 1 redovisar hur checklistorna och informationsmaterialet fungerat i praktiken. Informationsmaterialet fungerade bra och därför hade man inga förslag till ändringar. För checklistorna däremot fanns problem vid frågan som gällde Måltidsdrycker och törstläckare på både arton månaders och tre års checklista. Frågan om Fysisk aktivitet och inaktivitet på tre års checklista föranledde en del missförstånd från föräldrarnas sida och behövde därför formuleras om och förtydligas. Förslag till revideringar framfördes vid de strukturerade intervjuerna och skedde genom personligt möte med BVCsjuksköterskorna i samband med insamlandet av checklistorna. Tabell 1. Uppföljning av checklistorna Fråga/Område Problem Åtgärd Fråga: Måltidsdrycker och törstsläckare (bägge checklistorna) Fråga: Fysisk aktivitet & inaktivitet (checklista 3 år) Övrigt (bägge checklistorna och all text) Svår att fylla i Blir lätt missförstånd om vilken dryck som är lämplig Kommer i fel ordning Rubriken är missvisande Missförstånd kring vad som räknas som inaktivitet Svårt veta vilken information som ska betonas Delat upp frågan och klargjort vad som är lämpligt vid måltid och törstläckare Bytt ordningsföljd Lagt till inaktivitet i rubriken Förtydligade exempel på inaktivitet som ej räknas med Markerat med fet stil viktig information och text 4

Tabell 2 redovisar resultatet från enkäten och vad BVC-sjuksköterskorna tyckte om metoden. Sex av åtta svarade (75% svarsfrekvens). Värdefulla synpunkter framkom och man ansåg generellt att metoden var bra eller mycket bra. De kommentarer som kom in var mycket samstämmiga och har därför sammanfattats. En av frågorna i enkäten belyste om BVC-sjuksköterskorna uppfattade att det var någon skillnad i att använda checklistorna vid de olika besöken. Vi tyckte detta var en viktig fråga att belysa. Ett av svaren formulerade en bra sammanfattning av denna fråga: 18 mån vägvisare, 3 år tillrättaläggande Tabell 2. Sammanfattning av enkätundersökningen till BVC-sjuksköterskorna Hur upplever Du användandet av checklistorna för att genomföra hälsosamtalet? Positiva synpunkter på manualen/checklistan Kan hålla högre kvalitet på samtalet. Trevligt material att arbeta med. Bättre struktur på samtalet. Fler aspekter tas med. Går djupare in i en matdiskussion och måltidens betydelse. Alla får samma hälsosamtal, smala som tjocka barn/föräldrar. Mycket bra: 4 Bra: 2 Har informationsmaterialet varit ett stöd? Ja: 6 Nej: 0 Positiva synpunkter på informationsmaterialet Bra att ha ett informationsmaterial att utgå ifrån. Man kan hänvisa till materialet under samtalets gång. Bra att man kan skicka med det hem. Är det skillnad i att använda checklistorna vid de olika åldrarna? Ja: 5 Nej: 1 Om ja, på vilket sätt? 18 mån vägvisare, 3 år tillrättaläggande 18 mån är enklare, föräldrar väljer maten. 3 år har barnet mer vilja. 18 mån mer fokuserat kring vikten av regelbundna matvanor. Vid 3 år både på mat, uppmuntra rörelse och minska TV-tittande. Vid 3 år har föräldrarna mer erfarenhet, känner sitt barn bättre och har en vardag. Finns det tillfällen då checklistorna inte har kunnat användas? Ja: 3 Nej: 3 Negativa synpunkter Svårigheter när föräldrarna inte kan språket tillräckligt bra. När pappan kommit med barnet har det ibland varit svårt. Ibland snålt med tid för samtalet i samband med läkarbesök. Behöver avsätta mer tid för samtalet. 5

