VAD ÄR KVALITATIV METOD?

VAD ÄR KVALITATIV METOD? Paraplybegrepp Lång bakgrund, runt 1920-talet mer tydliga metoder Rötter i filosofi, antropologi, sociologi Syftar till att utforska och beskriva Vill hitta resultat som grundar sig i en komplex verklighet Hanterar annan data än statistik Textbaserad, ljudbaserad, visuell (bilder, film), ect. Hur många äpplen och päron äter personer som bor i Uppsala? ENKÄTUNDERSÖKNING Alla personer på stora torget får svara på hur många äpplen respektive päron de ätit under senaste 7 dagarna Siffror - statistik Deduktiv ansats RESULTAT Äpplen: Medelvärde 5.5 Päron: Medelvärde 0.0 INTERVJU Alla personer på stora torget får svara på vilka frukter de ätit under senaste 7 dagarna Svar på öppen fråga Induktiv ansats Vilka frukter äter personer som bor i Uppsala? ÄPPLEN INTERVJU Alla personer Känns på stora nyttigt torget får svara på vilka frukter de ätit Rekommenderad under senaste 7 dagarna av andra att äta det av hälsoskäl Svar på öppen fråga Induktiv ansats BANAN God smak Bra konsistens Vilka frukter äter personer som bor i Uppsala? RESULTAT Två kategorier: Äpplen Banan Vad motiverar personer som bor i Uppsala att konsumera frukt? RESULTAT Två kategorier: Äpplen Banan Vad motiverar personer som bor i Uppsala att konsumera frukt? INDUKTIV DEDUKTIV INDUKTIV DEDUKTIV Observation Teori GRUNDAT I INSAMLAT MATERIAL HÄRLEDS FRÅN TIDIGARE KUNSKAP OCH TEORIER Mönster Hypotes Vilka frukter äter personer som bor i Uppsala? Äter personer som bor i Uppsala äpplen eller päron? Hypotes Observation Teori Konfirmering

NÄR OCH VARFÖR FÖRDELAR Söka ny kunskap Sparsamt utforskat forskningsämne? Söka djupare kunskap Förklara tidigare forskningsfynd Generera hypoteser Förstå samband EXPLORATIV Personcentrerat och holistiskt Söker förståelse för personers upplevelser Stärker patientcentrerad vård Identifiera problemområden Väl passande för medverkan i forskning Ser personer som hela Reducerar inte ned till mätbara siffror Deltagare har möjlighet att yttra det som är viktigt för dem SYFTE SYFTE Söka förståelse av innebörd och mening - individers livsvärld Hur upplevs ett cancerbesked? Vad innebär det att leva med cancer? Beskriva variationer och samspel Vad driver personer att delta i ideellt arbete? Hur ser socialt samspel ut i ett onlineforum? Begrepps- och teoriutveckling Hur ser livsprocessen ut under en graviditet? Vilka komponenter innefattas i begreppet peer support? Söka förståelse av innebörd och mening - individers livsvärld Hur upplevs ett cancerbesked? Vad innebär det att leva med cancer? SYFTET VAR ATT UTFORSKA Beskriva variationer och samspel Vad driver personer att delta i ideellt arbete? Hur ser socialt samspel ut i ett onlineforum? Begrepps- och teoriutveckling Hur ser livsprocessen ut under en graviditet? Vilka komponenter innefattas i begreppet peer support? FRÅGESTÄLLNINGAR DJUP OCH BREDD Hur upplevs Vad innebär Hur sker Vad betyder Mycket information från få Informationsrikedom eftersträvas Mer eller mindre tolkande Grävande eller överblickande Storlek på urvalsgruppen Vanligt att inte välja för stort urval Syftar ofta att utforska variationer

