KVALITETSDEKLARATION

Transkript

1 (15) KVALITETSDEKLARATIO Partisympatiundersökninen Ämnesområde Demokrati Statistikområde Partisympatier Produktkod ME0201 Referenstid Maj 2017

2 (15) Statistikens kvalitet Relevans Ändamål och informationsbehov Statistikens ändamål Statistikanvändares informationsbehov Statistikens innehåll Objekt och population Variabler Statistiska mått Redovisninsrupper Referenstider Tillförlitlihet Tillförlitlihet totalt Osäkerhetskällor Urval Ramtäcknin Mätnin Bortfall Bearbetnin Modellantaanden Preliminär statistik jämförd med slutli Aktualitet och punktlihet Framställninstid Frekvens Punktlihet Tillänlihet och tydlihet Tillån till statistiken Möjlihet till ytterliare statistik Presentation Dokumentation Jämförbarhet och samanvändbarhet Jämförbarhet över tid Jämförbarhet mellan rupper Samanvändbarhet i övrit umerisk överensstämmelse Allmänna uppifter A Klassificerinen Sveries officiella statistik B Sekretess och personuppiftsbehandlin C Bevarande och allrin D Uppiftsskyldihet E EU-relerin och internationell rapporterin F Historik G Kontaktuppifter Bilaa 1. Skattninar: antaanden och beräkninsformler... 13

3 (15) Statistikens kvalitet 1 Relevans 1.1 Ändamål och informationsbehov Statistikens ändamål Syftet med undersökninarna är att beskriva det aktuella politiska opinionsläet i såväl hela som delar av väljarkåren samt förändrin över tid (partival vid val ida, partisympati, EU- och Eurosympati) samt förändrinar från tidiare undersökninsomånar. Det huvudsaklia användninsområdet är att följa det politiska opinionsläet i Sverie Statistikanvändares informationsbehov Utformninen av undersökninarna har sin bakrund i att det ansås finnas ett behov av en politisk opinionsundersöknin fri från kommersiella intressen med full insyn i de metoder som används. Resultaten från PSU är tillänlia för alla intresserade, oberoende av ekonomiska resurser. Huvudanvändare av statistiken är de politiska partierna, massmedia, den samhällsvetenskaplia forskninen och den politiskt intresserade allmänheten. Statistiken används mellan valen för att följa de olika partiernas väljarstöd. Demokratistatistiken kommer att för en lån framtid utöra en rund och en tillbakablick på viktia skeenden i svensk politik och demokrati för så väl allmänhet som forsknin. Till undersökninen finns användarrådet för demokratistatiskt kopplat. 1.2 Statistikens innehåll De statistiska målstorheter som primärt skattas är procentfördelninar, exempel andelen partisympatisörer för parti x Objekt och population Målobjekt är personer. Målobjekt och observationsobjekt är de samma. Intressepopulationen omfattar alla personer som skulle ha varit röstberättiade om det varit ett riksdasval vid undersökninstillfället. Vår målpopulation är alla personer folkbokförda i Sverie som hade varit röstberättiade om det varit ett riksdasval andra söndaen i september aktuellt undersökninsår. Avränsninen har jorts av praktiska skäl på rund av svåriheten att få en kontakt med personer som inte är bosatta i Sverie Variabler Variablerna delas upp i undersökninsvariabler, de vi vill uttala oss om i undersökninen, samt bakrundsvariabler. De huvudsaklia målvariablerna är: Partipreferens EU-sympati

