Budget 2010
Framsidan visar en del av naturreservatet Hulingsryd i Hultsfred. Liksom i kommunens övriga naturreservat är här underbart att ströva. Se http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/amnen/natur/skyddad_natur/naturreservat/hultsfred/ Foto: M Stenström
Budget 2010 samt investeringsbudget/-plan 2010-2014 Innehållsförteckning Sid Kommunstyrelsens ordförande har ordet... Ekonomiska förutsättningar budget 2010 plan 2011-2012...1 16 Skatter och statsbidrag, tabell 5 Oförutsett, tabell 8 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter, tabell 9 Större investeringar 12 Resultaträkning och finansieringsanalys 13 Kommunstyrelse - Administrativt block... 17-43 Driftbudget 00 Kommunledning och revision 20 01 Informationsverksamhet 22 03 Allmän kommunadministration 23 04 Ekonomiadministration 24 06 Personaladministration 26 08 Särskilda servicefunktioner 29 09 Övrig gemensam verksamhet 31 11 Arbetsområden och lokaler 33 13-14Arbetsbefrämjande åtgärder 34 17 Konsumentpolitisk verksamhet 37 34 Digital infrastruktur 37 35 Flygtrafik 38 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 38 40 Fritidsadministration 39 62 Skolskjuts 39 69 Annan skolform 40 70 Gemensam administration (socialnämnd) 41 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 42 Investeringsbudget 43
Kommunstyrelse - Kultur och Fritid... 45-63 Driftbudget 40 Kultur- och fritidsadministration 46 42 Idrotts- och fritidsanläggningar 48 43 Turistverksamhet 53 44 Fritidsverksamhet 55 45 Stöd till fritidsverksamhet 58 46 Kulturverksamhet 60 48 Stöd till kulturverksamhet 62 Investeringsbudget 63 Kommunstyrelse - Räddningstjänst... 65-70 Driftbudget 88 Räddningstjänst 66 09 Övrig gemensam verksamhet 67 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 68 Investeringsbudget 69 Kommunstyrelse Tekniskt kontor... 71-98 Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet 05 Teknisk administration 74 08 Särskilda servicefunktioner 75 11 Arbetsområden och lokaler 77 16 Kommersiell service 79 21 Markförsörjning 79 23 Bostads- och industriområden 80 24 Bostadsanpassning 81 31 Kommunala gator och vägar 81 32 Kommunala gator och vägar 83 33 Enskilda vägar 84 41 Parkverksamhet 85 46 Kulturverksamhet 86 54-55 Vattenförsörjning och avloppshantering 86 56 Avfallshantering 88 69 Annan utbildning 85 72 Barnomsorg 89 77 Äldre- och handikappomsorg 90 82 Miljöskydd 91 88 Räddningstjänst 91 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 92 Investeringsbudget 93
Barn- och utbildningsnämnd... 99-128 Driftbudget 60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande verksamheter 102 Barnomsorg grundskola särskola (72, 64, 67-68) 104 Gymnasium vuxenutbildning övrig utbildning (65, 66, 695) 113 691 Musikskola 118 46 Bibliotek 119 Investeringsbudget 120 Miljö- och byggnadsnämnd... 121-128 Driftbudget 07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd 122 82 Miljöskydd 126 Socialnämnd... 129-147 Driftbudget 70 Gemensam administration 133 75-76 Individ- och familjeomsorg 135 77-78 Äldre- och handikappomsorg: Äldreomsorg 138 LSS 142 Omsorgsverksamhet 143 Psykiatriomsorg 145 Investeringsbudget 146 Finansiering... 148-162 Driftbudget Pensioner 149 Personalförsäkring 150 Fördelning kalkylerade kapitalkostnader 151 Skatteintäkter 152 Generella statsbidrag/avgifter 154 Finansiella intäkter 159 Finansiella kostnader 160
Investeringsbudget... 163-176 Sammanställning av nettoinvesteringar 163 Kommunstyrelse Administrativt block 165 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 166 Kommunstyrelse Räddningstjänst 168 Kommunstyrelse Tekniskt kontor 169 Barn- och utbildningsnämnd 175 Socialnämnd 176 Allmänna budgetregler...177 180 Anslagsbindning 177 Anvisningar för budgetuppföljning 178
Budget år 2010 Den samhällsekonomiska bilden. Utdrag ur Sveriges Kommuner och landstings cirkulär 09:58. Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt härmed industrins investeringar. Den finansiella turbulensen i kombination med en kraftigt försvagad framtidstro bidrog också till att andra investeringar och hushållens konsumtionsutgifter backade. Sammantaget föll BNP med hela 5 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2008. Det är en mycket omfattande nedgång också i ett historiskt perspektiv. Eftersom det i modern tid aldrig tidigare på så kort tid inträffat ett så påtagligt fall i produktionen är det naturligtvis svårt att med säkerhet och precision förutsäga den fortsatta utvecklingen. Vad vi vet är att den finansiella oron har dämpats och att bristen på krediter inte längre är lika uppenbar. Kurserna på Stockholmsbörsen har sedan årsskiftet stigit med omkring 40 procent samtidigt som företagens och hushållens framtidsförväntningar blivit betydligt mera positiva. En viss återhämtning i ekonomin har också börjat skönjas. Beroende på det tidigare fallets omfattning kommer det dock att ta tid innan nedgången på arbetsmarknaden hejdas. Vi räknar med att BNP växer med omkring 2½ procent såväl 2010 som 2011. Trots det bedöms sysselsättningen 2011 bli lägre än vad den är i år samtidigt som arbetslösheten förutses öka. Att tillväxten i produktion och efterfrågan inte förmår stoppa en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden beror på att det tidigare produktionsbortfallet var så stort. Det låga resursutnyttjande som fallet resulterat i kan inte rättas till enbart genom en ökad efterfrågan utan måste också mötas med reducerad produktionskapacitet. Det senare innebär fortsatta neddragningar och friställd arbetskraft. Även om företagens orderläge nu förbättras så kommer det att ta ytterligare något år innan en vändning kan konstateras på arbetsmarknaden. Det innebär att skatteunderlaget fortsätter att minska i reala termer nästa år och att nivån 2011 kommer att vara lägre än vad den är i år. Efter 2011 väntas utvecklingen