I tabell 3 redovisas antalet kallade barn och antalet genomförda besök i åldrarna arton månader och tre år samt eventuella återbud eller bortfall såsom t ex ofullständigt ifyllda uppgifter. Totala antalet barn som blev kallade och genomförde besöket var 60. Andelen barn var 100% på Tidaholm BVC (bägge åldersgrupperna). På Vara BVC var andelen 53 respektive (18 mån) 97% (3 år). Tabell 3: Antal barn som besökte BVC under åttaveckorsperioden Tidaholm BVC Vara BVC Summa 18 mån 3 år 18 mån 3 år Antal kallade barn 15 9 17 28 69 Antal återbud/ bortfall* 0 0 2/6* 1 9 Antal genomförda besök 15 9 9 27 Summa 24 36 60 6 bortfall pga läkarbesök I tabell 4 redovisas resultatet av könsfördelningen hos föräldrarna. Den visar att det är mest mammor (51 st) som går på BVC. Det är i sig inte så förvånande att det är vanligare med mammor på BVC, men glädjande nog medverkar även papporna (16 st) på många besök. Totalt nåddes 67 föräldrar. Tabell 4. Antalet och könsfördelning av föräldrar som medverkade vid besöket Tidaholm BVC Vara BVC Summa 18 mån 3 år 18 mån 3 år Deltagande förälder: mor 10 5 14 22 51 far 5 1 0 10 16 Ofullständigt ifyllda 3 4 5 0 Summa 67 6

DISKUSSION Vi fann att det varit av stort värde att få pröva en ny metod i form av ett primärpreventivt hälsosamtal i mindre skala/pilot innan den införs på alla BVC i Skaraborg. Det var också betydelsefullt att få veta att man i stort var mycket nöjd med utformningen och ansåg att de fungerat väl. BVC-sjuksköterskorna upplevde att de gav tydlighet och stöd i att genomföra samtalet och de uppfattades som meningsfulla. Viktiga omformuleringar och förändringar har kunnat genomföras. Revidering av manualer/checklistor utgick från BVC-sjuksköterskornas önskemål. De manualer/ checklistor som redovisas i bilagorna 1a och b, är de nya versionerna och de som skall användas på alla BVC i Skaraborg med start 2005-09-01. Hälsosamtalet gav tankar hos föräldrarna och ledde till en annan diskussion jämfört med tidigare samtal om matvanor, det tog dock något längre tid än tidigare. En av föräldrarna upplevde samtalet som pekpinnar, men inga andra reaktioner från föräldrarna noterades. Vidare framförde BVC-sjuksköterskorna önskemål om mer utbildningar i näringslära och bra mat. Det finns också behov av ytterligare material på mellanmål, matsedelsförslag och recept till föräldrarna. Det baseras på svaren, synpunkterna och andra funderingar som framkom vid intervjuerna och vid deras hälsosamtal med föräldrarna. För att få veta vad de åtta BVC-sjuksköterskorna som deltagit i FoU-projektet ansåg om att använda metoden hade idealet varit djupintervjuer. Tiden medgav ej detta så istället skickades en enkät som gav 75% svarsfrekvens. Värdefulla synpunkter framkom och man ansåg generellt att metoden var bra eller mycket bra. De kommentarer som kom in var mycket samstämmiga. Hälsosamtalet blev inte genomfört på alla och ett antal bortfall vid ett och arton månaders besöket (9 st) i Vara visade sig bero på en särskild rutin som man där använde sig av. De barn som bedömts ha behov av läkarundersökning vid detta besök träffade aldrig BVC-sjuksköterskan för ett specifikt hälsosamtal. Detta faktum togs upp till diskussion och nya rutiner behöver arbetas fram så att primärpreventionen genomförs på alla barn vid detta besök. I Tidaholm har man en rutin som innebär att barnen träffar både BVC-läkaren och sjuksköterskan vid arton månaders besöket trots att detta egentligen skall vara enbart ett sköterskebesök enligt barnhälsovårdens basprogram. Detta medförde en viss tidspress som innebar att hälsosamtalet genomfördes på kortare tid än vad som egentligen avsetts. Dock hade man organiserat upp det så att BVCsjuksköterskorna ändå upplevde att de hann gå igenom manualen/checklistan utan problem. Då BVC-sjuksköterskan inte alltid hinner kalla barnet exakt när det är arton månader eller tre år så kan det skilja mellan antalet inskrivna och kallade besök. Detta förhållande brukar vanligtvis finnas på alla BVC, men just under mätperioden i Tidaholm så hann man med de barn som var inskrivna. Även om tiden och underlaget kunde ha varit större har det ändå medfört att viktiga omformuleringar och förändringar kunnat genomföras på checklistorna. Svårigheter att använda metoden kan vara när det finns svårigheter med svenska språket eller om man ej avsatt tillräckligt med tid. Vidare kan man reflektera över om vi hade behövt ha med någon fråga om eventuella konflikter kring maten. En sådan frågeställning kräver mer samtalstid, vilket i nyskedet 7

