Detaljplan Skintebo 301:1 m.fl.

Beställare: Tomas Unfors Detaljplan Skintebo 301:1 m.fl. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geoteknisk utredning... 2 3 Bergteknisk utredning... 2 3.1 Geologi... 2 3.2 Inventering av lösa block... 3 3.2.1 Rundade block... 3 3.2.2 Kantiga block som bildats på plats... 3 3.3 Släntstabilitet och rekommenderade åtgärder... 4 3.3.1 Bergschakt för hus... 4 3.3.2 Bergschakt för väg... 4 3.3.3 Block... 5 3.3.4 Vatten... 6 4 Markradonundersökning... 6 4.1 Allmänt... 6 4.2 Metod... 6 4.3 Resultat... 7 4.4 Rekommendationer... 7 Bilaga 1 Fotodokumentation Bilaga 2 Planritning, geoteknisk/bergteknisk utredning Referenser Översiktlig stabilitetsutredning inom Göteborgs stad, Delområde S015, S169, S170, S171, Sweco Infrastructure AB 2011-09-15 Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989 Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004 L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

1 (21) 1 Allmänt På uppdrag av Tomas Unfors har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en geoteknisk/bergteknisk utredning inom detaljplan för nybyggnation av bostäder söder om Skintebovägen i Billdal i Göteborgs stad. Den geotekniska utredningen omfattar fastmarksundersökning där gräns mellan jord och fast berg anges. Den bergtekniska utredningen omfattar fältkartering av förekommande geologi, sprickor och lösa block; bedömning av stabilitet i befintliga och planerade bergslänter; förslag till stabilitetshöjande åtgärder. Resultaten redovisas i föreliggande rapport. Fältkarteringen utfördes 2014-02-18 och omfattar observerade bergarter, foliation, sprickor, sprickors egenskaper och lösa block i terrängen. Observerade befintliga bergslänter har fotograferats och redovisas i Bilaga 1 Fotodokumentation. Bergslänternas planläge redovisas i Bilaga 2 Planritning, geoteknisk/bergteknisk utredning. I samband med fältkarteringen genomfördes även en översiktlig markradonundersökning i form av uppmätning av total gammastrålning från blottat berg. Resultaten redovisas i föreliggande rapport, avsnitt 4. Det aktuella undersökningsområdet utgörs av ett ca 200x50 m stort och 20 m högt bergsparti mellan Skintebovägen och Holkebacken. Se Figur 1 för en orienteringsbild. Höjdpartiet utgörs av berg i dagen med tunt jordtäcke och vegetation i de nedre delarna mot Skintebovägen. Brottkärrsmotet Skintebovägen 200 m Holkebacken Figur 1. Flygbild över undersökt område (rött). Lantmäteriet Medgivande I2011/1549 L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

2 (21) 2 Geoteknisk utredning Fastmarksundersökningen som omfattar gräns mellan berg och jord redovisas på den geotekniska/bergtekniska planritningen i Bilaga 2. Gränsen uppskattades okulärt vid fältkarteringen 2014-02-18. Enligt tidigare utförda undersökningar utgörs jorden i närliggande områden av lös lera med tillfredsställande goda stabilitetsförhållanden (Sweco 2011-09-15). 3 Bergteknisk utredning 3.1 Geologi Berggrunden i undersökningsområdet utgörs av en ljust gråröd grovt medelkornig granit med inslag av finkornigare grå dioritisk gnejs. De två bergarterna har blandats med varandra och uppvisar inga tydliga kontakter sinsemellan. Det förekommer även mindre inslag av pegmatit. Figur 2. Förekommande bergarter: till vänster ljust gråröd granit, till höger ljusare granit blandad med något mörkare dioritisk gnejs. Berghällarna i undersökningsområdet är vanligen rundade med relativt få sprickor. De sprickor som kan observeras och mätas är dock vanligen öppna (sprickvidd > 0,5 mm) med vågformade, råa sprickytor. Sprickfyllnader har ej kunnat observeras. Uppmätta sprickgrupper redovisas i Tabell 2.1 och schematiskt på Planritning, geoteknisk/ bergteknisk utredning (Bilaga 2). L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

