Bromall: Vindlast på bro

Relevanta dokument
Bromall: Tvärkraft. Innehåll. Bestämning av tvärkraft. Rev: A EN : 2004 EN : 2005

Bromall: Sättningsberäkningar

Bromall: Minimiarmering

Bromall: Utmattning av järnvägsbro

Bromall: Prägling och spjälkning

Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.

Bromall: Centrifugal- och sidokraft järnvägsbro


Eurokod laster. Eurocode Software AB

Bromall: Bottenplatta - Plattgrundläggning

Bromall: Kontroll av sprickbredd

Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem


Projekteringsanvisning

Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet

Martinsons gång- och cykelbro av fackverkstyp Produktfamilj: MGC-FV Teknisk Specifikation Överbyggnad

Bromall: Bottenplatta - Pålgrundläggning

Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2

Modellfamilj: Martinsons småvägsbro, tvärspänd platta Teknisk Specifikation Överbyggnad. Version: 1.0 Ändrat:

Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/AC:2010

caeec101 Lastnedräkning Användarmanual Eurocode Software AB Detta program kombinerar laster enligt SS EN Rev: C

DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)

Bromallar Eurocode. Bromall: Omlottskarvning. Innehåll. Minimimått vid omlottskarvning av armeringsstänger samt beräkning av skarvlängd.

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Geokonstruktion, BYGC13 7,5 hp Omtentamen

Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter

SVENSK STANDARD SS-EN :2005 Fastställd/Approved:

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Bestämning av hängarkrafter i några av hängarna på Höga Kusten-bron

p + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):

Repetitionsprov på algebra, p-q-formeln samt andragradsfunktioner

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

Brotyper. Olika brotyper används till olika saker. De brotyper vi går igenom är: Balkbro Bågbro Hängbro Snedkabelbro

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00

Lösningar/svar till tentamen i MTM119/052 Hydromekanik Datum:

Motivet finns att beställa i följande storlekar

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Teknikprojekt. Broar. Mer ku rius VT-16

1. Ett material har dragprovkurva enligt figuren.

HÖGMASTER. Utförande. Tillbehör

LBT BROBYGGNAD

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

p + ρv ρgz = konst. Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt): Om hastigheten ökar minskar trycket, och vice versa.

Karlstads universitet 1(7) Byggteknik

Bankeberg, Vikingstad

Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng.

Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 2/TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 2009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen)

Geokonstruktion, BYGC13 7,5 hp Tentamen

Kapitel 3. Standardatmosfären

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

KONSEKVENSBESKRIVNING GÅNG- OCH CYKELBRO. Östersunds centralstation, Fastigheten Söder 1:16, Östersund. Datum

2. Vad innebär termodynamikens första lag? (2p)

PM Bussdepå - Gasutsläpp. Simulering av metanutsläpp Verkstad. 1. Förutsättningar

Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!

Belastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Övningar - Andragradsekvationer


Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) Vi betraktar triangeln ABC där A=(1,0,3), B=(2,1,4 ), C=(3, 2,4).

Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:

Väg 800 broar över Lillälven och flottningskanal till Kaplantjärnen i Torsång

Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)

Diagnostiskt prov i mätteknik/luftbehandling inför kursen Injustering av luftflöden

CFD Vindstudie RegionCity

1a) Vad betyder den engelska [ ] Krypning [x] Konsol termen cantilever? [ ] Kabel [ ] Schaktning [ ] Utmattning [ ] Tät spont


1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.

Tentamen i Mekanik Statik

TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl

SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)

Naturvårdsverkets författningssamling

Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokod baserad på väggar och olika taktyper

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Lipschitz-kontinuitet

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om eurokoder

Praktiskt användande av Eurokoder för konstruktörer

2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.

MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

Rivning av betongblock stelkroppssimulering, överslagsberäkningar och diskussion

BYGGNADSKONSTRUKTION IV

n1 t2 t3 e ,9 n1 +1,9 +1,9 e2 40 T1 (T1) +1,9 +1,9

Stabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie

Vilunda 18:1. Trafikbullerutredning. Planerade bostäder uppfyller riktvärden för trafikbuller utomhus.

