ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI

ÖVERSIKTSPLAN FÖR STADEN LINKÖPING TRAFIKSTRATEGI ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE JUNI 2010

Trafikstratei för Linköpin har utarbetats på Linköpins kommun, Miljö och samhällsbynadsförvaltninen. Projektansvari för Trafikstratein är Christer Nilsson och projektledare och huvudförfattare är Jenny Fredriksson. Delavsnitt har skrivits av Christer Nilsson, Bent Stålner och Elinor Josefsson. Kommunstyrelsens planerinsutskott har varit styrrupp. I arbetet har även ett antal tjänstemän från olika sektorer inom kommunen medverkat. Ett stort tack till Björn Wendle, Christer Ljunber och Jan Hammarström på Trivector Traffic AB som funerat som bollplank i framtaandet av Trafikstratei för Linköpin. Tack även till Envia AB, Vä- och transportforskninsinstitutet (VTI som medverkat i idéarbetet för framtida trafikplanerin i Linköpin. Jonas Jernber och Martin Örnfeldt från Linköpins universitet har bidrait med information om parkerin. Oskar Lürén och Göran Billeson har tait de flesta bilderna till Trafikstratein. Tryck: Larsson Offsettryck AB, Linköpin, 2010. 341 298 Larsson Offsettryck 2

Innehåll FÖRORD...4 SAMMANFATTNING...5 INLEDNING...6 Varför behövs en Trafikstratei för Linköpin?...6 Bakrund...7 LINKÖPINGS TRAFIKHISTORIA...8 VISION OCH INRIKTNINGAR...9 Vision...9 Sammanställnin av mål 2009...9 Överripande inriktninar...10 BRIST OCH BEHOVSANALYS...15 Vad är en brist- och behovsanalys?...15 TRENDER FÖR FRAMTIDEN...21 Vad händer lobalt?...21 Vad händer reionalt och lokalt?...23 Scenarioarbete...25 TRAFIKSTRATEGI...28 Huvudstratei...28 Delstratei för åntrafik...31 Delstratei för cykeltrafik...33 Delstratei för kollektivtrafik...35 Delstratei för biltrafik...38 Delstratei för parkerin...42 Delstratei för mobility manaement...46 Delstratei för smart tillväxt...48 KONSEKVENSER...50 LEDNING, PLANERING OCH GENOMFÖRANDE...52 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...53 LÅNGSIKTIGA INDIKATORER...54 Bilaa 1. Indikatorer...55 3

FÖRORD Linköpin planerar för att växa och skapa en attraktiv och lånsiktit hållbar stad för kommunmedborare och företaare ida och i framtiden. Samtidit som vi vill att Linköpin ska vara en attraktiv stad att bo och arbeta i innebär en befolkninstillväxt omfattande ökninar av biltrafiken om inentin örs. Om daens trender fortsätter pekar detta på en 60-procenti biltrafiköknin när kommunen har 170 000 invånare. De stora infrastrukturinvesterinarna i och omkrin Linköpin, satsninen på fjärde storstadsreionen samt Linköpins påående strukturomvandlin såväl fysiskt som ekonomiskt kommer att ställa trafiksystemet inför stora utmaninar. Under senare tid har allt fler tecken på att daens transportsektor inte är lånsiktit hållbar börjat att synas. Den viktiaste faktor som pekar i denna riktnin är klimatförändrinarna till följd av ökade utsläpp av växthusaser som är ett av de största lobala miljöproblem som mänskliheten står inför under 2000-talet. Inriktninen i Linköpins översiktsplan är ett aktivt ställninstaande i klimatfråan. Sammantaet kommer detta att kräva ett tydlit trendbrott i trafikplanerinen om vi ska klara Sveries, EU:s och lobala klimatmål. Det handlar om att tänka nytt och kreativt krin framtidens trafik. För att skapa en helhetssyn avseende hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett lånsiktit hållbart trafiksystem i Linköpin har denna trafikstratei taits fram som en del av översiktsplanen för staden. Trafikstratein visar även på samband mellan trafiksystemet och de överripande målen för staden och er lednin för olika sektorsproram inom samhällsplanerinen. För att Trafikstratein ska få enomsla i det dalia arbetet med trafikfråor finns dessutom konkreta projekt och metoder för uppföljnin redovisade. Vi vill skapa den oda staden där våra invånare och företa erbjuds socialt, ekonomiskt och miljömässit bra trafikalternativ som möjliör det oda livet. Paul Lindvall Ordförande i kommunstyrelsens planerinsutskott Muharrem Demirok Samhällsbynadskommunalråd 4

SAMMANFATTNING Trafikstratein har utarbetats som en del av Översiktsplan för staden Linköpin. Målsättninen är att på detta sätt skapa en helhetssyn där miljömässia, ekonomiska och sociala värden samspelar i utvecklinen av ett lånsiktit hållbart transportsystem. Omvärlden förändras snabbt och det innebär krav på nytänkande avseende Linköpins trafiksystem. Klimat- och enerifråorna, tillån och pris på olja, hälsofråor samt stadens attraktivitet är faktorer som sammantaet innebär behov av kraftfulla förändrinar av resor och transporter i Linköpin. För klimatpåverkande aser är det internationella målet en minsknin med ca 85 procent fram till år 2050. För att klara detta kommer det inte att räcka med tekniska förbättrinar av fordon och bränslen utan vi måste även öra radikala förändrinar av transportsystemen och underlätta för ett mer hållbart resande. Att öra dessa förändrinar tidit innebär att Linköpin får od beredskap inför framtiden och kan aera som föreånare. För staden har ett antal scenarier lett fram till ett försla som innebär mycket kraftfulla satsninar på kollektivtrafik, ån- och cykeltrafik samt informations- och påverkansåtärder. Samtidit föreslås en måttli utbynad av biltrafiksystemet, låa hastiheter i centrala staden och höre parkerinsavifter. Med perspektivet som översiktsplanen för staden har, 170 000 invånare i kommunen (ca år 2030 beräknas åtärderna sänka andelen biltrafik från daens cirka 60% till ca 40%. Samtidit beräknas andelen kollektivtrafik öka från daens 13% till ca 20% och cykelandelen från 27% till ca 40%. Detta beräknas minska koldioxidutsläppen från biltrafiken med ca 50% vilket innebär att vi är på rätt vä mot målet för år 2050. För att klara detta krävs dels att omvärldens förutsättninar som teknisk utvecklin av fordonen, skatter etc verkar i samma riktnin. Vidare krävs en helhetssyn i kommunen där översiktsplanens inriktnin förverklias avseende en tätare, sammanhållen stad med koncentration av bebyelse läns kollektivtrafikstråken. Huvudstratein är att arbeta efter fyrstesprincipen. Val av åtärder ska öras i följande ordnin: Ste 1. påverka transportefterfråan/val av färdmedel Ste 2. effektivare utnyttjande av befintli infrastruktur Ste 3. förbättrin av befintli infrastruktur Ste 4. nyinvesterinar och större ombynader för biltrafiken Vidare föreslås i huvudstratein följande prioriterin mellan trafikslaen där huvudnäten korsar varandra: 1. Gående och cyklister 2. Kollektivtrafik 3. Biltrafik. Trafikstratein innehåller förutom huvudstratein följande delstrateier: Delstratei för åntrafik Delstratei för cykeltrafik Delstratei för kollektivtrafik Delstratei för biltrafik Delstratei för parkerin Delstratei för smart tillväxt Delstratei för mobility manaement (informations- och påverkansåtärder Genomförandet av Trafikstratein ska ske enom en bred information om innehållet till olika rupper. Ansvar för enomförandet av olika åtärder anes och en fullständi uppföljnin med hjälp av föreslana indikatorer föreslås ske med fyra års intervall. 5

