Kvalitetsredovisning grundskola Brinkskolan
Innehållsförteckning 1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat... 3 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår... 5 3 Normer och värden... 5 3.1 Resultat...6 3.2 Analys...7 3.3 Förbättringar...7 4 Kunskaper... 8 4.1 Resultat...8 4.2 Analys...8 4.3 Förbättringar...9 5 Elevers ansvar och inflytande... 9 5.1 Resultat...9 5.2 Analys...10 5.3 Förbättringar...11 6 Medarbetarengagemang... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Ekonomi... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.1 Resultat... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.2 Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7.3 Förbättringar... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8 Resultat förskoleklass... Fel! Bokmärket är inte definierat. 9 Elevernas kunskapsresultat 1-3... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10 Elevernas kunskapsresultat åk 4-6... Fel! Bokmärket är inte definierat. 11 Kunskapsresultat åk 7-9... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1: Instruktion - se andra skolors rapporter Bilaga 2: Pedagogisk utvecklingsplan Brinkskolan ver 160223 Bilaga 3: Handlingsplan för tillgängligt lärande Brinkskolan-1 Bilaga 4: Plan för tillgängligt lärande- rutin för måluppfyllelse och särskilt stöd Bilaga 5: Plan mot diskriminering trakasserier och kränkande behandling Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 2(11)
1 Rektors sammanfattande analys av skolans resultat Läsåret 2016/2017 Under läsåret har resultaten för verksamheten varit goda. Alla elever i åk 6 har återigen gått ut Brinkskolan med minst betyget E i alla ämnen. Det är andra året i rad som detta sker och visar på en vändning av en tidigare dyster trend under en stort antal år där alla elever inte nådde minst betyget E. Vår slutsats är är att våra nya arbetssätt sedan tre år tillbaka med tillgängligt lärande som strategi, formativ bedömning och digitala redskap för ökad tillgänglighet har lett till dessa förbättrade kunskapsresultat. Även i åk 3 har resultaten förbättrats i relation till föregående år. Fler elever detta läsår klarar nationella provens delprov avseende problemlösning vilket är glädjande eftersom fokus inom matematiken kretsat kring detta. Vi har också fler elever som klarar skriftliga räknemetoder och då särskilt subtraktion med växling som varit ett utvecklingsområde under två läsår. Alla klarar dock inte detta i dagsläget och utvecklingsarbetet bör därför fortsätta även nästa läsår. I nationella provet i svenska ser vi en kompetensbrist när det gäller att möta behoven hos elever med svenska som andraspråk. Kompetensutveckling behövs inom området på ett allmändidaktiskt plan för alla lärare. Utvecklingsarbete genom kompetensutveckling Under läsåret 2016/2017 har vi fortsatt vårt arbete för att, genom ett tillgängligt lärande, öka kunskapsresultaten genom att ytterligare tillämpa och fördjupa metoder så som formativ bedömning och IKT som verktyg för ökat lärande. Vi har också utvecklat den röda tråden i undervisningen genom alla ämnen i åk 1-6 genom utvecklingsarbete i processgrupper under hela läsåret. Tillgängligt lärande I skolan har vi under läsåret på kollegial tid 90 minuter varannan vecka, genomfört kompetensutvecklingsinsatser för lärare och speciallärare i åk 1-6 avseende tillgängligt lärande. Lärarna har på denna tid genomgått SPSMs (Specialpedagogiska skolmyndighetens) utbildning inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) då vi i förra årets kvalitetsarbete identifierade att vi hade kompetensbrist inom detta område. Lärarna bedömer att genomgången utbildning har gett dem redskap och insikter de tidigare saknade eller behövde utveckla. Vi ser lärarnas ökade kompetens att möta elever i behov av särskilt stöd som en direkt effekt av denna kompetensutveckling. I de klasser där behov av fler pedagoger finns, har vi tillsatt tvåpedagogsystem för en tillgängligare undervisning. På så vis får eleverna som behöver det mest utbildning av legitimerade lärare och inte av outbildad personal. Formativ bedömning Under läsåret 14/15 och 15/16 arbetade vi aktivt med att träna vår kompetens inom formativ bedömning. Detta gjorde vi bland annat genom att genomgå Skolverkets bedömningskurs via Karlstads universitet och genomgå professor Christian Lundahls webbaserade utbildning "Bedömning för lärande". Under läsåret 16/17 utvecklade vi ytterligare vårt arbete med formativ bedömning till att även innefatta det tillgängliga lärandet i relation till elever inom NPF*. Lärarna har därmed tränats att arbeta än mer formativt med just dessa elever utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och till följd därav upplever vi att vi stärkt de didaktiska kompetenserna ytterligare i bemötandet med elever just inom spektrat NPF*. IKT för ökat lärande Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 3(11)
