Mål och medel. Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Kommunstyrelsen förslag 2015-06-03 Trelleborgs kommun

Mål och medel Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 Kommunstyrelsen förslag 2015-06-03 Trelleborgs kommun 1

INNEHÅLL Sid. Nr INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 ALLMÄN ÖVERSIKT Omvärlden 5 Trelleborg 7 Så här styrs Trelleborgs kommun 12 Riktlinjer för God ekonomisk hushållning 13 Budgetarbetet inför 2016-2018 14 Ekonomin 20 Investeringar 24 VERKSAMHETEN Nämndernas ansvarsområden och ramar 27 BILAGOR Fördelningsnyckeltal 2016 77 Investeringsplan med budget 2015-19, skattekollektivet 78 Investeringsplan med budget 2015-19, taxekollektivet 82 2

Kvartettens budgetförslag 2016-18 Möjligheternas tid är här. Det är nu vi kan bidra till ett verkligt hållbart samhälle. Inte beroende av goda ekonomiska förutsättningar att genomföra alla de satsningar vi hade hoppats på, utan för att vi har ett helt nytt läge. Kraven på kommuner att anpassa sig till den nya verkligheten är stora. Trelleborgs kommun är inget undantag. Detta ger oss tuffa ekonomiska förutsättningar, men också möjligheten att ur krisen bli kreativa och lösningsorienterade. Med anledning av kommunens kärva ekonomiska läge krävs en omställning för att möjliggöra förändringar till förbättrat resursutnyttjande. Budget 2016 bygger på att kommunens alla verksamheter redan 2015 påbörjar effektiviseringar för att skapa ett resultat i balans med budget. För att kommunen ska uppnå en ekonomi i balans med de av Kommunfullmäktige uppsatta målen så behöver verksamhetsstyrningen förbättras. Större vikt ska läggas vid verksamhetsuppföljning och åtgärdsplaner för effektivare resursutnyttjande. Nämnderna ges därför i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. Översyn av eftersläpande taxor kan ge höjningar och ökade intäkter i nämnderna, liksom ett krafttag för att få in extern finansiering. Stordriftsfördelar ska övervägas, liksom perspektivväxling såsom resursanvändning utifrån cirkulära modeller. Lokaler ska samnyttjas och långsiktigt hållbara lösningar ska komplettera direkta åtgärder. Samtidigt ska effektiviseringarna vara väl avvägda så att inte väl fungerande verksamheter slås sönder. Samarbete med andra kommuner ska också övervägas i större utsträckning. Budgetramarna är uppräknade med generellt pris- och löneindex om 2,7 % oavsett om det skett verkliga prisökningar eller ej. Ramarna minskas med 4 % för 2016 förutom för Bildningsnämnden och Socialnämnden, vilka minskas med 3%. Med anledning av denna minskning kommer arvoden för politiker inte att räknas upp i budget 2016. Från det att budgeten 2016 beslutas i juni kommer arbetet med nämndernas verksamhetsplaner att genomföras för godkännande av KF i november. Under hösten sker också en investeringsdialog för fastställande av en ny långsiktig investeringsplan. För att klara av negativa överraskningar som påverkar ekonomin så krävs en betryggande budgetmarginal till kommunfullmäktiges förfogande och reserv under kommunstyrelsen. Faktorer som kan påverka kommunens ekonomi negativt är utvecklingen av ekonomin i omvärlden, fortsatt minskade skatteintäkter samt det kommande samverkansavtalet mellan kommuner och regioner Vi ser det som mycket angeläget att resultatkravet ligger på den nivå som kommunfullmäktige beslutat om, det vill säga 2 procent. Vi vet att stora investeringar är nära förestående och därför lägger vi ett förslag som motsvarar 2 procent, vilket för 2016 blir knappt 43 miljoner. Inför beslutet om verksamhetsplanerna i november så har omvärldsbilden sannolikt klarnat och därmed kan beräkning ske av hur mycket som kvarstår av våra reserver. Det kan också tänkas att vissa effektiviseringsåtgärder initialt behöver finansieras. 3

Redan i detta budgetförslag föreslår vi satsningar på de mest prekära behoven med fokus på barn, äldre och hållbart resande. Vi behöver fortsätta satsa på skolor och förskolor för att säkerställa att barn och unga får en bra start i livet. En del barn kan över en längre tid eller tillfälligt vara i behov av extra stöd. Som komplement till tidigare gjorda satsningar avsätter vi därför medel till Bildningsnämnden om 10 miljoner att användas för att kommunen bättre ska kunna tillgodose barns behov av särskilt stöd. Genom att kombinera denna satsning med statligt riktat stöd på området stärker vi kvaliteten i stadens skolor och förskolor ytterligare. Vi avsätter också 10 miljoner till socialnämnden att disponera till satsningar på särskilt boende. Som ett led i att öka förutsättningarna för hållbart resande avsätter vi 3 miljoner för att möta ökade driftskostnader för Trelleborgs Centralstation och omgivande område i och med dess omvandling till resecentrum. Vi lägger en budget som gör att vi på ett ansvarsfullt sätt möter de behov som finns i kommunen. Vi har som målsättning att, trots kärvt ekonomiskt läge, öka kvaliteten inom viktiga välfärdsområden, att öka kommunens attraktivitet för boende, näringsidkare och besökare, samt att höja ambitionen i arbetet mot en hållbar utveckling. Med ovanstående åtgärder har vi gott hopp om att kunna infria dessa mål. Trelleborg maj 2015 Torbjörn Karlsson Kommunstyrelsens ordförande 4