bli starkare både vad gäller skatteunderlag och sysselsättning. Den starka utvecklingen vilar på förutsättningen att den svenska ekonomin fortsätter att stabiliseras samtidigt som arbetsmarknadsläget på sikt normaliseras. Preliminärt taxeringsutfall september Skatteverket har sammanställt ett andra preliminärt utfall över beskattningsbar förvärvsinkomst för inkomståret 2008. Skillnaderna i ökningen av beskattningsbar förvärvsinkomst mellan olika kommuner är stor. Den andra preliminära räkningen baseras på 98,9 procents granskade deklarationer och visar en ökning av skatteunderlaget på 5,4 procent på riksnivå. Vår prognos är att skatteunderlaget ökar med 5,5 procent, se nedan. Det slutliga taxeringsutfallet beräknas vara färdigt den 23 november. Skatteunderlagstillväxt under en procent i år och nästa år Försvagningen av konjunkturen leder till att skatteunderlagets ökningstakt avtar dramatiskt i år (tabell 1). Tabell 1. Skatteunderlagstillväxt 2008 2013 samt bidrag från olika komponenter Procentenheter 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Summa exkl. regelförändringar, % 5,3 1,1 1,1 2,5 3,4 4,1 Bidrag till förändringen, procentenheter Timlön 3,7 2,6 1,7 1,7 1,8 2,3 Sysselsättning 0,7-2,8-1,7 0,5 0,9 1,4 Sociala ersättningar 0,6 1,9 1 0,2 0,7 0,7 Övriga inkomster 0,5-0,1 0 0,1 0,2 0,3 Avdrag 0-0,9-0,6-0,1-0,2-0,5 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget främst genom att antalet arbetade timmar minskar. Det svagare läget på arbetsmarknaden och fallande inflationstakt medför att löneökningstakten samtidigt avtar. Sammantaget innebär detta att lönesumman, som bidrog till
Budget år 2010 skatteunderlagets ökning med över 4 procent förra året, minskar något i år. Detta motverkas endast till en mindre del av att inkomsterna från pensioner och arbetslöshetsunderstöd ökar. Nästa år fortsätter antalet arbetade timmar att falla, om än i avtagande takt, och löneökningstakten dämpas ytterligare. Dessutom håller den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet tillbaka pensionsinkomsterna (se cirkulär 09:45). Följden blir ytterligare ett år med mycket svag skatteunderlagstillväxt. När sysselsättningen börjar öka 2011 blir skatteunderlagstillväxten lite starkare. Ökningen täcker med en liten marginal effekten av att det tillfälliga konjunkturstödet upphör detta år. Mot slutet av perioden växer skatteunderlaget i paritet med genomsnittet för åren 2001 2008. Konjunkturåterhämtningen ger rejäla ökningar av sysselsättningen och även lönehöjningar ger lite större bidrag till skatteunderlaget. Effekten motverkas dock av minskande arbetslöshetsunderstöd. Förändringar jämfört med föregående prognos Vi räknar nu med att sysselsättningsfallet blir lite mindre och att sysselsättningen vänder upp lite tidigare än enligt vår förra prognos (cirkulär 09:45). Det innebär något större ökningstal för antalet arbetade timmar åren 2009 2011. Samtidigt väntas utbetalningarna av arbetslöshetsunderstöd och aktivitetsersättning bli större från och med 2010 till följd av förslag i budgetpropositionen för 2010. Den positiva effekten på skatteunderlaget motverkas till viss del av att löneutvecklingen indikerar en lägre löneökningstakt 2010 än i vår förra bedömning. Höjt grundavdrag för pensionärer regleras mot utjämningsbidraget I år minskar skatteunderlaget med 0,3 procent till följd av att grundavdraget för pensionärer har höjts (tabell 1). I budgetpropositionen för 2010 har regeringen föreslagit en ytterligare höjning från och med 2010, som minskar skatteunderlaget med 0,7 procent. Effekten på landstingens och kommunernas skatteintäkter regleras genom motsvarande höjning av bidraget Kommunalekonomisk utjämning. Jämförelse med andra prognosmakare Sett över hela perioden prognostiserar SKL och regeringen nästan exakt lika stor ökning av skatteunderlaget medan Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar en svagare skatteunderlagstillväxt (tabell 2). Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring 2008-2008 2009 2010 2011 2012-2012 SKL, okt 2009 5,5 0,8 0,4 2,5 3,1 13,1 BP10, sep 2009 5,6 1,1 0,6 2,2 3,2 13,2 SKL, aug 2009** 5,5 0,6 1,1 2,3 3,3 13,4 ESV, sep 2009** 5,4 0,7 0,3 1,9 2,6 11,3 VP09, apr 2009* * På regeringssammanträdet 2009-09-24 fastställdes uppräkningsfaktorerna för preliminär utbetalning av kommunal- och landstingsskatt 2010 till 1,011 respektive 1,006. ** Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer år 2010 i Budgetpropositionen för år 2010 har inte kunnat beaktas. Detta beräknas minska skatteunderlaget med 0,7 procent. Regeringens prognos visar en starkare skatteunderlagstillväxt än SKL:s i början av prognosperioden, medan det motsatta gäller längre fram. Skillnaden förklaras bland annat av att regeringen inte förutser fullt så stort fall i sysselsättning som SKL 2009 2010, men en trögare återhämtning på arbetsmarknaden 2011 2012. Regeringens prognos utgår också från en långsammare pris- och löneökningstakt. Den lägre skatteunderlagstillväxten i ESV:s prognos beror främst på en långsammare ökning av lönesumman under senare delen av perioden. ESV:s prognos är baserad på Konjunkturinstitutets (KI) samhällsekonomiska bild från augusti, exklusive den finanspolitiska stimulans som KI prognostiserade. Den visar en svagare konjunkturutveckling med färre arbetade timmar och lägre löneökningar än enligt SKL och regeringen. Sedan budgeten för 2009 fastställdes i november 2008 har utsikterna för de kommande årens ökning av skatteunderlaget blivit allt dystrare. Om jämförelse görs för den ackumulerade