Arbetet med det digitala utvecklingsarbetet har letts av skolans IKT-grupp som består av skolledning, förstelärare och lärare med kompetens inom digitalt lärande samt IT-pedagoger. Under läsåret har IKT-gruppen genomfört regelbunden kompetensutveckling med skolans lärare, förskoleklass och speciallärare varje måndag med veckans så kallade IT-tips. Röda tråden På kollegial tid varannan vecka har lärarna arbetat med att strukturera undervisningens innehåll i undervisningsområden. Vi kallar arbetet för "Röda tråden i alla ämnen". Skolans lärare har skrivit LPPer (Lokala pedagogiska planeringar) där allt centralt innehåll i de nationella kursplanerna har fördelats mellan årskurserna. I dessa planeringar anges även hur vi i undervisningen arbetar för att eleverna tränas i olika förmågor och hur de ska nå kunskapskraven. Genom detta arbete har lärarna fått insikt och därmed ökat samarbetet kring de kunskapskrav som kommer igen i flera ämnen men på olika sätt. Arbetet har varit framgångsrikt och vi har kommit så långt att vi till hösten kan påbörja arbetet med ämnesspecifika LPPer* samt dess fördelning över årskurserna eftersom vi nu är klara med det centrala innehållet och förmågornas koppling till dessa. Brinkskolans prioriterade utvecklingsområden Förbättringar Utifrån kommunfullmäktiges mål och skolans kvalitetsredovisning för 2015/16 har skolan haft tre huvudsakliga utvecklingsområden som prioriterats högst under det kommande året: 1. Eleverna når högt ställda kunskapskrav. 2. Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt. 3. Skolan tillhandahåller en tillgänglig lärmiljö för alla. Resultaten av våra utvecklingsområden för läsåret är att vi nått dem alla tre över förväntan. Alla elever i åk 6 når godkänt i alla ämnen. Korrelationen mellan Nationella prov och betyg är god. Resultaten i åk 3 visar att eleverna förbättrat sina resultat i matematik i förhållande till föregående läsår. Förtroendet för vår verksamhet är generellt fortsatt god. Särskilt god i F-klass och åk 1 där 100% av vårdnadshavare är nöjda med skolans verksamhet. I åk 5 har vi en avvikelse i nöjdhet i den ena parallellklassen. Tryggheten är generellt hög i alla våra klasser (87% hos våra vårdnadshavare och 92% hos våra elever) och likaså trivselfaktorn (92% i snitt hos vårdnadshavare och 88,5% hos elever). En god tillgänglig lärmiljö leder till trygghet, trivsel och högt förtroende från vårdnadshavare och elever. I skolans egna trygghetsenkät som gjordes i november, då även förskoleklass deltog, var tryggheten 99% bland våra elever. Analys visar att både vårt förebyggande och främjande arbete liksom vårt snabba åtgärdande arbete är förklaringen till den höga tryggheten och trivseln. Vi har under året arbetat aktivt med vår fysiska och pedagogiska lärmiljö enligt de indikatorer där vi låg lägst i SPSMs* värderingsverktyg. I klassrummen ser vi dag helt andra fysiska och rumsliga möbleringar med ytor för olika typer av studier, enskilt, i mindre grupp, i par och i större grupp. Det finns möjlighet att lära på olika sätt genom att material flyttats till mer tillgängliga platser och sorterats på ett vis som gör dem lätta att hitta och välja för eleverna. Vårt arbete med att förbättra de pedagogiska miljöerna har bidragit till att klassrummen nu har stödjande och sammanhangsmarkerande information på väggarna där eleverna själva kan ta stöd för minnet i sitt arbete med olika processer som exempelvis skrivprocesser eller matematiska begrepp. Miljön är helt enkelt mer varierad och mer konkretiserad vilket av pedagogerna beskrivs som en miljö som eleverna uppfattar som sprungen ur elevens Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 4(11)