Inlednin Varför behövs en Trafikstratei för Linköpin? Under senare tid har allt fler tecken på att daens transportsektor inte är lånsiktit hållbar börjat att synas. Den viktiaste faktor som pekar i denna riktnin är klimatförändrinarna till följd av ökade utsläpp av växthusaser som är ett av de största lobala miljöproblem som mänskliheten står inför under 2000-talet. Senare tids stormar, orkaner och de följder som de ett, har tillsammans med andra väderrelaterade händelser som översvämninar tydlijort behovet av åtärder för att minska växthuseffekten. Forskarna är ida ense om att temperaturen ökar p a växthuseffekten, och att det på sikt kommer att e klimatförändrinar. När det äller koldioxidutsläppen står transporterna för minst 1/3 i Sverie, och är bland dem som är svårast att åtärda. Klimatförändrinarna hotar hela vårt samhälle, både ekoloiskt, ekonomiskt och socialt. Andra faktorer som talar för att transportsektorn inte är hållbar är den beränsade tillånen på oljan, vårt intresse för hälsoaspekter och vår syn på staden. Daens transportsektor baseras till största delen på fossila bränslen, som medför allvarlia skador även på oss människor. Transportsektorns krav på infrastrukturen påverkar också landskapet och den bioloiska månfalden. Ett sådant paradimskifte som vi här kan börja ana kommer att e förändrinar i samhällsplanerinen, och kommer även att ha betydelse för vår livsstil. Linköpin är en del i detta och behöver aera. Framånsfaktorn är att aera tidit. Denna trafikstratei har som syfte att skapa en helhetssyn för hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett lånsiktit hållbart transport/trafiksystem i Linköpin. Det påår kontinuerlit arbeten med olika investerinar, proram, policys och planer för olika delområden inom trafiksektorn. För att olika åtärder inte ska motverka varandra utan föra utvecklinen i önskvärd riktnin finns det behov av en tydli överripande inriktnin. Dessutom utör Trafikstratein en del av översiktplanen för Linköpins stad och ska visa på samband mellan trafiksystemet och de överripande målen för staden. Stadsmiljöproram Tillänlihetsplan SAMLIC Gåntrafikplan Cykelplan TEMP Åtärdsproram partiklar Kollektivtrafikutrednin Handelspolicy Parkerinsnorm Trafikbuller Trafikledsutbynad Trafiksäkerhetsproram Trafikstratein utör paraplyet och er inriktninen för dokument inom olika trafiksektorer. 6

Bakrund Senast trafikfråorna i Linköpin behandlades samlat var i Trafikplan 1990. Förutsättninar och omvärld har förändrats mycket sedan dess och Linköpins trafiksystem står nu inför helt andra utmaninar. I Översiktsplan för staden Linköpin planeras för 170 000 respektive 200 000 invånare i kommunen. Dessa ökninar kräver omfattande utvecklin av och investerinar i trafiksystemen. För att trafiksystemen ska bidra till en attraktiv stad och vara lånsiktit hållbara miljömässit, ekonomisk och socialt krävs en samordnad inriktnin av arbetet där en trafikstratei är ett naturlit första ste. Trafikstratein behandlar i första hand staden men är även tillämpbar på kommunen som helhet. Bereppet trafikstratei är relativt nytt och har kommit ur behovet av en tydli inriktninsplanerin för trafiksektorn utan att å ner i trafikplanens detaljerinsrad som behandlar ata för ata. Under 2006 enomfördes ett arbete där konsultföretaen Trivector Traffic AB, Envia AB och VTI redovisade idéer för den framtida trafikplanerinen i Linköpin. Följande fråor skulle besvaras: Vilka utmaninar står Linköpins trafiksystem inför de närmaste 15-20 åren? Vilka strateier och åtärder kan styra mot kommunens överripande mål? Nåra av de viktiaste slutsatserna var: Linköpins situation avviker inte från andra jämförbara städer i landet. Avseende miljöfordon och alternativa bränslen är Linköpin bland de främsta i landet. Cykeltrafiken har en stark ställnin. Kraftfulla åtärder behövs för att möta lobala och lokala miljöeffekter. Trafikolyckor är en av de största döds- och invaliditetsorsakerna för ynre människor Trafiksystemen kan bidra till att öra staden attraktivare. Vänätet kan utvecklas Från stadsmotorväar till boulevarder. Ett hållbart transportsystem bidrar till ökad välfärd och det oda livet. Näten för kollektivtrafik och cykel er rundstrukturen för hur staden ska utvecklas. Flytta fokus från rörlihet till tillänlihet. För dialo, diskutera, förankra, ompröva. Vattennära läen Tätare och mera sammanhänande stad Attraktiv och hållbar stad Reionförstorin & Konkurrenskrafti kollektivtrafik Fler arbetsplatser och bostäder Levande landsbyd Linköpins överripande inriktninar enlit Inriktnin i det fortsatta översiktsplanearbetet 7