KVANTITATIV KVALITATIV KVANTITATIV KVALITATIV FÖRHÅLLANDET TILL FORSKAREN KUNSKAPS- FÖRVÄRANDE FRÅGE- STÄLLNINGAR Påverkar ej data från deltagaren Objektiv forskning utan inverkan från forskaren är möjlig Mestadels deduktion Hur mycket Hur många Statistisk skillnad Korrelation Prediktion Ofrånkomligt att forskaren inte påverkar deltagaren och vise versa Objektiv forskning utan inverkan från forskaren är inte möjlig Induktion och/eller deduktion under flera steg i processen Vad Hur Varför På vilket sätt SAMMANHANG (KONTEXT) FORSKNINGS- INSTRUMENT URVAL Kontextuella faktorer ofta eliminerade i experimentella studier Validerade instrument, fysiska mått/skattningsskalor Representativt sample Eventuellt förutbestämd storlek Ofta större sample Siffror Sammanhanget viktigt för förståelsen Äger rum i naturliga miljöer Forskaren är det primära instrumentet Syfte att avspegla mångfald Kan avgöras av datamättnad Ofta mindre sample Ord, text Bilder, film ANSATS Studiedesign bestäms i förväg Fokus på objektiv mätning Studiedesign kan vara flexibel Fokus på subjektiv mening, förståelse ANALYS Statistiska beräkningar Analysenheter är variabler Sker ofta efter datainsamlingen Icke-statistisk analys Analysenheterna är fria Kan ske samtidigt som datainsamling GEMENSAMMA NÄMNARE SAMPLE OCH REKRYTERING Systematiska forskningsprocesser Syftar till att öka kunskap kring fenomen Val av metod centralt Rekrytering Datainsamling Analys Saklig argumentation Ställningstaganden och slutsatser Vad är av intresse i kvalitativ studie? Representativitet från olika delar av populationen, variationsbredd Vill utforska erfarenheter av personer Lika intressant även om en person upplever något som avviker/sticker ut STRATEGISKT URVAL KONSEKUTIVT URVAL Tillfråga utvalda individer Särskilda subgrupper Särskilda erfarenheter Särskilda egenskaper Fördelar Maximal variation i sample Olika typer av individer representeras Nackdelar Kräver viss insikt i populationen Tillfråga alla i rad Alla som uppfyller inklusionskriterierna tillfrågas Fördelar Speglar samtliga i populationen under viss tid Kräver ingen insyn i populationen Nackdelar Ingen hänsyn tas till variation

BEKVÄMLIGHETSURVAL SNÖBOLLSURVAL Tillfråga alla som av bekvämlighet är tillgängliga Forskarens situation och möjligheter styr Hittar personer som är lätta att hitta Fördelar Kan vara ett lätt sätt att rekrytera Nackdelar Ingen hänsyn tas till variation Kan vara känsligt för förändringar över tid Deltagare tillfrågas om andra att tillfråga Utnyttjar socialt nätverk hos forskningspersoner Fördelar Kan vara passande i mindre avgränsade grupper Möjligt att variation uppnås Nackdelar Ingen kontroll från forskarens sida Vilar på sociala nätverk Kan innebära påfrestning för studiedeltagare MÄTTNAD INTERVJUER Definierat som situationen då ingen ny datainsamling genererar nya resultat Härleds från resonemanget att det är rikedom och detaljrikedom i data som styr datainsamlingen Ett omdiskuterat begrepp - finns mättnad? Vissa hävdar att varje människa är unik, hur kan vi då uppnå mättnad? Strukturerad Samma frågor ställs till alla i samma ordning Svar möjligt att kategorisera i specifik kategori Semistrukturerad Intervjuguide för att leda intervjun Kan använda såväl öppna som slutna frågor Frågor ställs inte i någon särskild ordning Ostrukturerad/öppen/djup Ofta en inledande bred fråga - grand tour Svaren får i största mån vägleda intervjun INTERVJUER INTERVJUER Individuella intervjuer En person intervjuas Gemensam intervju Två personer som har någon koppling intervjuas, tex de i en parrelation Fokusgrupper En grupp med personer diskuterar ett ämne Attityder, sociala normer, kunskap, osv. Svårigheten att ställa öppna frågor Lätt att leda in på dina egna tankar Risk att färga den du intervjuar Våga vara tyst Tystnad är inte farligt Kan locka till vidare utveckling Respektera och bekräfta Allt som sägs är tillåtet!