Budget år 2010 ökningen under åren 2008-2011 så var den 18,4 procent enligt SKL:s prognos i oktober 2008. SKL:s senaste prognos, den 1 oktober 2009, minskar dramatiskt till 9,4 procent. Motsvarande uppgift i regeringens budgetproposition 2010 är 9,8 procentenheter. I kronor räknat betyder det att skatter och statsbidrag 2010 enligt SKL:s senaste prognos blir 18,6 mnkr mindre än beräknat i november 2008. Inkomstutjämningsbidrag Inkomstutjämningsbidraget minskar med 12,6 mnkr till budget 2010 jämfört med när planen för 2010 togs i 2009 års budget. Det beror till största delen på den mycket svaga utvecklingen av skatteunderlaget som också påverkar underlaget till inkomstutjämningen. Kostnadsutjämning riket Den 1 januari 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Syftet är detsamma som för det tidigare systemet: att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar. Inför utjämningsåret 2008 infördes i kostnadsutjämningen en förändring av komponenten för byggkostnader och en ny modell för utjämning av strukturella löneskillnader. Förändringen av komponenten för byggkostnader ingår i modellen för bebyggelsestruktur. Den uppföljning och översyn av kostnadsutjämningen som skedde under 2008 kom fram till vissa förändringar som för Hultsfreds kommun skulle ha inneburit ett ökat bidrag med cirka 16 mnkr för 2009 och framåt. Dessa förslag slopades och istället tillsattes regeringen en ny kommitté med uppgift att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén ska redovisa sitt arbete den 30 april 2011. Översynen omfattar hela utjämningssystemet men med huvuduppgift att utreda alternativa metoder för kostnadsutjämning med ett långsiktigt perspektiv. Vidare behöver behov av att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning utredas. Översynen kommer även att omfatta övriga delar av utjämningssystemet. Kostnadsutjämningen minskar med 2,7 mnkr till budget 2010 jämfört med när planen för 2010 togs i 2009 års budget. Minskning av utjämningsbidrag i utjämningssystemet betyder att strukturen för Hultsfreds kommun har blivit gynnsammare i förhållande till riket medan ökning är tvärtom. Fastighetsavgift Införandet av fastighetsavgiften 2008 var neutral, såväl för varje enskild kommun som för staten. Samtidigt som fastighetsavgiften infördes minskades det generella regleringsbidraget med motsvarande belopp. Kommande år ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet 2008. 2009 sker en ny taxering av småhus och i regeringens budgetproposition aviserades att systemet för kommunal fastighetsavgift kommer att utvidgas för att även omfatta fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund. Sammantaget innebär detta för Hultsfreds kommun att intäkterna från systemet för fastighetsavgiften beräknas öka med 0,05 mnkr till budget 2010 jämfört med när planen för 2010 togs i 2009 års budget. Eftersom taxering av småhus sker vart tredje år kommer detta belopp att läggas på 2009-2011. 2012 sker en ny taxering och ett nytt belopp adderas till det ursprungliga. Kostnadsutjämning av kostnader för LSS-verksamhet Riksdagen beslutade inför 2009 års utjämning om vissa förändringar av systemet för utjämning av LSS-kostnader. För vuxna som har både insatsen boende och personlig assistans ska endast insatsen boende ingå i beräkningen av standardkostnaden. Insatsen särskilt anpassad bostad har vidare utgått ur beräkningen, medan antalet personer med beslut om personlig assistans enligt LASS har tillkommit. Koncentrationsindexet har tagits bort vilket gynnar Hultsfreds kommun
Budget år 2010 men samtidigt har regeringen beslutat att uppdatera personalkostnadsindexet (pix) med hjälp av underlaget från räkenskapssammandraget 2008. Denna uppdatering missgynnar Hultsfreds kommun med ca 5 mnkr. Jämfört med budget 2009 budgeteras för 2010 en minskning med 1,7 mnkr. Övertagande av hemsjukvården från landstiget Den 1 januari 2008 övertog kommunerna i Kalmar län ansvaret för hemsjukvården från landstinget. För att ge kommunerna samma finansiering som landstinget haft, har landstingsskatten minskat och kommunalskatten ökat lika mycket. Kommunalskatten har därför ökat med 26 öre till sammanlagt 22,32 kr per skattekrona. Även den 95-procentiga länsvisa skattesatsen, vilken används vid beräkning av inkomstutjämningen, har ökat med 26 öre till 20,77 kr per skattekrona. Kostnaden för hemsjukvården i länets kommuner är inte fördelad lika med kommunernas ökade kommunalskatt. Därför kommer för vissa kommuner den ökande kostnaden för hemsjukvården att vara mindre än den ökande kommunalskatten medan det för andra kommer att vara tvärtom. För att ge tid till anpassning har det därför införts ett femårigt utjämningssystem mellan kommunerna. Hultsfreds kommun fick under första året 2008 ett utjämningsbidrag med 1 931 tkr. 2009 minskade det till 1 545 tkr, 2010 minskar det till 1 159 tkr, 2011 minskar det till 772 tkr för att till sista året avslutas med en utjämning på 386 tkr. Extra tillskott vårpropositionen 2009 för åren 2010-2012 I 2009 års ekonomiska vårproposition som presenterades i april aviserade regeringen extra statsbidrag till kommuner och landsting för 2010 på totalt 7 miljarder kronor. Av dessa går 4,9 miljarder till kommunerna och 2,1 miljarder till landstingen. 2011 aviserades 5 miljarder (3,5 till kommunerna och 1,5 till landstingen). För 2012 aviserade också 5 miljarder (3,5 till kommunerna och 1,5 till landstingen). Fördelningen baseras på lika kronor per invånare och för Hultsfreds kommun innebär det 2010 ett extra tillskott med 7,3 mnkr, 2011, 5,2 mnkr och 2012, 5,1 mnkr. Tillfälligt statsbidrag år 2010 Den 7 september aviserade regeringen ytterligare ett tillfälligt statsbidrag för 2010 på 10 miljarder kronor för att värna välfärden i kommuner och landsting. Fördelningen av det tillfälliga stödet sker med 7 miljarder till kommunerna och 3 miljarder till landstingen. Liksom det tidigare konjunkturstödet (se ovan) utgår detta bidrag i proportion till antalet invånare i respektive kommun och landsting. För Hultsfreds kommun innebär det tillfälliga statsbidraget 2010 ett tillskott med 10,5 mnkr.
