SVENSK STANDARD SS-EN :2005 Fastställd/Approved:

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-EN :2005 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: (Korrigerad version /Corrected version, Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; ; Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-4: Allmänna laster Vindlast Eurocode 1: Actions on structures Part 1-4: General actions Wind actions SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

2 Hitta rätt produkt och ett leveranssätt som passar dig Standarder Genom att följa gällande standard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Många standarder ingår dessutom ofta i paket. Tjänster Abonnemang är tjänsten där vi uppdaterar dig med aktuella standarder när förändringar sker på dem du valt att abonnera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-nav är vår online-tjänst som ger dig och dina kollegor tillgång till standarder ni valt att abonnera på dygnet runt. Med e-nav kan samma standard användas av flera personer samtidigt. Leveranssätt Du väljer hur du vill ha dina standarder levererade. Vi kan erbjuda dig dem på papper och som pdf. Andra produkter Vi har böcker som underlättar arbetet att följa en standard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur standarder ska följas och vilka fördelar den ger dig i ditt arbete. Vi tar fram många egna publikationer och fungerar även som återförsäljare. Det gör att du hos oss kan hitta över 500 unika titlar. Vi har även tekniska rapporter, specifikationer och workshop agreement. Matriser är en översikt på standarder och handböcker som bör läsas tillsammans. De finns på sis.se och ger dig en bra bild över hur olika produkter hör ihop. Standardiseringsprojekt Du kan påverka innehållet i framtida standarder genom att delta i någon av SIS ca 400 Tekniska Kommittéer. Find the right product and the type of delivery that suits you Standards By complying with current standards, you can make your work more efficient and ensure reliability. Also, several of the standards are often supplied in packages. Services Subscription is the service that keeps you up to date with current standards when changes occur in the ones you have chosen to subscribe to. This ensures that you are always working with the right edition. e-nav is our online service that gives you and your colleagues access to the standards you subscribe to 24 hours a day. With e-nav, the same standards can be used by several people at once. Type of delivery You choose how you want your standards delivered. We can supply them both on paper and as PDF files. Other products We have books that facilitate standards compliance. They make it easier to understand how compliance works and how this benefits you in your operation. We produce many publications of our own, and also act as retailers. This means that we have more than 500 unique titles for you to choose from. We also have technical reports, specifications and workshop agreements. Matrices, listed at sis.se, provide an overview of which publications belong together. Standardisation project You can influence the content of future standards by taking part in one or other of SIS s 400 or so Technical Committees.

3 Standarden EN :2005 gäller som svensk standard. Europastandarden fastställdes som SS-EN och ges nu ut också i svensk språkversion. Nationellt förord Eurokoderna innehåller metoder för att verifiera byggnadsverks och enskilda byggnadsverksdelars bärförmåga, stadga och beständighet samt deras funktionsduglighet då de utsätts för brand. De innehåller ett antal parametrar där det enskilda landet får välja s.k. nationellt valda parametrar (Nationally Determined Parameter), NDP. Det innebär att ländernas föreskrivande myndigheter i sin författning anger vad man väljer. För att underlätta användningen av Eurokoderna nationellt och ge den eftersträvade transparensen för de internationellt verkande företagen, har man kommit överens om att de nationellt valda parametrarna ska återges i en informativ bilaga till respektive nationellt implementerade Eurokod. Föreliggande standard innehåller den informativa nationella bilagan NA, men där återges inte valen utan ges enbart hänvisningar till föreskrifterna innehållande dessa. På SIS hemsida, antingen via eller mer direkt ges en fyllig information om Eurokoderna. Nyheter annonseras i det elektroniska nyhetsbladet SIS EurokodNytt, som är gratis och beställs på adressen eurokoder@sis.se. Samma e-postadress kan användas för frågor om Eurokodernas tillämpning. I denna rättade version 3 har följande ändringar gjorts/ In this corrected version 3 the following has been changed Sida 60, 7.5 (3) har omformulerats Page 60, 7.5 (3) has been reformulated Tidigare rättningar (1 och 2) se nästa sida. Previous corrections (1 and 2) see next page. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by!the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), tel Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. SIS Förlag AB, SE Stockholm, Sweden. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Internet:

4 Rättningar Corrections Den korrigerade version innehåller följande ändring: Sid 61, punkt 7.4 (1) "ANM. För bröstningar och bullerskärmar, se kapitel 8." är utbytt mot "ANM. För bröstningar och bullerskärmar på broar, se kapitel 8." The corrected version contains the following corrections: Page 61, 7.4 (1) " För bröstningar och bullerskärmar, se kapitel 8." is replaced by " ANM. För bröstningar och bullerskärmar på broar, se kapitel 8." Den korrigerade version innehåller följande ändring: The corrected version contains the following corrections:

5 EUROPASTANDARD EUROPEAN STANDARD NORME EUROPÉENNE EUROPÄISCHE NORM EN April 2005 ICS Ersätter ENV :1995 Svensk version Eurokod 1: Laster på bärverk Del 1-4: Allmänna laster Vindlast Eurocode 1: Actions sur les structures Partie 1-4: Actions générales Actions du vent Eurocode 1: Actions on structures Part 1-4: General actions Wind actions Eurocode 1: Einwirkungen auf Tragwerke Teil 1-4: Algemeine Einwirkungen Windlasten Denna standard är den officiella svenska versionen av EN :2005. För översättningen svarar SIS. Denna Europastandard antogs av CEN den 4 juni CEN-medlemmarna är förpliktade att följa fordringarna i CEN/CENELECs interna bestämmelser som anger på vilka villkor denna Europastandard i oförändrat skick skall ges status som nationell standard. Aktuella förteckningar och bibliografiska referenser rörande sådana nationella standarder kan på begäran erhållas från CENs centralsekretariat eller från någon av CENs medlemmar. Denna Europastandard finns i tre officiella versioner (engelsk, fransk och tysk). En version på något annat språk, översatt under ansvar av en CENmedlem till sitt eget språk och anmäld till CENs centralsekretariat, har samma status som de officiella versionerna. CENs medlemmar är de nationella standardiseringsorganen i Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. CEN European Committee for Standardization Comité Européen de Normalisation Europäisches Komitee für Normung Management Centre: rue de Stassart 36, B-1050 BRUSSELS 2005 CEN All rights of exploitation in any form and by any means reserved worldwide for CEN national Members Ref. Nr. EN :2005 Sv

6 Innehåll Förord Allmänt Omfattning Normativa hänvisningar Förutsättningar Skillnader mellan principer och råd Dimensionering genom provning och mätning Definitioner Beteckningar Dimensioneringssituationer Modellering av vindlast Vindlastens karaktär Beskrivning av vindlast Klassificering av vindlast Karakteristiska värden Modeller Vindhastighet och hastighetstryck Beräkningsförutsättningar Grundvärden Medelvindhastighet Höjdberoende Terrängens råhet Topografi Stora och avsevärt högre, närbelägna byggnader Tätt placerade byggnader och hinder Vindturbulens Karakteristiskt hastighetstryck Vindlast Allmänt Vindlast på ytor Vindkrafter Bärverksfaktor c s c d Allmänt Bestämning av cscd Detaljerad metod Bärverksfaktor c s c d Utvärdering av brukbarhet Formfaktorer Allmänt Bestämning av formfaktorer Excentriskt och gynnsamt verkande tryck och krafter Inverkan av is och snö Formfaktorer för byggnader Allmänt Vertikala väggar på byggnader med rektangulär planform Plana tak Pulpettak Sadel- och motfallstak Sida 2

7 7.2.6 Valmade tak Multipeltak Bågtak och kupoler Invändig vindlast Vindlast på väggar och tak med fler än ett skikt Fristående skärmtak Fristående väggar, bröstningar, staket och skärmar Fristående väggar och bröstningar Läfaktor för väggar och staket Skärmar Friktionskoefficienter Bärverksdelar med rektangulärt tvärsnitt Bärverksdelar med skarpkantade tvärsnitt Bärverksdelar med tvärsnitt i form av en regelbunden polygon Cirkulära cylindrar Formfaktor för utvändig vindlast Formfaktor för kraft Formfaktorer för kraft för vertikala cylindrar i rad Klot Fackverk och byggnadsställningar Flaggor Effektiv slankhet, och reduktionsfaktorn Vindlast på broar Allmänt Val av metod för beräkning av dynamisk respons Formfaktorer för kraft Formfaktorer för kraft i x-riktningen (generell metod) Krafter i x-riktningen förenklad metod Vindkrafter mot överbyggnad i z-riktningen Vindkrafter mot överbyggnad i y-riktningen Brostöd Vindriktningar och dimensioneringssituationer Vindens inverkan på brostöd Bilaga A (informativ) Terrängens inverkan Bilaga B (informativ) Metod 1 för bestämning av bärverksfaktorn c s c d Bilaga C (informativ) Metod 2 för bestämning av bärverksfaktorn c s c d Bilaga D (informativ) c s c d -värden för olika typer av bärverk Bilaga E (informativ) Virvelavlösning och aeroelastisk instabilitet Bilaga F (informativ) Bärverkets dynamiska egenskaper Bilaga NA (informativ) Nationellt valda parametrar m.m Litteraturförteckning