ej kunnat uppfyllas då besökstiden ändå blivit förlängd med 15-20 minuter. Finns det konflikter kring maten så brukar en erfaren BVC-sjuksköterska ändå kunna fånga upp den. Vid en eventuell revidering av checklistorna kan det dock vara viktigt att beakta denna fråga. Vi bedömer att underlaget för pilotförsöket ej varit för litet och troligtvis att försöket ej heller pågått under för kort tid. Samstämmigheten har varit mycket stor från de olika BVC-sjuksköterskorna och BVC-mottagningarna både vad gällde bra formuleringar, vilka frågor som behövde formuleras om och där risk för missförstånd från föräldrarnas sida kunde finnas. Detta framkom tydligt vid uppföljningsintervjuerna och i resultatet från enkäten. BVC arbetar generellt väldigt lika även om en del rutiner kan skilja sig åt. Att de reagerat likvärdigt på materialet tror vi är en avspegling av förtrogenheten med arbetssättet. Vi bedömer att de inte försökt påverka varandras åsikter eller uppfattningar till samstämmighet då BVC-sjuksköterskorna är väl förtrogna med basprogrammet men samtidigt väldigt självständiga. Litteratursökningen har skett via olika databaser, rapporter och annan referenslitteratur som används i verksamheten. För att kunna jämföra eller ta fram andra exempel på primärpreventiva insatser med avsikt att förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn eller kopplat till hälsosamtal om mat och fysisk aktivitet har litteraturstudierna inte gett något större underlag. Den troliga förklaringen till detta är att det inte finns så mycket forskning kring dessa metoder på denna åldersgrupp ännu. Många studier betonar dock vikten och behovet av att ta fram förebyggande insatser i dessa åldrar (12). Det finns en del studier på problemet där föräldrar inte ser att deras barn har övervikt eller fetma. En studie (7) som undersökt denna problematik påtalar att man troligtvis bättre når och förmår föräldrarna att se problemet om BVC-sjuksköterskan fokuserar på att föreslå och ge allmänna råd om bra matvanor och fysisk aktivitet än att etikettera dem som överviktiga. Det stödjer införandet av checklistorna som primärprevention då de fokuserar just på de allmänna råden. En del studier från andra länder är till exempel svåra att använda sig av då de har ett helt annat system vad gäller barnhälsovård. Det finns relativt mycket studier på skolbarn från hela världen och insatser i skolan eller av skolhälsovården men de är också svåra att direkt överföra på eventuella insatser inom barnhälsovården. SLUTSATS Ett material med strategiska och specifika frågeställningar blir ett stöd för BVCsjuksköterskan i det primärpreventiva hälsosamtalet. BVC-sjuksköterskorna upplevde att frågorna gav tydlighet och stöd i att genomföra samtalet och de uppfattades som meningsfulla. Det gav tankar hos föräldrarna och ledde till en annan diskussion jämfört med tidigare samtal om matvanor. Samtalets karaktär är vid arton månader en vägvisare och vid tre år ett förtydligande ( tillrättaläggande ). Det medför också att de primärpreventiva insatserna blir genomförda på samma sätt på alla BVC i Skaraborg. Våra förväntningar på detta FoU-arbete var att på ett strukturerat sätt få pröva en ny metod i praktiken innan den infördes i verksamheten. Denna förväntan har infriats. Vår intention är att få göra en uppföljning av metoden av det primärpreventiva hälsosamtalet när det varit i användning på alla BVC i Skaraborg under ett år. 8