perspektiv och behov. Våga visa- undersökningen visar att eleverna upplever att de får det stöd och den hjälp de behöver för att utvecklas och lära till 89%. En hög andel, men vi är inte nöjda förrän 100% av eleverna upplever att de får det stöd de behöver. Internt behöver lärarna utveckla sin förmåga att analysera effekter av den egna undervisningen också ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Fokus har under de senaste tre åren legat på att utveckla allmändidaktiska kompetenser. I dag kan vi se att undervisningsmetoder inom matematik och svenska behöver utvecklas för eleverna ska nå än högre måluppfyllese. De elever som inte når godkända resultat är de elever som vi trots allmändidaktiska variationer inte lyckats nå. Här krävs utvecklad kompetens om ämnesspecifika metoder. Ex Singaporemetoden i matematik eller tidig läs och skrivinlärning. 2 Enhetens prioriterade förbättringar till kommande läsår Förbättringar Utifrån kommunfullmäktiges mål och skolans kvalitetsredovisning för 2016/2017 har skolan 4 huvudsakliga utvecklingsområden som prioriteras högst under det kommande året. Dessa utvecklingsområden är samma som föregående läsår men kommer att utvecklas genom delvis nya arbetssätt. 1. Eleverna når högt ställda kunskapskrav. 2. Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt. 3. Skolan tillhandahåller en tillgänglig lärmiljö för alla. 3 Normer och värden Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola Enhetens indikatorvärde Utfall minst 97 % 99% Skolans egen Trygghetsenkät som omfattar F-6 visar att 99,3% av eleverna känner sig trygga i skolan. Våga visa som omfattar åk 1-6 visar att 92% av eleverna känner sig trygga i skolan. Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 5(11)
3.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Vi levandegör vår Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genom att aktivt väva in teman, projekt och moment rörande normer, värden, trygghet, studiero och diskrimineringsfrågor i undervisning och lärande i fritids, förskoleklass och skola. Vi har en dialog med elever och föräldrar rörande vårt pågående värdegrundsarbete. Genomfört med avsett eller bättre resultat Genomfört med avsett eller bättre resultat I vårt årshjul för systematiskt kvalitetsarbete i vår Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har vi lagt in hur vi arbetar främjande och förebyggande för att förhindra att kränkande situationer och incidenter uppstår mellan våra elever. Vi har arbetat regelbundet med eleverna kring materialet genom att hålla värdegrundsfrågorna aktuella i undervisningen i alla ämnen. Eleverna har också arbetat med DATE lärmaterial från SPSM på lektionstid och särskilda temadagar under året för att problematisera och reflektera över etiska dilemman kopplat till våra diskrimineringsgrunder. Analys har visat att elever och vårdnadshavare är nöjda med hur vi arbetar förebyggande och främjande med Trygghetsarbetet men att våra egna lärare tycker att vi kunde ha gjort mer. Vi för en pågående dialog med våra elever rörande värdegrundfrågor i den dagliga undervisningen. Våra elever i skola och fritidshem deltar också i ett trygghetstråd där aktuella trygghetsfrågor lyfts från eleverna själva och behandlas i närtid. Vår Trygghetsgrupp på skolan arbetar aktivt med förebyggande och snabba åtgärdande insatser för att förhindra och lösa eventuella incidenter som kan uppstå. Analys visar att de medarbetare som arbetar i Trygghetsguppen är väl kända för eleverna och vi märker att eleverna gärna kommer med förtroenden till dessa vuxna vilket gör att vår dialog med elev och hemmet i frågor rörande trygghet kan ske snabbt och smidigt. I vår Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling har vi en ärendegång för hur vi kommunicerar med elever och vårdnadshavare då incidenter har ägt rum. Hur vi arbetar i värdegrundfrågor kommuniceras förutom i det dagliga samtalet via föräldrasamråd, elevråd, i trygghetsgruppen, på V-klass och i sociala medier. STOPP, TÄNK EFTER, JAG ÄR DIN KAMRAT är ledord vi alltid använder i dialog med eleverna. Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 6(11)
