Olle Bywall & Paul Saad Examensarbete Karlstads Universitet
|
|
- Christer Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll, Bilaga 1 Lastberäkningar... 2 Egentyngd... 2 Nyttiglast... 2 Snölast... 3 Vindlast... 5 Väggdimensionering... 8 steg 1: Dimensionering från tak... 8 steg 2: Dimensionering från våning steg 3: Dimensionering från våning steg 4: Dimensionering från våning Steg 5: Dimensionering från våning
2 Lastberäkningar Här beräknas egentyngd av takkonstruktion och bjälklag, nyttiglast, snölast och vindlast Egentyngd Takkonstruktion antas vara uppstolpat ovanpå vindsbjälklag och uppbyggd enligt följande konstruktion: 73 mm massivträ + stolpar + papp + råspont + takmaterial g k, tak = 0,8 KN/m 2 BjälklagMBK5 är uppbyggd enligt följande konstruktion: 400 mm massivträ + undertak g k, bjälklag = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast Rum och utrymmen i bostäder tillhör kategori A med q k = 2,0 KN/m 2. Ψ 0 = 0,7; Ψ 1 = 0,5 och Ψ 2 = 0,3. Där q k är Karakteristisk last Ψ 0,n, Ψ 1,n och Ψ 3,n är reduktionsfaktorer för nyttig last. Nyttiglast räknas med en meter bredd. q k = 2,0 KN/m 2. 2
3 Snölast Snözon 2,5 (Karlstad kommun). taklutning mindre 5 grader. s k = 2,5 KN/m 2. Ψ 0,s = 0,7; Ψ 1,s = 0,4 och Ψ 2,s = 0,3. Snölast på tak, s, bestäms med följande formel: s= µc e C t s k. där µ= formfaktor som beror av takytans form och risk för snöanhopning. C e = exponeringsfaktor som beror på omgivande topografi, har värde 1,0. C t = termisk koefficient som beror på energiförluster genom taket, har värde 1,0. s k = karakteristiskt värde för snölast på mark. Ψ 0, Ψ 1 och Ψ 2 lastreduktionsfaktor för snölast på mark. Tak med nivåskillnader ger upphov till en beräkning enligt följande: Fall (i) används för snölast som är opåverkad av vind. Fall (ii) används för snölast som är påverkad av vind. Figur 2. Sektionsritning för Barkassen 15 Källa: Peab AB Figur 1. Snölast fördelning på tak med nivåskillnader Källa: Byggkonstruktion enligt eurokoderna 3
4 S 1 = µ 1 C e C t s k. µ 1 = 0,8 S 2 = µ 2 C e C t s k. µ 2 = µ s + µ w Där µ s = formfaktor på grund av snöras som svarar mot 50 % av snölasten på närmast angränsande högre belägna tak rasar ned. Om taklutningen α 15 o kan µ s sättas till noll. µ w = formfaktor för snölast på grund av vind som kan sättas till det minsta av (b 1 + b 2)/ 2h och γh/ s k där γ= 2KN/m 3 Den yta på vilken den nedrasade snön hamnar har längden l s = 2h med krav att 5 l s 15m. 2 olika fall uppstår: Fall(1): b 1 = 6,3m och b 2 = 2,4m. Fall(2): b 1 = 7,9m och b 2 = 6,3m. Fall(1): µ w = (b 1 + b 2)/ 2h= (6,3 + 2,4)/ (2*2,4)= 1,8 eller µ w = γh/ s k = (2*2,4)/ 2,5= 1,9 Det minsta är 1,8. S 1 = µ 1 C e C t s k = 0,8*1*1*2,5= 2KN/m 2. S 2 = µ 2 C e C t s k = 1,8*1*1*2,5= 4,5KN/m 2. Figur 3. Snölast fördelning på tak i fall 1 4
5 Fall(2): µ w = (b 1 + b 2)/ 2h= (7,9 + 6,3)/ (2*1,2)= 5,9 eller µ w = γh/ s k = (2*1,2)/ 2,5= 1,6 Det minsta är 1,6. S 1 = µ 1 C e C t s k = 0,8*1*1*2,5= 2KN/m 2. S 2 = µ 2 C e C t s k = 1,6*1*1*2,5= 4KN/m 2. Figur 4. Snölast fördelning på tak i fall 2 Vindlast Terräng typ 3 (Karlstad kommun). Referens vindhastighet v b = 23m/s. Lastreduktionsfaktorer för vindlast: Ψ 0,v = 0,6; Ψ 1,v = 0,2 och Ψ 2,v = 0. Z =h= 15,8m. d(bredd) = 16,6m. d(längd) = 52,8 m. Det karateristiska värdet för utvändig respektive invändig vindlast bestäms med följande formler: W e = q p (z e )c pe W i = q p (z i )c pi Där q p (z e,i ) = karakteristiska hastighetstrycket ute respektive inne. z e, z i = referenshöjden för utvändig respektive invändig vindlast. c pe, c pi = formfaktorn för utvändig respektive invändig vindlast. 5
6 q p (z) = C e (z) q b där Exponeringsfaktorn C e (z)= 1,8. q b = referenshastighetstrycket, q b = 1/2ρ luft v b 2 Figur 5. Zon fördelning på vägg Källa: Träkonstruktion, formler och tabeller Tabell 1. Rekommenderade formfaktorer för utvändig vindlast för väggarna Zon A B C D E h/d c pe, 10 c pe, 10 c pe, 10 c pe, 10 c pe, ,2-0,8-0,5 +0,8-0,7 1-1,2-0,8-0,5 +0,8-0,5 0,25-1,2-0,8-0,5 +0,7-0,3 Figur 6. Zonfördelning för plana tak Källa: Träkonstruktion, formler och tabeller 6
7 Tabell 2. Formfaktorer för utvändig vindlast på plana tak Zon F G H I c pe, 10-1,8-1,2-0,7 +0,2 och -0,2 Formfaktorer för invändig vindlast c pi + 0,2 eller 0,3. q b = 1/2ρ luft v b 2 = 1, * 23 2 = 0,33 KN/m 2. q p (z) = C e (z) q b = 1,8 * 0,33 = 0,6 KN/m 2. h/d(bredd)= 15,8/16,6= 0,95; h/d(längd)= 15,8/52,4= 0,3 både ger värde som är större än 0,25, c pe, 10 värdena tas ifrån tabell() för de olika zonerna med h/d=1. Vindlast på väggen: Tryck inne och sug ute som ger denna last: w vägg = (c pi - c pe ) q p (z) = (0,2 - (-1,2)) * 0,6 = 0,84KN/m 2. där cpi = +0,2 (tryck inne). cpe = -1,2 (högsta sug som uppstår i zon A). Vindlast på taket: Tryck ute och sug inne som ger denna last: w tak = (c pe - c pi ) q p (z) = (0,2 - (-0,3)) * 0,6 = 0,3KN/m 2. där c pi = -0,3 (sug inne). c pe = -1,2 (tryck ute som uppstår i zon I). 7