Linköpins trafikhistoria 1700 Linköpin brinner ner. En ny stadsplan tas fram med uträtade kvarter, raka ator och räta vinklar. Trots detta behåller staden sin medeltida karaktär. 1832 Göta kanal invis och öppnas för trafik. 1850 Ny stadsplan: Kunsatan, Drottninatan bys ut ca 1860. Linköpin börjar också enom den beynnande industrialiserinen att ändra karaktär. Befolkninsutvecklinen tvinar fram nya stadsdelar. 1872 invis Södra stambanan. Stationen förbinds med staden med Järnväsavenyn. 1879 Ny stadsplan. Linnéatan och Vasaväen tillkommer på 1880-talet. 1893 Lasarettet flyttar till nuvarande område. 1902 Stånådalsbanan (Östra centralbanan når Linköpin. 1907 AB Svenska järnverkstäderna etableras i Tannefors, bland flera andra stora industrier. 1911-1913 Linköpins landskommun (S: t Lars socken inkorporeras, med Tannefors, Ramshäll, m.m. Reemente förläs till Linköpin. Arméns flyskola etableras på Malmen. 1910-1920. Vasastaden bys ut. 1923 Generalstadsplan för Linköpin 1928 Stensättnin av Malmslättsväen, inleder permanentbelänin av ator och väar. 1930 Linköpin har ca 30 000 invånare och 500 bilar. Riksvä nr 1 passerade enom staden utmed Storatan. 1939 SAAB etableras i ASJ: s lokaler i Tannefors. 1944 Malmslättsväen bys om till infartsled. 1945 Stadsplan för Industriatan. 1947 invides Drottninbron och riksvästrafiken flyttades från Storatan till Drottninatan. 1950 Linköpin har 55 000 inv. och 2 000 bilar. 1950-1970 Efterkristidens hökonjunktur. Nya stadsdelar bys ut enlit antana dispositionsplaner län Söderleden, Vistväen och Brokindsladen. En förändrin av den kommersiella strukturen sker. Från detaljhandel och till utrymmeskrävande varuhus som etableras utanför den eentlia stadskärnan. Biltrafiken växer explosionsartat. Privatbilismen släpps ohämmat in i centrum. Buller och bilavaser blir påtaliare. 1953 Hamnatan blir trafikled. 1959 invis Tullbron och riksvästrafiken flyttar från Drottninatan till Industriatan. 1963 Landeryd landskommun inkorporeras. 1970 Linköpin får universitetsfilial och teknisk höskola Antalet inv. är 105 000. Kommunen bildas 1971 1973 Generalplan. Här framläs försla till upprustnin, moderniserin och nybynad av innerstaden. 1975 Linköpin får universitet. Plan för universitetsområdet och Mjärdevi. Plan för Tornby industriområde 1976 E4: an är färdi förbi Linköpin (till nuv. västra avfarten. IKEA etableras på Tornby. 1976 Trafikplan. Baseras på fortsatt stadsutbynad, om biltäthet och resvanor, åtärder för att dämpa biltrafiken i inre staden, utbynad av avlastande leder. Miljöfråorna kommer i fokus. 1983 Mjärdevi sciencepark. År 1700 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1960 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2006 påbörjar ny översiktsplan för staden och Trafikstratei. 1998 Linköpins översiktsplan. 1996. Nedlänin av Linköpin arnison. 2000 översiktsplan för arnisonsområdet 1989 Hanineleden bys ut. 1990 trafikplan för Linköpin. En överripande systemlösnin för Linköpins tätort i form av två rinleder, kompletterande med ett antal avlastande länkar presenteras. Stadens historiska utvecklin För att förstå varför Linköpins stad ser ut som den ör måste vi å tillbaka i historien och identifiera de avtryck som olika händelser och skeden lämnat efter si. Exempel på viktia händelser är invininen av Södra stambanan år 1872 samt efterkristidens hökonjuktur, mellan 1950-1970, då flera nya stadsdelar bydes ut i Linköpin och en förändrin av den kommersiella strukturen skedde. Fiur 1. Viktia händelser som haft betydelse för stads- och trafikplanerinen i Linköpin. 8

Vision och inriktninar Vision I Linköpin, där idéer blir verklihet, har vi tillsammans med medborarna och våra rannar i den fjärde storstadsreionen utvecklat ett lånsiktit hållbart transportsystem - miljömässit, ekonomiskt och socialt. Transportsystemet är konkurrenskraftit, resurssnålt och rikt på valmöjliheter. Trafikplanerinen i Linköpin ska vara en del i stadsplanerinen och bidra till att skapa den oda staden med det oda livet. Utånspunkten är en attraktiv och trivsam stad i en tillväxtreion, en stad med karaktär och själ där tillänliheten är od för alla rupper. Visionen är också en stad med liv och månfald som stimulerar till möten och kontakter mellan människor alla tider på dynet. Säkra och trya transportmöjliheter ska vara en självklarhet för alla samhällsrupper. Visionen är även att skapa ett miljöanpassat transportsystem som är anpassat till vad naturen och människor tål och som inte bidrar till den lobala uppvärmninen. Sammanställnin av mål 2009 Globalt (basår 1990 Beränsa framtida temp.öknin till höst 2 C. Minsknin av CO2 med 85% fram till år 2050. EU (basår 1990 Utsläppen av växthusaser ska minskas med 20 % till år 2020 Nationella och reionala mål - Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och lånsiktit hållbar transportförsörjnin för medborarna och närinslivet i hela landet. - Beränsad klimatpåverkan. Frisk luft. Bara naturli försurnin. Inen överödnin. God bebyd miljö. Linköpins kommun (Kommunfullmäktie mål - Alla ska uppleva att kommunen vidtar effektiva åtärder som leder till en lånsiktit hållbar utvecklin. - Alla ska uppleva det fördelaktit att välja säkra och miljövänlia trafiksla för person- och odstransporter i ett väl funerande trafiksystem. Tabell 1. Internationella-, nationella-, reionala- och lokala mål. 9

VISION OCH INRIKTNINGAR Överripande inriktninar Stadens och trafiknätens karaktär Linköpin ska utveckla stadens trafiksystem så att dess utformnin och funktion samspelar med omivande bebyelse. Trafik- och stadsmiljön ska bidra till stadens positiva karaktärsdra, som reioncentrum, attraktiv och trivsam kunskapsstad, handelsstad, idrottsstad och kulturstad. Trafiksystemen ska byas och utvecklas så att de medverkar till en fortsatt utvecklin av Linköpin som en attraktiv och framånsrik stad och att den fortsätter att växa och utvecklas på ett lånsiktit hållbart sätt. Staden ska kännetecknas av ett rikt stadsliv, atmosfär, skönhet, trevnad, od miljö, tryhet för alla, täthet och funktionsblandnin. Trafikmiljöerna ska utformas så att de upplevs som en intererad del av staden och vara anpassade till vad miljö, natur och människor tål. Biltrafikens dominerande roll i stadslandskapet ska minska. Linköpin ska kännetecknas av bra kollektiv-, ån- och cykeltrafiksystem samt resurseffektiva samordnade odstransporter. En intererad trafik- och bebyelseplanerin i såväl nya som befintlia områden ska eftersträvas. Fotoraf Oskar Lürén Hållbar tillväxt Linköpin ska utforma trafiksystemet så att det bidrar till ökad konkurrenskraft hos närinslivet, staden och reionen, samtidit som situationen avseende miljön och medborarnas hälsa förbättras. Reionstruktur, befolkninstäthet, stadens eorafiska struktur, lokaliserin av arbetsplatser, handel och annan service är alla viktia faktorer som i hö rad påverkar transportsystemet, resandet och dess miljöpåverkan. Det äller att planera för smart tillväxt när vi ska bli flera. För att Linköpin ska kunna utvecklas starkt måste man satsa lika mycket på attraktiva miljöer för 10

VISION OCH INRIKTNINGAR människorna som på en bra miljö för företaen. Där människorna trivs och vill bo kommer företaen att lokalisera si och därmed kommer staden in i en od ekonomisk spiral. Reionförstorin med en vidad arbetsmarknad är en av de viktiaste förutsättninarna för tillväxt. Att utveckla de reionala transport- och resmöjliheterna till och från Linköpin är därför särskilt viktit. Pendlinsmöjliheterna mot Norrköpin och övria reionen i form av bra, snabb och tillänli kollektivtrafik är i sammanhanet den viktiaste delen att förstärka för att pendlinen ska bli hållbar. Linköpin har bra möjliheter att erbjuda oda läen för transportberoende verksamheter, exempelvis loistikföreta. Det finns stora områden som har snabba anslutninsmöjliheter till E4: an och områden som kan utvecklas med terminaler för odstransporter på järnvä. Fotoraf Oskar Lürén Hållbart resmönster Linköpin ska skapa ett hållbart resmönster enom att biltrafikens andel av transportarbetet minskar till förmån för ån-, cykel- och kollektivtrafik. Transporter och resor är i si sällan målet utan det är möjliheten att erhålla olika typer av varor och tjänster som är målet. Kan detta mål nås utan tidsoch kostnadskrävande transporter är mycket vunnet. Eneri sparas, miljöbelastninen minskar och användnin av markyta för bilväar sparas. Resor med bil är betydlit mer krävande avseende eneri, miljö och utrymme än vad resor med kollektivtrafik och cykel är. Näten för kollektivtrafik och cykel är avörande för hur fördelninen mellan bil och övria trafiksla utvecklas. Dessa nät bör därför vara en vikti del i rundstrukturen för hur staden ska utvecklas. Inriktninen är att biltrafiken ska minska till förmån för bra och tillänli ån-, cykel- och kollektivtrafik. Genom att använda tydlia, prioriterade och framkomlia stråk ska stadens invånare och besökare kunna färdas till fots, med cykel och kollektivtrafik i staden. Fotoraf Oskar Lürén 11