8 Förord Detta dokument EN :2005 har utarbetats av den tekniska kommittén CEN/TC 250 "Structural Eurocodes". Sekretariatet hålls av BSI. Denna Europastandard ska ges status som nationell standard, antingen genom publicering av en identisk text eller genom ikraftsättning senast i oktober Motstridande nationella standarder ska upphävas senast i mars Enligt CEN/CENELECs interna bestämmelser ska följande länder fastställa denna Europastandard: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. Detta dokument ersätter ENV :1995. CEN/TC250 är ansvarig för alla Eurokoder. Bakgrund till Eurokodprogrammet EG-kommissionen antog 1975 ett arbetsprogram för byggområdet baserat på artikel 95 i Romfördraget. Programmets målsättning var att eliminera tekniska handelshinder och att harmonisera tekniska specifikationer. Inom detta arbetsprogram tog EG-kommissionen initiativet till att ta fram harmoniserade tekniska regler för dimensionering av byggnadsverk, som i ett första skede skulle vara ett alternativ till medlemsländernas regler och i ett senare skede skulle ersätta dessa. EG-kommissionen ledde under femton år genomförandet av Eurokodprogrammet med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna, vilket under 1980-talet ledde fram till den första generationen av europeiska beräkningsregler. År 1989 beslutade EG-kommissionen samt EGs och EFTAs medlemsländer, genom ett avtal 1 mellan EGkommissionen och CEN, att överföra utarbetandet och publiceringen av Eurokoderna till CEN genom ett antal mandat för att ge dem en framtida status som Europastandard (EN). Detta sammanlänkar de facto Eurokoderna med alla EG-direktiv och/eller kommissionsbeslut som berör Europastandarder (t. ex.. EGdirektiv 89/106/EEG gällande byggprodukter CPD och EG-direktiven 93/37/EG, 92/50/EEG och 89/440/EEG gällande offentlig upphandling samt motsvarande EFTA-direktiv initierade för att skapa den inre marknaden). Eurokodprogrammet omfattar följande standarder som vanligtvis består av ett antal delar: EN 1990:2002 EN 1991 EN 1992 EN 1993 EN 1994 Eurokod 0: Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurokod 1: Laster på bärverk Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 4: Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong 1 Överenskommelsen mellan EG-kommissionen och den europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) rörande arbetet med EUROKODERNA för dimensionering av byggnader och anläggningar (BC/CEN/03/89). 4