3 (21) Tabell 2.1 Uppmätta sprickor Sprickgrupp Lutning Strykning/stupning Anmärkningar 1 Brant-vertikal, ca nordsydlig strykning 180 /70-85, 320-360 /80-90 Sprickavstånd vanligen 2-5 m, vid hus E 1-3 m 2 Medelbrant lutning mot norr 250-270 /50-60 Sprickavstånd vanligen 2-5 m, mot Skintebovägen 1-3 m 3 Flack med varierande 10-20 lutning Sprickavstånd 2-5 m lutningsriktning 4 Brant-vertikal mot nordväst 200-210 /70-85 Enstaka 5 Brant-vertikal mot sydväst 110-130 /70-85 Enstaka 6 Medelbrant mot syd 70 /60 Enstaka Den branta slänten mot Skintebovägen, vid hus C och D, bildas av sprickplan ur sprickgrupp 2. Vid hus E dominerar däremot sprickor ur sprickgrupp 1. Uppe på höjdpartiet ovanför hus D eller strax väster därom noterades en ca 1,5 m bred svacka eller ravin med strykning i ca 340. I de högre liggande delarna var svackan vattenfylld och de lägre delarna fylld med jord och block och en del vegetation. Vatten från de högre delarna kan strömma ner längs ravinen mot hus D eller vägen mellan hus D och E, eventuellt med isbildning. Se Foto 14 i Bilaga 1. 3.2 Inventering av lösa block 3.2.1 Rundade block I slänten mot Skintebovägen noteras allmänt förekommande rundade block med kantstorlek < 0,5 m. Enstaka större block förekommer även, t.ex. i de lägre delarna av den planerade vägen mellan hus D och hus E (se Foto 10 i Bilaga 1). De rundade blocken är ofta samlade i gärdesgårdar som löper längs sluttningen. De ligger även inbäddade i jord och vegetation. Dessa rundade block har transporterats hit av inlandsisen eller människor och har alltså inte fallit ut från bergslänterna. De bedöms idag vara stabila. 3.2.2 Kantiga block som bildats på plats Uppmätta sprickor i berggrunden ger upphov till en i huvudsak storblockig uppsprickning. Ställvis är dock sprickavståndet mindre och kan då ge upphov till kilblocksbildning (se Foto 3 i Bilaga 1). Dessa block kan vara instabila och falla ut från bergslänten. Tre större partier med instabila block har noterats. Under det nordvästra hörnet av hus B noterades en mindre ansamling av lösa block med kantstorlek < 0,5 m. De bedöms idag vara stabila. Se Foto 4 i Bilaga 1. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

4 (21) Under det nordöstra hörnet av hus C noterades två block med dimensionerna ca 1,0x0,5x0,5 m. Blocken ligger stabilt uppe på ett släntkrön. Se Foto 5 i Bilaga 1. I bergslänten mot Skintebovägen, runt hus D, noterades bergskivor som bildats genom uppsprickning längs sprickgrupp 2. I de fall skivorna saknar bottenstöd har de glidit ner i slänten och vilar nu stabilt på marken. Se Foto 7 i Bilaga 1. Inga lösa block, varken rundade eller kantiga, noterades i den västra sluttningen ned mot det befintliga huset under hus E. 3.3 Släntstabilitet och rekommenderade åtgärder 3.3.1 Bergschakt för hus Befintliga bergslänter bedöms idag huvudsakligen vara stabila. Där ingen bergschakt planeras utföras bedöms inga åtgärder vara nödvändiga. Vid bergschakt för hus A och B planeras endast låga slänter (Foto 1 och 2 i Bilaga 1). Uppmätta sprickor bedöms ej orsaka risk för storstabilitetsproblem och inga restriktioner i släntlutningar bedöms nödvändiga för bergschakt för dessa hus eller för deras anslutningsvägar. Vid hus C och D är bergslänterna högre och brantare (se Foto 6-9 i Bilaga 1). Här finns även sprickor som lutar medelbrant ut mot Skintebovägen. Dessa sprickor bedöms dock ej orsaka risk för storstabilitetsproblem vid bergschakt för husen och inga restriktioner i släntlutningar bedöms nödvändiga för bergschakt för dessa hus. Vid hus E dominerar sprickor som lutar brant-vertikalt mot väster, ned mot det befintliga huset under hus E (se Foto 12-13 i Bilaga 1). Bergschakt för huset bedöms kunna utföras utan risk för storstabilitetsproblem eller risk för utfall av block ned på det befintliga huset. Inga restriktioner i släntlutningar bedöms nödvändiga för bergschakt för detta hus. Efter bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. 3.3.2 Bergschakt för väg Den planerade vägen som ska dras från Skintebovägen förbi hus C och D upp till hus E förläggs på skrå i bergslänten. Den löper i de brantaste partierna under hus C och D, där sprickor ur sprickgrupp 2 dominerar och där utglidning av skivor parallella med denna sprickgrupp har noterats. Se Foto 6-8 och 10-11 i Bilaga 1. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