VISION OCH INRIKTNINGAR Hållbar tillänlihet Linköpin ska erbjuda medborarna och närinslivet en stad med od tillänlihet, korta avstånd samt ett varierat utbud av effektiva och lånsiktit hållbara transportmöjliheter. Möjliheterna att skapa tillänlihet till varor och tjänster utan att öka transporterna bör tas tillvara enom IT. Flytta fokus från rörlihet till tillänlihet. Transportsystemet har ofta utvecklats med målet att åstadkomma en ökad rörlihet, underförstått att detta er positiva effekter i form av t ex reionförstorin och ekonomisk tillväxt. Det är dock inte rörliheten i si som är intressant utan tillänliheten, d v s möjliheten att ta del av och använda olika slas utbud. Ibland förutsätter detta rörlihet men måna åner kan ökad tillänlihet tillfredsställas utan ökad rörlihet. Rörliheten är i själva verket en kostnad medan tillänliheten är nyttan. Att fokusera på tillänlihet är helt nödvändit för att kunna motivera och vidta sådana åtärder som också är miljömässit hållbara. Ökad tillänlihet till arbetsplatser, service och rekreation utan biltillväxt (de-couplin är nödvändit för hållbar samhälls- och närinslivsutvecklin, kreativitet, social interation och livskvalitet. God tillänlihet innebär att trafikanten ska kunna ta si till målpunkter med tillfredsställande lätthet, utan besvärande barriärer och helst utan Fotoraf Oskar Lürén att behöva vara hänvisad till att utnyttja ett speciellt färdsätt. Trafikanten omfattar både äldre, vuxna, barn, undomar och personer med funktionsnedsättnin. Det är också viktit att skapa förutsättninar för att kunna jobba och handla hemifrån och på så sätt minska onödit låna inköps- och arbetsresor med bil. Tryhet Linköpin ska erbjuda medborarna ett trafiksystem som upplevs tryt både på daen och på natten. Barn, kvinnor och äldre ska särskilt prioriteras. Ett trafiksystem som upplevs tryt både på natten och på daen innebär bland annat att det ska vara lätt att orientera si bland ator och bebyelse och att ån- och cykelväar, mötesplatser, tor ska kunna överblickas från intilliande fastiheter, vältrafikerade stråk och andra befolkade platser. Det iner en tryhetskänsla bland människorna som vistas i aturum och rör si läns trafikstråk. Planerinen bör således inriktas på att eliminera låna Fotoraf Oskar Lürén 12

VISION OCH INRIKTNINGAR stråk enom områden utan bebyelse eller att skapa möjliheter till alternativa färdväar som upplevs som trya. Andra viktia aspekter på tryhet är att det ska kännas tryt för invånarna att kunna parkera sin cykel eller bil i ett område utan att utsättas för stöld samt att det ska kännas tryt och säkert att vänta på bussen vid en hållplats. Barn, kvinnor och äldre är de målrupper som oftast känner en stor risk för att bli utsatta för överfall och våld när de vistas i aturum nattetid, därför är det viktit att dessa målrupper prioriteras. Trafiksäkerhet Linköpin ska erbjuda medborarna en säker trafikmiljö att färdas och vistas i. Fotoraf Oskar Lürén Varje år skadas flera hundra personer i trafiken i Linköpin. Det personlia lidandet som drabbar de anhöria och de samhällsekonomiska kostnaderna för dessa olyckor är avsevärda. Den enskilt viktiaste faktorn för om en olycka sker och hur allvarlia följderna blir är trafikanternas hastihet. Inriktninen är att det ska vara och kännas säkert att vistas och färdas i Linköpins trafiksystem. Den rundläande principen är att arbeta i Nollvisionens anda. Motorfordonens hastiheter ska anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor på platser där olika trafikantsla delar samma utrymme. Det är även viktit att arbeta med separerin av olika trafiksla. I praktiken är det fråa om en mix av dessa åtärder som måste älla vid utvecklin av stads- och trafikmiljön. Ett trafiksäkert Linköpin ska skapas enom en kombination av säkerhetsanpassad utformnin av trafikmiljön, ny teknik för höre säkerhet samt höjt säkerhetsmedvetande hos trafikanterna. Klimat och miljö I Linköpin ska trafikens utsläpp av växthusaser samt luftföroreninar till mark, luft och vatten minska. Fotoraf Oskar Lürén Klimatförändrinarna är en av de största utmaninarna som världen står inför. Inen annan miljöfråa påverkar på ett så enomripande sätt alla delar av samhället. Transporterna står för cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen och är bland de svåraste att åtärda. För att minska utsläppen av växthusaser måste Linköpin kunna erbjuda invånare och besökare attraktiva trafikalternativ till bilen. Exempel på detta är en väl funerande och attraktiv kollektivtrafik, bra cykel- och ånväar samt bilpooler. Kommunen har ett ansvar att verka för att infrastrukturen för förnybara fordonsbränslen bys ut så att fler företa och invånare uppmuntras och ser fördelarna med att köra miljöbil. Trafikens neativa påverkan på markoch vattenområden och dess bioloiska månfald ska minska. Utsläpp av kväveoxider från trafiken bidrar till överödnin av sjöar och vattendra, saltnin av väar har neativ effekt på ekosystemet och rundvattnet. Det är viktit i stadsplanerinen att se till att väytan per invånare och sysselsatt inte ökar vid en fortsatt befolkninstillväxt, d v s den motoriserade vätrafikens andel av transportytorna ska inte öka. 13