9 EN 1995 EN 1996 EN 1997 EN 1998 EN 1999 Eurokod 5: Dimensionering av träkonstruktioner Eurokod 6: Dimensionering av murverkskonstruktioner Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Eurokod 8: Dimensionering av konstruktioner med hänsyn till jordbävning Eurokod 9: Dimensionering av aluminiumkonstruktioner Eurokoderna beaktar de föreskrivande myndigheternas ansvar och har tillförsäkrat dem rätten att bestämma värden som berör myndighetsrelaterade säkerhetsfrågor på nationell nivå, i de fall dessa fortfarande varierar från land till land. Status och tillämpningsområde för Eurokoderna EGs och EFTAs medlemsländer är eniga om att Eurokoderna används som referensdokument med följande ändamål: som ett sätt att påvisa att byggnader och anläggningar uppfyller de väsentliga kraven i EGs direktiv 89/106/EEG, i synnerhet det väsentliga kravet nr. 1 bärförmåga, stadga och beständighet och det väsentliga kravet nr. 2 säkerhet i händelse av brand; som en grund för upprättande av kontrakt för byggande och tillhörande ingenjörstjänster; som ett underlag för att upprätta harmoniserade tekniska specifikationer för byggprodukter (EN och ETA). Vad gäller själva byggnadsverken har Eurokoderna en direkt anknytning till de tolkningsdokument 2 som hänvisas till i artikel 12 i CPD, trots att Eurokoderna är av annan natur än harmoniserade produktstandarder 3. Det är därför nödvändigt att de tekniska aspekter som framkommer vid arbetet med Eurokoderna blir beaktade på ett korrekt sätt av CENs tekniska kommittéer och/eller de arbetsgrupper inom EOTA som arbetar med produktstandarder så att dessa tekniska specifikationer blir förenliga med Eurokoderna. Eurokoderna innehåller gemensamma regler för allmänt bruk för dimensionering av bärverk och byggkomponenter både av traditionell och innovativ karaktär. Mer ovanliga förhållanden när det gäller byggande eller dimensionering omfattas inte, utan i dessa fall erfordras särskilda expertutredningar. 2 3 Enligt artikel 3.3 i CPD, ska de väsentliga kraven (ER) ges ett konkret innehåll i tolkningsdokumenten för att skapa den nödvändiga länken mellan de väsentliga kraven och mandaten för harmoniserade EN och ETAG/ETA. Enligt artikel 12 i CPD ska tolkningsdokumenten: a) ange i konkreta termer de väsentliga kraven genom att harmonisera terminologin och den tekniska grundvalen och genom att ange klasser eller nivåer för varje krav där så behövs; b) anvisa metoder så att dessa klasser eller kravnivåer kan korreleras med de tekniska specifikationerna, t. ex. metoder för beräkning och verifiering, tekniska konstruktionsregler, etc.; c) fungera som underlag för utarbetandet av harmoniserade standarder och riktlinjer för europeiska tekniska godkännanden. Eurokoderna har de facto en liknande roll beträffande ER 1 och en del av ER 2. 5

10 Nationella standarder som fastställer Eurokoderna De nationella standarder som inför Eurokoderna innehåller hela den Eurokodtext (inklusive alla bilagor) som publiceras av CEN, och kan föregås av ett nationellt försättsblad och ett nationellt förord, och kan följas av en nationell bilaga. a) Den nationella bilagan får endast innehålla information om de parametrar som har lämnats öppna i Eurokoden för nationellt val. Dessa benämns nationellt valda parametrar och ska tillämpas vid dimensionering av byggnader och anläggningar i landet i fråga, dvs.: värden och/eller klasser där alternativ ges i Eurokoden, värden som ska tillämpas där endast en beteckning anges i Eurokoden, data som är specifika för landet (geografiska, klimatologiska, m.m.), t. ex. snölastkarta, vilken metod som ska tillämpas där alternativa metoder anges i Eurokoden. Den får också innehålla: beslut gällande tillämpningen av informativa bilagor, hänvisningar till icke motstridande kompletterande information som underlättar användningen av Eurokoden. Samband mellan Eurokoderna och harmoniserade tekniska specifikationer (EN och ETA) för produkter Det är nödvändigt att de harmoniserade tekniska specifikationerna för byggprodukter och de tekniska reglerna för byggnader 4 överensstämmer. Dessutom bör all information som medföljer CE-märkningen av byggprodukter och som hänvisar till Eurokoderna tydligt ange vilka nationellt valda parametrar som har använts. Tilläggsinformation specifik för EN EN ger vägledning för bestämning av vindlast vid dimensionering av byggnader och anläggningar. EN är avsedd att användas av byggherrar, beställare, projektörer, entreprenörer och behöriga myndigheter. EN är avsedd att användas tillsammans med SS-EN 1990, de andra delarna av EN 1991 och EN , vid dimensionering av bärverk. Nationell bilaga till SS-EN Denna standard innehåller alternativa metoder, värden och rekommendationer avseende klasser med anmärkningar som anger var nationella val kan behöva och får göras. Den nationella standard som inför EN bör därför innehålla en nationell bilaga som anger alla nationellt valda parametrar som ska tillämpas vid dimensionering av byggnader och anläggningar som ska uppföras i det aktuella landet. Nationella val i EN är tillåtna i: 1.1 (11) ANM (2) a) 4 Nationell fotnot: Här åsyftas Bilaga NA. se artikel 3.3 och artikel 12 i CPD, liksom avsnitten 4.2, 4.3.1, och 5.2 i tolkningsdokument 1. 6