Arbetssätt Status Analys Vi kartlägger elevernas upplevelse av trygghet på olika platser och i olika sammanhang och vidtar åtgärder för att öka tryggheten. Genomfört med avsett eller bättre resultat Vi kartlägger elevernas trygghet genom Brinkskolans Trygghetsenkät som görs i november. Genom HUSET en skolgårdskartläggning som görs i december och via Våga Visa en kundenkät som görs av alla vårdnadshavare F-6 och elever i åk 3-& i februari. Tryggheten följs också upp i skolans elevråd och trygghetsråd samt på klassråd. Analysen av elever och vårdnadshavares svar på hur trygga de är med skolan visar att kartläggningarna gett oss det underlag vi behöver för att kunna vidta främjande trygghetsåtgärder som lett till ett gott resultat. 3.2 Analys Eleverna är trygga Grundskola Resultaten från vår trygghetsenkät och våra kundundersökningar visar att våra elever känner en stor trygghet på Brinkskolan. Så många som 99,3% av eleverna uppgav att de känner sig trygga i skolan i läsårets enkät som utfördes av alla skolans elever i november. Trygghetsarbetet drivs systematiskt genom skolans trygghetsråd där lärare, skolledare, skolkurator, skolpsykolog och fritidsledare sitter med. Vår övergripande strategi med tillgängligt lärnade för alla elever har bidragit till elevernas upplevelse av trygghet i skolan, på lektioner och i sitt lärande. En ytterligare framgångsfaktor till vår trygga skolmiljö är den snabba hanteringen av eventuella incidenter, konflikter och kränkande behandling som vi har i enlighet med vår Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Fritidshemmet Resultaten från vår egna Trivselenkät och kundundersökningen Våga visa ger samstämmiga resultat då det gäller trygghet och trivsel. Detta visar att vi är bra på att kommunicera Brinkskolans värdegrund. Det man kan utläsa är att yngre elever verkar känna sig mer trygga än de äldre eleverna. Detta kan bero på att skolan kommunicerar trygghetsarbete med föräldrar då det gäller de yngre eleverna tillskillnad mot de äldre eleverna kommunicerar vi direkt till. Detta betyder på att vi bör vidareutveckla vårt sätt att kommunicera och konkretisera vårt främjande och förebyggande trygghetsarbete för elever. 3.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna är trygga Våra förbättringar Vi fortsätter att utveckla tryggheten för alla våra elever genom främjande och förebyggande insatser. Vi kommer att fortsätta att arbeta för en tillgänglig lärmiljö för att fortsatt hålla en god trygghetsgrad på enheten. Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 7(11)
4 Kunskaper Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Enhetens indikatorvärde Utfall Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö SPSM för området pedagogisk miljö minst 65 84 Vår bedömning av arbetet med tillgängligt lärande har ökat från 64% till 84% under läsåret. Främst bedömer lärarna att arbetet med begriplighet och hjälpmedel har förbättrats, till stor del med hjälp av de digitala lärverktyg som alla elever nu har tillgång till. Intressant är att lärarna skattar indikatorn delaktighet som 100% medan eleverna tycker sig vara delaktiga till 64%. 4.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Vi skriver Lpper med fokus på tillgänglighet. Våra förbättringar Alla lärare har inte fått med tillgänglighetsaspekten i skrift även om de arbetar med tillgänglighet generellt. Vi kommer att fokusera på LPPer mer under vårterminen. Under hösten har fokus legat på att Rödatråden samtal varannan vecka för att göra årskursplaneringar i varje ämne. Under våren avser vi att utveckla arbetet med LPPer som bygger på dessa. Genomfört med otillräckligt resultat Orsaken till att fältet markeras med genomfört men med otillräckligt resultat är att utvärdering visat att alla medarbetare ännu inte skriver och publicerar Lpper i V-klass. Arbetet med röda tråden har varit till god hjälp att klargöra det centrala innehållets fördelning över årskurserna. De flesta lärare skriver idag Lpper med med både tillgängligt lärande, ansvar och inflytande samt IKT som särskilda rubriker för att synliggöra lärandet för eleverna. Men analys och uppföljning visar att alla lärare gör inte detta därav måste arbetet fortsätta att utveckla dessa kompetenser hos lärarna under kommande läsår. 4.2 Analys Skolan har en tillgänglig lärmiljö Analysen visar att lärarna tror sig göra eleverna delaktiga i större utsträckning än vad eleverna anser dig delaktiga samt att elevernas och lärarnas uppfattning om delaktighet skiljer sig åt. Sägas bör att delaktigheten är hög innevarande läsår jämfört med hur delaktigheten sett ut de senaste två läsåren. Sedan vi påbörjade ett arbete för ökad delaktighet 2015 har uppfattningen om delaktighet ökat med 25%. Andra utvecklingsområden som identifierats är att arbetslagets gemensamma arbete för tillgänglighet runt varje enskild elev som behöver förbättras för att elevens möjligheter att nå goda kunskapsresultat ska öka. Likaså behöver arbetet med normkritiskt arbetssätt förbättras. Arbetet med röda tråden har lett till en ökad medvetenhet hos lärarna om ämnenas centrala innehåll, kunskapskravens uppbyggnad och hur förmågor kommer igen i flera kunskapskrav i flera ämnen. Trots ökad medvetenhet har alla lärare inte formulerat Lpper som publiceras på V-klass där de synliggjort för eleverna hur undervisningen är tillgänglig. Detta arbete behöver därav fortsätta att utvecklas under nästa läsår. Formella resultat Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 8(11)