4 (15) eurosympati Partipreferens fånas av ett antal variabler, nämlien partival/partiblock vid val ida, parti/block som står närmast, bästa parti samt näst bästa parti. Alla dessa variabler finns med för att försöka fåna in partipreferensen som kan vara olika mellan olika valtyper (riksda, landstin och kommun) samt vara allmän som rupperin av partier samt vid val även strateisk eller taktisk. EU-sympati mäts av variabeln inställnin till svenska EU-medlemskapet. Eurosympati mäts av variabeln röstnin vid hypotetisk folkomröstnin om införsel av Euro som valuta i Sverie. Målvariablerna bedöms lia nära intresse- och observationsvariablerna, det vill säa det som mäts i undersökninen överensstämmer med vad som avses mätas. Observationsvariablerna utörs av svaren på fråorna i fråeformuläret. Fråorna som lier till rund för observationsvariablerna är konstruerade för att minimera mätfelet, därmed kan ofta ett flertal fråor lia till rund för en enskild målvariabel. Bakrundsvariablerna utörs främst av demorafiska variabler som kön, ålder, civilstånd, antal barn, boendelän, födelseland. Uppifterna hämtas från PSU:s urvalsram Reistret över totalbefolkninen (RTB). Uppifter om utbildninsnivå och inriktnin hämtas från Reistret över befolkninens utbildnin (UREG). Uppifter om inkomst hämtas från Inkomst- och taxerinsreistret. Därutöver används även vissa variabler som mäts i undersökninen som redovisninsvariabler, så som facktillhörihet, Socioekonomisk tillhörihet, sektor för anställnin samt boendeförhållanden. För mer information om framställninen av statistiken, se SCBDOK Statistiska mått Merparten av statistiken utörs av beräknade värden på statistiska storheter så som andel. Dessutom beräknas statistikens osäkerhet med hjälp av skattade standardavvikelser Redovisninsrupper De statistiska målstorheterna skattas för en mänd olika redovisninsrupper delrupper av populationen med hjälp av indelninsvariabler där bakrundsvariablerna spelar en central roll. I stort sett alla indelninar örs efter kön. edan följer en kortare översikt av indelninsvariablerna. Partival vid val ida redovisas efter kön, partisympati, Partival i senaste riksdasval Partisympatier (med tidsserier), EU-, och Euro-sympatier redovisas normalt i följande redovisninsrupper: - kön, ålder, civilstånd, antal barn, inkomst, reioner, socio-ekonomisk rupp, anställninssektor, fackförbund, bostadstyp, utbildninsnivå, födelseland äst bästa parti redovisas efter partisympati.

5 (15) Referenstider Redovisninen avser aktuell partipreferens under mätmånaden. I Partisympatiundersökninen är det antinen maj eller november. Vissa fråor rör föreående riksdasval. Aktuell dokumentation avser maj Tillförlitlihet 2.1 Tillförlitlihet totalt Tillförlitliheten i de redovisade skattninarna påverkas dels av slumpmässia förhållanden och dels av icke-slumpmässia (systematiska) förhållanden. Den största delen av det slumpmässia felet kan hänföras till att PSU är en urvalsundersöknin felets storlek sammanhäner i första hand med urvals-storleken och antalet svarande i förhandenvarande redovisninsrupp. De systematiska felen torde främst bero på svarsbeteende och minnesluckor. 2.2 Osäkerhetskällor De osäkerhetskällor som har störst betydelse för PSU är bortfall (beror på att svar helt eller delvis saknas för vissa personer samt mätnin (beror främst på att fråor eller svar missförstås eller är svåra att besvara på rund av en minnesproblematik) Urval Urvalet i PSU består av tre delar paneler som var och en är ett slumpmässit urval från Reistret över totalbefolkninen (RTB). Varje panel är med i tre på varandra följande undersökninar. Vid varje undersökninstillfälle är en panel med för första ånen, en för andra ånen och en för sista ånen. Två tredjedelar av urvalet är alltså emensamt för två på varandra följande PSU. ettourvalet omfattade personer i PSU maj Varje panel väljs som ett systematiskt urval med lika sannolikheter från RTB som sorterats efter län, kommun, fastihet, familjeidentitet och familjeställnin. Endast svenska medborare som fyller 18 år senast på andra söndaen i september undersökninsåret inår i urvalsramen. Varje panel består av cirka individer. Inför majundersökninen kompletteras de kvarvarande panelerna med en ny årån av förstaånsväljare. Urvalet betraktas som ett obundet slumpmässit urval (OSU) av dryt individer. För mer information om skattninsförfarandet se bilaa Ramtäcknin Reistret över totalbefolkninen (RTB) utör urvalsram och från denna hämtas målpopulationen. RTB uppdateras dalien via aviserinar från folkbokförinsmyndiheten (Skattemyndiheten) om födslar, dödsfall, flyttninar inom landet, in- och utvandrinar. RTB innehåller demorafiska variabler (t.ex. kön, ålder och boendeort enlit folkbokförinen). Täckninsbrister beror dels på den undertecknin som uppstår när personer blir svenska medborare under tiden från att urvalet dros och