Omvärlden Sveriges kommuner och landsting (SKL) redovisar i sitt cirkulär (15:15) angående budgetförutsättningarna för åren 2015-2018 som presenterades 2015-04-29: Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år (kalenderkorrigerat). Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år och nästa år. Företagens investeringar och hushållens konsumtionsutgifter är i utgångsläget låga. Med en ökad framtidstro bör företagens och hushållens benägenhet att investera och konsumera kunna höjas rejält. Men för att framtidstron ska stärkas krävs att utvecklingen i omvärlden uppfattas som mer stabil. Den internationella konjunkturen behöver förstärkas ytterligare och den svenska exporten behöver få bättre fart. Den bedömning vi gjort av den internationella utvecklingen innebär i mångt och mycket att dessa förutsättningar föreligger. En stabilare omvärld och en bättre svensk exporttillväxt gör att den inhemska efterfrågan kan fortsätta växa i snabb takt i år och nästa år. Därigenom har den svenska ekonomin möjlighet att nå konjunkturell balans 2016. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen enligt KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre eller 2,3 procent. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. Åren 2017 och 2018 förutsätts den svenska ekonomin befinna sig i konjunkturell balans och därmed endast öka enligt trend. Det innebär att antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin ökar betydligt långsammare än under de närmast föregående åren. Men trots en väsentligt svagare sysselsättningstillväxt beräknas ändå skatteunderlaget i reala termer växa i en relativt snabb takt 2017 och 2018. Förklaringen är fortsatt omfattande ökningar av pensionsutbetalningarna. 5

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 2,3 3,2 3,3 2,4 1,8 Sysselsättning, timmar* 0,3 1,8 1,2 1,0 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 8,0 7,9 7,5 6,9 6,6 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 1,9 1,7 3,0 3,2 3,4 3,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,5 Konsumentpris, KPIX 0,5 0,2 0,4 1,4 1,7 1,8 Konsumentpris, KPI 0,0 0,2 0,1 1,5 3,3 3,0 Realt skatteunderlag** 1,5 1,3 2,1 2,3 1,4 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. **Korrigerat för regeländringar. 6

Trelleborg Det är en väl bevarad hemlighet. Ungefär som ett svampställe. Men det finns en plats där allting möts. En plats där de oändliga slätterna av norra Europas bästa åkermark möter 32 kilometer sandstrand. Och därefter: Havet och horisonten. En plats där 42 små byar och 32 kyrkor möter ett myllrande stadsliv, näthandelsföretag och Sveriges näst största hamn. En plats där människor möts. På riktigt. Ansikte mot ansikte. Över generationer. Över gränser. Det är en väl bevarad hemlighet. Men det finns en plats där havet möter slätten, och där det är nära till allt. Trelleborgs kommun kan beskrivas på många olika sätt. Trelleborgs kommun som organisation har som huvuduppdrag att leverera välfärdstjänster till medborgarna. Trelleborg är ett nav i två av Europas tillväxtregioner Öresundsregionen och Södra Östersjöregionen. Trelleborg är också utpekad som en av de regionala kärnorna i Skåne och som en del av tillväxtkorridoren i västra Skåne. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i fördjupningen av översiktsplanen för Trelleborgs stad. Under den kommande tiden behöver kommunen tillsammans med regionen och kommunerna i närområdet fortsätta att tydligare identifiera Trelleborgs roll som regional kärna och hur Trelleborg kan bidra till Skånes utveckling parallellt med kommunens egen utveckling. Trelleborgs kommun kommer även fortsättningsvis att prioritera arbetet med att utveckla kommunen som boende- och etableringsort. Även om Trelleborgs kommun tillhör de mest framgångsrika kommunerna i Sverige när det gäller befolkningsutveckling de senaste tio åren kommer det att krävas stora och samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet om 50 000 invånare år 2028. När år 2016 inleds kommer den nya regionaltågtrafiken att ha varit igång några veckor. Denna satsning är en viktig del i att marknadsföra Trelleborg som en framgångsrik boende- och etableringskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt. För att vara en framgångsrik kommun både när det gäller att leverera välfärdstjänster och att locka nya medborgare, verksamheter och medarbetare krävs en omfattande samverkan mellan kommunens nämnder, förvaltningar och bolag. När det gäller kommunens ekonomiska utveckling så visar resultatet för 2014 ett i förhållande till tidigare år försvagat ekonomiskt resultat. Driftresultatet som för 2013 blev 32,6 miljoner kronor sjunker nu till 13,7 miljoner kronor. Detta skall jämföras med ett budgeterat resultat på 10,9 miljoner kronor. Bakgrunden till det försämrade resultatet är utfallet för nämndernas verksamhet som redovisar en avvikelse mot budget på totalt till -20.9 miljoner kronor. Detta uppvägs dock till stora delar av ett positivt utfall för skatteintäkter och statsbidrag som blev 18,4 miljoner kronor mer än budgeterat. 2014 års investeringsbudget uppgick till 371 miljoner kronor. Av dessa har 227 miljoner kronor använts. De större investeringarna under året är Ombyggnad av Klagstorps skola och Pilevallskolan samt insamlingssystem för avfall, energieffektivisering, ventilation och mark för Resecentrum. 7

Kommunfullmäktige har beslutat om fyra finansiella mål för 2014, vilka skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Inget av dessa mål uppnås under 2014. Arbetsmarknadsläget Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? från 15 januari 2015 visar på en tillväxt av jobben hos både privata och offentliga arbetsgivare under 2015. Den stora jobbtillväxten kommer att ske inom yrken med tjänsteinriktning. Det gäller inte minst inom de offentliga områdena hälso- och sjukvård samt pedagogiskt arbete. Men det blir även fler jobb inom hotell och restaurang samt försäljning. Däremot fortsätter sysselsättningen att falla för yrken inom industriell tillverkning. Enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik var totalt 366 000 personer inskrivna som arbetslösa i april 2015. Det är 11 000 färre än samma månad förra året. Arbetslösheten minskar framför allt bland ungdomar och inrikes födda. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften var arbetslösheten (16-64 år) 7,7 procent i slutet av april, jämfört med 8,0 procent för ett år sedan. Andelen inskrivna arbetslösa ungdomar (18-24 år) var 12,9 procent (14,6 procent i april 2014). I Skåne var antalet personer inskrivna som arbetslösa 59 029 och i Trelleborg var antalet 1 724. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften var arbetslösheten (16-64 år) 9,8 procent i Skåne samt 8,5 procent i Trelleborg (9,1 procent i april 2014). Andelen inskrivna arbetslösa ungdomar (18-24 år) var vid samma tidpunkt 16,5 procent i Skåne samt 16,4 procent i Trelleborg (20,5 procent i april 2014). Befolkningsutfall 2014 jämfört med befolkningsplan för 2014 Trelleborgs befolkning uppgick till 42 973 invånare vid årsskiftet 2014/2015. Detta var en ökning under året med 136 invånare. Ökningen bestod av ett flyttnetto på 138 personer. I den slutliga statistiken ingår också en justering med två invånare vilket förklarar att totala befolkningsökningen blev 136 medan det i tabellen nedan redovisas 138. I tabellen anges också beräkning utifrån befolkningsplanen för befolkningsmålet 50 000 invånare 2028. 1980 1990 2000 2010 2014 2015 2028 Födda 342 489 350 499 467 481 551 Döda 400 445 397 431 467 454 497 Födelseöverskott -58 44-47 68 0 27 54 Inflyttade 1 189 1 739 1 622 1 884 2 140 1 977 2 273 Utflyttade 1 157 1 120 1 375 1 625 2 002 1 739 1 753 Flyttnetto 32 619 247 159 138 253 520 Folkökning -26 663 200 328 136 288 574 Folkmängd 34 445 35 997 38 429 42 219 42 973 43 239 50 000 I befolkningsplanen för 2014 bedömdes befolkningen öka med 250 invånare där födelseöverskottet beräknades till 26 och flyttnettot till 224 invånare. Antalet födda under året stämde väl med planen medan antalet avlidna var fler än beräknat. Antalet inflyttade blev 163 fler och antalet utflyttade 248 fler än planen. Befolkningsplanen för 2014 byggde bland annat på en bedömning av antalet färdigställda bostäder under året. Detta antal bedömdes till 111 men endast cirka 70 bostäder färdigställdes under 2014. 8