8 Väggdimensionering Egentyngd för tak + vindsjälklag, g k = 0,94 + 0,8 = 1,74 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 4,5 KN/m 2 vindlast, w vägg = 0,84 KN/m 2 w tak = 0,3 KN/m 2 steg 1: Dimensionering från tak a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Egentyngd för tak(vindsbjälklag + tak), g k,tak = 1,74 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 4,5 KN/m 2 vindlast, w tak = 0,3 KN/m 2 8
9 Lastfall 1(snölast som huvudlast och nyttiglast är lika med noll): q ed, 1s = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 + 0 = 7,3 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*1,74 + 1,5*1*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 + 0 = 9 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*1, ,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 = 7,3 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*1, ,5*1*0,7*4,5 + 1,5*1*0,6*0,3 = 7 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,6*0,3 + 1,5*1*0,7*4,5 + 0 = 7,3 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k,tak + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*1,74 + 1,5*1*0,6*0,3 + 1,5*1*0,7*4,5 + 0 = 7 KN/m 2 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 där l = bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last på tak. Eftersom tre olika lastfall uppstår, måste F cd räknas med 3 olika dimensionerande last. Denna strategi ska användas för resten av beräkningar. 9
10 q ed, 2s = 9 KN/m 2 q ed, 1n = 7,3 KN/m 2 q ed, 1v = 7,3 KN/m 2 l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,tak = (q ed, 2s *l)/2= (9*9,5)/2= 43 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,tak = (q ed, 1n *l)/2= (7,3*9,5)/2= 34,7 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,tak = (q ed, 1v *l)/2= (7,3*9,5)/2= 34,7 KN/m. c) Dimensionering av bärande väggar i plan 5 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken Figur 7. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken
11 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,3,tak = 43 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 95KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 5 är MB57 (3*19 mm). steg 2: Dimensionering från våning 5 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. 11
12 Egentyngd för mellanbjälklag, g k,bjälklag = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7* = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1* = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 12
13 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 1)+1,35*γ d g k, vägg där l = belastad längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 1. g k, yttervägg = Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57. q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,tak = 43 KN/m F cd,2,tak = 34,7 KN/m F cd,3,tak = 34,7 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 m = 26 kg/m 2 g= 9,82 g k, yttervägg = 8 mm fibercementskiva(20kn/m 3 ) + 2 EPDM list(försummas) + 28*95 läkt(5kn/m 3 ) + vindskyddsväv(försummas) regel cc600(5kn/m 3 ) isolering(0,5kn/m 3 ) + 57 KLträ(5KN/m 3 ) + 0,2 byggfolie(0,01kn/m 2 ) + 45*45 regel cc600(5kn/m 3 ) + 45 isolering(0,5kn/m 3 ) + 15 mm brandgips(8kn/m 3 ). g k, vägg = (8 mm fibercementskiva + 2 EPDM list + 28*95 läkt + vindskyddsväv regel cc isolering + 57 KL- trä + 0,2 byggfolie + 45*45 regel cc isolering + 15 mm brandgips) = (0,008*20*2,58 + 0,028*2,58*5*0,095/0,6 + 0,17*2,58*5*0,045/0,6 + 0,17*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,057*2,58*5 + 0,2*0,01 + 0,045*2,58*5*0,045/0,6 + 0,045*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,015*2,58*8) = 1,98 KN/m (bredd) 2KN/m. Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v5 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,tak + 1,35*γ g k, vägg = (3,4*9,5)/ ,35*1*2 = 62KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v5 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,tak + 1,35*γ g k, vägg = (4,1*9,5)/2 + 34,7 + 1,35*1*2 = 57 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast F cd,3,v5 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,tak + 1,35*γ g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 34,7 + 1,35*1*2 = 53,5KN/m. 13
14 c) Dimensionering av bärande väggar i plan 4 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken Figur 8. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,1,v5 = 62 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 100 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 4 är MB57 (3*19 mm). 14
15 steg 3: Dimensionering från våning 4 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Egentyngd för takbjälklag, g k,tak = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7* = 3,4 KN/m 2 15