Budget år 2010 Skatteintäkter Befolkningsutveckling i Hultsfreds kommun per den 31 december 1972-2011P 18 400 17 600 16 800 16 000 15 200 14 400 13 600 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Det antal som påverkar kommunens inkomstoch kostnadsutjämning är det invånarantal som gäller den 1 november. År 2008 hade kommunen då 14 063 invånare. Med ett budgetantagande om en befolkningsminskning med 110 personer mellan den 1 november 2008 och den 1 november 2009 har i beräkningarna antagits att invånarantalet den 1 november 2009 är 13 953. För kommande år antas en befolkningsminskning med 150 per år. Medelvärdet för befolkningsutvecklingen är sedan 1972 en minskning med 130 invånare per år. För de sista tio och fem åren är motsvarande tal 161 respektive139 invånare per år.
Budget år 2010 Befolkningsutveckling jämförelse veckovis 2007-2008 med 2008-2009, från vecka 44 år 2007 till vecka 43 år 2009. 2007-2008 2008-2009 14 300 14 200 14 100 14 000 13 900 44 49 2 7 12 17 22 27 32 37 42 Antalet invånare den 31 december 2008 var 14 046, 150 personer färre än ett år tidigare. Den 1 november 2008 var antalet invånare 14 063 vilket var 147 färre än den 1 november 2007. Att lägga märke till är att grafen ovan bygger på preliminär statistik. Med det i beaktande kan konstateras att befolkningsutvecklingen under de senaste två åren varit relativt konstant. Under de senaste 52 veckorna, har i jämförelse med ett år tidigare, minskningen som mest varit 173, som minst 96 och i genomsnitt 138. Mellan vecka 43 förra året och i år m. Med samma förändringar i år som förra året blir invånarantalet lika med budgetantagandet. Antal elever i förskolan till gymnasieskolan I diagrammet framgår att antalet elever i grundskolan även under de närmaste åren kommer att minska för att så småningom stabiliseras på en lägre nivå. När det gäller gymnasieskolan har antalet folkbokförda ungdomar i kommunen, som kan vara elever i Hultsfreds gymnasium, kulminerat under läsåret 2007-2008. De kommande åren kommer detta antal att minska i den takt grundskolan tidigare minskade. Antalet elever i Hultsfreds gymnasium är förutom antalet folkbokförda Hultsfredsungdomar även i hög grad beroende av hur många av dessa som väljer att studera vid annan ort och hur många ungdomar från andra kommuner som väljer att studera hos oss. Antal kvinnor i femårsgrupper över 65 år, 2001-2008 2 000 1 800 111 109 1 600 187 184 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Antal män i femårsgrupper över 65 år, 2001-2008 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 340 374 440 413 58 47 45 52 117 117 143 136 252 250 237 249 322 332 317 317 402 406 2001 2002 108 225 317 284 298 385 376 357 387 378 391 441 434 433 376 353 347 386 427 452 2003 2004 2005 2006 2007 112 225 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90+ år 2008 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90+ år Antalet personer över 65 år har sedan 2001 minskat från 3 422 till 3 369 den 31 december 2008. Åldersgruppen 80 år och äldre har under samma period ökat med 7 personer från 1 065 till 1 072. Förändringen under 2008 var en minskning av antalet 65 år och äldre med 42 varav antalet personer över 80 år ökade med
Budget år 2010 30. När det gäller män över 65 år var antalet 1 557 år 2001 och 1 553 år 2008. Antalet män över 80 år ökade med 10 från 427 till 437. Antalet kvinnor över 65 år har minskat med 49 från 1 865 år 2001 till 1 816 år 2008. Antalet kvinnor över 80 har sedan 2001 minskat med 3 till 635 år 2008. Budget 2010 Budgeten 2010 utgår från beräknad ram med förändringar av verksamheterna som minskar nettokostnaderna med 27,3 mnkr. Den beräknade ramen visar hur kommunens kostnader och intäkter skulle ha blivit år 2010 och framåt med kända förändringar och förutsättningar när den beräknade ramen gjordes våren 2009. Finansiering Skatter och statsbidrag med inkomst- och kostnadsutjämning beräknas med skatteunderlag enligt senast kända prognos från SKL. Skattesatsen antas vara oförändrad. Invånarantalet antas minska med 110 per år. Prisökning av varor och tjänster, kostnader och intäkter För de nämnder som använder modeller för att beräkna resursbehov har använts uppdaterade eller senast kända underlag. Ingen generell uppräkning av kostnader och intäkter har gjorts för 2010, utan kostnader har indexuppräknats för indexerade avtal. Intäkter har behandlats på motsvarande sätt som för kostnader. Kostnadsökningar för anskaffningar av varor eller tjänster som har drabbats/drabbas av särskilt stora prisökningar har lagts in i ram efter särskild prövning. Lönebaserade avgifter har uppräknas med 2,0 procent från budget 2009 till ram 2010. Övriga avgifter har uppräknats med 1,0 procent. Avgifter inom avgiftsfinansierad verksamhet har hanterats särskilt. Index KPI har antagits öka 2009 med 0,0 procent och år 2010 med 1,0 procent Löneökningar 2010-2012 Lönenivån är per den 1 april 2009 efter avslutade förhandlingar om årets löneökningar för samtliga avtalsområden. Löneökningen för år 2010 är tillagd i form av reserverade medel. Konjunkturläget med dystra arbetsmarknadsutsikter och förväntat låg inflation har medfört att i aktuella prognoser förväntar man sig nu lägre löneökningar än tidigare. Lönerna har antagits öka per den 1 april med 2 procent för åren 2010 och 2011 samt med 2,5 procent för 2012. Avgifter Måltidsavgifter På grund av ökade kostnader för främst personal har måltidstaxorna för 2010 räknats upp. Inom socialnämnden höjs, som exempel, priset på ett månadsabonnemang mat till 3 070 kr, en ökning från 2009 med 60 kr. För ett heldagsabonnemang är motsvarande höjning 2 kr. Inom BUN höjs, som exempel, priset på lunch med 1 kr till 51 kr jämfört med 2009. Barnomsorgsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen. Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som ett självkostnadspris och räknas upp som en lönebaserad avgift. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet. För personer som är inskrivna i hemsjukvården är hembesök avgiftsfria. Vid hembesök av rehabpersonal samt av sjuksköterskor på uppdrag av landstinget uttas en avgift per hembesök. Denna avgift är tills vidare oförändrad i väntan på en omarbetning av taxorna för hälsooch sjukvård. Den enskildes totala kostnad begränsas av maxtaxan.