VISION OCH INRIKTNINGAR Hälsa Trafiksystemen ska utformas så att miljön och medborarnas hälsa förbättras och så att de stimulerar medborarna till vardasmotion. Visionen om den attraktiva staden innebär att trafikintensiteten enerellt sett minskar och därmed skapas oda förutsättninar för en od och hälsosam miljö i staden. Partiklar (s k PM10 är ett av trafikens mest allvarlia hälso- och miljöproblem. Uppskattninsvis dör tusentals människor i förtid varje år i Sverie på rund av luftföroreninar, framförallt äldre och personer med nedsatt lunfunktion. Partiklarna kommer från avaser, men på vintern och våren ökar partikelhalterna på rund av dubbdäckens slitae av väbanan och vintersandnin. Frihet från trafikbuller är en kvalité som påverkar stadens attraktivitet och människors hälsa och välbefinnande. Buller från vätrafiken påverkar stora delar av staden. En annan vikti hälsoaspekt är att vi människor i västvärlden blir allt fetare, ida är var femte svensk tioårin övervikti. Det beror huvudsaklien på den livsstil som ör att vi äter onyttit och rör oss för lite. I Sverie körs ca 25% av skolbarnen i läre ålder till skolan av välmenande föräldrar som ser trafikmiljön som osäker. På så sätt bidrar man själv till den dålia trafikmiljön, trafiksäkerhetsproblem och barnen missar vikti motion och självständi utvecklin. Att promenera och cykla istället för att reelmässit ta bilen för kortare transporter är ett viktit sätt att få ratis motion. I Linköpin örs det ca 40 000 korta bilresor per da. Det är därför särskilt viktit att man enom den fysiska planerinen byer in mycket attraktiva ån- och cykelmöjliheter i alla delar av staden. Genom detta lockas medborarna att kombinera del av den dalia resan med vardasmotion. Fotoraf Oskar Lürén 14

Brist och behovsanalys Vad är en brist och behovsanalys? För att kunna bedöma om man uppnår inriktninarna i Trafikstratein är det viktit att ta fram lämplia indikatorer som redovisar historik, nuläe och trend inom olika områden. Indikatorer för de olika områdena redovisas i bilaa 1. Exempel på indikatorer är andelen resor med olika trafiksla, antal fordon, antal olyckor samt bränsleförsäljnin per kommuninvånare. I en brist- och behovsanalys beskrivs skillnaden mellan nuläe och inriktnin. Skillnaden redovisas i form av värderosor (Fiur 2. Viktia åtärder eller prioriterinar som ör att inriktninarna kan uppfyllas redovisas. Dessa åtärder är en följd av bristanalysen och redovisas i strateikapitlet. Exempel på åtärder kan vara ökad turtäthet i kollektivtrafiken samt utvecklin av åntrafiknätet i staden. Fiur 2. Exempel på värderos. Brist och behovsanalysen utår från det upplä som redovisas i TRAST (TRAfik för en attraktivare STad -handboken. I Brist- och behovsanalysen jämförs Linköpins nuläe i förhållande till andra jämstora städer utifrån befintlia data, ena iakttaelser och inriktninar (mål. Studerade städer är; Uppsala, Norrköpin, Jönköpin, Umeå, Västerås, Malmö, Lund, Helsinbor och Örebro. 15

BR I S T O CH B E H OVS AN ALY S Stadens och trafiknätens karaktär Linköpin är en relativt les och utspridd stad sedd till tätortsyta och folkmänd. Det innebär att staden med sin bananliknande form inte är lika optimal för ett snabbt och attraktivt kollektivtrafiksystem som en rund och mera sammanhänande stad. Staden har byts till fördel för bilen med stråk som er möjlihet att färdas enom den centrala delen av staden. Väarna runt de stora bostadsområden har oftast landsväskaraktär med hö hastihet. Huvudvänätet har relativt stor maskvidd jämfört med jämstora städer. Dessa förhållanden er dålia samband mellan stadsdelarna, barriärer för övria trafiksla samt svåriheter att skapa trafiksäkra passaer (Fiur 3. 36 E4 E4 TORNBY SKÄGGETORP TALLBODA dsleden Kallersta Industriatan KALLERSTAD n e vä s pin Norrkö VASASTADEN MALMSLÄTT GOTTFRIDSBERG RYD JÄGARVALLEN TANNEFORS n ÖSTRA VALLA HEJDEGÅRDEN EKKÄLLAN VÄSTRA VALLA La m bo h Un i versitet MJÄRDEVI sväen sväe Malmslätt INNERSTADEN ov e ed sl n RAMSHÄLL Bro kin ds led e 35 n GARNISONEN Ha nin e led e Söde n rlede n VIMANSHÄLL JOHANNELUND HACKEFORS BERGA 34 Hastihetsklassnin av huvudvänätet LAMBOHOV 50-ata 70-vä 90 eller 110-vä EKHOLMEN HJULSBRO VIDINGSJÖ 0 0,5 1 1,5 2 km Fiur 3. Linköpins huvudvänät för biltrafik. SLAKA ULLSTÄMMA Cykeltrafiksystemet är väl utbyt, men det finns fortfarande mycket att öra för att Linköpin ska tillhöra de bästa cykelstäderna i Europa. Gåntrafiksystemet är i första hand anpassat efter cykeltrafiksystemet. Det behöver utvecklas separat från cykeltrafiken med fler attraktiva ånmiljöer och mötesplatser för att skapa den attraktiva staden för invånarna. Vad äller renhållnin, standard och vintervähållnin av atusystemet lier Linköpin jämfört med andra jämstora städer i toppen avseende vintervähållnin och renhållnin. Däremot är standarden på ator, väar och cykelväar sämre i Linköpin än de flesta lika stora städer. Grovt uppskattat har Linköpin under de senaste åren investerat mest i att förbättra för biltrafiksystemet, nästan hela 75 procent av resurserna har ått till biltrafiksystemet. Hållbar tillväxt De senaste åren har Linköpin haft störst befolkninstillväxt av samtlia jämstora städer i Sverie. Försörjninskvoten, dvs andelen i arbetsför ålder av totala befolkninen, är nåot höre än i de flesta jämstora städer. Uppsala och Malmö har höre försörjninskvot. Vad äller pendlin har Lund, Helsinbor, Malmö och Uppsala höre in- och utpendlin än Linköpin. Linköpin tillhör de städer procentuellt som har flest som bor och arbetar inom kommunen. Generellt sett ökar dock pendlinen 16

BRIST OCH BEHOVSANALYS mellan svenska kommuner, inte minst inpendlinen till de större städerna (Fiur 4. De flesta pendlinsresor till och från arbetet i Linköpin örs dock med bil (Fiur 5. Tittar man på andelen nya företa i förhållande till befolkninen hamnar Linköpin under riksenomsnittet. Nästan samtlia jämstora städer hade höre andel under perioden 2000-2005. Personer 15 000 Arbetspendlin till/från Linköpins kommun 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 Inpendlin Utpendlin Fiur 4. Arbetspendlin till och från Linköpins kommun. Använda färdmedel vid resor till arbetet efter karaktär av boendeort procent 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Glesbyd Landsbyd Tätort Storstad Har arbetsplatsen i hemmet Båt/färja Tå Spårvan Buss Bil (samåker Bil (ensam Moped/MC Cykel Promenad OBS Flera svarsalternativ möjlia att markera samtidit Källa: Resvanor i Österötland 2005 Fiur 5. Resvanor i Österötland 2005, Reionförbundet i Österötland. Tornby är sveries andra största handelscentrum och håller delvis tillbaka utvecklinen av innerstadens handel. Tornby medför en omfattande biltrafik i och runt Linköpin. Vad äller distribution av varor/ods har antalet odstransporter och tuna transporter ökat i Linköpin såväl som i övria jämstora städer. Hållbart resmönster Trenden i Linköpin är att antalet resor med cykel ökat sedan mitten av 1970-talet, samtidit som kollektivtrafikens andel under en länre tid minskat. Biltrafiken har ökat stadit i en takt som är snabbare än befolkninstillväxten. Linköpin tillhör de städer som har höst andel cykeltrafik, näst efter Lund. Männen ör fortfarande flest resor men skillnaden mellan män och kvinnor blir allt mindre, då antalet resor för kvinnorna har fortsatt att öka. I samtlia kommuner har bilinnehavet ökat. Intressant är att universitetsstäderna Lund, Örebro och Umeå har i stort sett haft nolltillväxt sedan 1990 medan antalet personbilar i Linköpin och Uppsala ökat. I Linköpin åker kvinnor mer kollektivt än män. Kollektivtrafiken har sin hösta marknadsandel på arbetsresor, 14,5 procent av det totala antalet arbetsresor (Fiur 6. 17

