Det var inte bättre förr

Transkript

1 miljö Nej Det var inte bättre förr Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Orenade stoftutsläpp och kraftit buller. Den som säer att det var bättre förr har no inte alltid tänkt till. När ja för mina vänner berättade att ja skulle börja arbeta med miljöfråor inom juteribranschen fick ja en del kommentarer av typen Ja, det kan no behövas. Och visst kan det behövas men måna som inte är insatta har no en föråldrad bild över juteriindustrin och dess miljöpåverkan. Mycket har hänt enom åren. Bild 1 Bild 3 Bild 2 Bild 1 Stoftfilter vid ett större smältverk Erasteel i Söderfors. (Foto: Processfilter Sweden AB) Bild 2 Forsviks bruk 1974, nåra år före nedlänin. (Foto: Eric Julihn) Bild 3 Centrifualjutnin på Sörbers på 60-talet. (Foto: Sörbers) Utsläpp till luft Nåon som vet mycket om utvecklinen är Olle Friber. Han har jobbat med luftreninsfråor i huvudsak för juterier samt järn- och stålindustrin sen 1965 och fram till pensionerin Även därefter har han hjälpt en del företa med att minska sina utsläpp fanns i princip inentin. Kanske nåon enstaka cyklon. Man så att det kom svart rök ur skorstenarna, säer Olle Friber. Miljösvänen började Då kunde man söka bidra från Naturvårdsverket. Det bydes mycket dålia anläninar för det skulle å snabbt och företaen ville ha ut penar. Men det var ändå en start. Under 80-talet blev det sedan bättre och bättre. Det fanns enlit Olle Friber flera anledninar till den positiva utvecklinen. Dels en ökad miljömedvetenhet hos företaen om att det inte kunde fortsätta smutsa ned, det kanske kom krav från rannarna. Dels den tekniska utvecklinen när det äller reninsutrustnin och filtermedier. När elunarna började komma sa företaen först att det inte behövdes nåon renin. Och jämfört med orenade kupolunar var det naturlitvis mycket bättre. Men utsläppen ick att minska ytterliare och ida har även elunar filter. Inom EU anes att bästa möjlia teknik innebär att stoftutsläppen maximalt ska vara 5-20 m/m 3. I Sverie lier vi i framkant med utsläpp på 5-10 m/m 3. Inte bara smältnin Men det är inte bara utsläpp från smältninen som kan e miljöproblem. Olle Friber berättar hur utvecklinen skett även på andra områden: På 80-talet började man snela på att sätta filter för utsläppen från sandberedninen. Måna sa då att det inte skulle å eftersom sanden är fukti och det kan ställa till problem med att vatten kondenserar ut i filtret. Men det ick alldeles utmärkt, det krävdes bara att man tänkte till hur filtren skulle isoleras och skötas. Även om de stora utsläppen har försvunnit tror Olle Friber att det kan finnas ytterliare möjliheter till förbättrinar av daens filter enom användnin av mikrofiber i utrustninen. 6 Gjuteriet nr