Sett till åldersgrupper blev 1-5 åringar 19 färre, 6-15 åringar 7 färre och 16-18 åringar 4 färre än befolkningsplanen. Den stora utflyttaråldern, 19-24 år, blev 72 färre än beräknat vilket betyder att fler flyttade ut än beräknat, detta gällde både män och kvinnor. De mellan 25 och 49 år blev 21 färre än beräknat medan de mellan 50 och 64 år blev 21 fler än beräknat. Yngre pensionärer, 65-84 år, blev 5 fler och äldre pensionärer, 85 år och äldre, blev 21 färre än den bedömning som gjordes i befolkningsplanen för 2014. Befolkningsstruktur 2014 Trelleborgs befolkningsstruktur skiljer sig från rikets främst i åldrarna 20-35 år där Trelleborg har klart lägre andel än riket. Trelleborg har istället en något högre andel av befolkningen i åldrarna 36-80 år än riket. Befolkningsstrukturen anger antal personer i varje ålder per 1 000 invånare 2014. 20 15 10 5 0 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100 Folkmängd per 1000 invånare i Trelleborgs kommun 2014 Folkmängd per 1000 invånare i riket 2014 Befolkningsplan 2015-2028 Befolkningsplanen bygger på befolkningsmålet om 50 000 invånare 2028. De årliga befolkningsökningarna bedöms till 265 för 2015 och till 288 för 2016. Därefter beräknas befolkningen öka med 1,17 procent per år vilket motsvarar en befolkningsökning med 510 invånare 2017 och, på lång sikt, 574 invånare 2028. Detta ställer höga krav på bostadsbyggnadsproduktionen under kommande år. För att uppnå befolkningsökningarna behöver 133 bostäder färdigställas under 2015, 144 bostäder under 2016 och 255 bostäder under 2017. Bostadsproduktionen behöver därefter ligga på 260-290 nya bostäder per år fram till 2028. För de viktigaste åldersgrupperna gällande budgetplanering, barn och äldre, ser utvecklingen enligt befolkningsplanen ut enligt följande med utfall 2014 och plan 2015-2018 samt 2028: 2014 2015 2016 2017 2018 2028 1-5 år 2 516 2 544 2 523 2 545 2 602 2 944 6-15 år 4 865 4 984 5 123 5 235 5 285 5 867 16-18 år 1 377 1 290 1 282 1 327 1 413 1 735 65-84 år 7 982 8 095 8 232 8 367 8 450 9 498 85 år och äldre 1 166 1 177 1 156 1 138 1 177 1 622 9

Befolkningsutvecklingen enligt befolkningsplanen påverkar försörjningsbördan som beräknas få en mindre ökning under kommande år än för riket i stort. Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, utfall 1980-2014 och plan 2015-2028 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun Försörjningsbörda i riket Försörjningsbörda i Trelleborgs kommun, 0-19 år Försörjningbörda i Trelleborgs kommun, 65- år Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år och äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64 år). 10

En ökad befolkning ger också generellt fler invånare i varje ålder men det finns skillnader. Exempelvis beräknas de mellan 44 och 51 år bli färre 2028 då barnafödandet var lägre runt 1980 än under 60-talet då dagens 44-51 åringar är födda. Förändring i antal personer efter ålder mellan 2014 och 2028 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100 Skillnad i folkmängd mellan 2014 och 2028 11

Så här styrs Trelleborgs kommun Vision och strategiska mål behandlas som ett separat ärende. 12

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning För att skapa en handlingsberedskap inför framtida krav på ny verksamhet och kvalitetshöjningar angavs i budgetdirektiven ett antal finansiella mål som skall spegla god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. Dessa har kommunfullmäktige fastställt i Budget 2015 med flerårsplan för åren 2016-2017 och dessa skall enligt kommunfullmäktige 2015-03-23 ligga till grund för Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018. För kommunens totala driftverksamhet ett resultat (förändring av eget kapital) som motsvarar minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet begränsa andelen nettoinvesteringar av summan skatter och statsbidrag till högst 10 procent För kommunens skattefinansierade investeringsverksamhet öka självfinansieringsgraden (avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna) till minst 83 procent För kommunens totala verksamhet bibehålla soliditeten vid lägst 60 procent Enligt den nu presenterade budgeten kan det konstateras att: För målsättningen att det totala driftresultatet (förändring av eget kapital) skall motsvara minst 2 procent av summan skatter och statsbidrag, så uppnås detta i budget 2016 som redovisar + 43,0 miljoner kronor helt i enlighet med målet. För åren 2017-2018 så utgår det framräknade utgiftstaket ifrån att målet skall hållas. För målsättningen att begränsa andelen nettoinvesteringar av summa skatter och statsbidrag för skattefinansierade verksamheten till högst 10 procent så klaras målsättningen inte för något år, även om 2017 och 2018 ligger marginellt över. För år 2016 redovisas 12,0 procent och för åren 2017 och 2018 10,1 respektive 10,2 procent. När det gäller målet att öka självfinansieringsgraden dvs. avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksamheten till minst 83 procent, så klarar inte något av åren av att uppfylla målsättningen. För 2016 blir självfinansieringsgraden 54,3 procent, för år 2017 blir den 63,3 procent och för år 2018 63,6 procent. För 2016 innebär det att budgeten saknar 73,9 miljoner kronor i egna medel. Slutligen när det gäller soliditetsmålet så uppfyller inte något av åren målsättningen med en beräknad soliditet på lägst 60 procent. För år 2016 beräknas 48,2 procent, för år 2017 48,0 procent och för år 2018 47,6 procent. Perioden präglas således fortfarande av en i förhållande till det ekonomiska utrymmet för hög investeringstakt och därigenom ett behov av nyupplåning. 13

