HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Relevanta dokument
HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Arbetsplan Violen Ht 2013

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Våra tankar kring temat:

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Arbetsplan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

VATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Våra tankar kring temat:

Dokumentera med ipad i förskolan

Fenomen som undersöks

Mål kopplade till vår resa

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lärande & utveckling.

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Välkommen till vår förskola Grimsta

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

förskolan FÅGELSÅNGS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Trollskogen Läsår 2015/2016

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

ÄLVENS GROVPLANERING OCH MÅL vt Personalen har sin planering. Barnen har utelek tillsammans med avd. Forsen.

2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Handlingsplan för 2012/2013

Profil. Naturvetenskap och teknik

Transkript:

Hällberga Förskola Eskilstuna Augusti 2017 - Juli 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 23 JULI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Vi vill tacka er för en fin och trevlig läsning av er Grön Flagg-resa! Kul att se vad ni har gjort genom era bilder också för att få ännu mer inblick i vad ni gjort. Ni har under er resa gjort flera intressanta och lärorika aktiviteter och projekt tillsammans med barnen utifrån era valda områden, såsom arbete kring djur i er närhet, allemansrätten, skräpplockning, odling med mera. Kul att ni använt er av vårt material! Ni har i er rapport och i ert arbete lyckats fånga upp barnens intresse, fortsätt med detta! Om ni vill utmana er lite framöver, kanske ni kan involvera barnens vårdnadshavare för att sprida ytterligare ringar på vattnet. Kanske barnen kan ta med en uppgift hem? Nu får ni fira det viktiga arbete ni gjort, så ser vi fram emot att få fortsätta samarbeta med er!

Mål kopplade till vår resa UR LÄROPLANEN NORMER OCH VÄRDEN Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö UTVECKLING OCH LÄRANDE Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid

och förändring, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, BARNS INFLYTANDE Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Bekämpa klimatförändringen Hållbara städer och samhällen Läs mer på www.globalamalen.se Utvecklingsområde 1: DJUREN I VÅR NÄRHET

Tema: Djur & Natur September 2017 VAD GJORDE VI? Vi letar efter djur, både stora och små, både på gården och skogen. Vi undersöker om det finns samma djur i skogen som på gården. Vi undersöker vilka djur vi ser ute under de olika årstiderna. Vi använder luppar så vi kan titta närmare på de små djuren. Vi utforskar vad djuren äter och hur deras bajs ser ut. Vad intresserar barnen? Vi jobbar vidare med intresset. Insekter är spännande Våra 3-5-åringar visar ett stort intresse för insekter redan i början av terminen. De blir snabbt uppslukade av att hitta olika insekter ute på gården och fascineras över hur många nyckelpigor som finns där. I flera dagar samlar de mängder av nyckelpigor i en hink som de observerar. "Vilken färg har den, hur många prickar, hur många ben?" o.s.v. är frågor som dyker upp. Vi upptäcker även att myrorna finns lite överallt runt omkring oss, de kryper både inomhus ibland, men också i skogen. På vintern däremot kommer vi fram till att det inte händer så mycket på myrstackarna, vi pratar om att de istället har gått och lagt sig längre ner i marken, under stacken. Fåglar, vad många det finns! Naturskolan kom på besök och hade med sig något i en stor koffert. Våra 5-, 4- och 3-åringar samlades (vid olika tillfällen) på samlingsmattan och fick till sin förtjusning sen en massa fåglar av olika slag. Det var ugglor, hackspettar, kråkor m.fl. Speciellt tjusig var Spillkråkan som hade en röd frisyr. Vissa barn ritade sedan en Spillkråka som de satte upp i vårat dokumentationsträd. Under samma besök fick vi se olika fågelägg och blev förvånade över hur många storlekar det fanns beroende på vilken fågel det var som hade lagt ägget. Efter samlingen gick vi ut och lekte en fågellek, byggde fågelbon och lade ut frön till fåglarna. Intresset för fåglar fortsatte efter Naturskolans besök och vid flera tillfällen har barnen byggt fågelbon, både inne och ute med olika material. Djur i vår närhet, på alla möjliga vis Barnen som är mellan ett och tre år gamla har utforskat alla möjliga sorters djur. Vi har tittat på insekter och sett att vissa har sex stycken ben och även antenner. Vi har även forskat lite i olika djurfamiljer, till exempel fåren, kossorna och hönorna. Vad heter papporna i de olika djurfamiljerna? Vad heter mammorna? Bebisdjuren, vad heter dem? Det var något som vi blev tvungna att ta reda på. Spårjakt! Under vintern har våra ett till treåringar upptäckt olika djurspår när vi har varit ute på promenad. "Fjärilsspår!" ropar någon, "Nej, en tiger" konstaterar en annan. Förutom dessa spår upptäcktes vad de tror var fotavtryck från en älg, samt spår med klor i sig. Tänk vad många olika djur som vandrar här omkring även på vintern.

