Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

Relevanta dokument
Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

ETT FÖRETAGSAMT OCH VÄLMÅENDE EGENTLIGA FINLAND

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet)

Vad menar vi med entreprenörskap i skolan?

Workshop Visioner för den nya grundskolan

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Kollegialt lärande som stöd för planering, genomförande och uppföljning av modersmålsundervisningen. Fjärde tillfället

Konstuniversitetets strategi

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

RECOMMENDATIONER FÖR ENTREPRENÖRSKAPS- FRÄMJANDE VID HÖGSKOLOR

ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD

Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Värdeskapande lärande i Sundsvalls kommun

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

Workshop: Visioner för Den nya grundskolan

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

1. Miljöfostran in Ingå

Det nya programmet för främjande av fysisk aktivitet och välbefinnande inom den småbarnspedagogiska verksamheten

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

Entreprenörskap i skolan

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan, försök med språk

Matematiklyft om aktuell ämnesforskning och nya arbetssätt över stadiegränserna

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Förskoleklassnätverket. Vygotskij, 21 september 2017

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

1 (6) Utfärdare, telefon Datum Utgåva Reg nr. Marie Ahlqvist,

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Bildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

MÅLBILDER FÖR LÄRMILJÖN I SKELLEFTEÅS GRUNDSKOLOR

Grunder och rekommendationer för utvärdering av småbarnspedagogikens kvalitet

På väg mot Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen. Kommunförbundets rektorsdagar

Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

HANDLINGSPROGRAM BJURHOLM FÖRETAGSAMHET & ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN

Begreppet entreprenörskap

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Sura barn (brist på strategi och gemensam vision)

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

Nordens mest besökta science center. Öppet alla dagar

Entreprenörskap - en röd tråd genom utbildningssystemet

VÄLKOMNA! Föräldramöte Lilla Gärdet

KOMMUNIKATIONSPLATTFORM

Skolplan Med blick för lärande

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Specialyrkesexamen i företagsledning

På liv och död. aktivt lärande av, med och för barn och unga. Barn- och ungdomsstrategi för Statens försvarshistoriska museer

Entreprenöriellt Lärande I Förskolan. Avesta

Åtgärdsprogrammet för utvecklingen av undervisnings- och handledningspersonalens kunnande

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

FINLANDS SKOGSCENTRAL

Dialogspel - om entreprenöriellt lärande

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Undervisning i förskolan hur görs det tillsammans med barnen? Ebba Hildén

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Kommunikationsstrategi yrkesutbildningen

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Språk i rörelse 17 mars 2017

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Premiär för Prima. En ny skola för årskurs 6 9 i Farsta Centrum

Gemensamma åtgärder.

Partnerskap Ung Företagsamhet i Uppsala län

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

Handledningsplan för den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun. Elevhandledningens struktur inom den grundläggande utbildningen

Framtidsvision NYNÄSHAMN 2030

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt

KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

Utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården Iakttagelser, slutsatser och fortsatta åtgärder

Diskussionskort EL, SSA och Hälsa

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande

Öppna i webbläsaren /8

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN

Transkript:

Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen

VARFÖR FÖR VEM HUR?

Varför för vem hur 1/3 Syftet med företagsamhetsriktlinjerna är att rikta in, utveckla och styra främjandet av entreprenörskap samt presentera åtgärder för fostran till företagsamhet och entreprenörskap för olika utbildningsnivåer. Dessutom ingår riktlinjerna i undervisnings- och kulturministeriets informationsstyrning. Begreppet lärande omfattar samtliga utbildningsnivåer, från småbarnspedagogik till högre utbildning. Med läroanstalter avses utbildningsstadierna från grundläggande utbildning till högre utbildning. 12.3.2018 3

Varför för vem hur 2/3 Med personal inom småbarnspedagogik och undervisning avses aktörer på alla nivåer, från småbarnspedagogik till högre utbildning Målgruppen för företagsamhetsriktlinjerna är bred. Den omfattar aktörer inom småbarnspedagogik, undervisning och utbildning på samtliga stadier, utbildningsanordnare och -utvecklare, beslutsfattare inom utbildningssektorn på lokal, regional och riksnivå, samt företagare och organisationer som stöder företagsamhet. Meningen är att riktlinjerna ska fungera som ett konkret utvärderings- och utvecklingsverktyg för ledningen och personalen vid våra läroanstalter samt för övriga aktörer som deltar i fostran till företagsamhet och entreprenörskap. Därtill ska riktlinjerna erbjuda läsaren stöd och tips för hur man lägger upp det praktiska arbetet. 12.3.2018 4