16 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1* = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 2)+ 1,3*γd*g k, vägg där l = bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 2. g k, vägg = dimensionerande egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57 q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,v5 = 62 KN/m F cd,2,v5 = 57 KN/m F cd,3,v5 = 53,5 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 g k,yttervägg = 2 KN/m 16
17 Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v4 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,v5 + 1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/ ,35*1*2 = 81 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v4 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,v5 + 1,35*γ*g k, vägg = (4,1*9,5)/ ,35*1*2 = 79,2 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,v4 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,v5 + 1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 53,5 + 1,35*1*2 = 72,3 KN/m. c) Dimensionering av bärande väggar i plan 3 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken Figur 9. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB57 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd 17
18 F cd,1,v4 = 81 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 95 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 3 är MB57 (3*19 mm). steg 4: Dimensionering från våning 3 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Egentyngd för takbjälklag, g k,tak = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 18
19 Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7* = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1* = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 19
20 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 3)+ 1,3*γ d *g k, vägg där l = bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 3. g k, vägg = Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB57 q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,v4 = 81 KN/m F cd,2,v4 = 79,2 KN/m F cd,3,v4 = 72,3 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 g k,yttervägg = 2 KN/m Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v3 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,v4 + 1,35*γ* g k, vägg = (3,4*9,5)/ ,35*1*2 = 100 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v3 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,v4 + 1,35*γ* g k, vägg = (4,1*9,5)/2 + 79,2 + 1,35*1*2 = 101,4KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,v3 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,v4 + 1,35*γ* g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 72,3 + 1,35*1*2 = 91,2 KN/m. 20
21 c) Dimensionering av bärande väggar i plan 2 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken Figur 10. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB73 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken 2006 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,2,v3 = 101,4 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 170 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 2 är MB73 ( mm). 21
22 Steg 5: Dimensionering från våning 2 a) Dimensionerande lastkombinationer för brottgränstillstånd Beräkning av dimensionerande laster börjar från taket och neråt, lasterna räknas fram enligt följande uppsättning: q ed = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,1 q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i q ed =0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k,1 + 1,5γ d i>1 Ψ 0,i q k,i Där q ed = dimensionerande last. γ d = 1,0 (säkerhetsfaktor 3). g k = egentyngd. Ψ 0,1 = reduktionsfaktor för huvudlast. q k,1 = huvudlast. Ψ 0,i = reduktionsfaktor för bilast. q k,i = bilast. Egentyngd för takbjälklag, g k,tak = 0,94 KN/m 2 Nyttiglast, q k = 2,0 KN/m 2 snölast, s = 0 KN/m 2 vindlast, w tak = 0 KN/m 2 Tre olika lastfall uppstår: 1. Snölast som huvudlast, där nyttig- och vindlast är bilaster. 2. Nyttiglast som huvudlast, där snö- och vindlast är bilaster. 3. Vindlast som huvudlast, där snö- och nyttiglast är bilaster. Lastfall 1(snölast som huvudlast): q ed, 1s = 1,35γ d g k,tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2s = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d *s + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 + 0 = 3,2 KN/m 2 22
23 Lastfall 2(nyttiglast som huvudlast): q ed, 1n = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,n q k + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 1,35*1*0,94 + 1,5*1*0,7* = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 0,85* 1,35γ d g k + 1,5γ d q k +1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak 0,85*1,35*1*0,94 + 1,5*1* = 4,1 KN/m 2 Lastfall 3(vindlast som huvudlast): q ed, 1v = 1,35γ d g k + 1,5γ d Ψ 0,v *w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,4 KN/m 2 q ed, 2v = 0,85*1,35γ d g k + 1,5γ d* w tak + 1,5γ d Ψ 0,s *s + 1,5γ d Ψ 0,n *q k 0,85*1,35*1*0, ,5*1*0,7*2 = 3,2 KN/m 2 b) Beräkning av dimensionerande lasteffekt Dimensionerande lasteffekt räknas enligt formel: F cd = (q ed *l)/2 + F cd (steg 4)+1,35*γ d *g k, vägg där l = Bjälklagens längd. q ed = största dimensionerande last. F cd, dimensionerande lasteffekt som gjordes i steg 4. g k, vägg = Egentyngd för ovanförliggande vägg. Väggtyp MB73 q ed, 1s = 3,4 KN/m 2 q ed, 2n = 4,1 KN/m 2 q ed, 1v = 3,4 KN/m 2 F cd,1,v3 = 100 KN/m F cd,2,v3 = 101,4 KN/m F cd,3,v3 = 91,2 KN/m l = 9,5 m l k = 2,58 m w vägg = 0,84 KN/m 2 23