11 4.1 (1) 4.2 (1)P ANM (2)P ANM 1, 2, 3 och (1) ANM 1 och (1) (2) (1) (1) (1) 4.4 (1) ANM (1) ANM 1 och (5) 6.1 (1) (1) ANM (1) (2) (1) (1) ANM (1) (2) ANM (1) (2) (3) ANM 1 och (1) (2) 7.6 (1) ANM (1) ANM (1) 7.10 (1) ANM (1) ANM (1) 7.13 (2) 8.1 (1) ANM 1 och (4) 8.1 (5) 8.2 (1) ANM (1) (2) (1) (1) ANM (1) (1) ANM 1 och 2 A.2 (1) E (1) E (1) ANM 1 och 2 E (3) E (1) ANM 1 E (2) ANM 1 5 Nationell fotnot: Värdet på luftens densitet anges även i E.1.3.3(1) ANM och E.1.5.3(2) ANM 1. 7

12 E (4) E (6) E.3 (2) 8

13 1 Allmänt 1.1 Omfattning (1) EN ger vägledning för bestämning av naturlig vindlast mot varje belastad yta som beaktas vid dimensioneringen av byggnader och anläggningar. Denna vägledning behandlar hela bärverket eller delar av bärverket samt element fästade vid bärverket, t.ex. komponenter, beklädnadselement och deras fästdon samt säkerhets- och bullerskärmar. (2) Denna del gäller för: byggnader och anläggningar vilkas höjd inte överstiger 200 m. Se även (11) broar där inget spann är längre än 200 m, under förutsättning att kriterierna för dynamisk respons är uppfyllda, se (11) och 8.2. (3) Denna del är avsedd att användas för att förutsäga karakteristisk vindlast mot landbaserade bärverk, deras komponenter och tillbehör. (4) Vissa aspekter som är nödvändiga vid bestämning av vindlast mot ett bärverk är beroende på byggnadens läge samt tillgängligheten och kvalitén på meteorologiska data, terrängtyp, etc. Dessa aspekter måste göras tillgängliga i den nationella bilagan och i bilaga A, genom nationella val. Förvalda värden och metoder ges i huvudtexten där den nationella bilagan inte ger någon information. (5) Bilaga A beskriver terrängtyperna och ger regler för hur hänsyn bör tas till höjdskillnader i terrängen inklusive deplacementshöjd, variationer i terrängens råhet samt till inverkan av landskapet och närbelägna byggnader. (6) Bilagorna B och C ger alternativa metoder för beräkning av bärverksfaktorn c s c d. (7) Bilaga D ger bärverksfaktorn c s c d för olika typer av bärverk. (8) Bilaga E ger regler för virvelavslösning och viss vägledning för andra aeroelastiska effekter. (9) Bilaga F ger dynamiska karakteristika för linjärelastiska bärverk. (10) Denna standard ger ingen vägledning för lokala termiska effekter på vindförhållandena, t. ex. kraftig arktisk termisk inversion eller trattverkan dvs. vindeffekter kring närbelägna byggnader, eller tornador. (11) Denna standard ger ingen vägledning om följande: vindlast på fackverksmaster med icke parallella ramstänger, vindlast på stagade master och stagade skorstenar, vridsvängningar, t. ex. höga byggnader med central kärna, svängningar i brobaneplatta på grund av transversell vindturbulens, snedkabelbroar och hängbroar, svängningar där fler än den lägsta svängningsmoden måste beaktas. ANM. 1 Den nationella bilagan kan ge kompletterande information. ANM. 2 För vindlast mot stagade master, stagade skorstenar och fackverksmaster med icke parallella ramstänger, se EN , bilaga A. ANM. 3 För vindlast mot belysningsstolpar, se EN 40. 9