BRIST OCH BEHOVSANALYS 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1974 1981 1990 1999 2001 Bil Kollektivt Cykel Folkmänd 2008 Fiur 6. Resande- och befolkninsutvecklin (resor per varda och antal invånare i Linköpin åren 1974, 1981, 1990, 1999 och 2001 (källa Linköpins kommuns RVU 2008 Hållbar tillänlihet Enlit kommunens restidsmätninar kan det enerellt konstateras att restiderna jämfört med större orter är korta. Huvuddelen av alla resor underskrider 20 minuter för bil, 50 minuter för buss och 30 minuter för cykel. Cykeln är tidsmässit konkurrenskrafti mot bilen upp till 5 km. Bilen är vinnare vid resor länre än 5 km mellan olika delar i yttre staden. I innerstaden är cykeln det snabbaste färdmedlet. Bussen har svårt att konkurrera tidsmässit med bilen. Det finns nästan alltid ledia parkerinsplatser i stadskärnan, både vardaar (8-18 och lördaar. Däremot är det brist på cykelparkerinsplatser. Tryhet och trafiksäkerhet Relativt liten andel av befolkninen tycker att trafiken i si är en företeelse som skapar otryhet. Bilen är det färdmedel som uppfattas som tryast, speciellt bland kvinnor. Jämför man med andra kommuner som enomfört samma trafiksäkerhetsrevision får Linköpin bra bety när det äller kulturen i arbetet med trafiksäkerhetsfråor. Trafiksäkerhetsstandarden ser unefär ut som i övria kommuner. Fotänare och cyklister utör merparten, 55-60%, av de trafikanter som skadas svårt eller dödas på det kommunala vänätet i Linköpin. En viss koncentration av olyckor med oskyddade trafikanter kan utläsas i stadens centrala delar samt avseende bilolyckor i Tornby. Vad äller hastiheter tillhör Linköpin de mellanstora städer i Sverie som har lå andel väar/ator som är anpassade till 30 km/h. Trafiksäkerheten är bra men kan bli bättre 18

BRIST OCH BEHOVSANALYS Fiur 7. Utvecklin av antalet skadade och döda i trafiken för perioden 1981-2008. Klimat, miljö och hälsa Den samlade bedömninen av områdena klimat, miljö och hälsa visar att Linköpin är en av de städer i landet som har och arbetar mest med införandet av miljöfordon. Försäljninen av fordonsbränsle i Linköpin pekar på att förnybara drivmedel ökar medan bensinförsäljninen minskar (Fiur 8. Jämfört med andra jämstora städer i Sverie lier alltså Linköpin i framkanten. Fiur 8. Bioasförsäljnin i Linköpin. Hittills enomförda mätninar samt beräkninar visar att miljökvalitetsnormerna för partiklar inte överskrids vid den mätplats kommunen mätt på under ett antal år. Dock lier värdena över den övre utvärderinströskeln, vilket innebär att kommunen är skyldi att mäta kontinuerlit. Trafikbullerproblematiken ser unefär ut som i övria medelstora svenska städer. 19

BRIST OCH BEHOVSANALYS Linköpins styrkor och svaheter Stadens och trafiksystemens karaktär 5 4 Klimat, miljö och hälsa 3 2 1 0 Hållbar tillväxt Trafiksäkerhet och tryhet Hållbart resmönster Hållbar tillänlihet Nuläe Målet Fiur 9. Total värderos. Skalan i värderosen år från noll till fem, där fem är det önskade tillståndet. Man bör inte dra alltför låntående slutsatser från brist- och behovsanalysen eftersom det finns måna viktia aspekter som inte varit möjlia att ta med (Fiur 9. Dock kan man utläsa följande av Linköpins transportsystem: Styrkor Cykeltrafiken har en stark ställnin och en positiv utvecklin. Linköpin har ett stort kunnande inom miljöbilar och alternativa bränslen. Kommunen är en föreånare i detta arbete. Linköpin har bedrivit ett aktivt arbete inom mobility manaement och på så sätt byt upp en vikti kompetens inom området. Linköpin har en hö trafiksäkerhetskultur avseende själva arbetet med trafiksäkerhetsfråor. Linköpin tillhör de städer som de senaste åren haft störst befolkninstillväxt. Staden lockar både människor och företa. Svaheter Biltrafiken har fortfarande en mycket dominerande andel av resandet. Kollektivtrafiken har under en länre tid tappat marknadsandelar Linköpin är en les stad med låna avstånd och viktia målpunkter (bl a handel i perifera läen. Linköpin har inte arbetat med införande av bilpooler i nåon större omfattnin. Ett fåtal hushåll är anslutna till de som finns. Linköpin har en lå trafiksäkerhetsstandard. Standarden på ator och väar samt anpassnin av lå hastihet i tätorten är sämre än i studerade kommuner. 20