24 g k, yttervägg = 8 mm fibercementskiva(20kn/m 3 ) + 2 EPDM list(försummas) + 28*95 läkt(5kn/m 3 ) + vindskyddsväv(försummas) regel cc600(5kn/m 3 ) isolering(0,5kn/m 3 ) + 73 KLträ(5KN/m 3 ) + 0,2 byggfolie(0,01kn/m 2 ) + 45*45 regel cc600(5kn/m 3 ) + 45 isolering(0,5kn/m 3 ) + 15 mm brandgips(8kn/m 3 ). g k, vägg = (8 mm fibercementskiva + 2 EPDM list + 28*95 läkt + vindskyddsväv regel cc isolering + 73 KL- trä + 0,2 byggfolie + 45*45 regel cc isolering + 15 mm brandgips) = (0,008*20*2,58 + 0,028*2,58*5*0,095/0,6 + 0,17*2,58*5*0,045/0,6 + 0,17*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,073*2,58*5 + 0,2*0,01 + 0,045*2,58*5*0,045/0,6 + 0,045*2,58*0,5*0,555/0,6 + 0,015*2,58*8) = 2,2 KN/m (bredd). Lastfall(1) snölast som huvudlast: F cd,1,v2 = (q ed, 1s *l)/2 + F cd,1,v3 +1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/ ,35*1*2,2 = 119,3 KN/m. Lastfall(2) nyttiglast som huvudlast: F cd,2,v2 = (q ed, 2n *l)/2 + F cd,2,v3 + 1,35*γ*g k, vägg = (4,1*9,5)/ ,4 + 1,35*1*2 = 124,3 KN/m. Lastfall(3) vindlast som huvudlast: F cd,3,v2 = (q ed, 1v *l)/2 + F cd,3,v3 + 1,35*γ*g k, vägg = (3,4*9,5)/2 + 91,2 + 1,35*1*2 = 110,3 KN/m c) Dimensionering av bärande väggar i plan 1 Väggen dimensioneras enligt diagram som finns Massivträ handboken Figur 11. Dimensionerande bärförmåga för vägg MB73 vid olika vägghöjder och utbredd horisontell last Foto: Massivträhandboken
25 Väggen dimensioneras enligt största F cd q d, w = dimensionerade vindlast på väggen, q d, w =1,5γ d Ψ 0,v *w vägg L k = knäckningslängd R d = dimensionerande bärförmåga Krav: R cd > F cd F cd,2,v2 = 124,3 KN/m w vägg = 0,84 KN/m 2 L k = 2,58 m q d,w = 1,5γ d Ψ 0,v *w vägg = 1,5*1*0,6*0,84 = 0,756 KN/m 2 Med hjälp av diagrammet bestäms väggens dimensionerande bärförmåga. R d är ungefär lika med 170 KN/m, vilket är större än F cd och uppfyller kravet. Svar: Väggtyp i plan 1 är MB73 ( mm). 25
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15
VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får
Laster och lastnedräkning. Konstruktionsteknik - Byggsystem
Laster och lastnedräkning Konstruktionsteknik - Byggsystem Brygghuset Del 2 Gör klart det alternativ ni valt att jobba med! Upprätta konstruktionshandlingar Reducerad omfattning Lastnedräkning i stommen
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON
Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor
I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av
Uppgift 2 I figuren nedan visas en ritning över stommen till ett bostadshus. Stommen ska bestå av fackverkstakstol i trä, centrumavstånd mellan takstolarna 1200 mm, lutning 4. träreglar i väggarna, centrumavstånd
Eurokod lastkombinering exempel. Eurocode Software AB
Eurokod lastkombinering exempel Eurocode Software AB Nybyggnad Lager & Kontor Stålöverbyggnad med total bredd 24 m, total längd 64 m. Invändig fri höjd uk takbalk 5,6m. Sadeltak med taklutning 1:10. Fasader
Projekteringsanvisning
Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som
Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB
Eurokod nyttiglast Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
Tentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 5 Juni 2015 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamling Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast
.3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster
Eurokod laster. Eurocode Software AB
Eurokod laster Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast
caeec101 Lastnedräkning Användarmanual Eurocode Software AB Detta program kombinerar laster enligt SS EN Rev: C
caeec101 Lastnedräkning Detta program kombinerar laster enligt SS EN 1991-1-1. Användarmanual Rev: C Eurocode Software AB caeec101 Lastnedräkning Sidan 2(21) 1 Inledning... 3 1.1 Laster... 3 1.1.1 Kombination
DIMENSIONERING AV LIMTRÄBALKAR. Effekt av osymmetrisk snölast enligt EKS 10. Structural Mechanics. Bachelor s Dissertation
DIMENSIONERING AV LIMTRÄBALKAR Effekt av osymmetrisk snölast enligt EKS 10 ADAM HULTIN och OSCAR BENGTSSON Structural Mechanics Bachelor s Dissertation DEPARTMENT OF CONSTRUCTION SCIENCES DIVISION OF
(kommer inte till tentasalen men kan nås på tel )
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 13 januari 2015 kl 14.00-19.00 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Carina Rehnström (kommer inte till tentasalen
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-05-06 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Vår kontaktperson Direkttelefon E-post
Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Gabriel Kridih, Handläggande konstruktör 2016-04-11 1 (7) 08-560 120 53 gabriel.kridih@btb.se 1 Orientering om projektet 1.1 Allmän information och sammanfattning
Karlstads universitet 1(7) Byggteknik
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Lördag 28 november 2015 kl 9.00-14.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Kenny Pettersson, tel 0738 16 16 91 Hjälpmedel Miniräknare
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 016-0-3 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-08-8 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
www.eurocodesoftware.se caeec502 Pelare trä Beräkning av laster enligt SS-EN 1991-1-4:2005 och analys av pelare i trä enligt SS-EN 1995-1-1:2004. Användarmanual Rev: A Eurocode Software AB caeec502 Pelare
TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-05-11 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner
Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +
Exempel 7: Stagningssystem
20,00 7.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera stagningssstemet enligt nedan. Sstemet stagar konstruktionen som beräknas i exempel 2. Väggens stagningssstem 5,00 Takets stagningssstem
TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD Datum: 013-03-7 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel: Limträhandboken
1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik Uppgifter 2016-08-26 Träkonstruktioner 1. En synlig limträbalk i tak med höjd 900 mm, i kvalitet GL32c med rektangulär sektion, belastad med snölast.
2006-05-22 Sidan 1 (1) PROJEKTERINGSANVISNING 1 ICKE BÄRANDE YTTERVÄGGAR MED STÅLREGLAR Konstruktionsförteckning 1; Typ 1.1 1.3 Allmänt Väggarna i konstruktionsförteckning 1 redovisas med minsta tillåtna
Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl. 14.00 19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Karlstads universitet 1(7) Byggteknik. Carina Rehnström
Karlstads universitet 1(7) Träkonstruktion BYGB21 5 hp Tentamen Tid Tisdag 14 juni 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Universitetets skrivsal Kenny Pettersson Carina Rehnström Miniräknare Johannesson
1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ
Tillämpad fysik och elektronik/ Byggteknik Fördjupningskurs i byggkonstruktion Annika Moström 2014 Sid 1 (5) Konstruktionsuppgift : Limträhall 1. Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Uppgiften
Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro. Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro.
Bromallar Eurocode Bromall: Lastkombinationer järnvägsbro Lastkombinering av de olika verkande lasterna vid dimensionering av järnvägsbro. Rev: A EN 1990: 2002 EN 1991-2: 2003 EN 1992-2: 2005 Innehåll
TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(12) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Torsdag 17/1 2013 kl 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
JÄMFÖRANDE ANALYS GENOM LITTERATURSTUDIE OCH LASTNEDRÄKNING
JÄMFÖRANDE ANALYS GENOM LITTERATURSTUDIE OCH LASTNEDRÄKNING Framtagning av skillnader och likheter beträffande det äldre byggregelverket BABS och Eurokoder COMPARATIVE ANALYSIS THROUGH A LITERARY STUDY
JÄMFÖRANDE STUDIE AVSEENDE SVENSKA BYGGREGLER OCH DEN EUROPEISKA STANDARDEN EUROKODER Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion
Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå JÄMFÖRANDE STUDIE AVSEENDE SVENSKA BYGGREGLER OCH DEN EUROPEISKA STANDARDEN EUROKODER Inriktning husbyggnad och betongkonstruktion Emelie Andersson Byggingenjörprogrammet
Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl
Bygg och Miljöteknolo gi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 26 maj 2009 kl. 8.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter kan
Praktiskt användande av Eurokoder för konstruktörer
LiU-ITN-TEK-G--11/041--SE Praktiskt användande av Eurokoder för konstruktörer Björn Arman Markus Damm Nordqvist 2011-06-16 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping,
EXAMENSARBETE. Förändring av svensk takstol. En jämförelse mellan BABS 1946 och Eurokod. Karin Ericsson. Civilingenjörsexamen Arkitektur
EXAMENSARBETE Förändring av svensk takstol En jämförelse mellan BABS 1946 och Eurokod Karin Ericsson Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:10 Boverkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 30 juni 2004
Eurokod lastkombinationer. Eurocode Software AB
Eurokod lastkombinationer Eurocode Software AB Lastkombination uppsättning av dimensioneringsvärden som används för att verifiera ett bärverks tillförlitlighet för ett gränstillstånd under samtidig påverkan
EKS 10. Daniel Rosberg Robert Jönsson
EKS 10 Daniel Rosberg Robert Jönsson EKS 10 De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Övergångsperiod till 1 januari 2017 Fem nya konstruktionsstandarder tillkommit Ändringar i befintliga regler.
Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16
1 Väglednings-PM Diarienummer: CTB 2004/34762 Beslutad datum: 2004-09-16 Handläggare: Väderskydd Åke Norelius, CTB 1. Bakgrund Detta dokument är avsett som vägledning för inspektionen i syfte att åstadkomma
Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys
Oarmerade väggar utsatta för tvärkraft (skjuvväggar) Stomanalys Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.2 och avsnitt 5.5.3 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs
Betongbalkar. Böjning. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström. Räkneuppgifter
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Annika Moström Räkneuppgifter 2012-11-15 Betongbalkar Böjning 1. Beräkna momentkapacitet för ett betongtvärsnitt med bredd 150 mm och höjd 400 mm armerad
Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12
Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor
Dimensionering av skyddsrum. D Dimensionering av komplett skyddsrum
Dimensionering av komplett skyddsrum 1. Förutsättningar 1.1 Geometri 1. Lastförutsättningar 3 1..1 Grundvärden 3 1.. Dimensionerande last takplatta 5 1..3 Dimensionerande last begränsningsvägg 8 1..4 Dimensionerande
BYGGNADSKONSTRUKTION IV
2006-01-28 BYGGNADSKONSTRUKTION IV Konstruktionsuppgift 2: Dimensionering och utformning av hallbyggnad i limträ Datablad Snözon... Åsavstånd a =... m Takbalksavstånd b =... m Egentyngd av yttertak g =...
Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II. Flervåningsbyggnad i stål. Anders Andersson Malin Bengtsson
Konstruktionsuppgift i byggnadsmekanik II Flervåningsbyggnad i stål Anders Andersson Malin Bengtsson SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att dimensionera en flervåningsbyggnad i stål utifrån
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder);
Tentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 3 Juni 2013 kl. 8.00 13.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Beräkningsmall för vind- och snölast enligt Eurokoderna
Beräkningsmall för vind- och snölast enligt Eurokoderna Jämförelse mellan Stomstabiliseringssystem av en industribyggnad Calculation model for wind- and snow load according to Eurocode Comparison of lateral
Stabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie
Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Byggingenjörsprogrammet Examensarbete 15 hp Stabilisering av prefabbetong enligt Eurokod - En jämförande studie Elin Claesson Erika Eliasson Handledare:
Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp)
Karlstads universitet 1(11) Betongkonstruktion BYGC11 (7,5hp) Tentamen Tid Fredag 17/01 2014 kl. 14.00 19.00 Plats Universitetets skrivsal Ansvarig Asaad Almssad tel 0736 19 2019 Carina Rehnström tel 070
Exempel 14: Fackverksbåge
Exempel 14: Fackverksbåge 14.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverksbågen enligt nedan. Fackverksbåge 67,85 Överram Diagonalstänger Trcksträvor Dragband Underram 6,05 6,63
Exempel 11: Sammansatt ram
Exempel 11: Sammansatt ram 11.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera den sammansatta ramen enligt nedan. Sammansatt ram Tvärsnitt 8 7 6 5 4 3 2 1 Takåsar Primärbalkar 18 1,80 1,80
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp
Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik
Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva
EXAMENSARBETE. Snedfördelning av laster på sadeltak av trä. Förslag på detaljlösning. Alexander Kaponen 2014
EXAMENSARBETE Snedfördelning av laster på sadeltak av trä Förslag på detaljlösning Alexander Kaponen 2014 Civilingenjörsexamen Väg- och vattenbyggnadsteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för
Gyproc Handbok 8 Gyproc Projektering. Funktionsväggar. Pelare. Statisk dimensionering av pelare. Horisontaler Väggar med pelarstomme
.20 Väggar med pelarstomme Pelare Pelarna kan utföras av varmvalsade profiler eller kallformade tunnplåtsprofiler. Valet blir ofta beroende av väggtjockleken, eftersom tunnplåtsprofilerna måste göras högre
Betongkonstruktion Facit Övningstal del 2 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg
Pelare ÖVNING 27 Pelaren i figuren nedan i brottgränstillståndet belastas med en centriskt placerad normalkraft 850. Kontrollera om pelarens bärförmåga är tillräcklig. Betong C30/37, b 350, 350, c 50,
Dimensionering av curlinghall ELIN STENLUND LINDA STRIDBAR
Dimensionering av curlinghall En jämförande studie av BKR och Eurocode Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ELIN STENLUND LINDA STRIDBAR Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen
Exempel 13: Treledsbåge
Exempel 13: Treledsbåge 13.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledsbågen enligt nedan. Treledsbåge 84,42 R72,67 12,00 3,00 56,7º 40,00 80,00 40,00 Statisk modell Bestäm tvärsnittets
Dimensionering i bruksgränstillstånd
Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april
Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokoder samt jämförelsestudie av vindlastberäkningsmetoder
Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokoder samt jämförelsestudie av vindlastberäkningsmetoder Calculation model for wind load according to Eurocodes and a comparative study of calculation methods for
caeec302 Pelare stål Användarmanual Eurocode Software AB
caeec302 Pelare stål Beräkning av laster enligt SS-EN 1991-1-4:2005 och analys av pelare i stål enligt SS-EN 1993-1-1:2005. Användarmanual Rev: B Eurocode Software AB caeec302 Pelare stål Sidan 2(24) Innehållsförteckning
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1
KONSTRUKTIONSTEKNIK 1 TENTAMEN Ladokkod: 41B16B-20151-C76V5- NAMN: Personnummer: - Tentamensdatum: 17 mars 2015 Tid: 09:00 13.00 HJÄLPMEDEL: Formelsamling: Konstruktionsteknik I (inklusive här i eget skrivna
Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod
Examensarbete i byggnadsteknik Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Frame Design for an Additional Building Extension of a Hospital - a comparison between
HUNTON FANERTRÄBALK LVL
TEKNISK ANDBOK FÖR GOLV OC TAK UNTON FANERTRÄBALK LVL Fanerträbalk för höga krav SE - 04/18 FANERTRÄBALK LVL MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 MLT Ltd. Werk Torzhok Z-9.1-811 Kvalitet och effektivitet UNTON
Rit- och skriv-don, miniräknare Formelsamling: Johannesson & Vretblad: Byggformler och tabeller (inklusive här i eget skrivna formler)
Byggnadsmekanik. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TENTAMEN 41B15B BYGGING 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 10:e januari 2017 Tid: 14:00 18:00 Hjälpmedel: Rit- och skriv-don, miniräknare
Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokod baserad på väggar och olika taktyper
Beräkningsmall för vindlast enligt Eurokod baserad på väggar och olika taktyper Calculation model for wind load according to Eurocode based on walls and different roof types Godkännandedatum: 2014-06-24
Tentamen i Konstruktionsteknik
Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Tentamen i Konstruktionsteknik 2 Juni 2014 kl. 14.00-19.00 Gasquesalen Tillåtna hjälpmedel: Tabell & Formelsamlingar Räknedosa OBS! I vissa uppgifter
Exempel 12: Balk med krökt under- och överram
6,00 Exempel 12: Exempel 12: 12.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera fackverket med krökt under- och överram enligt nedan. Överram Underram R 235,9 det.2 R 235,9 1,5 det.1 10,00
REGELVERK FÖR GLAS I BÄRANDE KONSTRUKTIONER
REGELVERK FÖR GLAS I BÄRANDE KONSTRUKTIONER HUGO JACOBSSON & MARCUS SJÖBERG Structural Mechanics Bachelor s Dissertation DEPARTMENT OF CONSTRUCTION SCIENCES DIVISION OF STRUCTURAL MECHANICS ISRN LUTVDG/TVSM--19/4004--SE
UNDERSÖKNING VARFÖR RASAR TAK UNDER SNÖRIKA VINTRAR?
UNDERSÖKNING VARFÖR RASAR TAK UNDER SNÖRIKA VINTRAR? BJÖRN STRÖMGREN Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser UNDERSÖKNING VARFÖR
Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast
Väggar med övervägande vertikal- och viss transversallast 1 Generellt Beskrivs i SS-EN 1996-1-1, avsnitt 6.1 och kapitel 5 I handboken Utformning av murverkskonstruktioner enligt Eurokod 6, beskrivs i
TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 01-1-07 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström
TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER Datum: 011-1-08 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:
SVENSK STANDARD SS :2017
SVENSK STANDARD SS 831335:2017 Fastställd/Approved: 2017-09-08 Publicerad/Published: 2017-09-15 Utgåva/Edition: 4 Språk/Language: svenska/swedish, engelska/english ICS: 91.060.20; 94.650 Taksäkerhet Snörasskydd
Exempel 5: Treledstakstol
5.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera treledstakstolen enligt nedan. Beakta två olika fall: 1. Dragband av limträ. 2. Dragband av stål. 1. Dragband av limträ 2. Dragband av stål
Praktisk Lastnedräkning och Stomstabilitet enligt Eurokoder
Praktisk Lastnedräkning och Stomstabilitet enligt Eurokoder Practical Load Distribution and Structure Stability according to Eurocodes Författare: Henrik Hansson Martin Ludvigsson Uppdragsgivare: Tyréns
Systembeskrivning och funktionsnyckel
Systembeskrivning och funktionsnyckel... Gyproc innerväggar med trästomme Gyproc innerväggar med trästomme är ett system för bärande och icke-bärande innerväggar. Systemet är uppbyggt av 900 mm breda Gyproc
Last från icke bärande väggar är inte inräknade i nyttig last i avsnitt 3:4.
3 Laster BFS 1998:39 3:1 Egentyngd av byggnadsdelar 3:2 Jordlast och jordtryck 3 Laster De lastvärden som anges i detta avsnitt skall tillämpas vid dimensionering enligt partialkoefficientmetoden. Laster
Exempel 2: Sadelbalk. 2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag. Exempel 2: Sadelbalk. Dimensionera sadelbalken enligt nedan.