De formella resultaten visar att våra elever i åk 6 åter har gått ut Brinkskolan med 100% måluppfyllelse. Detta är andra året i rad på mycket lång tid som våra elever gör detta. Flera elever i den årskursen har varit i behov av extra anpassningar och pedagogiska metoder för hög tillgänglighet. vår analys visar att variationen av undervisningsmetoder och tidiga insatser av extra anpassningar lett till ökad tillgänglighet och därmed ökad måluppfyllelse. Korrelationen har varit hög och endast en elev i svenska och två elever i matematik erhöll ett högre betyg än vad betyget på Nationella provet blev. I åk 3 har resultaten förbättrats avsevärt från föregående läsår. Fokus har under läsåret legat på problemlösning i matematiken och intensiv läs- och skrivutveckling. På de nationella proven i svenska för åk 3 ser vi en skillnad i måluppfylles för de elever som har svenska som andraspråk respektive de som har svenska som modersmål. Fortsatt utvecklingsarbete behöver handla om språkutvecklande arbetssätt och svenska som andraspråkskompetens för alla lärare. 4.3 Förbättringar Enhetsmål Skolan har en tillgänglig lärmiljö Våra förbättringar Lärarna utvecklar sitt arbete med Lpper och rubricerar hur undervisningen blir tillgänglig inom ämnet och momentet. 5 Elevers ansvar och inflytande Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete Enhetens indikatorvärde Utfall minst 85 % 75% minst 75 % 64% minst 75 % 54% 5.1 Resultat Arbetssätt Status Analys Vi skriver Lpper där elevernas Ansvar och inflytande tydliggörs Genomfört med otillräckligt resultat Arbetet med att utveckla ämnes Lpper med synliga rubriker för hur eleverna utövar inflytande över sitt lärande görs till viss del. Analysen visar att vissa lärare har kommit långt i sin utveckling av Lpper men att alla lärare ännu inte skriver Lpper där de synliggör för eleverna hur de kan utöva inflytande över undervisningen. Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 9(11)
Arbetssätt Status Analys Vi organiserar demokratiska forum där eleverna utövar inflytande. Vi låter eleverna regelbundet utvärdera pågående undervisning och lärande. Genomfört med avsett eller bättre resultat Genomfört med avsett eller bättre resultat Vi har organiserat och genomfört demokratisk samverkan med elever och vårdnadshavare i planerade råd. Analysen visar att elever och vårdnadshavare känner sig lyssnade på att deras åsikter tas tillvara. Analys har visat att vi med hjälp av digitala verktyg använder oss av uppföljningar och utvärderingar till stor del i den löpande undervisningen men att det skiljer sig mycket åt inom vår skolenhet. Alla lärare låter inte eleverna utvärdera undervisningen regelbundet även om majoriteten gör detta. Att kompetensutveckla lärarna vidare kring utvärdering och uppföljning av undervisningen är ett fortsatt utvecklingsområde. Vi skriver Lpper där elevernas Ansvar och inflytande tydliggörs. Arbetet med att skriva LPPer där elevernas ansvar och inflytande tydliggörs har fortsatt under läsåret. Lärarna har i pedagogiska kollegiala lärandesamtal problematiserat hur reellt inflytande kan utövas i undervisningen och tillsammans konkretiserat exempel på hur elevers inflytande kan skrivas in i pedagogiska planeringar. Resultat visar att lärarna upplever sig arbeta mycket med detta men elevernas uppfattning om om huruvida de är med och planerar undervisningen är inte högre än föregående läsår, endast 54%. Lärarna i åk 3-6 behöver fortsätta sitt kollegiala lärande med fokus på att lära av varandra för att hitta strategier för ökat inflytande för alla elever i åk 4-6. Ett sätt att utveckla lärandet är att tillsammans analysera vad i undervisningen som verkligen gör skillnad för elevernas resultat samt vad i undervisningen som behöver utvecklas för att nå andra resultat. Vi organiserar demokratiska forum där eleverna utövar inflytande. Vi har under läsåret upprättat ett fritidsråd vilket