REFERENSLISTA 1. World Healt Organisation Techincal report series 894. Obesity: prevention and managing the global epedemic. Report of WHO Consultation. World Health Organisation, Geneva 2000. 2. SBU-rapport. Förebyggande åtgärder mot fetma. Stockholm, november 2004. 3. SBU-rapport. Fetma problem och åtgärder; en systematisk litteraturöversikt. Stockholm 2002; 51-82. 4. Ekblom O, Oddsson K, Ekblom B. Prevalence and regional differences in overweight in 2001 and trends in BMI distribution in Swedish children from 1987 to 2001. Scand J Public Health. 2004;32(4):257-63.-6. 5. Ekblom O, Oddsson K, Ekblom B. Health-related fitness in Swedish adolescents between 1987 and 2001. Acta Paediatrica 2004 May;93(5):681. 6. K.Hesketh, E.Waters, J.Green, L.Salmon and J.Williams. Healthy eating, activity and obesitas prevention: a qualitative study of parent and child perceptions in Australia. Health Promotion International, 2005 January,Vol. 20 No 1;19-26. 7. Jain A, Sherman SN, Chamberlin LA, Carter Y, Powers SW, Whitaker RC. Why don t low-income mothers worry about their preschoolers being overweight? Pediatrics 2001 May;107(5):1138-46 8. Primärvården, Skaraborg. Handlingsprogram mot övervikt och fetma hos barn och ungdom i Skaraborg, april 2003. 9. Barnhälsovårdsenheterna i Västra Götaland. Detta är ditt barns hälsobok. Västra Götalandsregionens tryckeri i Vänersborg, februari 2005. 10. Livsmedelsverket. Nordiska näringsrekommendationer 2004 (NNR). Uppsala, april 2005. 11. Livsmedelsverket Mat för barn från ett års ålder. Uppsala, oktober 2002. 12. Müller MJ, Danielzik S, Spethmann C. Prevention of Overweight and Obesity. Pediatric Adolesc Med. Basel, Karger, 2004, vol 9, pp 243-263 9

Bilaga 1a Personnr: Namn: Förälder med vid besöket Mor Far Datum BVC-ssk/sign: Checklista och manual för HÄLSOSAMTAL på BVC vid 1,5 års kontrollen Syftet med denna checklista är att fokusera Hälsosamtalet kring de områden som är viktiga för att grundlägga bra matvanor. Barn behöver mat som innehåller mycket näring och energi, dock individuellt anpassad. En del barn äter de flesta måltider hemma, andra barn äter kanske fler måltider inom barnomsorgen. Vanorna i hemmet är de som barnen präglas mest av och därför är det viktigt att de är så bra som möjligt. Försök även fånga upp om det finns konflikter kring matsituationen. Sidhänvisningarna nedan är till SLV:s broschyr Mat för små barn från ett års ålder som delas ut till alla. Lämna även ut den förenklade broschyren Bra och enkla matvanor för barn från 1 års ålder som en sammanfattning av Hälsosamtalet. 1. Måltidsordningen Vilka måltider äter Ditt barn en vanlig dag? Frukost Lunch Mellan mål Middag Frukost Lunch Middag/Kvällsmat Mellanmål Välling Antal Antal Denna måltidsordning är bra för hälsan, aptitregleringen och tänderna. Helheten är viktig. Varje typ av måltid är en pusselbit som tillsammans ger barnet den näring och energi som behövs. Frukost, lunch, middag och 2 mellanmål är en bra måltidsordning för många (barn mellan 1-2 år kan behöva ett extra mellanmål). Oftast behövs mellanmålet på eftermiddagen. Gör föräldrarna uppmärksamma på att välling är som ett mindre mellanmål och behöver räknas med. Lagad mat mättar bättre till lunch eller middag än smörgåsmåltider som oftast ger mer energi och mättar sämre. Se s 2-3, 22-25 & 33. 2. Måltidsdrycker och törstsläckare Vad ger Du Ditt barn att dricka vid måltid? Vatten Mjölk Juice/ barndrycker Saft/ läsk Annat Vad? Vad ger Du Ditt barn att dricka när det är törstigt? Vatten Mjölk Juice/ barndrycker Saft/ läsk Annat Vad? Mjölk passar bäst till måltid. Vatten är absolut bästa törstsläckaren. Juice/barndrycker kan ibland användas som dryck till mellanmål. Alla övriga drycker ger mycket energi och socker (även fruktjuice) som ökar risken för övervikt och karies. Det är viktigt att inte vänja barnet vid söta drycker! Se s 14 & 33. 3. Mellanmål Vad ger Du Ditt barn oftast till mellanmål? Mjölk/fil/naturell yoghurt Fruktyoghurt Välling/gröt O boy Bärkräm/-soppa Risifrutti o.d Frukt/fruktpuré Smörgås Annat Får Ditt barn kex/ kakor/glass/snacks eller liknande? Antal gånger/v Många mellanmål innehåller tyvärr mycket socker. Det är viktigt att inte vänja barn vid söt smak. Ett bra mellanmål består av mjölk, bröd/flingor/gröt med frukt/fruktpuré och gärna någon grönsak. Se s 8-9 & 33. 4. Godis Äter Ditt barn godis? Antal gånger/ v Uppmuntra till att vänta med godis så länge det går och då hålla fast vid lördagsgodis! Se s 3, 9 & 24, men uppmuntra gärna föräldrarna att läsa hela broschyren. Råden där är enkla och pålitliga.