14 1.2 Normativa hänvisningar Denna Europastandard inkorporerar genom daterade eller odaterade hänvisningar bestämmelser från andra nedan förtecknade publikationer. Dessa normativa hänvisningar anges på de platser i texten där bestämmelserna ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller senare publicerade tillägg, ändringar eller reviderade utgåvor vid användning av denna Europastandard endast när de har inkorporerats i denna genom tillägg, ändring eller reviderad utgåva. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan (med eventuella tillägg). EN 1990 Eurocode: Basis of structural design EN EN EN EN Eurocode 1: Actions on structures: Del 1-3: Snow loads Eurocode 1: Actions on structures: Del 1-6: Actions during execution Eurocode 1: Actions on structures: Del 2: Traffic loads on bridges Eurocode 3: Design of steel structures: Del 3-1: Masts and towers 1.3 Förutsättningar (1)P De allmänna antagandena i EN 1990, 1.3 gäller. 1.4 Skillnader mellan principer och råd (1)P Reglerna i EN 1990, 1.4 gäller. 1.5 Dimensionering genom provning och mätning (1) Som komplement till beräkning kan vindtunneltest och provning och/eller beprövade och noggrant utvärderade numeriska metoder, baserade på tillämpliga modeller av bärverk och naturlig vind, användas för att få information om last och respons. (2) Last, respons och terrängparametrar kan fastställas med hjälp av data från tillämpliga fullskalemätningar. ANM. Den nationella bilagan kan ge vägledning om dimensionering genom provning och mätning. 1.6 Definitioner Vid tillämpning av denna standard gäller definitionerna i ISO 2394, ISO 3898 och ISO 8930 samt följande definitioner. Dessutom gäller definitionerna i EN 1990, referensvindhastighetens grundvärde medelvindhastigheten under 10 minuter som under ett år överskrids med sannolikheten 2 %, oberoende av vindriktning, på höjden 10 m över omgivande plan, öppen terräng och med hänsyn tagen till inverkan av höjden över havsnivån (om så erfordras) referensvindhastighet referensvindhastighetens grundvärde modifierad med hänsyn till vindriktning och årstid (om så erfordras) medelvindhastighet referensvindhastigheten modifierad med hänsyn till terrängens råhet och topografin. 10

15 1.6.4 formfaktor formfaktorer för utvändig vindlast ger inverkan av vind på byggnaders yttre ytor; formfaktorer för invändig vindlast ger inverkan av vind på byggnaders inre ytor. Formfaktorerna för utvändig vindlast är uppdelade i lokala och globala faktorer. Lokala formfaktorer gäller för areor på 1 m 2 eller mindre, t. ex. vid dimensionering av små element eller fästdon; globala formfaktorer gäller för areor större än 10 m 2. Formfaktorer för nettotryck ger den resulterande inverkan av vind per ytenhet på ett bärverk, en bärverksdel eller en komponent formfaktor för kraft formfaktor för kraft ger total inverkan av vindlast på ett bärverk, en bärverksdel eller en komponent, inklusive friktion, om den inte uttryckligen är försummad faktor för bakgrundsrespons faktorn för bakgrundsresponsen beaktar reduktionen av det effektiva vindtrycket på grund av avtagande korrelation vid ökande belastningsyta faktor för resonansrespons faktorn för resonansresponsen beaktar inverkan av resonans mellan vindens turbulens och bärverkets egensvängningar. 1.7 Beteckningar (1) Vid tillämpning av denna standard gäller följande beteckningar. ANM. Beteckningarna är baserade på ISO 3898:1999. In denna del används beteckningen punkt som multiplikationstecken i matematiska samband. Denna beteckning är vald för att undvika sammanblandning med funktionssamband. (2) En generell lista över beteckningar finns i EN 1990, 1.6 och de beteckningar som ytterligare anges här nedan gäller speciellt för EN Versala latinska bokstäver f A A fr A ref B 2 C E F fr F j Area area som påverkas av vind Referensarea faktor för bakgrundsrespons vindlastfaktor för broar Elasticitetsmodul resulterande friktionskraft kraft på grund av virvelavlösning i punkt j på bärverket f Svensk fdtnot: Följande har lagts till vid översättningen till svenska: K a, K iv 11