VAD TAR VI MED OSS? Vi har sett att det finns många olika djur runt omkring oss, stora som små. Intresset har varierat mellan både insekter, fåglar och större djur, till exempel kossor, hästar, älgar o.s.v. På vintern var det tydligt att det fanns färre djur framme än vid de varmare årstiderna, men spår kunde vi ändå se i form av fotsteg eller olika sorters bajs i snön. Vi har följt barnens intressen kring djur i vår närhet och känner att detta är ett område vi skulle kunna arbeta mer med framöver då det fortfarande finns mycket att utforska.

Utvecklingsområde 2: ALLEMANSRÄTTEN Tema: Djur & Natur September 2017 VAD GJORDE VI? Vi diskuterar i grupperna vad man får och inte får göra ute i naturen. Vad tycker barnen? Vi tittar på ett filmklipp från naturvardsverket.se som handlar om allemansrätten. Vi ska ha skräpplockardag i vår. Vi har dagliga samtal om hur vi tar hand om vår natur i vårt närområde. Vi går till skogen i vår och tittar på de olika sorters blommor som finns, vi pratar om vilka som är fridlysta och vilka vi får plocka. Får man plocka blommor överallt? Vad är allemansrätten? Vi samtalar med barnen som är mellan 3-5 år gamla om vad allemansrätten är. Vi kommer fram till att det handlar om saker man får och inte får göra ute i naturen. När vi ska gå till skogen med barnen stannar vi till på olika ställen och ställer frågor från en tipspromenad som handlar om allemansrätten, till exempel: Får man gå in på någons tomt? Nej, man måste fråga. Får man gå in i till exempel en kohage om det finns kor där? Nej! Jo, man måste stänga grinden om man gör det, de kan smita annars. Barr och Pinne räddar världen Barr och Pinne räddar världen är en kortfilm som handlar om just allemansrätten. Efter att vi har tittat på den tillsammans med barnen får de rita något som har med allemansrätten att göra. Barnen skapar teckningar föreställande bland annat pinnar som bryts, nedskräpad natur och brasor i skogen. De berättar att man inte får bryta grenar i skogen, att skräpet måste man ta med sig hem igen eller hitta en soptunna och att elda hur som helst i naturen inte är okej, klippor kan till exempel spricka om man eldar på dem. Memory och sagan om "Ali, Sara och allemansråttan" Vi spelar ett hemmagjort memory med text och bild som handlar om allemansrätten, vi får in

barnens intresse för spel och vårt arbete med allemansrätten. Sagan om "Ali, Sara och allemansråttan" berättas för barnen i en samling. Skräpplockardag Vi gör vår årliga skräpplockning med material från Håll Sverige Rent. Våra 3-5-åringar hittar en massa olika saker som inte ska ligga ute i naturen. Ett barn poängterar att de som skräpar ner inte gör som allemansrätten säger att man ska göra. Barnen ritar Våra äldre barn ritar, på eget initiativ, saker som handlar om allemansrätten. De berättar att de har ritat en avbruten gren, en brasa på berg och skräp i naturen, saker som allemansrätten "säger" att man inte får göra. VAD TAR VI MED OSS? Det vi har lärt oss och tar med oss är att allemansrätten berättar hur vi ska vara ute i naturen, att vi ska vara försiktiga med den. Om vi inte tar hand om naturen så kan djur fara illa och växter och träd må dåligt. När barnen ska bygga kojor i skogen har barnen tagit till sig att man inte får bryta några grenar från träden utan istället plocka "döda" grenar från marken.