Varför för vem hur 3/3 Tanken är att riktlinjerna ska bilda en helhet tillsammans med andra riktgivande strategidokument, såsom regeringsprogrammet samt olika strategier för fostran till företagsamhet och entreprenörskap på landskapsnivå, över landskapsgränserna samt på regional och lokal nivå. Vid utarbetandet av riktlinjerna har vi stött oss på ovan nämnda strategiska dokument och utnyttjat centrala EU-handlingar samt tidigare utredningar och undersökningar inom ramen för vår breda samarbetsgrupp. Företagsamhetsriktlinjerna innebär en fördjupning av Riktlinjerna för fostran till företagsamhet som UKM gett ut 2009 och grundar sig på utvärderingsrapporten för genomförandet av dessa riktlinjer samt på ett flertal bakgrundsdokument (se ovan) och uttalanden av experter som hörts i ärendet. 12.3.2018 5

Centrala begrepp inom företagsamhetsriktlinjerna 2017: Företagsamhet och entreprenörskap Företagsamhet och entreprenörskap är att se möjligheter och ta tag i dem samt förmågan att omsätta idéer i verksamhet som skapar ekonomiskt, kulturellt, socialt eller samhälleligt värde. Man kan lära sig företagsamhet och entreprenörskap. Där ingår kreativitet, innovationsförmåga, riskhantering och ansvarstagande, liksom förmåga att planera, ställa upp mål och leda verksamheten i syfte att uppnå målen. Färdigheter i företagsamhet entreprenörskap ökar i betydelse i tider av samhällelig förändring. 12.3.2018 6

Centrala begrepp inom företagsamhetsriktlinjerna 2017: Fostran till entreprenörskap 1/2 Syftet med fostran till företagsamhet och entreprenörskap är att öka den positiva inställningen till entreprenörskap, utveckla kunskaper och färdigheter i anslutning till företagsamhet, skapa ett modernt entreprenörskap, utveckla kompetenser hos företagsanställda och inom företag samt att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten inom företag. I fostran till företagsamhet och entreprenörskap lägger man stor vikt vid experimenterande och försök, att ta fram fungerande lösningar, learning by doing, projektmässiga arbetsmetoder, företagsamarbeten samt uppgifter inom och erfarenheter av entreprenörskap. En förutsättning för fostran till företagsamhet och entreprenörskap är att gå in för att leda och utveckla en entreprenörsinriktad verksamhetskultur, en entreprenöriell pedagogik samt lärare som integrerat den i sin undervisning och lärmiljöer som stöder dessa. 12.3.2018 7

Centrala begrepp inom företagsamhetsriktlinjerna 2017: Fostran till entreprenörskap 2/2 Fostran till företagsamhet och entreprenörskap handlar om gränsöverskridande samverkan i syfte att stärka företagsamhet, där samarbetet mellan olika utbildningsstadier och -områden utgör en styrka. Utöver utbildningssektorn finns det flera aktörer och organisationer inom arbetslivet som också deltar i och stöder fostran till entreprenörskap. Fostran till företagsamhet entreprenörskap grundar sig på forskningsbaserad kunskap och följer principerna för livslångt lärande och ett nätverksbaserat verksamhetssätt. En verksamhetskultur som har sin utgångspunkt i företagsamhet inspirerar alla till att omsätta idéer i handling och bygga upp en målinriktad verksamhet, vilket i sin tur skapar en kreativ och dialoginriktad anda som uppmuntrar till nya försök och experimenterande. 12.3.2018 8

Centrala begrepp inom företagsamhetsriktlinjerna 2017: En entreprenörsinriktad verksamhetskultur En entreprenörsinriktad verksamhetskultur engagerar alla deltagare och bygger på pedagogiskt ledarskap, öppenhet samt samverkan mellan undervisningspersonalen och övriga aktörer. Det handlar om en förtroendeskapande kultur och praxis där man använder sig av olika slags metoder, handlingssätt och -modeller. 12.3.2018 9

Centrala begrepp inom företagsamhetsriktlinjerna 2017: En experimenterande kultur En experimenterande kultur handlar om att vilja, våga pröva på och få syn på nya möjligheter och verksamhetssätt. Det handlar om att utveckla nya tankegångar genom försök, misslyckanden och framgångar, och om att redan i ett tidigt skede av processen pröva på hur en ny idé utfaller i praktiken. I en experimenterande kultur har varje försök en början och ett slut, och involverar ofta också användarna i försöket. En experimenterade kultur bygger på lärande, på att överbrygga klyftor, engagera andra, använda sig av nya slags nätverk, gå i dialog med andra och utmana rådande strukturer och praxis. 12.3.2018 10