Budgetarbetet inför 2016-2018 Härmed föreligger en budget som uppfyller både balanskravet och kommunfullmäktiges mål för God ekonomisk hushållning dvs ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är för 2016 beräknas till +43,0 miljoner kronor helt, i enlighet med målet. Samtidigt skall också noteras att det finns en budgetmarginal på 24,8 miljoner kronor och att kommunstyrelsens oförutsedda anslag är budgeterat till 10 miljoner kronor. Utgångsläget för ramtilldelningarna är de Riktlinjer för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige i december 2014 fastställt för åren 2015-17 och som framgår av Budget med flerårsplan för åren 2015-17. Målen för god ekonomisk hushållning för åren 2016-18 framgår under avsnittet Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i föreliggande budgetdokument. Den av regeringen i april presenterade vårpropositionen och vårändringsbudgeten har inte beaktats då riksdagen ännu ej fattat beslut om förslagen. Detaljerna i nämndernas driftramar framgår av avsnittet om Nämndernas ansvarsområde och ramar i föreliggande budgetdokument. Den investeringsplan som nu föreligger innehåller de beslut som kommunfullmäktige tagit tom april 2015 och bygger på den flerårsplan som kommunfullmäktige beslöt om i december 2014. From år 2015 gäller en ny investeringsprocess som består av ett antal olika delar. En mål- och investeringsdialog genomförs under oktober november. Då tas ett underlag fram till kommunfullmäktiges beslut om en långsiktig investeringsplan för de kommande fem åren och här klarläggs vilka investeringar som prioriteras. Samtidigt beslutar kommunfullmäktige om ett investeringstak för kommunstyrelsen och nämnderna inför det kommande årets budgetarbete. I den nya processen så är det kommunfullmäktige som beslutar om investeringar från fem miljoner kronor och därutöver. Kommunstyrelsen och nämnderna förutsätts erhålla tillskott för ökade driftskostnader i samband med dessa beslut. Detta skall ske vid två tillfällen per år, juni respektive november. Behov av större investeringar, som uppkommer under perioden, ska således inte bli föremål för tilläggsbeslut av kommunfullmäktige. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor tilldelas kommunstyrelsen och nämnderna egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering kan t.ex. uppkomma då ett projekt försenas. Vid kommunfullmäktiges beslut om driftbudgetramar i mars skall eventuell kompensation för ökade driftkostnader till följd av investeringsramarna ingå. Kommunens investeringstak utgår från de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen. För den skattefinansierade verksamheten beräknas investeringstaket dels utifrån investeringsvolymen i förhållande till skatter och statsbidrag och dels via finansieringsanalysen som avskrivningarnas och resultatets andel av investeringsvolymen dvs självfinansieringsgraden. För den taxefinansierade verksamheten finns ännu inte några fastställda mål, men även här är självfinansieringsgraden ett viktigt nyckeltal. De investeringar som kan genomföras utan upplåning finansieras således med summan av avskrivningar, resultat och anläggningsavgifter. Kommunfullmäktige kan därutöver besluta om att finansiera vissa investeringar med upplåning och/eller taxehöjning. 14

Investeringsplanen för skattekollektivet ligger över det finansiella utrymmet för den årliga investeringsvolymen d.v.s. högst 10 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar ett investeringstak på 214,9 miljoner kronor för 2016. Under åren 2015-2019 beräknas kommunens totala behov av investeringar till 1 569 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 314 miljoner kronor per år. I detta ingår ombudgeteringarna ifrån 2014 till 2015. För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period 1 256 miljoner kronor eller ca 251 miljoner kronor i genomsnitt och för år 2016 redovisas 258 miljoner kronor vilket således är högre än det totala investeringstaket (enl skatte- och statsbidragsprognos april 2015). Av de beräknade nettoinvesteringar år 2016 på totalt 351 miljoner kronor utgör 166 miljoner kronor anslag. För investeringsplanen skall beaktas att i föreliggande dokument redovisas en flerårsplan med budget för perioden 2015-2019. De redovisade nettoinvesteringarna inkluderar således både anslag dvs. projekt där de ekonomiska medlen disponeras direkt av respektive nämnd efter kommunfullmäktiges beslut samt en beräkning av utgifter/inkomster för övriga planerade projekt (förkalkyl). Både anslag och övriga projekt ingår i underlaget för investeringsdialogen som kommer att genomföras under oktober månad. Ekonomiavdelningen återkommer med förslag på tidplan och anvisningar inför denna. Enligt kommunallagen får från och med år 2013 medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning alternativt riktlinjer för resultatutjämningsreserv. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om sådana riktlinjer för RUR. I samband med detta beslut avsattes också 33 miljoner kronor i en resultatutjämningsreserv. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är enligt förarbetena till lagstiftningen att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet understiger genomsnittet och att man på så sätt har indikerat en lågkonjunktur. En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. För Trelleborgs kommun gäller att uttag från RUR endast kan ske för att täcka underskott d.v.s. att årets resultat efter balanskravsjustering är negativt. Vidare att den underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket och aktuellt budgetår understiger den genomsnittliga ökningen under de senaste tio åren. Som underlag för denna analys skall Sveriges kommuner och Landsting (SKL) beräkningar i aktuellt budgetcirkulär användas. Med SKLs prognos (april 2015) så beräknas detta vara fallet för 2014 men ej övriga år under perioden 2014-2018 (se nedan). Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2014 2015 2016 2017 2018 Snitt 10 år 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig 3,6 4,5 5,2 4,3 4,2 Differens 0,3 0,6 1,2 0,3 0,3 Det är av största vikt att mål och riktlinjer som är av betydelse för en kontinuerlig verksamhetsutveckling fastställs av kommunfullmäktige och anges tydligt i budget med flerårsplan. Måluppfyllelsen skall följas upp genom olika indikatorer som mäter kvalitet och effektivitet med tydligt fokus på resultat. Nämnder och bolag har i uppdrag att konkretisera kommunfullmäktiges flerårsplan med budget och omsätta denna till verksamhetsplaner med budget och mätbara effektmål för sina verksamheter. Effektmålen skall beskriva ett resultat eller ett önskat läge som en nämnd vill uppnå inom ett specifikt område kopplat till 15