2 Framste i Arvika En som också nämner reninen av utsläppen till luft är Rolf Andersson vid Nya Arvika Gjuteri: Förr var det inte så rolit att ha en ny bil stående utanför fabriken. De anställda fick läa mycket tid på bilvård men det är inet problem ida. Det var säkert inte heller särskilt nyttit. Rolf Andersson började på juteriet 1972 och har testat flera olika arbetsuppifter och därför kunnat följa utvecklinen. Ida ansvarar han för yttre miljöfråor. Han förklarar hur fokus under 70-talet var riktat mot att förbättra arbetsmiljön med hjälp av bättre ventilation och utsu. Sen har den yttre miljön blivit allt viktiare. Bullret har tystnat Men det är inte bara utsläppen till luft som har minsvidare till bindemedelsleverantörerna. På bindemedelsidan har det skett framånar de senaste åren. Men enlit Rolf Andersson har utvecklinen inte varit spikrak. Ibland var det ett ste framåt och två tillbaka. Vi har testat olika varianter av bindemedel som enlit leverantören skulle lukta mindre men fått avbryta försöken då arbetarna fick problem med svidande öon. Han tror att ytterliare förbättrinar sker i framtiden. Ja ser fram emot den da då vattenlas eller resolbindemedel har samma hållfasthet som ColdBox och att vi kan avveckla användninen av aminer. Metoderna finns men det är en bit kvar innan det år att använda praktiskt. Och det finns måna fler exempel på hur miljöbelastninen från metallindustrin har minskat. Värmeväxlin används för att utnyttja spillvärme. Gjutsanden som tidiare Bild 4 Bild 5 Bild 6 kat med ny teknik. Även buller har minskat. Förr fanns inen ljuddämpnin på ventilation och fläktar utan det blåste rakt ut. Måna företa, bland annat Nya Arvika Gjuteri, har lat mycket tid och penar på att med olika tekniker minska bullret. Bullrande fläktar har kanske fått bullerdämpnin, byts in eller flyttats så att inte närboende störs. Transporter och bullrande moment till exempel urslanin eller utkörnin av skrot på ården hanteras vid vissa tider som är mer lämplia. Lastiftninens roll Rolf Andersson menar att det finns flera skäl till framånen inom miljöområdet men lyfter bland annat upp lastiftninen och myndiheternas krav. Miljöskyddslaen kom 1969 och då blev det större fokus på miljöfråorna och hur utsläppen skulle minska. I samband med detta infördes också krav på att företa som påverkade miljön skulle söka tillstånd för sin verksamhet. Nya Arvika Gjuteri har till exempel haft krav att utreda möjliheten att minska lukten till omivninen. Krav som juteriet sen i sin tur skickat deponerades har börjat återanvändas för att bya industri-områden med mera. Avfallet har minskat mest När Rolf Andersson ska lyfta fram ett område där framånarna varit särskilt tydlia så nämner han avfall. De största framsteen måste ja no ändå säa har skett inom källsorterinen. Förr ick mycket på tippen helt osorterat. Vi kunde ha 500 ton industriavfall per år, nu kanske det rör si om nåra ton. Sammantaet finns det alltså all anlednin att vara stolt över det arbete som jorts inom juteribranschen när det äller att minska utsläppen. Men det finns utmaninar kvar även för framtiden. Karin Ahlqvist är miljökonsult på Swerea SWECAST och sammanfattar: I framtiden kan juterierna bli ännu renare. Vi hjälper ärna till att hitta morondaens lösninar när det äller miljöfråorna. Bild 4 och 5 Gjutnin av rödods på 60- respektive 30-talet (Foto: Sörbers) Bild 6 Hämtnin av deel i oljeeldad un på Sörbers under 60-talet. (Foto: Sörbers) Gjuteriet nr

3 yttre miljö Metallskrot är inte länre avfall Martin Wänerholm, Swerea SWECAST Metallskrot har läne setts som en tillån inom industrin men ändå klassats som avfall enlit miljölastiftninen. Men nu finns kriterier för när järn-, stål- och aluminiumskrot inte länre är avfall utan istället är en produkt, om leverantören så vill. Det är EU-kommissionen som tait fram kriterierna i en förordnin som beslutades i våras. Men skillnaden för juterierna blir i praktiken liten, om ens nåon. Järn- och stålskrot Det är måna krav som ska vara uppfyllda för att järn- och stålskrot inte länre ska vara ett avfall. De viktiaste är: Max två viktsprocent av skrotet får vara annat än järn Skrotet får inte innehålla för mycket järnoxid Det får inte förekomma synli olja eller andra iftia ämnen Järn- och stålet måste vara färdibearbetat så att det kan användas direkt i stålverk eller juterier. Det betyder att sammansatta produkter måste plockas isär och att all bearbetnin som till exempel framenterin eller renörin ska vara klart. Producenterna av skrotet måste ha rutiner för att säkerställa att kriterierna uppfylls för varje parti metallskrot. Aluminiumskrot Kriterier finns även för aluminiumskrot. Här äller att max fem viktsprocent av skrotet får vara annat än aluminium. Dessutom påpekas särskilt att skrotet inte får innehålla PVC-plast. För övrit äller samma krav som för järn- och stål. Vem berörs? De nya relerna ska tillämpas från den 9 oktober i år, men är helt frivillia. I första hand är det no inte juterier som kommer att enomföra omklassninen utan leverantörer av råmaterial till metallindustrin. För svenska juterier spelar det i dasläet inte heller nåon roll vilken klassnin metallråvaran har så läne de inte direktimporterar från länder utanför EU. Det ska bli spännande att följa utvecklinen inom det här området. Om det skulle uppstå ett behov av hjälp i branschen så diskuterar vi ärna hur vi kan bidra, säer miljökonsulten Inela Gustafsson som bland annat arbetar mycket med avfall och restprodukter på Swerea SWECAST. Inom EU tas nu fram kriterier även för annat avfall som till exempel kopparskrot och las. Arbetet sker inom ramen för det nya avfallsdirektivet. Syftet är att e återvinninsindustrierna inom EU rättvisa konkurrensvillkor. 28 Gjuteriet nr