6 (15) undersökninen enomförs och dels på övertäcknin som t.ex. före-lier då personer i urvalsramen inte länre inår i landets befolknin. I förhållande till väljarkåren förelier en försumbar undertäcknin bestående av utlandssvenskar, personer som har rösträtt i riksdasvalet men inte är folkbokförda i Sverie. I majundersökninen finns en viss övertäcknin bestående av dem som ännu inte fyllt 18 år men ör det senast på andra söndaen i september. I novemberundersökninen finns en viss undertäcknin eftersom de som fyllt 18 år mellan andra söndaen i september och undersökninstillfället inte är representerade i urvalet. Detta har rimlien marinell effekt på resultaten Mätnin Uppifter samlas in enom datorstödda telefonintervjuer enlit ett fråeformulär samt enom webbenkät. Fråeformuläret finns tillänlit på SCBs webbplats, i dokumentet Statistikens framtanin (SCBDOK). De utvalda personerna informeras per brev om undersökninen samt hur de ör för att besvara den via webben samt att vi även försöker nå dem per telefon efter cirka en vecka. Personer som tidiare varit med i undersökninen och valt antinen att besvara undersökninen per telefon eller via webb informeras om undersökninen via brev eller epost beroende på preferens knappt en vecka innan undersökninen startar. Vi skickar två påminnelsebrev till de som inte besvarat undersökninen. Vissa bakrundsdata inhämtas i samband med urvalsdraninen från RTB samt från Utbildninsreistret och Inkomst- och taxerinsreistret. Ina formella studier har jorts för att närmare kvantifiera de osäkerheter som uppstår till följd av mätfel, men för att minimera risken för sådana enomår fråeformuläret reelbundet en mätteknisk ransknin. Inför varje omån utbildas även intervjuarna i den aktuella undersökninen, och intervjuarinstruktioner tas fram för att säkerställa ett enhetlit arbetssätt. Fråeformuläret finns återivet i dokumentet innehållande information om statistikens framtanin SCBDOK, se Bortfall Svarsbortfall, vanlien förkortat till bortfall, uppstår när värdet på en eller flera variabler i en undersöknin inte kan hämtas in. Saknas alla värden för ett undersökninsobjekt (till exempel person, företa, kommun och så vidare) är det fråan om objektsbortfall; saknas enbart vissa värden, handlar det om partiellt bortfall. Andelen partiellt bortfall, i form av personer som värar svara på enskilda fråor, är lå. I PSU har objektsbortfallet varierat över åren. Liksom i måna andra undersökninar finns det tyvärr en trend av ökat bortfall under de senaste åren. I tabellen nedan redovisas bortfallet för undersökninen i maj Undersöknins omån Avböjd medverkan Förndrad medverkan Ej anträffade Bortfall totalt Maj ,6 3,1 23,7 46,4