Bilaga 1b Personnr: Namn: Förälder med vid besöket Mor Far Datum BVC-ssk/sign: Checklista och manual för HÄLSOSAMTAL på BVC vid 3 års kontrollen Syftet med denna checklista är att fokusera Hälsosamtalet kring de områden som är viktiga för att grundlägga bra matvanor och minska risk för övervikt. Barn behöver mat som innehåller mycket näring och energi, dock individuellt anpassad. En del barn äter de flesta måltider hemma, andra barn äter kanske fler måltider inom barnomsorgen. Vanorna i hemmet är de som barnen präglas mest av och därför är det viktigt att de är så bra som möjligt. Försök även fånga upp om det finns konflikter kring matsituationen. Sidhänvisningarna nedan är till SLV:s broschyr Mat för små barn från ett års ålder som delas ut till alla. Lämna även ut den förenklade broschyren Mat och rörelseglädje för barn från 3 års ålder som sammanfattar samtalet. 1. Måltidsordningen Vilka måltider äter Ditt barn en vanlig dag? Frukost Lunch Mellan mål Middag Frukost Lunch Middag/Kvällsmat Mellanmål Välling Antal Antal Denna måltidsordning är bra för hälsan, aptitregleringen och tänderna. Helheten är viktig. Varje typ av måltid är en pusselbit som tillsammans ger barnet den näring och energi som behövs. Frukost, lunch, middag och 2 mellanmål är en bra måltidsordning för många som minskar risken för småätande. Oftast behövs det vanliga mellanmålet på eftermiddagen. Gör föräldrarna uppmärksamma på att välling är som ett mindre mellanmål och behöver räknas med. Att äta frukost (även lite) är en bra vana för stora och små. Lagad mat mättar bättre till lunch eller middag än smörgåsmåltider som oftast ger mer energi och mättar sämre. Detta ökar risken för att utveckla övervikt. Se s 2-3, 12-13, 16, 18-19, 22-25 & s 33. Skiljer sig måltidsmönstret om barnet äter hemma eller i barnomsorgen? Ja Nej Om ja, hur? 2. Måltidsdrycker och törstsläckare Vad ger Du Ditt barn att dricka vid måltid? Vatten Mjölk Juice/ Nektar Saft/ läsk Annat Vad? Vad ger Du Ditt barn att dricka när det är törstigt? Vatten Mjölk Juice/ Nektar Saft/ läsk Annat Vad? Mjölk passar bäst till måltid. Vatten är absolut bästa törstsläckaren. Juice kan ibland användas som dryck till mellanmål. Alla övriga drycker (utom lightsaft/läsk) ger mycket energi och socker (även fruktjuice och nektar) och ökar därför risken för övervikt och karies. Lightsaft och lightläsk kan ge frätskador på tänderna om man dricker det för ofta. En viktig och hälsofrämjande åtgärd är att inte vänja barnet vid söta drycker! Se s 14 & 33. 3. Mellanmål Vad ger Du Ditt barn oftast till mellanmål? Mjölk/fil/naturell yoghurt Fruktyoghurt Välling/gröt O boy Bärkräm/-soppa Risifrutti o.d Frukt/fruktpuré Smörgås Annat Får Ditt barn kex/ kakor/glass/snacks eller liknande? Antal gånger/v Många mellanmål innehåller tyvärr mycket socker. Det är viktigt att inte vänja barn vid söt smak! Ett bra mellanmål består av mjölk, bröd/flingor/gröt, frukt och gärna någon grönsak. Oftast uppskattar barn att få grönsaker i hela bitar. Det är tillräckligt bra om barnet bara har några favoritgrönsaker och frukter. Det viktiga är att de vågar prova. En bit grönsak eller en frukt strax före maten kan dämpa kraftiga hungerskänslor hos de barn som lätt äter för fort och för stora portioner. Se s 8-9 & 33. Fortsätt på nästa sida