Budget år 2010 Renhållningsavgifter Renhållningstaxan behålls oförändrad. Hushållens kontantbetalning för avfallsleveranser på Kejsarkullen tas bort. Vatten- och avloppsavgifter För att få full kostnadstäckning har taxan räknats upp med ca 0,5 procent. Inlagda förändringar i plan för år 2011 och 2012 som tillägg och avdrag till 2010 års kostnader och intäkter - tecken betyder minskning av kostnader eller ökning av intäkter och bättre resultat. K är kostnader och I är intäkter.
Budget år 2010 Sammandrag av verksamhetens kostnader och intäkter enligt beräknad ram och budget 2010 Kostnader och intäkter redovisas brutto i tusentals kronor. Minustecken betyder minskade nettokostnader och plustecken eller inget tecken ökade nettokostnader. I tabellen framgår att driften av kommunens verksamheter netto inklusive avskrivningar ska kosta 694,9 mnkr år 2010. Ramen efter verksamhetsförändringar och minskning av kostnader med 30 mnkr som fastställdes av kommunfullmäktige var 692,1 mnkr. De förändringar kommunfullmäktige beslutat är besparingar med 16,9 och övriga förändringar med 10,5 mnkr, totalt minskade kostnader med 27,0 mnkr. Ett urval av besparingar och övriga förändringar som minskar kostnaderna: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen i uppdrag att utöver beslutade åtgärder finna åtgärder som minskar nettokostnaderna med ytterligare 357 tkr. Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen sparar 1 078 tkr. Investeringsbidrag och stöd till föreningar minskas (130 tkr). Lokalbidraget till föreningar maximeras till 5 000 kronor (75 tkr). En halvtidstjänst på Hagadal tas bort, en kvartstjänst inom ungdomsinflytande plockas bort (177 tkr). Förvaltningen minskar underhållet på i stort sett samtliga anläggningar, exempelvis utomhusbad, idrottsplatser, Valhall, Hagadal och fritidsgårdar. Därigenom sparas 225 tkr. Kommunstyrelsen Räddningstjänsten Ingen besparing.
Budget år 2010 Kommunstyrelsen Tekniska kontoret Tekniska kontoret sparar 1 752 tkr. En vakant tjänst plockas bort, antalet semestervikarier minskas. Asfaltering av gator och vägar minskas (400 tkr). Snöröjningskontot minskas (250 tkr). Planerat underhåll av Hagadal minskas 2010 (275 tkr) Underhållet av skolgårdar minskas (150 tkr). Anslaget för bostadsanpassning minskas så att det anpassas till de senaste årens behov (100 tkr). Kommunstyrelsen, övriga förvaltningar Alkoholhandläggarens tjänster säljs till en del till Vimmerby kommun (281 tkr). Arbetet med landsbygdsutveckling, vänortssamarbete och inflyttning minskas (25 tkr). Färdjänsten samordnas bättre (250 tkr). Tid för facklig verksamhet minskas (133 tkr). På ekonomikontoret sparas det på personal (227 tkr). Det nya lönesystemet ger besparingar (220 tkr). Pengarna för näringslivsåtgärder minskas (200 tkr). IT-kontoret minskar sommarpersonal, minskar inköpen av förbrukningsmaterial, anslaget för datautrustning minskas (297 tkr). Campus Hultsfred sparar (169 tkr). Städservice gör mer med befintlig personal, entreprenadkontrakt sägs därmed upp (900 tkr) Inom kostverksamheten minskar bemanningen samtidigt som kylmaten ökar. Det leder till besparingar men också till minskade intäkter (besparing netto 972 tkr). Socialnämnden Socialnämnden minskar kostnaderna med 6 mnkr. Bland besparingarna kan nämnas: Antalet placeringar på enskilda vårdhem minskas (1 000 tkr). Gruppbostaden Haga i Virserum avvecklas (800 tkr). Bemanningen inom vård och omsorg ska effektiviseras ytterligare(1 520 tkr). Verksamhetsbidraget till Intraprenaden Framsteget minskas (300 tkr).familjerådgivningen har blivit billigare sedan den lades ut på entreprenad (119 tkr). Budgeten för försörjningsstöd minskas (1 000 tkr). Utbildningsinsatserna minskas 2010 (400 tkr). Barn- och utbildningsnämnden En halv miljon kronor sparas på gymnasiet och 200 tkr på gymnasiesärskolan. Samtidigt förväntas de interkommunala kostnaderna minska med 1 mnkr. Det är kostnader för elever som väljer att studera på gymnasium i andra kommuner eller på friskola. Gymnasiets speedwayinrikting blir kvar och kommunen söker nästa år om att bli ett riksidrottsgymnasium. Om det blir verklighet förbättras de ekonomiska förutsättningarna radikalt. Om inte avvecklas speedwaygymnasiet med början från höstterminen 2011. Inga grundskolor läggs ner och arbetet med Framtidens skola fortsätter. Andra besparingar inom barn- och utbildningsnämnden: Tjänsten inom skola näringsliv avvecklas. De fyra kvarvarande familjedaghemmen läggs ner (620,1 tkr). Gymnasiets estetiska program med musikinriktning läggs ner (750 tkr). Kommunala musikskolan ska minska sina kostnader med en fjärdedel (303,1 tkr). Högstadiet i Virserum avvecklas ett år tidigare än planerat. Detta ger samordningsvinster på grund av t.ex. fler heltidstjänster i svårrekryterade ämnen, uteblivet behov av överanställningar, elevkonstellationer m.m. Resurser motsvarande cirka 1 mnkr kan istället komma EBSS (elever med behov av särskilt stöd) tillgodo. Cafeterian på Centralskolan i Virserum stängs. Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och byggnadsnämnden klarar sin besparing 368,0 tkr genom att internt rekrytera den nya stadsarkitekten.
Budget år 2010 Investeringar Den ursprungliga ramen är för 2010 minskad med 16,5 mnkr, år 2011 med 8,5 mnkr och 2012 med 11,3 mnkr. Investeringarna har sedan 2007 varit på en mycket högre nivå än tidigare år. Ovan återfinns jämförelse mellan budgeterade investeringar och drift- och underhållsprojekt för åren 2010 till 2014 och den budget/plan som fastställdes i november 2008 med förändring genom ombudgetering våren 2009 och tilläggsanslag. Under åren 2010-2013 uppgår det föreslagna beloppet för investeringar och drift- och underhållsprojekt till 187,0 mnkr. Detta är en liten ökning mot en redan expansiv plan med 0,3 mnkr för investeringar och en minskning med 3,0 mnkr för drift- och underhållsprojekt. Investeringsbeloppet under de kommande fem åren 2010-2014 blir 214,4. Dessa fem års investeringar motsvarar 10 års avskrivningar räknat på 2008 års avskrivningar. Detta visar mycket tydligt hur expansiv och hög investeringsnivån är. Att lägga märke till i detta sammanhang är dock att under åren 2010-2012 har investeringsbeloppen minskat i förhållande till ram.