Utvecklingsområde 3: JORDBRUK OCH ODLING Tema: Djur & Natur September 2017 VAD GJORDE VI? Vi tittar på filmklipp om hur det går till på en bondgård. Vi tittar på filmklipp om hur man sköter en åker. Vilka olika typer av fordon behövs på bondgårdar och åkrar? Vart kommer maten ifrån? Vi odlar någonting tillsammans med barnen. Vad behövs för att något ska kunna växa? Vart kommer mjölken från? På vår småbarnsavdelning är barnen 1-3 år, här leker barnen mycket med kiosken som finns. I kiosken finns låtsasmat av olika sorter och mjölkpaket som de leker att de köper och tar med sig till köksvrån och tillagar. På en samling pratar vi om mjölken: hur smakar den? Vilken färg har den? Vart kommer den ifrån? Tillsammans tittar vi på en film där vi får se kor som betar på ängen och blir mjölkade. Sedan åker mjölken iväg i lastbil till en fabrik där mjölken går igenom olika processer. Vi får lära oss svåra ord som separering, homogenisering, standardisering och pastörisering. Vi tar fram målarbilder på kor och tittar på dess kroppsdelar. Barnen färglägger och pratar med varandra. De ställer frågor. Vart är munnen? Vart kommer mjölken ut? De ritar och färglägger, berättar och pekar. Vi bygger en bondgård. Efter barnens intresse av kor och mjölk har vi tillsammans byggt upp en bondgård. Vi använder oss av naturmaterial och återbrukar material; ett gammalt bord vi fått till skänkes blir grunden, barnen målar om den i grön färg. De målar kottar som ska användas som träd och skog, toalettrullar målas till höbalar, kartonger målas och blir till en lada. När allt torkat limmas allt fast på bordet och en bondgård tar form. Barnen kommer på att de behöver ett berg så stenar placeras dit.

När allt torkat flyttar alla plastdjur in. Barnen pratar om vad korna äter för att det ska bli mjölk, gräs! De behöver gräs. På en bricka sår vi gräs som får växa upp. Vad behövs för att något ska växa? "Jord! Vatten! Sol!" Vi vattnar och vattnar, varje morgon går vi fram till gräset och ser om det vuxit något under natten. Det har det! När gräset är högt flyttar vi brickan till bondgården, där kan korna och de andra djuren beta. Vi tittar mycket på bilder från bondgårdar, vi undersöker om de olika fordonen som förekommer där. Det finns många olika! Barnen blir särskilt intresserad av traktorn. "Vi måste också ha traktor i vår bondgård!" Några fordon har fått flytta in till våran bondgård. Här leker vi mycket tillsammans varje dag! Vi odlar krasse. Efter att vi odlat mat till djuren frågar en pedagog om vi ska odla något vi kan äta? "JA!" säger barnen i kör. Då barnen är små, 1-3 år, tänker vi att vi börjar med att odla något som ger snabbt resultat så vi odlar lite krasse. På förpackningen till fröna står det att de går att så i fuktigt hushållspapper, det provar vi! Barnen är med och strör ut frön och vattnar. Vi vattnar varje dag och låter lådan med krassen stå framme i fönstret så det får mycket sol. Barnen tittar varje dag om det hänt något. De första dagarna händer ingenting, sen börjar fröna spricka och växa ut små groddar. "Det ser konstigt ut." Varje dag ser vi att krassen blir högre och högre. Efter åtta dagar tar vi fram till krassen till frukostbordet. Några barn vill smaka, andra vill inte. De tittar och känner på krassen, några barn luktar på den. Sen smakar vi. "Det smakar inte gott." "Det smakar salt." VAD TAR VI MED OSS? När vi undersökt hur det går till på en bondgård har vi märkt att barnen fått intresse att leka bondgård, detta tänker vi att vi kan utveckla vidare i vår miljö på förskolan så leken lever vidare. Vi har också märkt att barnen fått större förståelse över att maten kommer någonstans ifrån och går igenom en tillverkningsprocess, de pratar och funderar ofta kring olika födoämnen vid måltiderna. Vi tänker att vi ska ta tillvara på barnens nyfikenhet och tillsammans med barnen söka fakta och svar på deras frågor och även fortsätta odla med barnen. SETT OCH HÖRT: Mjölken kommer från kossans nappar.,3

Det är kossans mjölk, den kommer från kon. Den smakar i munnen.,3

GRÖN FLAGG - HÅLLBAR UTVECKLING FÖR BARN OCH UNGA Grön Flagg är ett undervisningsverktyg som hjälper skolor och förskolor att lära ut hållbarhetsfrågor på ett spännande sätt. Hundratusentals barn och unga på skolor och förskolor över hela Sverige är engagerade i Grön Flagg. Förhoppningen a?r att Grön Flagg ska vara första steget i ett livslångt engagemang kring hållbar utveckling. Kontakt: www.hsr.se gronflagg@hsr.se 08-505 263 00 Grön Flagg ingår i det internationella nätverket Eco-Schools, som förenar miljontals barn och unga runt om i världen. I Sverige drivs programmet av Håll Sverige Rent.