Bilaga 1b Personnr: Namn: Förälder med vid besöket Mor Far 4. Godis och socker Äter Ditt barn godis? Datum BVC-ssk/sign: Antal gånger/ vecka Betona vikten av att försöka hålla fast vid lördagsgodis även om enstaka undantag är ofrånkomligt. 1 hekto (100 gram) godis ger nästan lika mycket energi (kalorier) som en hel måltid. En vanlig tablettask väger 25 gram och sockerinnehållet motsvaras av cirka 8 sockerbitar. Det är idag väldigt lätt att få i sig mycket socker från många håll. Socker ger bara energi och ingen näring. Uppmuntra föräldern att titta på innehållsdeklarationer och jämföra. En del socker är ofrånkomligt och barn som är 3-6 år ska maximalt få i sig en sockermängd per dag som motsvaras av 10 13 sockerbitar. De flesta får i sig dubbelt så mycket. Se räkneexemplet på separat blad hur en bra respektive dålig dag kan se ut och diskutera med föräldern hur mycket socker barnet kan få i sig. Se s 3, 8-9, 15 & 24. 5. Fett Vilken sorts mjölk dricker Ditt barn? Standardmjölk Mellanmjölk Lätt- eller minimjölk Vilken typ av smörgåsmargarin äter Ditt barn? Bregott/smör Lättmargarin Annat Tillsätter du något extra fett i maten till Ditt barn? Ja Nej Varför? Fett är ett livsnödvändigt näringsämne både för barn och vuxna. Barn mellan 0-2 (3) år behöver en något större andel fett i maten än vuxna. Idag får vi i oss mycket dolt fett. Om barnet inte är magert, har dålig aptit eller någon sjukdom så behövs oftast inget extra fett efter 2 års ålder. Fetthalten är för det mesta tillräckligt hög i takt med att barnet äter som familjen i övrigt. Lättmjölk, lättmargarin eller andra produkter med nyckelhålsmärkning är bra val även för barn. Mjuka och flytande fetter ger de fettsyror som barn och vuxna behöver. Det är med fett precis som socker att det är lätt att få i sig för mycket. Se räkneexemplet på separat blad hur en bra respektive dålig dag kan se ut och diskutera hur mycket fett barnet kan få i sig. Är barnet normalviktigt eller följer sin kurva så behöver man inte ändra något. Se s 7 & 15. 6. Aktivitet & inaktivitet Hur mycket uppskattar Du att Ditt barn sitter still varje dag? (Räkna ej stillasittande vid vila, måltid eller liknande situationer). 30 minuter 1 timme 2 timmar 3 timmar eller mer I vilka sammanhang uppfattar Du att Ditt barn tycker det är roligt att röra på sig? Orsaker? Barnet kanske rör sig mer med vissa kompisar, i samband med särskilda aktiviteter eller andra sammanhang. Viktigt att uppmärksamma dessa situationer. Barn är gjorda för att röra sig och har en naturlig rörelseglädje. Vardagsmotionen är viktig och barn behöver få gå på egna ben så mycket som möjligt och slippa bli skjutsade till dagis/förskola eller andra aktiviteter. Uppmuntra föräldern att cykla eller gå tillsammans med sitt barn. TV, video och datorer hör till vårt vardagsliv. Det är viktigt att försöka begränsa de stillasittande aktiviteterna även för barn. Påtala därför att en begränsning av TV- och skärmtid så mycket som möjligt för de små barnen är viktig. Dessutom är det ofta så att man gärna vill äta något när man sitter still framför TV:n eller videon. Barn tar efter våra vanor antingen de är bra eller dåliga. Se s 18-19. Uppmuntra gärna föräldrarna att läsa hela broschyren från SLV:s broschyr. Råden där är enkla och pålitliga. Det svåra är att få till det i vardagen. Påpeka att många små åtgärder är det som på sikt bidrar till att Deras egna och barnets vanor blir hälsosamma. Ingen är perfekt det räcker långt att vara tillräckligt bra!