OBSERVATIONER DOKUMENT Kontext för observatören Naturlig miljö för det som studeras Labb-miljö Nivå av deltagande Deltagande - samspelar med det som observeras Icke- deltagande - begränsad interaktion Nivå av öppenhet Observerar öppet eller i det dolda Data Fältanteckningar, ev i kombination med andra insamlingsmetoder Syftar till att beskriva text som redan skrivits Många olika typer av dokument Brev/e-post Chat/forum Dagböcker Journalanteckningar Webbsidor/Informationsbroschyrer osv AUDIOVISUELLT ANALYS Dokumentera genom insamling av annat material än text Insamlas med ett tekniskt hjälpmedel Fotografier Video Ljud En stor variation av analysmetoder är tillgängliga Tolkande eller beskrivande Forskningsfrågan styr val av metod Handlar i stort om att hitta mönster och djup Kategorier eller teman Begrepp Modeller, teorier ANALYS DEN KVALITATIVA PROCESSEN Kodning Enheter som korresponderar till forskningsfrågan identifieras och eventuellt sätts en etikett på det Kategorisering Koder struktureras i grupper som representerar olika aspekter Datainsamling och analys ofta parallellt Ett sätt för forskaren att bli bekant med forskningsfrågan Induktion och deduktion kan kombineras Kan vara tidskrävande Öppenhet är nödvändigt Flexibilitet under hela processen - öppen för nya fynd

ETNOGRAFI ETNOGRAFI Bakgrund Antropologi Syftar till att utforska kulturer och sociala strukturer, processer, mönster Forskaren befinner sig i miljön som utforskas Forskarens delaktighet Dold eller öppen Data av olika karaktärer Fältanteckningar Intervjuer Observationer Mixad metod och kvantitativa inslag Kan vara betydelsefulla för att förstå Forskaren befinner sig lång tid i miljön Datainsamling kan pågå över ett års tid ETNOGRAFI FENOMENOLOGI Data analyseras i en kreativ process Olika typer av data sammanställs Matriser med kategorier Processer ritas upp Leder till narrativ, sammanfattningar av resultatet Bakgrund Filosofi Syftar till att beskriva människors upplevelse av ett specifikt fenomen Utgångspunkt i personers livsvärld Fenomen som begrepp Avgränsning till något särskilt Vad gör att vi uppfattar något som något? FENOMENOLOGI GROUNDED THEORY Essensen Oföränderliga i fenomenet, vad som gör fenomenet till vad det är, sakens väsen Reduktion Identifiera fenomenets essenser Tolkande Stegvis analysprocess Teman, temakluster, summerande tabeller, master themes Analysen syftar till att penetrera till en djupare abstraktionsnivå Konstituenter - Beståndsdelar av fenomenets essentiella innebörd Bakgrund Sociologi Syftar till att beskriva processer Formulera en teori som tydligt visar ett fenomen, tex människors tankar, upplevelser, beteenden under en viss tidsperiod så som sjukdom Datainsamling genom olika metoder Memos - anteckningar för forskaren

GROUNDED THEORY INNEHÅLLSANALYS Öppen induktiv forskningsfråga Teorin ska bygga på insamlat material Stegvis analys Öppen kodning - identifiera koder som kategoriseras Axial kodning - hitta samband mellan kategorier Core kategori identifieras som mest betydelsefull Simultan analys och datainsamling Forskaren utvecklar sin teori samtidigt som data insamlas Teorin testas, mättnad eftersträvas Paraplybegrepp som både inkluderar kvantitativa och kvalitativa metoder Deskriptiva metoder Övergripande syftar det till att utforska och beskriva mönster och variationer Kan ha deduktiv eller induktiv ansats Innehållet i data styr analysen - induktiv Tidigare kunskap styr analysen - deduktiv INNEHÅLLSANALYS INNEHÅLLSANALYS Meningsbärande enheter identifieras En del av data som talar om ett särskilt innehåll, något som kan begränsas och avskiljas genom sitt sammanhang Meningsbärande enheter kodas En etikett sätts eventuellt på enheten Kategorisering Meningsbärande enheter/koder struktureras in i kategorier eller tema som är samlingar som handlar om något särskilt, gemensamt innehåll UNIT OF ANALYSIS MENINGSBÄRANDE ENHET KODNING KATEGORISERING TEMATISERING Nivå av abstraktion Manifest innehåll - det uppenbara Latent innehåll - det underliggande Forskning om människors upplevelser Kan vara svårt att få in i manifesta kategorier Kan även inkludera analys av dokument Möjliggör kvantifiering av kvalitativ data MIXAD METOD Kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder Övergripande används det till att stärka studien genom respektive metods styrkor Olika sätt att mixa Kan börja induktivt med kvalitativ metod för att identifiera problem och hitta hypoteser som sedan testas kvantitativt Kan börja deduktivt med kvantitativ metod för att kartlägga förekomster och associationer för att sedan utforska djupare med kvalitativ metod tommy.carlsson@kbh.uu.se