7 (15) Bortfallet redovisas även efter kön, ålder, reion, utbildnin, inkomst, födelseland samt bakrund i tabeller under Publikationer på Åtärder för att minimera felet till följd av bortfall För att kompensera för objektsbortfall används hjälpinformation vid framtaninen av skattninarna. Hjälpinformationen består av kön*ålder, reion, utbildnin och födelseland. För en utförli beskrivnin se dokumentationen Statistikens framtanin (SCBDOK) SCB:s webbplats. För mer information om skattninsförfarandet se bilaa Bearbetnin Bearbetninsfel är fel som kan uppkomma när man bearbetar det insamlade materialet, manuellt eller maskinellt. För vissa typer av fel som uppkommer vid databerednin (datareistrerin, kodnin och ransknin/rättnin) kan man efter studier som byer på upprepnin av dessa moment ibland dra slutsatser om både risker och konsekvenser. Andra bearbetninsfel beror på den mänsklia faktorn, till exempel beräkninsfel, prorammerinsfel och systemfel. Risken för att de ska inträffa och den konsekvens detta får för statistiken är mycket svår att beräkna. SCB arbetar kontinuerlit för att minimera riskerna för neativ inverkan på statistikens tillförlitlihet pa. av fel som beror på den mänsklia faktorn, både förebyande och enom snabba åtärder när sådana fel upptäcks. Den under åren väl enomarbetade produktionsprocessen med bland annat kontroll- och rättninsproram borar för att eventuella bearbetninsfel är rina. Introduktionen av webb som insamlinsmode har både ökat behovet av kontroller och tid som änas åt såväl mikro- som makroransknin. Den manuella bearbetnin som örs är för socio-ekonomisk rupp (SEI). Det sker antinen via en automatiserad eller via en manuell process beroende på hur svaren kommer in samt huruvida SEI-koderna år att matcha mot en yrkeslista. Det sker en kontrollkodnin av 5 procent av de poster som kodats manuellt. Träffsäkerheten bedöms vara od Modellantaanden Uppiften om vilket parti man röstade på i senaste riksdasval utör den centra hjälpinformationen som används i skattninen av valresultat vid val ida. Vid skattninen av val ida antas att de lämnade uppifterna om röstnin vid senaste riksdasval inte innehåller systematiska fel. I vissa fall kan eller vill respondenten inte uppe vilket parti han/hon röstade på vid senaste riksdasvalet. Uppift om röstninsalternativ vid senaste riksdasval inhämtas vid första intervjutillfället. Det antas också att bortfallet är slumpmässit, det vill säa att de svarande i undersökninen kan betraktas som ett OSU från populationen. I diarammet nedan redovisas de oviktade partifördelninarna från fråan om partival vid senaste riksdasval vid respektive undersökninsomån sedan riksdasvalet 2014, Diarammet bör skrivas ut i fär för läsbarhetens skull.

8 (15) Valhandlinsminne: Valresultatet 2014 i förhållande till vad respondenterna i PSU november maj 2017 uppivit att de röstat på vid senaste riksdasval (2014) I tabellerna nedan redovisas de ojusterade uppifterna, ojusterade uppifter efter imputerin av partisympati samt den slutiltia skattninen av val ida. I de fall uppift saknas om vilket parti man skulle rösta på om det vore val ida sker en imputerin av uppifter baserat på antinen blocksvar eller svar på fråor om partisympati i allmänhet. Partisympatiundersökninen maj 2017 Parti Ojusterade uppifter Efter imputerin C 14 13,1 11,3 L 5,1 5,3 5,0 M 18,4 19,6 18,1 KD 2,9 3 3,2 S 30,1 30,8 31,1 V 7,3 6,6 6,3 MP 4,1 4,6 4,5 SD 16 15,2 18,4 Övria 2,1 2 2,2 Slutilti skattnin 2.3 Preliminär statistik jämförd med slutli Endast slutilti statistik redovisas.

9 (15) 3 Aktualitet och punktlihet 3.1 Framställninstid Publicerinen är uppdelad på två tillfällen. Statistik över valresultat vid riksdasval om det var val ida publiceras inom en vecka efter avslutad datainsamlin. Medan partisympatier och EU- och eurosympatier i olika rupper av väljarkåren publiceras inom två veckor. Uppdelninen av publicerinen örs primärt med anlednin av att möta användares behov av en snabb redovisnin av valida-skattninen men också för att tydliöra skillnaden mellan de två olika måtten (målvariablerna). 3.2 Frekvens PSU örs halvårsvis med insamlin i maj och november och redovisnin i början av juni respektive december. 3.3 Punktlihet Statistiken följer publicerinsplanen för Sveries officiella statistik, 4 Tillänlihet och tydlihet 4.1 Tillån till statistiken Resultaten redovisas i en stor mänd färdia tabeller och diaram på SCB:s webbplats samt som flexibla tabeller i SCB:s Statistikdatabasen. För varje undersökninsomån presenteras en rapport som förutom tabeller och diaram innehåller analyserande texter. Alla resultat redovisas på och sammanfattas i statistiknyheter. 4.2 Möjlihet till ytterliare statistik SCB utför på beställnin specialbearbetninar av primärmaterial. Forskare kan efter särskild prövnin få tillån till avidentifierade mikrodata. 4.3 Presentation Statistiken presenteras i tabeller, diaram och text. 4.4 Dokumentation Framställninen av statistikreistret och statistiken beskrivs i Dokumentation av statistiken (SCBDOK). Statistikens kvalitet beskrivs i föreliande dokument. Detaljerad information om mikrodata finns beskrivet i Dokumentation av mikrodata (MetaPlus). Samtlia dokumentationer finns på SCB:s webbplats, Utöver ovanstående dokumentation finns vid SCB även rapporten Teori och metodik vid partisympatiundersökninar. Forskninsrapport 1-5, , SCB. 5 Jämförbarhet och samanvändbarhet 5.1 Jämförbarhet över tid Undersökninarna har enomförts med väsentlien samma definitioner och metodik alltsedan 1972, förutom för perioden november 1981 till och med