Trender inför framtiden Vad händer lobalt? Growth occurs where smart people want to live. (Tillväxt uppkommer där smarta människor vill bo Richard Florida We need a new way of thinkin to solve the problems caused by the old way of thinkin. (Vi behöver tänka i nya banor för att lösa de problem som uppstått enom det amla tänkandet Albert Einstein Klimatfråan kommer på aendan på allvar Forskarna är ida ense om att temperaturen ökar p a växthuseffekten, och att det på sikt kommer att e klimatförändrinar. När det äller koldioxidutsläppen står transporterna för minst 1/3, och är bland de svåraste att åtärda. Åtärder kommer att krävas inom såväl teknik som planerin och beteendepåverkan. För att internationella krav ska kunna uppfyllas kommer det att krävas betydande förändrinar inom transportområdet. Oljan blir dyrare Världsmarknadspriset på ett fat olja har det senaste åren slait all-time-hih flera åner. Allt fler bedömare pekar på att man inom kort når det som kallas peak oil, d v s det stadium där hälften av den olja som ursprunlien fanns är förbrukad. Samtidit kommer det att förbrukas betydlit mer olja än som hittas i nya fyndiheter. Förbrukninen visar inen tendens att minska, utan nya ökande marknader som t ex Kina er istället motsatt effekt. Oljemarknaden blir mycket känsli för störninar, exempelvis beronde av vad som händer i Mellanöstern. Oljepriset kommer sannolikt att stia med 1-3 åner daens bränslepriser. Marknaden för alternativa bränslen kommer att bli mer intressant. Oljebristen kan få låntående konsekvenser där bilindustrin, boende, transporter, livsmedelsproduktion är områden som sannolikt kommer att påverkas. Hälsan blir allt viktiare Över i stort sett hela västvärlden konstaterar man ida att människor blir allt fetare. Det talas ibland om en fetmaepidemi. Fenomenet beror huvudsaklien på den livsstil som innebär både att man äter onytti processad mat och att man rör si för lite. Ida är redan var femte svensk tioårin övervikti och tre procent av 10-årinarna är feta. Nya undersökninar pekar enlit EU på att det kan finnas mer än 200 miljoner överviktia eller feta vuxna i Europa. Fetma står för mellan 2-8% av sjukvårdskostnaderna i Europa. I svenska städer körs ca 25% av skolbarnen i läre åldrar till skolan av välmenande föräldrar som ser trafikmiljön som osäker. På så sätt bidrar man själv till den dålia trafikmiljön och trafiksäkerhetsproblem och barnen missar vikti motion. Den attraktiva staden Att skapa attraktiva miljöer som attraherar människor är ett konkurrensmedel som uppmärksammas allt mer. Allt fler städer ör ida tydlia, medvetna satsninar för att åstadkomma den oda staden eller den attraktiva staden. Det handlar om att möjliöra det oda livet. I USA har den nyamla planerinsfilosofin New Urbanism vunnit starkt ehör med sin fokuserin på en stadsplanerin som har stora delar emensamt med den traditionella europeiska. Städer som utvecklas starkt är de städer som satsar mer på en attraktiv miljö för människorna än på en bra miljö för företaen. Där människor trivs och vill bo kommer företaen att lokalisera si och därmed kommer orten också in i en od spiral. Transportsystemet betyder mycket för hur staden uppfattas. Olika trafiksystem er också olika tillänlihet till den typ av aktiviteter som uppfattas som attraktiva. 21

TRENDER INFÖR FRAMTIDEN Ett nytt synsätt er behov av ett nytt tänkande De nya förutsättninarna kommer att kräva ett nytt tänkande även inom samhällsplanerinen. Hur ändrar si människorna? I takt med att miljö- och klimatfråor kommer allt mer på aendan finns det allt fler som väljer att ändra sin livsstil på olika sätt. Därmed bildas också en marknad för miljöanpassade varor och tjänster. Närinslivet håller nu på att upptäcka att miljöfråor inte är detsamma som kostnader, utan att de istället kan innebära affärer. Det sker ida snabbt och kraften och hastiheten på förändrinen är större än vad vi tidiare kunnat se. Man pratar inom konsumentbaserat affärsliv om en ny konsumentkateori: LOHAS: Lifestyle of Health and Sustainability, vilket betyder att ruppen som förstår och värdesätter miljö- och hållbarhetsarument nu är så stor att företaen måste ta hänsyn till den. I USA och Japan börjar denna kundrupp bli mycket uppmärksammad. Ett liknande synsätt är när man talar allt mer om samvetskonsumenter. Samvetskonsumenter är personer i större städer, omkrin 30-35 år, som ärna konsumerar produkter laddade med etiska, sociala och miljömässia värden. Alltin talar för att det i framtiden kommer att behövas större livsstilsförändrinar. Konjunkturberoendet Bilresandet är beroende av konjunkturen. Med ökat välstånd har vi råd att resa mer än under en låkonjunktur. Bilåkandet styrs av två faktorer, dels handlar det om att människor har arbete och penar, dels om vad det kostar att köra. Trafikmänden beror även mycket på varutransporterna. Under en låkonjunktur köper vi allt mindre och därmed minskar behovet av att köra varor till butiker. En stor del av varutransporterna är kopplade till byen och när det år ned där slår det ienom kraftit i transporterna. Ur trafiksäkerhetssynpunkt brukar de svåra olyckorna minska under låkonjunkturer. Det förklaras bland annat av färre arbetsresor och färre tuna transporter. Lifestyle of Health and Sustainability (LOHAS Bilresandet är beroende av konjunkturen En fördel med en minskad trafikmänd på väarna är att koldioxidutsläppen från fossila bränslen minskar. Därför äller det att utnyttja när fler börjar cykla eller åka kollektivt. Förhoppninen är att beteendet med mindre koldioxidbelastande resor håller i si även i andra konjunkturläen. Ett jämlikt och jämställt trafiksystem Samhällets mål för jämlikhet innebär att alla människor skall ha samma rättiheter, skyldiheter, möjliheter och ska behandlas likvärdit oavsett faktorer som kön, ålder, etniskt ursprun, funktionshinder, social och ekonomisk ställnin, reliion eller annan livsåskådnin. Förutom positiva effekter för den enskilde främjar ett jämlikt samhälle också delaktihet och enaeman från invånarna. Kommunens ambition är därför att de sociala aspekterna ska intereras i trafikplanerinen. Jämställdhet handlar bland annat om rättvisa och demokrati och om att i lika stor utsträcknin värdera kvinnors och mäns behov i trafikplanerinen. När det äller resmönster färdas kvinnor oftare kortare sträckor, enomför fler korta resor med fler byten och har läre tillån till bil. Det betyder i sin tur att kvinnor år, cyklar och åker kollektivt i större utsträcknin än män. Kvinnor är därmed dels mer beroende av väl utbyda ån- och cykelstråk med hö kvalitet, inte minst utifrån tryhets- och säkerhetsaspekter, och har dels större nytta av att kollektivtrafiken håller hö standard i första hand när äller utbud och restider. Hanterinen av dessa fråor på nationell nivå antyder att fråorna kommer att öka i betydelse även på den lokala nivån. 22