Budget år 2010
Budget år 2010
Budget år 2010 Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Förslaget till budget innebär ett resultat på 0 och att balanskravet därmed uppnås. För åren 2011 och 2012 visar förslaget underskott med 22,9mnkr respektive 30,0 mnkr. Finansiella mål Följande sex ekonomiska mål är uppställda för Hultsfreds kommun och återfinns i programmet för tillväxt och näringsliv 2005-2010. Årets nettoresultat bör uppgå till lägst 2 procent av nettokostnadsomslutningen. De totala investeringarna under 2005 2010 bör inte överskrida summan av avskrivningarna. Nettoamorteringen av kommunens låneskuld bör vara minst 10 mnkr per år. Den nuvarande utdebiteringen på 22,06 kr per skattekrona skall inte höjas. På sikt skall kommunen verka för att anpassa utdebiteringen till länsgenomsnittet. På sikt skall inte kommunen belastas av någon låneskuld. Kommunkoncernens totala låneskuld bör inte ökas. 2010 budgeterade resultat är 0 mnkr och uppfyller därmed inte det första målet att nettoresultatet bör uppgå till lägst 2 procent av nettokostnadsomslutningen (13,9 mnkr) Budgeterade investeringsutgifter netto 2010 är 37,7 mnkr medan avskrivningarna beräknas bli 25,1 mnkr. Om investeringsplanen följs fram till 2010 blir investeringsutgifterna för perioden 2005-2010 totalt 225,8 mnkr och avskrivningarna 129,0 mnkr Investeringarna överskrider då målet med 96,8 mnkr eller 75,0 procent. Under 2010 amorteras 3,0 mnkr av kommunens låneskuld enligt budget. I budgeten ökar banklånen 2010 med 15,9 mnkr. Utdebiteringen höjdes den första januari 2008 med 26 öre samtidigt som landstingets skatt sänktes med 26 öre. Hultsfreds kommuns skattesats 2009 är 22,32, att jämföra med länsgenomsnittet 22,00. Att kommunen på sikt inte skall belastas av någon låneskuld och att kommunkoncernens totala låneskuld inte bör ökas är ett långsiktigt mål och hör samman med amorteringsmålet. För budget 2010 är det endast den oförändrade kommunala skattesatsen som ligger inom sitt finansiella mål. Övriga finansiella mål kommer inte att uppfyllas. 2010 års budget med en odefinierad besparingspost (balanspost) balanserar precis på noll. Minsta negativa avvikelse från de antaganden som gjorts kommer att medföra ett negativt resultat. Och risken för negativa avvikelser är inte mindre än i tidigare års budgetar. Till skillnad mot tidigare är exempelvis budgeten för avkastning av pensionsmedel större än noll. Med resultat enligt plan för åren 2011 och 2012 på -22,9 mnkr respektive -30,0 mnkr går det redan nu att förutse att kommande års budgetarbete kommer att bli väl så tufft som årets. Det som kan lindra är att det tillfälliga statsbidraget för år 2010 förlängs och helst till lägst samma belopp. Budgeterade investeringar är lägre än ramen vilken ur finansieringssynpunkt är en förbättring. Trots detta klarar inte verksamheten att finansiera alla investeringar utan upplåning krävs. Detta är i längden ohållbart då verksamheten inte bara drabbas av ökade avskrivningar utan även av ökade finansiella kostnader.
Budget år 2010
Kommunstyrelse Administrativt block Administrativa blockets verksamhet omfattar: 00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration 6 Annan skolform 70 Gemensam adm (socialnämnd) 78 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder Sammandrag - ekonomi Driftbudget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 Kostnader Övergripande kommungemensamt 49 812,9 32 484,4 28 937,1 Verksamhetsgemensamt 52 594,0 52 629,6 62 745,5 Administrativa kontor 22 960,7 23 772,9 25 187,9 Reserverat oförutsett 0,0 14 835,0 9 396,0 Summa kostnad administrativt block 125 367,6 123 721,9 126 266,5 Intäkter Övergripande kommungemensamt -8 510,4-4 982,7-2 956,6 Verksamhetsgemensamt -13 766,0-12 569,8-12 401,0 Administrativa kontor -3 247,9-3 859,4-4 518,9 Summa intäkter administrativt block -25 524,3-21 411,9-19 876,5 Nettokostnad administrativt block 99 843,3 102 310,0 106 390,0 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget Verksamhetsgemensamt 2008 2009 2010 Utgifter 650,0 1 850,0 650,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 650,0 1 850,0 650,0
Driftbudget Administrativt block 2 Övergripande kommungemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 2008 2009 2010 Övergripande kommungemensamt 49 812,9 32 484,4 28 937,1-8 510,4-4 982,7-2 956,6 Summa 49 812,9 32 484,4 28 937,1-8 510,4-4 982,7-2 956,6 Under rubriken Övergripande kommungemensamt redovisas: Kommunledning och revision: Kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revision, partistöd, central planering, särskilda utredningar samt kommunstyrelsens balanseringspost (besparing). Arbetsbefrämjande åtgärder: Näringslivsbefrämjande åtgärder, stöd till företag, inflyttning, landsbygds- och vänortsutveckling, utveckling av handeln, näringsliv-skola, feriearbete och övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Övrigt kommungemensamt: Digital infrastruktur, busstrafik m m, Campus Hultsfred, färdtjänst, krisberedskap, kommunal information, allmänna val, överförmyndarverksamhet, konsumentverksamhet, brottsförebyggande rådet, handikappråd och annan gemensam verksamhet. Verksamhetsgemensamt Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 2008 2009 2010 Verksamhetsgemensamt 52 594,0 52 629,6 62 745,5-13 766,0-12 569,8-12 401,0 Summa 52 594,0 52 629,6 62 745,5-13 766,0-12 569,8-12 401,0 Under rubriken Verksamhetsgemensamt redovisas: Personaladministration: Rehabiliteringsåtgärder, företagshälsovård, central samverkanskommitté, facklig verksamhet, rekryteringsåtgärder, cafeteria samt övriga personaladministrativa åtgärder. Särskilda serviceåtgärder: Central inköpsverksamhet, kontorsmaterial, central bilpool, dataverksamhet, tele, porto, kopiering, kost- och städservice samt övrigt förvaltningsgemensamt. Övrigt: Kommunförsäkring, skolskjutsar