10 (15) november 1983 då undersökninen inte enomfördes på rund av att finansierinen dros in. Statistiken är därför väl jämförbar över tiden. Antalet bakrundsvariabler och mänden redovisninsrupper har dock ökat under åren. Med anlednin av det ökade bortfallet i undersökninen de senaste åren viktas resultaten för partisympati, EU-sympati och eurosympati för bortfallet från och med maj Viktninen örs med hänsyn taen till kön och ålder, utbildnin, födelseland samt reion. En jämförelse med oviktade skattninar visar att viktninen dock har liten effekt på majoriteten av skattninarna. Förändrinarna lier nästan uteslutande inom felmarinalerna. I SCB:s Statistikdatabasen har nya tabeller med viktade resultat från tidiare undersökninar taits fram för jämförbarhet bakåt. Under en period framåt kommer även tidiare publicerade, oviktade, resultat att finnas tillänlia på SCB:s webbplats. Sedan maj 2016 es hela urvalet möjlihet att besvara fråorna på webben istället för enom en telefonintervju. För att ha kontroll på en eventuell påverkan på resultaten enomfördes denna implementerin stevis under 2015, med norann utvärderin av eventuella skillnader i svar utifrån sätt att lämna uppifter. 5.2 Jämförbarhet mellan rupper Jämförbarheten mellan olika delrupper i populationen är mycket od då skattninarna för olika rupper baseras på samma urval och estimator. Den enda skillnad som finns är mellan skattninar av partisympati och partival vid val ida eftersom skattninarna tas fram med hjälp av olika hjälpinformation. 5.3 Samanvändbarhet i övrit Partisympatiundersökninen (PSU) använder i huvudsak samma redovisninsvariabler och indelninar som inom SCB:s övria demokratistatistik vilket ör att dessa kan samanvändas. Hänsyn bör dock tas till om statistiken är rundad på urvalsdata eller inte. Från och med maj 2011 använder PSU samma definition av sysselsatta/ej sysselsatta som Arbetskraftsundersökninarna (AKU) vilket ör att statistiken kan samanvändas. Så kallade väljarbarometrar framställs av ett varierande antal privata undersökninsföreta. Skillnader i fråeutformnin, insamlin, urvalsförfarande, skattninsförfaranden, eventuella felmarinalsberäkninar, redovisninssätt och inte minst i representativiteten medför att jämförbarheten i hösta rad är diskutabel. 5.4 umerisk överensstämmelse Skattninarna i samtlia tabeller är konsistenta med undanta av redovisade nettoflöden mellan partier som inte alltid är konsistenta med skillnader i nivåskattninarna mellan två på varandra följande undersökninar samt mellan riksdasvalet. Det har att öra med att partifördelninarna exkluderar röster på vet ej medan de är inkluderade i nettoförflyttninar samt att endast sinifikanta flöden publiceras.