4 yttre miljö När måste du söka nytt tillstånd? Text: Martin Wänerholm, Swerea SWECAST, Foto: skf De flesta juterier har miljötillstånd för sin verksamhet. Men hur läne äller det och när måste man söka nytt? SKF Mekan AB i Katrineholm vet. Vårt tillstånd var väldit ammalt. Därför hörde Länsstyrelsen av si och tyckte att vi skulle söka nytt, säer Marja Anderson som är miljö- och enerisamordnare på SKF Mekan. Gjuterier klassas som så kallade miljöfarlia verksamheter, det betyder att de måste ha miljötillstånd för sin verksamhet. För de flesta verksamheter es detta av Länsstyrelsen. Men för de allra största företaen är det istället Mark- och miljödomstolarna som er tillstånden. Ett tillstånd relerar en rad saker i villkor. Vanlia villkor handlar om utsläpp av stoft till luft, buller eller kemikalieförvarin. Företaet är skyldit att följa villkoren. Dessutom ska verksamheten bedrivas i stort som det står i den ansökan som företaet lämnat in. Men det är inte bara skyldiheter. Det är ett skydd också. Om bolaet till exempel fått ett bullervillkor så får tillsynsmyndiheten inte komma och ställa stränare krav. Hur läne äller ett tillstånd? SKF Mekans tillstånd var från Det betyder att det var från en tid med en äldre miljölastiftnin. De flesta tillstånd har inen tidsberänsnin. Däremot har de flesta ett produktionstak, där det står att företaet maximalt får producera ett visst antal ton per år. Om bolaet närmar si den ränsen är det viktit att söka nytt tillstånd för verksamheten i od tid, för processen kan ta ett år eller mer. Men om det inte finns nåot produktionstak eller om produktionen lier lånt under denna räns, vad händer då? I princip skulle ett tillstånd kunna älla hur läne som helst men det finns nåra men Men Tillsynsmyndiheten kan, som i SKF Mekans fall, driva fråan att företaet ska omprövas även om produktionen lier lånt under produktionstaket. För att få kräva detta måste nåra krav vara uppfyllda. Totalt finns i lastiftninen 12 skäl som skulle kunna leda till omprövnin. De viktiaste är: Om tillståndet är mer än 10 år ammalt. Detta räcker för omprövnin men i praktiken så brukar myndiheterna ofta hitta andra skäl också. Om användandet av ny teknik kan minska störninarna från verksamheten Om det har kommit upp störninar som inte förutsås när verksamheten fick tillstånd eller förhållanden i omivninen ändrats. Om företaet har lurat myndiheterna i samband med ansökan och uppett falska uppifter Om villkoren inte följs. Här avses inte problem med villkoren nåra enstaka åner. Istället äller det en verksamhet som reelmässit och medvetet struntar i sina villkor. När ett eller flera av kraven ovan är uppfyllda kan tillsynsmyndiheten börja ställa krav på omprövnin, nåot som börjar bli allt vanliare. För det företa som har tillstånd kan det vara värt att fundera över hur ammalt tillståndet är och hur väl det stämmer med daens verksamhet så att inte eventuella krav kommer som en överrasknin. 30 Gjuteriet nr

5 Vänta eller söka nu? Är det bäst att söka tillstånd på een hand eller låta tillsynsmyndiheten driva fråan? Båda varianterna har för- och nackdelar. När ett företa själv söker tillstånd får det full kontroll över processen och kan bestämma mer om hur det ska se ut. Då finns möjliheten att beära ändrinar till exempel för att få möjlihet att läa till en ny process. Företaet styr till stor del själv över när i tiden ansökan ska lämnas in. Det företa som på eet initiativ söker ska samråda med de som bor runt omkrin och med andra som kan tänkas bli berörda. Detta kan e värdefulla synpunkter men även vara en möjlihet att skapa oda kontakter med rannarna. Om myndiheterna driver fråan om omprövnin sker inet samråd. Kraven på den miljökonsekvensbeskrivninen som ska lämnas in är inte riktit lika strikta. Myndiheterna beär in de uppifter som behövs. Här bestämmer myndiheten när underlasmaterialet ska vara inlämnat. Tillståndsmyndiheterna får inte ställa så hårda krav att verksamheten inte länre kan bedrivas eller kraftit försvåras. Det sker inte heller nåon prövnin av om platsen för verksamheten är bra eller inte. I båda fallen kommer myndiheten att skicka det inlämnade materialet på remiss till tillsynsmyndiheten och kanske även till andra. Allmänheten har möjlihet att lämna in synpunkter. Vilken vä företaet än väljer så måste det beskriva verksamheten och vilken miljöpåverkan som uppstår. Tillståndsmyndiheten kan ställa krav på att du måste mäta till exempel buller eller stoftutsläpp till luft. Då ett tillstånd kommer att älla för lån tid är det viktit att villkoren blir bra. Marja Anderson berättar att de to hjälp av Swerea SWECAST för att formulera försla till villkor. Men exakt hur villkoren ska se ut bestämmer slutlien Länsstyrelsen. Det var mycket skrivande till Länsstyrelsen innan allt var klart. Vi är i stort nöjda med villkoren även om de kunde varit nåot tydliare på vissa punkter, säer hon. Gjuteriet nr