Driftbudget Administrativt block 3 Administrativa kontor Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 2008 2009 2010 Administrativa kontor 22 960,7 23 772,9 25 187,9-3 247,9-3 859,4-4 518,9 Summa 22 960,7 23 772,9 25 187,9-3 247,9-3 859,4-4 518,9 Under rubriken Administrativa kontor redovisas: Kommunledningskontor, kommunkansli inkl juridik- och överförmyndarenhet, utvecklingskontor, ekonomikontor inkl ställföreträdarenhet, personalkontor och IT-kontor. Reserverat oförutsett Ekonomi Kostnader Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 Reserverat oförutsett 0,0 14 835,0 9 396,0 Summa 0,0 14 835,0 9 396,0 Under rubriken Reserverat oförutsett redovisas: Kommunfullmäktiges budgeterade medel för särskilda ändamål samt för övrigt oförutsett Kommunstyrelsens och dess arbetsutskotts anslag för oförutsett. God ekonomisk hushållning Verksamhetsmålen beskriver vad som kan uppnås med befintliga resurser. Viktiga utgångspunkter är att säkra kostnadseffektivitet och god kvalitet i verksamheten. Övergripande mål för administrativa blocket. Administrativa blocket är en serviceorganisation som inom ramen för givna resurser, ekonomiska och organisatoriska, ska utföra av kommunstyrelsen givna uppdrag d v s erbjuda förtroendevalda, övriga förvaltningar och allmänheten service till vid varje tillfälle rätt omfattning och kvalitet samt med bästa möjliga effektivitet. Arbetet ska präglas av en helhetssyn.
Driftbudget Administrativt block 4 Driftbudget 00 Kommunledning och revision Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 2008 2009 2010 001 Kommunfullmäktige 468,5 14 868,0 9 434,4 0,0 0,0 0,0 Besparingskrav 0,0 0,0-357,0 0,0 0,0 0,0 002 Revision 764,6 773,3 773,7 0,0 0,0 0,0 003 Kommunstyrelse 1 929,2 2 313,8 2 332,6 0,0 0,0 0,0 004 Särskilda utredningar 132,5 200,0 126,0 0,0 0,0 0,0 005 Kommunalt partistöd 370,1 386,0 386,0 0,0 0,0 0,0 006 Central planeringsverksamhet 124,6 47,6 47,6-90,0-1,0-1,0 Summa 3 789,5 18 588,7 12 743,3-90,0-1,0-1,0 001 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som fås i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare (denna mandatperiod 25). Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Genomsnittligt antal ärenden (paragrafer) de senaste tre åren är 142. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 450 tkr, sedan 200 tkr ianspråktagits för utbetalning enl Budgetberedningens 22/09 (år 2010 och 2011, jfr verksamhet 139 Näringslivsbefrämjande åtgärder). Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, 8 501 tkr, avseende löneökningar 2010. Verksamhetsförändring Politikerarvodena fryses på 2009 års nivå, vilket medför besparing 5,5 tkr. 0019 Balanseringspost kommunstyrelsen (besparingskrav) För att uppnå ett resultat i balans krävs, utöver i budgeten kostnadsminskande planerade åtgärder, att kostnaderna minskar med ytterligare 357 tkr. Kommunfullmäktige har därför gett kommunstyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för att minska kommunens kostnader med detta belopp.
Driftbudget Administrativt block 5 002 Revision Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed. Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas uppgifter Enligt kommunallagen 9 kap 7 ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas. Biträde erhålls från KOMREV inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. Verksamhetsförändring Politikerarvodena fryses på 2009 års nivå, vilket medför besparing 7,6 tkr. 003 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad utom i juli. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvars-, krislednings- och trafiknämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kosthållningen vid kommunens institutioner och skolor, kultur- och fritidsverksamhet samt för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning. Fr.o.m. 2010-01-01 ansvarar kommunstyrelsen även för städorganisationen inom kommunen. Efter avvecklingen av Hultsfreds NäringslivsCentrum AB ansvarar kommunstyrelsen för kommunens näringslivsarbete. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter som sammanträder varje helgfri tisdag förmiddag utom under juli månad. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 445 tkr sedan 5 tkr avsatts för utbetalning enl Budgetberedningens 22/09 (jfr verksamhet 139, Näringslivsbefrämjande åtgärder). Verksamhetsförändring Ersättning för fast telefoni slopas, vilket medför besparing 7,2 tkr. Politikerarvodena fryses på 2009 års nivå, vilket medför besparing 63,1 tkr.