5 (21) Det bedöms föreligga risk för storstabilitetsproblem i slänten under denna väg: om vägen sprängs ut med minsta möjliga bredd kan de yttre delarna av vägen få stabilitetsproblem orsakade av sprickor ur sprickgrupp 2 som saknar bottenstöd. Se Figur 3 för en principskiss över förhållandena. Figur 3. Principskiss över befintlig markyta (svart), planerad schakt/bank (grönt) och sprickor ur sprickgrupp 2 (rött, med sprickavstånd 5 respektive 2 m.) 3.3.3 Block I de brantaste partierna alldeles under hus C och D planeras vägen dock delvis anläggas på bank. Detta borde minska storstabilitetsproblemen. Om man däremot väljer att avstå från banken rekommenderas att anlägga vägen med en säkerhetszon på minst 1,5 m från utsprängt släntkrön. Där så är möjligt rekommenderas även att anpassa lutningen på den södra, inre bergschaktväggen till förekommande sprickplan ur sprickgupp 2, d.v.s. ca 60 lutning (motsvarande ca 2:1). Denna rekommendation gäller endast bergschaktväggar högre än 1,5 m. Inga restriktioner i släntlutningar bedöms nödvändiga för bergschaktväggar lägre än 1,5 m. Efter bergschakt utförs bergrensning av kvarstående schaktväggar. Därefter tillkallas bergsakkunnig för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom bultning. Lösa block i slänterna, både rundade och kantiga, bedöms idag vara stabila. Där ingen jord-/bergschakt planeras utföras bedöms inga åtgärder vara nödvändiga. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

6 (21) 3.3.4 Vatten Där jord-/bergschakt planeras utföras direkt under större block som beskrivs i avsnitt 3.2 ovan (inklusive gärdesgårdar), schaktas även dessa block bort. Öppna sprickor och raviner ökar möjligheten för avrinning från högre liggande partier. Där vatten strömmar ut över planerad väg kan isbildning förekomma på vintern. En dagvattenutredning bör utföras för att minska eventuella isproblem. 4 Markradonundersökning 4.1 Allmänt 4.2 Metod Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. Radonavgång från hällytor ökar med kornstorlek, skiffrighet, sprickighet och vittring. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 anges rikt- och gränsvärden för joniserande strålning i inomhusluft i nybyggda hus. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m 3 (avsnitt 6:23). Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (avsnitt 6:12). Med en gammascintillometer har den totala gammastrålningen från berggrunden i det aktuella undersökningsområdet uppmätts. Detta ger en god indikation på uranoch radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. Vid uppmätta nivåer > 0,15 µsv/h utförs även mätning med gammaspektrometer för bestämning av halter av uran (radium), torium och kalium i berggrunden. Mätningen utfördes kontinuerligt på blottat berg inom undersökningsområdet. Instrumentet kalibrerades senast år 2013. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används gränsvärden för gammastrålning i Tabell 4.1, enligt BRF T20:1989: L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

7 (21) Tabell 4.1 Gränsvärden för gammastrålning Gammastrålning (µsv/h) 0 à 0,12 till 0,20 à 0,30 (berg) 0 à 0,08 till 0,15 à 0,25 (sprängsten) > 0,20 à 0,30 (berg) > 0,15 à 0,25 (sprängsten) Riskklassificering normalradonmark högradonmark Byggnadskonstruktion Byggnadskonstruktion ska vara radonskyddande Byggnadskonstruktion ska vara radonsäker 4.3 Resultat Uppmätta nivåer på total gammastrålning ligger genomgående på 0,09-0,10 µsv/h. Inga punkter med mätvärde 0,15 µsv/h noterades. Därför har mätning med gammaspektrometer ej bedömts nödvändig att utföras. Mätresultaten visar på att berggrunden inom aktuellt undersökningsområde utgörs av normalradonmark, vilket överensstämmer med Stadsbyggnadskontorets radonriskkarta. 4.4 Rekommendationer På normalradonmark ska nykonstruerade byggnader vara radonskyddande, d.v.s. med en grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Till exempel bör rörgenomföringar och kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar tätas, eller åtgärder vidtagas som förhindrar att sprickor uppstår i golv och källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser. (Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) för Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