vi inte haft tidigare. Fritidsrådets syfte har varit att utveckla fritidshemmets aktiviteter i relation till fritidshemmets uppdrag. Under läsåret har vårt arbete i Matrådet, Miljörådet och Stora och Lilla elevrådet fortsatt att utvecklas. Miljörådets arbete som lett till skolans Gröna Fagg för läsåret har utvecklats och inbegripit flera skolgemensamma temadagar med fokus på hållbarhet och en miljömedveten framtid. Matrådet har också tillsammans med vår matleverantör genomfört hållbarhetssatsningar för att minska matsvinnet och öka den vegetariska och ekologiska kosten. Vi låter eleverna regelbundet utvärdera pågående undervisning och lärande. Genom att arbeta med formativ bedömning med hjälp av digitala verktyg har lärarna utvecklat arbetssätt där eleverna formativt kan återkoppla vad de lärt sig och hur de lär sig. Genom denna regelbundna återkommande återkoppling har lärarna nu lättare att förbättrat förståelsen för vad i deras undervisning som leder till lärande och vad som behöver rutvecklas. Arbetet är i sin början och behöver utvecklas vidare nästa läsår. 5.2 Analys Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 10(11)
Grundskola Resultaten visar att vi inte når upp till de värden vi satte som mål att nå innevarande läsår. Analysen visar att lärarna upplever sig erbjuda mer elevinflytande än vad eleverna upplever sig få. Orsaken till detta är att lärarna under läsåret kompetensutvecklat sig inom tillgängligt lärande och röda tråden i alla ämnen och formulerat Lpper där elevernas rätt till inflytande delvis konkretiserats. Men det råder ett glapp mellan vad lärarna tycker att de gör och vad eleverna upplever. Eleverna upplever fortfarande inte att de har särskilt stort inflytande över undervisningen. I åk 6 tycker så få som 44% att de är med och planerar undervisningen och åk 4 är siffran endast 32%. Analysen visar att i klasser med elever i behov av fler anpassningar behöver anpassningarna i högre grad planeras tillsammans med eleverna så att de uppfattar och förstår att de är med och planerar undervisningen. I åk 3 är eleverna mest nöjda med inflytandet över undervisningen vilket innebär att ett intressant lärande kan göras kollegor emellan avseende hur arbetet kan planeras för att eleverna ska få högre grad av inflytande. I snitt är upplevelsen av inflytande endast 54% i åk 3-6 vilket dock är en höjning med 25% på två läsår. Den höjning som skett över tid beror av det medvetna arbetet med tillgängligt lärande som trots allt ägt rum under två års tid där formativt arbetssätt bidragit till att eleverna idag upplever sig mer delaktiga i sin egen lärandeprocess. Vi är dock inte nöjda med resultatet och behöver fortsätta att utveckla arbetet med inflytande över undervisningen. Fritidshemmet På vårt fritidshem har vi elever mellan F-klass och åk 5 inskrivna. I åk 4-5 är endast 15 elever inskrivna vilket innebär att majoriteten av våra elever på fritids går i F-3. Resultatet från vår kundenkät Våga visa visar att våra elever upplever att de får vara med och bestämma och påverka fritidsverksamheten till 76% i åk 3. I åk F-2 får eleverna inte själva delta i kundenkäten Våga Visa, däremot har vi låtit alla föräldrar i dessa årskurser göra enkäten detta läsår. Den visar att 98% av våra vårdnadshavare i åk 1 är nöjda med fritidsverksamheten och lika många tycker att vi har kompetent personal på fritids. I åk 2 är motsvarande siffra 84%. Analysen visar att vi måste tydliggöra för våra elever vad och hur de kan vara med och bestämma. Vi bör tydliggöra de demokratiska grundprinciperna, dvs. majoritetsbeslutets innebörd. Uppenbarligen har vi lyckat förmedla hur vi arbetar med inflytande i högre grad till vårdnadshavare än till eleverna själva. Vi bör vidareutveckla och förtydliga i vilka forum och i vilka frågor eleverna kan vara med och bestämma. 5.3 Förbättringar Enhetsmål Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Våra förbättringar Lärarna utveckar sina Lpper och rubricerar hur eleverna får inflytande över undervisningen i ämnet och inom momentet. Lärarna behöver fortsätt att arbete med att utveckla undervisningen så att mer inflytande över undervisning och lärande kan ges till eleverna. Lärarna behöver tydliggöra hur eleverna har får utöva sitt inflytande i ämnes-lpper. Fritidsråden bör kompletteras med avdelningsråd så att besluten i fritidshemmet kommer närmare fler elever. Brinkskolan, Kvalitetsredovisning grundskola 11(11)