2.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera sadelbalken enligt nedan. Sadelbalk X 1 429 3,6 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell Bestäm tvärsnittets mått enligt den preliminära
PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT
Beräkningar stål 1 Balk skall optimeras map vikt (dvs göras så lätt som möjligt) En i aluminium, en i höghållfast stål Mått: - Längd 180 mm - Tvärsnittets yttermått Höjd: 18 mm Bredd: 12 mm Lastfall: -
Exempel 3: Bumerangbalk
Exempel 3: Bumerangbalk 3.1 Konstruktion, mått och dimensioneringsunderlag Dimensionera bumerangbalken enligt nedan. Bumerangbalk X 1 600 9 R18 000 12 360 6 000 800 10 000 10 000 20 000 Statisk modell
Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Dimensionering Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar
.. Dimensionering av Glasroc THERMOnomic ytterväggar. Dimensionering Gyproc Thermonomic reglar och skenor är tillverkade i höghållfast stål med sträckgränsen (f yk ) 0 MPa. Profilerna tillverkas av varmförzinkad
KONSTRUKTION ANVÄNDNINGSOMRÅDE NYTTIG LAST ELLER SNÖLAST TOTAL LAST INKL. EGENVIKT
4.4.1 Statik ensionering av våra byggelement Det är konstruktionsavdelningen på Lättelement AB som dimensionerar elementen till kunden men som vägledning för inledande val av element har vi tagit fram
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner
Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1
Stomstabilisering KAPITEL 4 DEL 1 Stomstabilisering Innebär att man ser till att byggnaden klarar de horisontella krafter som den utsätts för Horisontella laster De viktigaste horisontella lasterna i Sverige
Bärande konstruktioners säkerhet och funktion OSKAR LARSSON
Bärande konstruktioners säkerhet och funktion OSKAR LARSSON 1 Krav på Konstruktioner Säkerhet mot brott (säkerhetskrav) Människors liv och hälsa Kostnader för skador God funktion (brukarkrav) Begränsa
Lean Wood Engineering
Kompetenscenter Lean Wood Engineering Helena Johnsson KONSTRUKTIONSOPTIMERING Ramverk Utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med ett flertal industripartner och är delat i två delar: - volymer. Lindbäcks
MINERIT mellanväggar med stålreglar
MINERIT mellanväggar med stålreglar C På sid 7 kan väggtyp väljas med utgångspunkt från de brandoch ljudmässiga krav som gäller för det enskilda projektet. Väggtypernas egenskaper är framtagna genom provningar
Allmänna profildata. *Gäller Z och C. Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler.
Lättbalkar 1 Allmänna profildata Dessutom finns ofta udda planplåtsbredder för tillverkning av specialprofiler. *Gäller Z och C. Offereras vid förfrågan. (160 180 645 finns alltid från 1,5 mm tjocklek)
Tekniska anvisningar. för kvalitetssäkring av balkonger och inglasningar. Januari 2015 Ersätter Maj 2014 Sverige
Tekniska anvisningar för kvalitetssäkring av balkonger och inglasningar Januari 2015 Ersätter Maj 2014 Sverige Innehållsförteckning 1. Allmänt 4 2. Definitioner 4 3. Normer och föreskrifter 4 4. Säkerhetsklasser
Bilaga A - Dimensioneringsförutsättningar
Dimensioneringsförutsättningar Allmänt Dimensionerande värden framräknas enligt nedanstående. Dimensionerande värden, X d = 1 γ m X k γ m, partialkoefficient, enligt tabell nedan. Jordparameter Partialkoefficienter
SPÄNNINGSFÖRDELNING I ENSKILD BÄRVERKSDEL
ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2017/04-SE Examensarbete 15 hp Juni 2017 SPÄNNINGSFÖRDELNING I ENSKILD BÄRVERKSDEL En jämförelse mellan handberäkningar och FEM-design 3D Structure 16 Johannes Ferner Sofia Gustafsson
Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark
Möjligheter med samverkanskonstruktioner Stålbyggnadsdagen 2016 2016-10-26 Jan Stenmark Samverkanskonstruktioner Ofrivillig samverkan Uppstår utan avsikt eller till följd av sekundära effekter Samverkan
KONSTRUKTIONS- OPTIMERING. Helena Johnsson, 2009-03-11
KONSTRUKTIONS- OPTIMERING Helena Johnsson, 2009-03-11 Ramverk Utvecklingsprojekt som drivs tillsammans med ett flertal industripartner. Är finansierat från TCN och företagen och delat i två delar: - volymer.
Föreläsning 4 del 1. Stomstabilisering. Konstruktionsteknik, LTH
Föreläsning 4 del 1 Stomstabilisering 1 Laster Stabilisering - allmänt Stomstabilisering Disposition Stabilisering av flervåningsbyggnader Vertikala stabiliserande enheter Bjälklag som styv skiva 2 Stomstabilisering