Bullerkartläggning av Örebro kommun

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

LÖSNING

FÖRSTUDIE OM SAMORDNINGSVINSTER MED ATT KOMBINERA VINDKRAFT OCH EN FAST FÖRBINDELSE Vasa, 28 October 2009

Där a = (1, 2,0), b = (1, 1,2) och c = (0,3, 1) Problem 10. Vilket är det enda värdet hos x för vilket det finns a och b så att

Lösningar/svar till tentamen i F0031T Hydromekanik Datum:

Transkript:

Vindkrafter som verkar på brokonstruktioner och trafik på bro. Rev: A EN 1991-1-4: 2005 TK Bro: 2009-7 VVFS 2009: 19 Innehåll 1 ÖVERBYGGNAD 2 2 UNDERBYGGNAD 4

Sida 2 av 6 Förutsättningar/Begränsningar Modellen som används i dokumentet är en förenklad metod enligt EN1991-1-4 avsnitt 8.3.2 8.3.4. Denna modell gäller för broar där det är fastställt att en beräkning av den dynamiska responsen inte är nödvändig (normalt behövs det inte för broar med spännvidder < 40m [EN 1991-1-4 avsnitt 8.2 anmärkning 3]). Gäller ej för bågbroar, snedkabelbroar, hängbroar, broar med tak samt öppningsbara broar [TK-Bro B.3.4.6.1]. VVFS 2009: 19 1 ÖVERBYGGNAD 1.1 Vindkraft Fw,x i x-riktningen (tvärs bron) utan trafik Vindkraft på bärverk eller bärverksdel:,௫ ܣ ܥ ଶ ݒ ߩ 2 = 1,௫ ௪ ܨ F w,x vindkraft i x-riktningen ρ luftens densitet, vanligtvis är ρ = 1,25kg/m 3 v b referensvindhastighet beror på geografiskt läge, se VVFS 2009:19 bilaga 4.,௫ formfaktor för kraft = ܥ c e är exponeringsfaktorn enligt EN 1991-1-4 ekv. 4.9: (ݖ) = (௭) För att kunna bestämma c e behöver området där bron är belägen kategoriseras enligt vilken terrängtyp (0 - IV), se Tabell 1. Höjden h ovan mark/vatten för bärverk/bärverksdel behöver också vara känd. Tabell 1. Tabell för terrängtyper [EN 1991-1-4 Tabell 4.1] Terrängtyp k r z 0 z min 0 Havs eller kustområde exponerat för öppet hav 0,16 0,003 2 I Sjö eller plant och horisontellt område med försumbar vegetation 0,17 0,01 2 och utan hinder II Område med låg vegetation som gräs och enstaka hinder (träd, 0,19 0,05 4 byggnad) med minsta inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd. III Område täckt med vegetation eller byggnader eller med enstaka 0,22 0,3 8 hinder med största inbördes avstånd lika med 20 gånger hindrets höjd (t.ex. byar, förorter och skogsmask). IV Område där minst 15 % av arean är bebyggd och där byggnadernas medelhöjd är > 15 m. 0,24 1,0 16