fullmäktiges inriktningsmål. Effektmålen skall ha en direkt koppling till inriktningsmålen och i förlängningen kommunfullmäktiges vision och verksamhetsidé. Till effektmålen skall nämnderna i sin tur koppla ett antal mätbara indikatorer som skall visa vad som under de närmsta åren är viktigast att förbättras. Nämndernas effektmål skall uttryckas så tydligt att de tillsammans speglar god ekonomisk hushållning i Trelleborgs kommun. När det gäller de beloppsmässigt bestämda driftramarna för år 2015 så bygger dessa i utgångsläget på den driftbudget för 2015 som kommunfullmäktige fastställde i december 2014 med justeringar enligt kommunfullmäktige beslut tom april 2015. Vidare utgick driftramarna från den befolkningsplan som kommunfullmäktige fastställde i mars 2015. En annan viktig förutsättning i arbetet med ramarna har varit en oförändrad utdebitering av den kommunala skattesatsen på 20,36 kronor per skattekrona. Utifrån dessa underlag tilldelades nämnderna i ett särskilt beslut i kommunfullmäktige den 23 mars 2015 resurser enligt en så kallad teknisk budgetram som sedan diskuterats under budgetdialogen den 29-30 april. Nämndernas tekniska ramar är baserade på tre olika förutsättningar. Dels finns det en grupp av nämnder som får tilldelat resurser som anslag utan koppling till demografiska förändringar, dels en grupp nämnder som tilldelas resurser utifrån volymförändringar i befolkningsunderlaget och dels de så kallade avgifts- eller taxekollektiven som redovisas som balansräkningsenheter. I den första gruppen, dvs. de anslagsbundna nämnderna, ingår kommunstyrelsen, överförmyndarnämnden, valnämnden, kulturnämnden, fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, servicenämnden och tekniska nämnden (skattekollektivet). I den andra gruppen finns de verksamheter som tilldelas resurser utifrån volymförändringar enligt den demografiska förändringen i befolkningsplanen och de så kallade fördelningsnyckeltalen (se särskilt avsnitt). Här ingår merparten av kommunens verksamhet dvs. socialnämnden, bildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. I den tekniska ramen för 2016 så påverkas dessa ramar med totalt 0,2 miljoner kronor vilket fördelar sig som en reducering av socialnämndens ram (3,1 milj kr), en ökning av bildningsnämndens ram (3,3 milj kr) och en ökning av arbetsmarknadsnämndens ram (0,1 milj kr). I den tredje gruppen finns taxekollektiven, dvs. elnät-, vatten- och avloppsverksamheten samt avfalls- och återvinningsverksamheten. I föreliggande budget har de taxefinansierade verksamheterna budgeterats med ett nollresultat. I de tekniska budgetramarna har initialt beaktats den tilläggsbudget som beslutats t.o.m. februari 2015. Därefter har ramarna uppdaterats med beslut t.o.m. april. Dessutom har de budgetposter som endast avser 2015 års budget, som t.ex. särskilda satsningar, tagits bort från förslaget för 2016. Vidare har ett antal mindre justeringar av framförallt organisatorisk art arbetats in i ramarna för 2016. Dessa avser överföring av kundtjänst ifrån teknisk nämnd och överförmyndarnämnd till kommunstyrelsen samt överföring av kostnaderna för arkivtjänsten från övriga nämnder till kommunstyrelsen. Vidare har ramtillskottet för ekomat som i budget 2015 tilldelades servicenämnden fördelats ut till socialnämnden respektive bildningsnämnden. Slutligen har en del kostnader som redovisas inom den så kallade finansförvaltningen ökat i jämförelse med 2015. Detta gäller bl.a. kostnader för pensioner. Dessa förändringar och justeringar innebär en nettokostnadsökning med 10 miljoner kronor för 2016 i jämförelse med 16

den budget för 2015 som fastställdes av kommunfullmäktiges i december. Enligt beslutet i kommunfullmäktige i mars 2013 angående ny investeringsprocess så skall nämnderna tilldelas investeringsramar för hantering av investeringsprojekt under 5 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna för dessa har schablonmässigt beräknats och matchats mot kapitalkostnadsförändringarna enligt anläggningsvärde vid bokslut 2013. Utifrån denna beräkning har tekniska nämnden kompenserats med 1,2 miljoner kronor from budget 2015. När det gäller kapitalkostnaderna så tillämpar kommunen principen att följa den av SKL rekommenderade räntan. För 2016 föreslår SKL en internräntesats på 2,4 procent dvs 0,1 procent lägre än för 2015. Driftramarna för skattekollektivet har därför reducerats med motsvarande dvs totalt 0,7 miljoner kronor. From budget 2015 så tillämpas en ny princip vad gäller kompensation för pris- och lönekostnadsökningar då de skattefinansierade verksamheterna kompenseras för inflationen med ett sammanvägt prisindex dvs. SKLs Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Kompensation har därigenom tillförts med 2,7 % baserat på nämndernas nettokostnader exkl kapitalkostnader dvs. totalt 53,8 miljoner kronor. Principerna för hur indexet beräknats samt utfallet av beräkningen framgår av SKLs cirkulär 15:7 vilket publicerats under februari. Stor osäkerhet råder avseende lönerörelsen 2016. Endast två tillsvidareavtal är klara: Vårdförbundet/Fysioterapeuterna och AkademikerAlliansen. Båda är sifferlösa. Förhandlingar mellan de centrala parterna ska genomföras avseende avtal för Kommunal, Lärarfacken och Vision/SSR/Ledarna. Lokalt måste stor hänsyn tas till lönepolitik och det rådande ekonomiska läget. Med budgetdialogen och nämndernas budgetskrivelser som underlag föreslås följande ändringar i den tekniska ram som har beskrivits ovan. Minskade driftramar för 2016 med 3 procent för socialnämnd och bildningsnämnd samt 4 procent för resterande nämnder, en reducering på totalt 67 419 tkr. Därefter sker en särskild prioritering på totalt 23 000 tkr inom tre nämndsområden: socialnämndens ram tillförs 10 000 tkr till särskilt boende bildningsnämndens ram tillförs 10 000 tkr till barn med behov av särskilt stöd tekniska nämndens ram tillförs 3 000 tkr till ökade driftskostnader för Trelleborgs Centralstation och omgivande område Återstående utrymme ifrån den generella reduceringen av driftramarna används dels till att återställa resultatet till kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning dvs. 42 972 tkr och dels till att skapa en budgetmarginal på totalt 34 814 tkr. Den senare fördelar sig med 24 814 tkr på KFs budgetmarginal och 10 000 tkr på KS anslag för oförutsedda behov. Resultatet och budgetmarginalen behövs som en buffert för att bl.a. klara av negativa överraskningar i en osäker omvärld, fortsatt minskande skatteintäkter och kostnader för samverkansavtalet mellan kommuner och regioner. Vidare har kommunen fortsatt stora investeringsvolymer framför sig och ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag är en del av självfinansieringen av dessa. 17