Bilaga 2 BARNHÄLSOVÅRDEN I SKARABORG 2005-05-25 Uppföljning av Hälsosamtalet primärprevention inom Barnhälsovården i Skaraborg Datum Tidaholm BVC Vara BVC Uppföljningen avser checklistan till Hälsosamtalet: 1,5 år 3 år Medverkande BVC-sjuksköterska/or: Synpunkter på checklistan: 1. Känns utformningen av checklistan bra? Ja Nej Vid nej, förslag till förändring: 2. Saknar Du något på checklistan? Vad? 3. Täcker checklistan in de frågeställningar som kan vara relevanta vid hälsosamtalen? Ja Nej Vid nej, vilka ytterligare frågeställningar behöver tas med? 4. Finns det några frågor i checklistan som det lätt blir missförstånd kring? I så fall vilka?

Bilaga 2 BARNHÄLSOVÅRDEN I SKARABORG 5. Har föräldrarna svårt att svara på vissa frågor? I så fall vilka? 2005-05-25 6. Finns det någon/några frågor du skulle vilja formulera om. Vilken/vilka? Motivera! 7. Har du själv formulerat om någon fråga? Varför? Hur är den formulerad? Synpunkter på informationsmaterialet: 1. Har du delat ut informationsmaterialet vid alla besök? Ja Nej Vid nej, vad var orsaken? 2. Har du fått några frågor eller synpunkter från föräldrarna på materialet? I så fall vilka? 3. Har du några egna synpunkter på det som du vill framföra? 4. Är det något du saknar när det gäller informationsmaterial generellt?

Bilaga 3 Utvärdering av metoden primärpreventiva hälsosamtal BVC Skaraborg, augusti 2005 Tacksamma om ni kan besvara nedanstående enkät. Räcker inte raderna så skriv gärna på baksidan. 1. Har Du tidigare erfarenhet av arbete med överviktiga barn? Ja Om ja, på vilket sätt? Nej 2. Har Du tidigare erfarenhet av arbete med överviktiga vuxna? Ja Om ja, på vilket sätt? Nej 3. Hur upplever Du användandet av checklistorna för att genomföra hälsosamtalet? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 4. Finns det tillfällen då checklistorna inte har kunnat användas? Ja Om nej, vad var orsaken? Nej

5. Har utformningen av frågorna varit till stöd för Dig i hälsosamtalet? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? 6. a) Är det skillnad i att använda checklistorna vid de olika åldrarna? Ja Om ja, på vilket sätt? Nej b) Är det skillnad i att använda checklistorna vid de olika besöken? Ja Om ja, på vilket sätt? Nej 7. Har checklistorna förändrat hälsosamtalets karaktär för Dig som BVC-sjuksköterska? Ja Om ja, på vilket sätt? Nej

8. Vad anser Du om att arbeta med ett strukturerat hälsosamtal som metod? Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 9. Har informationsmaterialet varit till stöd vid genomförandet av hälsosamtalet? Ja Om ja, på vilket sätt? Nej 10. Avsätter Du mer tid till 1,5 års besöket jämfört med tidigare? Ja Om ja, hur mycket? Nej 11. Avsätter Du mer tid till 3 års besöket jämfört med tidigare? Ja Om ja, hur mycket? Nej 12. Har Du något mer Du vill tillägga? TACK för Din medverkan! Eivor & Lena 2005-07-04

Bilaga 4 STATISTIK besök BVC under perioden 18/4 13/6 2005 1,5 år 3 år Antal kallade Statistikinsamling, Tidaholm BVC datum: Statistikinsamling, Vara BVC datum: Övriga kommentarer Antal genomförda besök Deltagande förälder Mor = Far = Mor = Far = Antal inskrivna barn Antal återbud Totalt 2005-05-24/LLJ-F

FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, 541 30 Skövde Tfn: 0500-47 85 94, Fax: 0500-47 85 98