8 (21) Bilaga 1 Fotodokumentation Foto 1. Bergslänt bakom hus A, upp mot befintligt hus Holkebacken 1. Bergslänten är låg och utgörs av stabila rundade hällar. Bild tagen mot söder. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

9 (21) Foto 2. Bergslänt bakom hus B. Terrängen är lätt kuperad men slänten upp mot befintligt hus Holkebacken 3 är relativt låg. Öppna sprickor, t.ex. till vänster om träden i förgrunden, är vanligt förekommande. Bild tagen mot sydväst. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

10 (21) Foto 3. Skärning mot Skintebovägen nedanför hus B visar kilblocksbildning. Bild tagen mot söder. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

11 (21) Foto 4. Lösa block i slänten nedanför det nordvästra hörnet av hus B. Blockens kantstorlek är < 0,5 m. Bild tagen mot söder, Holkebacken 3 synligt ovanför slänten. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

12 (21) Foto 5. Lösa block i slänten under det nordöstra hörnet av hus C. Blockens dimensioner är ca 1,0x0,5x0,5 m. De vilar på ett mindre släntkrön och bedöms idag vara stabila. Bild tagen mot söder. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

13 (21) Foto 6. Den stabila bergslänten under hus C och D, med tunt jordtäcke och vegetation i flackare delar. Bild tagen mot väster. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

14 (21) Foto 7. Bergskiva bildad av uppsprickning längs sprickgrupp 2, i bergslänten under hus D. Pennans lutning är ca 90, sprickornas lutning ca 60. Sprickavstånd är ca 1-2 m i de yttre delarna av slänten men ökar inåt (uppåt) i slänten. Vid läge för hus D är sprickavståndet ca 3-5 m. Där bergskivorna saknar bottenstöd har de glidit ned i slänten och vilar nu på den flacka marken nedanför, som här. Bergskivorna är idag stabila men kan orsaka stabilitetsproblem för den planerade vägen om den anläggs direkt ovanpå dem. Bild tagen mot väster. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

15 (21) Foto 8. Bergslänten under hus D och vägen upp till hus E är även ställvis relativt sprickfattig och mycket stabil. Foto 7 är taget strax till vänster om detta foto. Bild tagen mot söder. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

16 (21) Foto 9. Bergslänten ovanför hus D och vägen till hus E är rundad och stabil. Bild tagen mot norr. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

17 (21) Foto 10. Bergslänten under den planerade vägen till hus E består av två etager eller trappsteg. Den nedre slänten ligger strax utanför bildens vänstra sida och den övre slänten syns till höger i bild. Däremellan är marken relativt flack, med rundade block som ligger stabilt. Bild tagen mot öster. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

18 (21) Foto 11. Bergslänten under den planerade vägen, strax väster om Foto 8. Bild tagen mot sydväst. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

19 (21) Foto 12. Bergslänten upp mot hus E. Berget är relativt brant men sprickfattigt och inga lösa block noteras i slänten. Bild tagen mot öster. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

20 (21) Foto 13. Bild tagen mot väster från ungefär samma ställe som Foto 12. Hällarna i slänten nedanför hus E och planerad väg är rundade och stabila. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

21 (21) Foto 14. Uppe på bergspartiet noteras en större jord- och vattenfylld svacka som stryker i ca 340 d.v.s. tvärs bergslänten mot Skintebovägen. Svackan syns till vänster i bild. I övrigt är berghällarna rundade och stabila. Bild tagen mot norr. L:\UPPDRAG\ Detaljplan Skintebo\Text\Arbetsmaterial\Rapport Skintebo.docx

80 70-80 80 70-80 60 60 20 85 70-85 85 60 50 60