Driftbudget Administrativt block 6 004 Särskilda utredningar Under rubriken Särskilda utredningar placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader 120 tkr (avser kostnader för licenser m m). 005 Kommunalt partistöd Kommunallagens 2 kapitel 9 säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade 1998-11-23 att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd. För 2009 är grundstödet 13 278 kr per representerat parti (totalt åtta) och mandatstödet 6 222 kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2009 utbetalats 386,2 tkr och ramen för 2009 beräknas till 390,0 tkr. 006 Central planeringsverksamhet Den centrala planeringsverksamheten sker inom utvecklingskontoret och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor, litteratur m m. 01 Informationsverksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 2008 2009 2010 011 Kommunal information 193,7 210,2 210,2-88,1-81,6-81,6 Summa 193,7 210,2 210,2-88,1-81,6-81,6 011 Kommunal information Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter. Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompeten-
Driftbudget Administrativt block 7 sen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar. Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar. 03 Allmän kommunadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 2008 2009 2010 030 Kommunledningskontor 916,6 974,0 1 002,0 0,0 0,0 0,0 031 Kommunkansli 5 031,7 3 615,3 3 948,7-517,4-369,2-711,0 033 Utvecklingskontor 3 625,4 4 561,2 5 437,3-628,9-449,8-475,7 Summa 9 573,7 9 150,5 10 388,0-1 146,3-819,0-1 186,7 030 Kommunledningskontor Kommunledningskontoret består av kommunchefen som har en övergripande roll som ansvarig för den operativa ledningen och samordningen av kommunen och kommunkoncernen inklusive ordförandeskapet i koncernledningsgruppen, ledningsansvaret för förvaltningscheferna och den övergripande samordningen av näringslivsarbetet. 031 Kommunkansli Kommunkansliet är indelat i en kansli- och serviceenhet samt en juridisk- och överförmyndarenhet. Kommunkansliet, som är ett serviceorgan till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och överförmyndarnämnden, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, övriga förvaltningar och allmänheten. Kanslienheten svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden, samarbetskommittén Hultsfred-Vimmerby samt tillfälliga kommittéer och utredningar och yttranden. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, föreningsarkiv, alkohollagstillstånd inklusive tillsyn, tillsyn av öl- och tobaksförsäljning samt receptfria läkemedel. Enheten ombesörjer vaktmästeri, reprofunktion och postgång inom kommunhuset. Kansliet deltar i beredskaps- och civilförsvarsfrågor. Fram till och med 2010-06-30 drivs projektet Nystartcentrum som syftar till att hitta utveckling och arbete till personer som har långt till arbetsmarknaden. Träffpunkt Hultsfred, ett integrationsprojekt i samarbete med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen administreras av kansliet. Juridiska och överförmyndarenheten svarar för överförmyndarnämndens kansli se vidare under verksamhet 096. Verksamhetsförändring
Driftbudget Administrativt block 8 Enligt avtal köper Vimmerby kommun alkohollagshandläggning fr o m maj månad 2009 tills vidare. Ersättning erhålls från Vimmerby kommun för dessa tjänster med 281 tkr (60 % av en tjänst). Ersättning för fast telefoni slopas, vilket medför besparing 1,3 tkr. 033 Utvecklingskontor Kontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Frågor kontoret hanterar handlar om samhällsplanering, framtid, utveckling, förändring, näringsliv, sysselsättning samt övergripande kommunala målsättningar och policys. Kontoret ansvarar även för receptionen, extern- och internstatistik, övergripande marknadsföring, information, varumärkesvård, kommunens webbplats, anslagstavlan, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete. Vidare ansvarar kontoret för kommunens centrala upphandlings- och inköpsverksamhet, utveckling av intraprenad- och entreprednadfrågor, kollektivtrafikfrågor samt samordning av skolskjutsar och färdtjänst. Kontoret handhar även kommunens nyhetsbrev till personal och utflyttade. Fr o m 2010 ansvarar utvecklingskontoret även för Utbildning och arbetsliv (tidigare Näringsliv-skola) med budgeterade medel 662,2 tkr (tidigare verksamhet 1419). Verksamhetsförändring Från näringslivskontot har överförts 100 tkr för att nyttjas till arbetet med utveckling av kommunens egen personals attityder och identitetskänsla samt annan organisationsutveckling. 04 Ekonomiadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010 2008 2009 2010 041 Ekonomikontor 5 026,0 5 794,4 5 710,6-1 540,0-2 361,9-2 216,5 Summa 5 026,0 5 794,4 5 710,6-1 540,0-2 361,9-2 216,5 041 Ekonomikontor Ekonomikontoret ansvarar under kommunstyrelsen för följande huvudsakliga arbetsuppgifter: Kommunens ekonomiska planering, redovisning och kontroll. Ekonomisk planering bestående av budget för kommande år med flerårsplan/prognos och investeringsplan. Löpande redovisning och rapportdistribution, Delårsrapport en gång per år och uppföljning två gånger per år samt årsredovisning för kommunen och kommunkoncernen föregått av årsbokslut. Planering och samordning av kommunkoncernens redovisningsprinciper och bokslut. All kundfakturering, ansvar för kommunens och de förvaltade bolagens kundreskontror med krav- och inkassoverksamhet.
Driftbudget Administrativt block 9 Momsredovisning, ansvar för kommunens och de förvaltade bolagens leverantörsreskontror med betalning av leverantörsfakturor och kassaverksamhet. Utbildning i ekonomiarbete av kommunens personal. Internkonsult i och utredningar inom ekonomifrågor. Förvaltare av kommunens informationssystem för ekonomi, leverantörsreskontra, kundfakturering och kundreskontra samt webbaserat rapportsystem. Utveckling av kontorets system mot högre kvalitet och tillgänglighet för alla förvaltningar Planerar kommunens finansiella behov med samordning för kommunkoncernen. Upphandlar och verkställer upplåning samt medelsplacering för kommunen och förvaltade bolag. Löpande rapportering till kommunstyrelsen av kommunens och bolagens finansiella ställning. Övergripande ansvar för kommunens försäkringsskydd. Hantering av kommunens stiftelser (donationsfonder) med bokslut och årsredovisning. Ekonomiförvaltning för HKIAB och projekt såsom EU-projekt omfattande redovisning, kontroll och bokslut. Utöver ovanstående ansvar för budget och kontroll av verksamheterna för kommunalt partistöd, annan gemensam verksamhet, stöd till företag, samt verksamheten för linjetrafik. Vidare ansvarar kontoret för budget och kontroll av pensioner, arbetsgivaravgifter och personalförsäkringar. Sedan 2008 ingår ställföreträdarenheten med två årsarbetare/tjänster som en del i ekonomikontoret. Svårigheter för kommunen att rekrytera gode män och ställföreträdare är skälet till att denna enhet inrättats. Inom ställföreträdarenheten bedrivs sedan år 2009, på uppdrag av socialnämnden, skuldsanering med 0,4 årsarbetare. Kontoret har 10,6 årsarbetare eller 11 anställda varav 8 tillsvidareanställda på heltid och 3 på deltid, samt köp av en 0,25 tjänst från annan förvaltning. Verksamhetsförändring Medel för en tjänst på ställföreträdarenheten anslås för 1,5 år (t o m 2011-06-30), en kostnad på 372 tkr år 2010. Kostnaden täcks av ersättning från huvudmän, 200 tkr samt av intern ersättning från överförmyndarnämnden, 172 tkr. Besparingskravet på ekonomikontoret klaras genom minskning med 0,35 tjänst, 145 tkr och genom minskning av övriga kostnader 82 tkr. Efter förändringen kommer kontoret att ha motsvarande 10,25 årsarbetare fördelade på 11 anställda varav 8 tillsvidareanställda på heltid och två på deltid samt köp av en 0,25 tjänst från annan förvaltning. Av dessa är två anställda på heltid inom ställföreträdarenheten.