Sida 3 av 6 q p är det karakteristiska hastighetstrycket och kan hämtas från VVFS 2009:19 bilaga 4 tabell 4.2 för rätt referenshastighet v b och höjd h. ଶ ݒ ߩ ଶ = ଵ ݍ,௫ = ௫, (EN 1991-1-4 ekv. 8.1),௫ = 1,3 är på säkra sidan, se anmärkning 2 8.3.1.(1) i EN 1991-1-4. Vid kombination med trafiklast får kurva b i figur 8.3 användas vilket ger ௫, = 1,0. A ref,x bärdelens referensarea utsatt för vindkraften. 1.2 Vindkraft Fw,x i x-riktningen (tvärs bron) med trafik För vindkraft tvärs bron med samtidig verkande väg- eller tågtrafik bör referensvindhastighetens grundvärde v b,0 begränsas till: [EN 1991-1-4 avsnitt 8.1: 4) och 5)] ݎݐä ݒݎö ݏ, = 23 ݒ ݎݐå ݐݎö ݏ 25 Referensvindhastigheten v b kan beräknas EN 1991-1-4 avsnitt 4.2 (2) och beror på, ݒ ௦௦ = ݒ c dir riktningsfaktor, c dir = 1,0 [EN 1991-1-4 avsnitt 4.2 anmärkning 2] c season årstidsfaktor, c season = 1,0 [EN 1991-1-4 avsnitt 4.2 anmärkning 3] Trafikhöjden antas vara konstant över hela brolängden och är olika om det gäller väg- eller järnvägstrafik. Trafiken kommer utöka referensarean ܣ,௫ från fallet utan trafik med ܮ ௧. [EN 1991-1-4 avsnitt 8.3.1 5)] ݎݐä ݒݎä öݒݎ ݒ ö 2 ௧ = ݎݐå ݐݎö ܭÖ ݎ ݒ ö 4 Den totala vindkraften beräknas med samma ekvation som utan trafik, fast med nytt värde på ܣ,௫ och om vindhastigheten förändrats uppdateras värdena på v b 2 och C.,௫ ܣ ܥ ଶ ݒ ߩ 2 = 1,௫(௧) ௪ ܨ 1.3 Vindkraft Fw,z i z-riktningen (ovan/under bron) Den vertikala vindkraften F w,z beräknas enligt samma ekvation som F w,x.,௭ ܣ ܥ ଶ ݒ ߩ 2 = 1,௭ ௪ ܨ Inverkan av denna kraft är av betydelse endast om den är av samma storleksordning som egentyngden. Anmärkning 2 enligt EN 1991-1-4 avsnitt 8.3.3. Detta betyder att för lätta brokonstruktioner kan det vara nödvändigt att utföra beräkningarna men för normala betongbroar kan denna kraft försummas.

Sida 4 av 6 c f,z = ±0,9 om inga andra värden angivits [Anm. 1 EN 1991-1-4 avsnitt 8.3.3] ܣ,௭ = ܮ Den relativa arean är brobredd multiplicerat med längden på bron F w,z är den vertikala vindkraften på bron, kan vara både uppåt- och nedåtriktad. Där värden på ρ, v b och c e är samma värden som för fallet med F w,x. 2 UNDERBYGGNAD 2.1 Rektangulärt brostöd Vindkrafter för rektangulära bropelare beräknas enligt EN 1991-1-4 avsnitt 7.6. Formfaktor c f för vindkraft för regelbundet polygonformat brostöd. =, ߖ ߖ ఒ c f,0 formfaktor för kraft för ett rektangulärt skarpkantigt tvärsnitt enligt figur 7.23 EN 1991-1-4. Ψ r reduktionsfaktor för kvadratiska tvärsnitt med avrundade hörn. Figur 7.24 EN 1991-1- 4. Ψ λ reduktionsfaktor med hänsyn till strömning över bärverksdelens ändar enligt avsnitt 7.13 EN 1991-1-4. 2.2 Regelbundet polygonformat brostöd Vindkrafter för regelbundna polygonformade bropelare beräknas enligt EN 1991-1-4 avsnitt 7.8. Formfaktor c f för vindkraft för regelbundet polygonformat brostöd. =, ߖ ఒ c f,0 Ψ λ formfaktor för kraft för ett regelbundet polygonformat brostöd enligt tabell 7.11 i EN 1991-1-4. reduktionsfaktor med hänsyn till strömning över bärverksdelens ändar enligt avsnitt 7.13 EN 1991-1-4. 2.3 Cirkulärt brostöd Vindkrafter för cirkulära bropelare beräknas enligt EN 1991-1-4 avsnitt 7.9.2. Formfaktor c f för vindkraft för regelbundet polygonformat brostöd. =, ߖ ఒ c f,0 formfaktor för kraft för ett rektangulärt skarpkantigt tvärsnitt enligt figur 7.28 EN 1991-1-4.

Sida 5 av 6 Ψ λ reduktionsfaktor med hänsyn till strömning över bärverksdelens ändar enligt avsnitt 7.13 EN 1991-1-4.

Sida 6 av 6 Ändringshistorik Version Namn Datum Anm Rev A Per-Johan Kindlund 2011-10-20 Första version Granskad av Version Namn Företag Datum