När det gäller övriga budgetförutsättningar så är dessa beskrivna i avsnittet om Trelleborg. Här skall dock noteras att budget 2016 bygger på en för kommunen fortsatt ökande befolkning och med ett enligt kommunfullmäktige 2015-02-23 justerat befolkningsmål. Målvärdet 50.000 invånare beräknas nu att uppnås år 2028 mot tidigare beräkning år 2025. Befolkningsplanen redovisas under avsnittet om Trelleborg. När det gäller de gemensamma intäkterna, dvs. skatter och generella statsbidrag samt finansnettot i övrigt skall följande nämnas. Ekonomiavdelningen har i sina kalkyler för skatteunderlaget utgått ifrån de beräkningar av skatteunderlagets utveckling som Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade den 29 april 2015 (15:15). Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2014 2015 2016 2017 2018 2013 2018 SKL, april 3,2 5,0 5,4 4,3 4,2 23,9 Reg, april 2,6 5,3 5,7 5,3 4,7 25,9 ESV, mars 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 23,3 SKL, febr (ram) 3,2 5,1 5,1 4,5 4,3 24,1 I jämförelse med SKLs februari prognos som kommunens tekniska ram byggde på så har skatteunderlaget ökat för åren 2014 tom 2016 men minskat för perioden 2014 tom 2018 som helhet. Detta beror på framförallt att SKL nu räknar med att arbetsmarknaden uppnår balans tidigare dvs. under 2016 och att sysselsättningsökningen därmed avtar from 2015. År 2016 påverkas dock samtidigt positivt bl.a. av nedreviderade grundavdrag. Beräkningen av skatteintäkterna i övrigt bygger på en för år 2016 oförändrad kommunal utdebitering med 20,36 kronor per skattekrona. Detta gäller även för resten av planperioden dvs. tom år 2018. När det gäller kommunens eget skatteunderlag så har Trelleborg en egen skattekraft på i stort sett oförändrad nivå dvs. ca 92 procent av riksgenomsnittet. Av denna anledning är Trelleborgs kommun fortfarande en mottagare inom inkomstutjämningssystemet. Under år 2016 tillförs kommunen 415 miljoner kronor via detta system. I övriga generella statsbidrag och avgifter som redovisas i resultatplanen finns även den s.k. LSS-avgiften. From år 2004 infördes ett system för utjämning av skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva en verksamhet som klarar av att leva upp till kraven i Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade. Systemet är en helt igenom mellankommunal angelägenhet utan någon form av statlig finansiering. Ända sedan systemet infördes har Trelleborgs kommun ingått i kommungruppen som har bättre förutsättningar än riksgenomsnittet och kommunen har därför fått betala en utjämningsavgift. Denna var under år 2004 9,8 miljoner kronor. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar ifrån SCB och SKL 2015-04-29 och med kommunens befolkningsplan kommer kommunens avgift bli 25,3 miljoner kronor för 2016. Detta är 1,3 miljoner kronor högre än utfallet för 2015. Vidare ingår kostnadsutjämningssystemet som skall jämna ut de strukturella skillnaderna mellan kommunerna för framförallt den obligatoriska och lagstadgade verksamheten. Även här är Trelleborg en betalarkommun med en beräknad avgift på 30,3 miljoner kronor för 2016, vilket är svårt att jämföra med utfallet för 2015 då detta innehåller ett antal justeringsposter pga det nya systemet för kostnadsutjämningen. Från och med år 2008 ersattes den tidigare statliga 18

fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. För åren efter införandet påverkas denna av framtida indexeringar av avgiften samt förändringar av taxeringsvärdena. De senare kan då naturligtvis komma att såväl öka som minska intäkten. Under åren 2009 och 2010 har en preliminär avgift utbetalas till kommunerna enligt samma belopp som för 2008. Därefter sker en avräkning under följande år när nya fastighetstaxeringar har genomförts. För år 2016 har kommunens intäkt ifrån fastighetsavgiften preliminärt beräknats till 81,5 miljoner kronor vilket är 5 miljoner kronor högre än prognosen för 2015. Inom övriga finansiella poster som redovisas i resultattablån ingår finansnettot med kommunens kostnadsräntor respektive intäktsräntor. Under kostnadsräntorna finns räntor som beräknats på det finansieringsbehov som föreligger enligt finansieringsanalysen. Föreliggande beräkning bygger på ett nyupplåningsbehov med totalt 255 miljoner kronor inklusive förskottering och medfinansiering av statlig infrastruktur under 2016. Om man undantar det senare så kvarstår 199 miljoner kronor. Vidare finns inom kostnadsräntorna en ersättning till kommunens tre taxefinansierade verksamheter dvs. elnät, vatten & avlopp och avfall som erhåller intäktsränta på sitt kapital. I budget 2016 är det beräknat till 3,9 miljoner kronor. Från och med budget 2009 infördes en avgift som de kommunala bolagen ska betala för det borgensansvar som kommunen åtar sig vid bolagens externa upplåning. Beslut finns om att en marknadsmässig borgensavgift som ska utgå vid lån med kommunal borgen till AB Trelleborgs Hem att gälla från och med 2014-01-01. Borgensavgiftens storlek fattas i anslutning till den enskilda upplåningen. För övriga kommunala bolag uppgår borgensavgiften till 0,5 procent av lånebeloppet. Borgensavgiften debiteras per lån från och med 2015-01-01. Garantiavgiften för Trelleborgs Energiförsäljnings AB uppgår till 0,5 procent. I budget 2016 beräknas detta ge kommunen en intäkt på 8,5 miljoner kronor. I budget 2016 finns också beräknat ett sammantaget utdelningskrav med 1,3 miljoner kronor på kommunens olika bolag. När det gäller övriga intäkter så har en del taxor och avgifter diskuterats under budgetdialogen. Eventuella justeringar och höjningar kommer att preciseras i samband med höstens arbete med verksamhetsplanerna. 19

Ekonomi Resultatplanen visar respektive års beräknade ekonomiska resultat (verksamheternas resultat). Den beskriver vilka intäkter som beräknas tillföras verksamheten under året samt vilken resursförbrukning dvs. kostnader som planerad verksamhet beräknas föra med sig. Då resultatplanen på så sätt anger de totala intäkterna i relation till kostnaderna ger detta en budgeterad förändring av eget kapital när det gäller kommunens ekonomi som helhet. När det gäller kommunens ekonomi som helhet så föreligger en budget som uppfyller som uppfyller både balanskravet och kommunfullmäktiges mål för God ekonomisk hushållning dvs ett resultat motsvarande minst 2 procent av skatter och statsbidrag. Resultatet är för 2016 beräknat till +43,0 miljoner kronor i enlighet med det finansiella målet. Finansiella nyckeltal Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Soliditet % 58,6 51,3 48,2 48,0 47,6 Långfristiga skulder/invånare kr 8 319 15 994 20 484 21 722 22 821 Resultatet (förändring av eget kapital) som andel (%) av summan skatter och statsbidrag 0,7-0,7 2,0 2,0 2,0 Verksamh nettokostnader andel (%) av skatteintäkter o generella statsbidrag 99,4 100,2 97,3 97,0 96,9 Verksamheternas nettokostnader, förändring i % mot föregående år 3,7 4,0 1,2 3,1 3,8 Skatteintäkternas o gen sbidr förändring i % 2,1 3,0 4,2 3,4 4,0 Finansnetto milj kr -0,9-12,2-8,8-12,5-14,1 Andelen (%) totala nettoinvesteringar för skattekollektivet av summan skatter och statsbidrag Självfinansieringsgraden (%) dvs avskrivningar och driftresultatets andel av nettoinvesteringarna för skattekollektivet Nyupplåningsbehov* som andel (%) av totala nettoinvesteringarna 8,5 14,2 12,0 10,1 10,2 60,5 26,8 54,3 63,3 63,6 13,6 58,1 56,6 44,2 38,6 Prognos 2015 i tablån avser delårsrapport 1.I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2016-18. *Exkl förskottering 20

Resultatplan Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunstyrelsen -115 491-131 417-127 117 Överförmyndarnämnd -6 641-7 254-5 813 Valnämnd -2 340 25-96 Revisorerna -2 145-2 563-2 508 Socialnämnd -669 748-696 035-680 286 Bildningsnämnd -910 186-960 744-973 435 Kulturnämnd -44 499-47 819-46 874 Fritidsnämnd -57 310-59 740-60 117 Arbetsmarknadsnämnd -63 166-66 406-65 404 Samhällsbyggnadsnämnd -20 779-22 036-18 813 Servicenämnd -14 486-13 116-9 722 Teknisk nämnd skatte fin verksamhet -77 456-79 256-71 937 Teknisk nmd - nätverksamhet 459 900 0 Teknisk nmd - vatten avlopps verksamhet 7 181 5 885 0 Teknisk nmd - renhållningsverksamhet -4 481-4 985 0 Finansiering -4 461 18 899-28 123 VERKSAMHETENS -1 985 547-2 065 662-2 090 245-2 154 802-2 236 826 NETTOKOSTNADER Skatteintäkter 1 563 355 1 633 531 1 723 018 1 797 108 1 872 586 Generella statsbidrag/utj bidrag 438 645 427 792 425 599 424 207 436 713 Finansiella intäkter 13 454 10 297 10 777 10 790 10 790 Finansiella kostnader -16 223-20 188-26 177-32 877-37 077 RESULTAT FÖRE 13 684-14 230 42 972 44 426 46 186 EXTRA ORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 ÅRETS RESULTAT 13 684-14 230 42 972 44 426 46 186 Prognos 2015 i tablån avser delårsrapport 1. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2016-18. 21

Resultatplan och investeringsplan sammanfattas i en kassaflödesanalys. Denna visar hur nettoinvesteringarna ska finansieras under året samt hur årets drift- och investeringsverksamhet påverkar kommunens finansiella reserver i form av likvida medel (årets kassaflöde). Kassaflödesanalys Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2014 2015 2016 2017 2018 Årets resultat 13 684-14 230 42 972 44 426 46 186 Justering för av- och nedskrivningar 119 208 120 000 125 000 130 000 135 000 Justering för gjorda avsättningar 18 620 7 022 7 815 13 784 23 585 Ändrad redovisningsprincip Justering för övriga ej likviditets påverk poster Från verksamh för förändr av rörelsekapital 151 512 112 792 175 787 188 210 204 771 Ökning/minskning kortfristiga fodringar -6 396 Ökning/minskning förråd och varulager 1 543 Ökning/minskning kortfristiga skulder 36 044-37 381 31 063-10 000-5 000 Kassaflöde från den löpande verksamheten 182 703 75 411 206 850 178 210 199 771 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Invest/försäljn immatrl anl tillgångar Försäljning av immateriella anl. tillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar -232 322-440 100-351 325-249 000-259 300 Försäljning av materiella anl. tillgångar 2 317 Investering i finansiella anläggningstillgångar -3 532 Försäljning av finaniella anl. tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten -233 537-440 100-321 325-249 000-259 300 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/lånebehov 31 572 424 000 256 500 112 000 102 000 Amortering låneskuld -52 339-28 937-60 000-50 000-45 000 Ökning av långfristiga fordringar -8 500-160 114-51 572 4 609 4 609 Minskning av långfristiga fordringar 16 010 79 851 Kassaflöde från finansieringsvverksamheten -13 257 314 800 144 298 66 609 61 609 ÅRETS KASSAFLÖDE -64 091-49 889 453-4 181 2 080 22