16 F w H I v K K a K iv K rd K W K x L L d L e L j L u N N g R 2 Re R h, R b S Sc S L St W s W t vindlastens resultant effektiv topografisk höjd turbulensens intensitetsfaktor modfaktor; formparameter aerodynamisk dämpningsparameter interferensfaktor vid virvelavlösning reduktionsfaktor för bröstning korrelationsfaktor för längd Dimensionslös faktor spännvidd för en bro, karakteristisk turbulenslängd verklig horisontell släntlutning i lä effektiv släntlängd i lovart korrelationslängd verklig horisontell släntlängd i lovart antal lastcykler förorsakade av virvelavlösning antal lastcykler vid vindstötsrespons faktor för resonansrespons Reynolds tal aerodynamisk överföringsfunktion Vindlast Scrutons tal Dimensionslös spektraltäthet Strouhals tal tyngd av de bärande delar som bidrar till en skorstens styvhet en skorstens totala tyngd 12

17 Gemena latinska bokstäver g a G a IG B c alt c d c dir c e (z) c f c f,o c f,l c fr c lat c M c p c pe c pi c p,net c prob c r c o c s c season D E f L H h ave Faktor för gallopinginstabilitet kombinerad stabilitetsparameter vid gallopinginterferens Bredd på bärverk (längd på area vinkelrät mot vindriktningen om inget annat anges) höjdfaktor dynamisk faktor riktningsfaktor exponeringsfaktor formfaktor för kraft formfaktor för kraft mot bärverk eller bärverksdel med försumbar strömning över fri ände formfaktor för lyftkraft friktionskoefficient formfaktor för kraft vinkelrät mot vindriktningen momentkoefficient formfaktor för vindlast formfaktor för utvändig vindlast formfaktor för invändig vindlast formfaktor för nettovindlast sannolikhetsfaktor råhetsfaktor för terräng topografifaktor storleksfaktor årstidsfaktor längdmått (längd på area parallellt med vindriktningen om inget annat anges) Kraftens excentricitet eller kantavstånd dimensionslös frekvens bärverkets höjd, medelhöjd av flera byggnader g Nationell fotnot: Följande har lagts till vid översättningen till svenska: c pe, c pi, c p,net, k I. 13

18 h dis K k I k p k r k L M M 1 n i n 1,x n 1,y n 0 P q b q p R S T v CG v CIG v crit v div v m v b,0 v b W X x-riktning deplacementshöjd ekvivalent ytråhet turbulensfaktor spetsfaktor terrängfaktor vridstyvhet längd hos horisontellt bärverk massa per längdenhet ekvivalent massa per längdenhet bärverkets egenfrekvens i i-te moden lägsta egenfrekvens i vindriktningen lägsta egenfrekvens vinkelrät mot vindriktningen frekvens för ovaliserande svängningar sannolikhet för årligt överskridande referenshastighetstryck karakteristikt hastighetstryck radie faktor, koordinat genomsnittstid för referensvindhastigheten, plattjocklek den vindhastighet vid vilken galloping initieras kritisk vindhastighet för interferensgalloping kritisk vindhastighet för virvelavlösning vindhastighet för divergensinstabilitet Medelvindhastighet referensvindhastighetens grundvärde referensvindhastighet vindlast per ytenhet horisontellt avstånd från byggnad till åskrön horisontell riktning vinkelrät mot spännvidd 14

19 y- riktning horisontell riktning längs spännvidd y max maximal amplitud vinkelrät mot vindriktningen vid kritisk vindhastighet Z höjd över mark z ave z riktning medelhöjd vertikal riktning z 0 Råhetslängd z e, z i z g referenshöjd för utvändig resp. invändig vindlast avstånd från mark till betraktad bärverksdel z max maximal höjd z min z s minimal höjd referenshöjd för bestämning av bärverksfaktor Versala grekiska bokstäver lovartsidans lutning 1,x lägsta mod vid svängning i vindriktningen Gemena grekiska bokstäver G instabilitetsparameter vid galloping IG kombinerad instabilitetsparameter vid interferensgalloping logaritmiskt dekrement a logaritmiskt dekrement med hänsyn till aerodynamisk dämpning d logaritmiskt dekrement med hänsyn till speciell utrustning s 0 logaritmiskt dekrement med hänsyn till mekanisk dämpning koefficient bandviddsfaktor 1 frekvensfaktor variabel fyllnadsgrad, t. ex. andel hinder under fristående skärmtak slankhetstal 15