TR E N D E R IN FÖR FR A MTI DEN Vad händer reionalt och lokalt? Framtida järnvässatsninar och ett nytt resecentrum Götalandsbanan är ett framtida järnväsprojekt som ska förbinda Stockholm och Götebor via Österötland. Ostlänken är en planerad ny järnvässträcknin mellan Järna och Linköpin, som är en del av Götalandsbanan. Den ska vara anpassad för en höhastihetstrafik (320 km/tim som er betydlit kortare restider än daens. Ostlänken kommer att få stor betydelse för Linköpins och hela östötareionens konkurrenskraft. Invånarna i reionen får därmed ökad tillänlihet till ett större service- och kulturutbud samt en vidare arbets-, studie, och bostadsmarknad. Ostlänken är även vikti för pendlin inom reionen. När Ostlänken bys så förväntas reseströmmarna krin Linköpins framtida resecentrum öka kraftit från daens ca 5 miljoner passaerare per år till ca 12 miljoner. Linköpins kommun har därför tait ett beslut om att flytta resecentrumet från nuvarande läe till ett läe strax öster om Stånån (Fiur 10. Fiur 10. Idé till framtida resecentrum i Linköpin strax öster om Stånån. White Arkitekter. Fjärde storstadsreionen en reion på vä framåt Linköpins och Norrköpins kommun med omkrinliande orter kan beskrivas som ett polycentriskt (flerkärnit ortssystem som har en täthet av företa, verksamheter och invånare som är landets fjärde största. Här finns närmare en halvmiljon Tisenö Björsjön Tisnaren Storsjön Ålsjön Sörviken Yttersjön Mösjöarna Renaren St. Gryten Nylinen Näset Låntvaren Ielfors Stora mossen Älsjön Stora mossen Hunn n kaå Bac ÖSTERGÖTLAN D Björkesjön Gulten Bremyreö ÖS Rejmyre RG Östjuten Fläten ÖT Grytöl TE LA Bredsjön Mellanjuten Västjuten Simonstorp Ljusfallshammar ND Annsjön Ormlånen Holpen Lien Sonstorp Lotorp Näfssj. St. Älsjön Stocksjön St. Tron Bråvikens naturreservat Arkö Klovöja Moata 210 Äspholm 210 Fåelskyddsområden Adelsnäs Lökskären Kråkmarö Kättilö Önn Fånö Gryts naturreservat 212 Storsjön Åtvidaber Kallsö Gåsen Valdemarsvik Harstena Turmulefjärden Gryts naturreservat Gräsmarö Säsfjärden Bondekrok Håskö Orren Ämtö Väö E22 Lillån Ber AND ÖTL ERG ÖST D LAN SMÅ Gusum Yxninen Såken Järnlunden S Finnö n nå Stå Sandfjärden Bestorp 34 Finnfjärden Brokind Vin Ören Sandsänkan 35 Borken Risten Skaftö Grebo Bjärka-Säby St. Ränen Västerby Skeda udde Nykil Ärlånen Missjö N Finnö Lindersfj. Rinarum Björsäter Värnässjön Hålfj. Vänsö Strolånen Ken Sturefors Torön Torönsbor Kallsö Hövern Marö Hafjärden Yxnö 34 Risö Djursö Svinstadsjön Bjärsen Aspöja Lillån Aspöjafjärden St. Rimmö Eknön Trännöfj. Ekenäs Bankekind Slaka L. Rimmö Sjöestad Vrånö Mjölby Sya Ö Ryd 35 Vikinstad Mantorp ånsholm ellån Askeby Kap 206 Steebor laån Linköpin Malmslätt Rappestad E22 Häl Hällerstadsj. e Linhem Västerlösa Husby Svanfjärden Slätbaken Mem n Göta kanal Storå Vikbolandet Söderköpin V Husby sun dsv. Lunda 210 E4 Sve nsk Asplånen Gistad Snöveltorp Ekänen Svartån Korsö Gränsö 209 Grytudden Bers slussar 36 l na ka St. Stånskär Vikbolandet Bosöfjärden Marvikenverket Björnö 215 Öbonäs Norsholm ND ta Roxen LA Kimstad ÖT Gö Yxnö Ljunsbro Roxenbaden m Ensjön strö TERG Ljun Åselstad ÖS Klockrike Fornåsa Lönö Ö Husby E22 E4 Österstad Ållonöfj. Ållonö Ljuna Lövstad öm str 209 Norrköpin Skärblacka Mo tala Mo tala Pampusfjärden Lindö Glan Våna Norrbysjön Boren Lickasj. Borensber Svindra Djurön Loddby Herstadber Bråviken Esterön 51 Kolmårdens djurpark Jursla Lånboen Svärtine Krokek Åby Dovern Lövsjön 211 Åelsjön 215 Strömsfors Graversfors Stråken Falla Finspån Hårken rån Butbro Sto n så arn Kv Kolmården Ysjön Getsjön Sonstorp Vekmaneln Hällestad Borård 55 Norrsj. Tjällmo Svänbåen 51 211 Godeård Bleklånen Horsfjärden Antvarden Björkskär Bokö Ormö St. Ålö Fåelvik Stjärnö St. Bjän 134 34 Ämmern Rånen 35 Rimforsa Hamnskär Dröen Falerum Häradsskär Ned Virken Flisdjupet Röskärsfjärden Träind Åländern Järnlunden Åsunden Tolånen Kvädö naturreservat Åsvikelandet Kinda kn Björkern Fiur 11. Fjärde storstadsreionen. Kisa L. Kalvö Fälen 34 Nedre Kvädöfjärden Torrö Björkfors Åsunden Övre Fölinen Ören Sommen Röskär ÖST ERG ÖTL SMÅ AND LAN D Kvädö Nimmern Sommarhaen Valdemarsviken Asby udde Täftern ärden N Vifjärden Glimminen 134 Skolen Horn Narven Spillen 135 Verveln St. Sundsjön Ö ST Ö ån lsjö Bu Skirsjön Ydre kn en ER G TL AN D 23

TRENDER INFÖR FRAMTIDEN människor och 40 000 företa som tillsammans skapar en konkurrenskrafti och attraktiv reion vid sidan av landets övria storstadsreioner. Det dalia utbytet i form av t ex arbets- och studiependlin har under de senaste decennierna vuxit mycket starkt, inte minst mellan städerna Linköpin och Norrköpin. Linköpins och Norrköpins kommunledninar har i samarbete med närinslivet lanserat bereppet Fjärde storstadsreionen, som ett nytt svenskt storstadsalternativ (Fiur 11. Målsättninen är att Linköpin och Norrköpin ska stärka städernas komplementära profiler och bidra till större rörlihet av arbetskraft och till en ökad specialiserin inom närinslivet och offentlia verksamheter. Ett reionalt handelscentrum Handel är en av Linköpins viktiaste närinsrenar. Linköpin har enom tillkomsten av Tornby-området blivit en mycket stor handelsplats (Fiur 12. Huvuddelen av besökarna är bilburna. Ytterliare ett externt handelsområde har öppnats i Mörtlösa. Här kommer att etableras handel som säljer skrymmande varor, och som inte är lämplia för en lokaliserin mer centralt i staden. Försäljnin av livsmedel kommer inte att tillåtas inom Mörtlösa. Satsninarna för att åstadkomma en attraktivare stadskärna med bl a söndasöppet förstärker ytterliare bilden av en bra stad att handla i. Linköpin har fått utmärkelsen Årets stadskärna två åner och det finns starka skäl att slå vakt om denna position enom att ständit förbättra city. Fiur 12. Reionalt handelscentrum, Tornby. Fotoraf Göran Billeson. En flyplats under utvecklin SAABs flyplats - tillika Linköpin City Airport - är beläet i östra kanten av Linköpin. Här finns både inrikes och utrikes linjetrafik samt en mycket aktiv flyklubb. Antalet flypassaerare från Linköpin uppick år 2006 till dryt 66 000. Flyplatsbolaet, Linköpin City Airport, har tait fram Vision 2014 för flyplatsens framtida utvecklin. Visionen innebär etablerinen av Linköpin Aviation Park, som omfattar flyplatsen med reuljära inrikes- och utrikesförbindelser där passaerarantalet har passerat 400 000, charterresor, taxifly med point-to-point resor för företa, en företaspark samt effektiva allmänna kommunikationer till flyplatsen från upptaninsområdet inom fyra län. Kunskapsstaden Linköpin Med en stark entreprenörsanda och ett nära samarbete mellan kommunförvaltnin och närinsliv, är Linköpin en stad som erbjuder måna möjliheter och få hinder för nyetablerade företa. Linköpin är en av Sveries mest expansiva städer, och här finns alla chanser för företa att växa. Här finns en dynamisk och utvecklande miljö, som bland annat 24