Balansräkningen/prognos redovisar kommunens ekonomiska ställning vid respektive årsslut (balansdagen). I sammandrag redovisas samtliga tillgångar och skulder samt eget kapital. I nedanstående ingår de beräkningar som gjorts i samband med framtagande av finansieringsplan och investeringsplanen för åren 2016 tom 2018. Balansprognos Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o tekn. anläggningar 1 966 958 Maskiner och inventarier 62 173 Övriga materiella anläggningstillgångar 45 305 Finansiella anläggningstillgångar 287 741 Summa 2 362 177 2 762 540 3 040 437 3 154 828 3 274 519 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd /lager 234 Fordringar 182 574 Kassa och bank 100 672 Summa 283 480 233 591 234 044 229 863 231 943 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL 2 645 657 2 996 131 3 274 481 3 384 691 3 506 462 Summa 1 550 371 1 536 141 1 579 113 1 623 539 1 669 725 AVSÄTTNINGAR Summa 193 307 200 329 208 144 221 928 245 513 SKULDER Långfristiga skulder 420 477 815 540 1 012 040 1 074 040 1 131 040 Kortfristiga skulder 481 502 444 121 475 184 465 184 460 184 Summa 901 979 1 259 661 1 487 224 1 539 224 1 591 224 SUMMA EGET KAPITAL, 2 645 657 2 996 131 3 274 481 3 384 691 3 506 462 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Prognos 2015 i tablån avser delårsrapport 1. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2016-18. 23

Investeringar Enligt den nya investeringsprocessen som gäller from 2015 så skall kommunfullmäktige årligen besluta om en långsiktig investeringsplan. Syftet är att planen ska ligga till grund för den investeringsbudget som kommunfullmäktige beslutar om vid ärendet om årlig budget med flerårsplan. Kommunfullmäktige beslutar även om ett investeringstak för kommunstyrelsen och nämnderna för de kommande fem åren. Detta redovisas i planen tillsammans med de större projekt som är aktuella under perioden och som prioriteras inom investeringstaket. Kommunens totala investeringstak utgår från de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen. Som underlag för den budget som nu föreligger utarbetades en ny prognos för skatter och statsbidrag i april baserad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräkningar av skatteunderlagsutvecklingen vid samma tidpunkt. Med utgångspunkt i denna prognos kan investeringstaket för skattekollektivet beräknas enligt nedan: INVESTERINGSTAK SKATTEKOLLEKTIVET (tkr) ÅR 2015 2016 2017 2018 2019 PROGNOS APR -206 132-214 862-222 132-230 930-239 795 2015 I föreliggande budget med flerårsplan är alla investeringsprojekt periodiserade för att så långt möjligt spegla den faktiska resursförbrukningen. Den samlade investeringsplanen framgår av särskild bilaga. Här framgår också vilka anslag dvs. investeringsmedel som nämnderna har tillgång till utan nya beslut i kommunfullmäktige (markerade i kolumn ANSLAG ) Under åren 2015-2019 beräknas kommunens totala behov av investeringar till 1 569 miljoner kronor vilket innebär ett genomsnitt på ca 314 miljoner kronor per år. I detta ingår ombudgeteringarna ifrån 2014 till 2015. För skattekollektivet utgör det totala behovet för samma period 1 256 miljoner kronor eller ca 251 miljoner kronor i genomsnitt och för år 2016 redovisas 258 miljoner kronor vilket således är högre än det totala investeringstaket (enl skatte- och statsbidragsprognos april 2015). Av de beräknade nettoinvesteringar år 2016 på totalt 351 miljoner kronor utgör 166 miljoner kronor anslag. INVESTERINGSPLAN 2015-2019 (tkr) ÅR 2015 2016 2017 2018 2019 TOTALT -440 100-351 325-249 000-259 300-269 700 varav taxekoll -146 655-93 600-23 700-24 500-25 000 varav skattekoll -293 445-257 725-225 300-234 800-244 700 24

Alla investeringsprojekt från fem miljoner kronor och därutöver beslutas av kommunfullmäktige. Detta skall ske vid två tillfällen per år, juni respektive november. Omfattningen av dessa projekt påverkar kommunens driftkostnader på lång sikt och möjligheten för en enskild verksamhet att finansiera ökade driftkostnader inom befintlig ram antas inte finnas. Därför skall kommunfullmäktige också ta ställning till en utökning av kommunstyrelsens/nämndens driftbudgetram. Behov av investeringar, som uppkommer under perioden, ska således inte bli föremål för tilläggsbeslut av kommunfullmäktige. För att finansiera de investeringsprojekt som understiger fem miljoner kronor tilldelas kommunstyrelsen och nämnderna egna investeringsramar. Inom dessa har kommunstyrelsen och nämnderna rätt och skyldighet att göra omdisponering mellan olika projekt. Behov av omdisponering kan t.ex. uppkomma då ett projekt försenas. 2016 ÅRS INVESTERINGSRAMAR (tkr) ANSVARSOMRÅDE NETTOINVESTERING Kommunstyrelse -10 300 Socialnämnd -5 600 Bildningsnämnd -3 600 Kulturnämnd -1 000 Fritidsnämnd -1 500 Arbetsmarknadsnämnd -300 Samhällsbyggnadsnämnd -300 Servicenämnd -15 400 Teknisk nämnd, skattekollektivet -29 300 Teknisk nämnd, taxekollektivet -23 100 SUMMA RAMAR INVESTERINGAR -90 400 I ovanstående specifikation av investeringsramarna ingår ej servicenämndens beräknade utrymme för projektering av investeringar. 25