11 (15) vad avser nettoflöden sedan riksdasvalet kan det även beror på hur korrekt undersökninspersonen minns valhandlinen. Allmänna uppifter A Klassificerinen Sveries officiella statistik För statistik som inår i Sveries officiella statistik (SOS) äller särskilda reler för kvalitet och tillänlihet, se laen (2001:99) och förordninen (2001:100) om den officiella statistiken samt Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2016:17) om kvalitet för den officiella statistiken. B Sekretess och personuppiftsbehandlin I myndiheternas särskilda verksamhet för framställnin av statistik äller sekretess enlit 24 kap. 8 offentlihets- och sekretesslaen (2009:400). För att skydda enskilda personers eller företas sekretessrelerade uppifter säkerställs att de inte kan röjas direkt eller indirekt i den statistik som offentliörs. Vid behandlin av personuppifter, dvs. information som direkt eller indirekt kan hänföras till en person som är i livet, äller laen (2001:99) och förordninen (2001:100) om den officiella statistiken samt personuppiftslaen (1998:204). C Bevarande och allrin En kopia av all statistikredovisnin i form av rapporter, böcker och statistiska meddelanden (SM) som etts ut som trycksak eller redovisats som PDFdokument förvaras hos Kunlia biblioteket och levereras till Riksarkivet. Enlit laen om den officiella statistiken ska personuppifter allras när de inte länre behövs för sitt ändamål. En undersökninsperson deltar i tre på varandra följande undersökninsomånar. Personuppifter allras senast sexmånader efter sista undersökninsomånen. Reerinen eller Riksarkivet får föreskriva om undanta från denna skyldihet om det krävs av hänsyn till det nationella kulturarvet eller forskninens behov. Avidentifierade individuppifter finns för närvarande larade hos Statistiska centralbyrån från undersökninen 2000 och framåt i PC-miljö. Undersökninsomånar i stordatormiljö är arkiverade hos Riksarkivet. D Uppiftsskyldihet Uppiftsskyldihet till denna statistik förelier inte. E EU-relerin och internationell rapporterin Partisympatiundersökninen berörs inte av nåon EU-relerin och inen internationell rapporterin sker. F Historik Under åren 1968 till 1972 fick SCB ansla för att utveckla metoder för partisympatiundersökninar (PSU). Syftet med undersökninarna är att e kvantitativ information om partisympatiernas ( bästa parti ) fördelnin i

12 (15) såväl hela som delar av väljarkåren. Både situationen vid ett visst undersökninstillfälle och förändrinar från tidiare undersökninar ska belysas. Dessutom ska resultat om det vore riksdasval ida samt nettoflöden mellan olika partier jämfört både med senaste val och föreående undersöknin och röstninsbenäenheten i olika partirupper skattas. I november 1972 jorde SCB den första anslasfinansierade PSU. Sedan dess har undersökninarna enomförts i maj och november varje år med undanta för perioden november 1981 till och med november 1983 då ina ansla erhölls. Vissa valår har PSU jorts även i februari. Det har också förekommit att mindre metodundersökninar enomförts i september i samband med riksdasvalen. Genom att riksdaen anslait medel till SCB har ett alternativ till de politiska undersökninar som mer eller mindre reelbundet enomförs och publiceras av privata undersökninsföreta skapats. SCB:s PSU är fri från kommersiella intressen och meder full insyn i de metoder som används. Resultaten från PSU är tillänlia för alla intresserade, oberoende av ekonomiska resurser. Även andra politiska opinioner i samhället kan följas av PSU. Så har skett sedan maj 1992 när det äller EU-sympatierna i väljarkåren. Sedan november 1997 mäts även EMU-sympatierna i PSU vilka ersattes med Euro-sympatier i maj G Kontaktuppifter Statistikansvari myndihet Kontaktinformation E-post Statistiska centralbyrån Avd. Befolknin och välfärd (BV) Psu@scb.se Telefon

13 (15) Bilaa 1. Skattninar: antaanden och beräkninsformler Skattninar för partisympati, EU-sympati och eurosympati. Partisympatifördelninen skattas med hjälp av de svarande i undersökninen enlit, Mˆ pˆ = 100, ˆ där: pˆ = den skattade procentandelen personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, Mˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp som har den studerade eenskapen, ˆ = det skattade antalet personer i redovisninsrupp. Skattninarna, Mˆ och ˆ beräknas med hjälp av den eneraliserade reressionsestimatorn, GREG, där följande information från den aktuella populationen används som hjälpvariabler, Antal i, Reion, Kön Åldersklass, Utbildnin, Utrikes/inrikes född, 10 klasser 2 6=12 klasser 2 klasser 2 klasser Medelfelet för den skattade procentandelen beräknas enlit teorin för GREG med de ovan nämnda hjälpvariablerna. För små procentandelar i kombination med ett litet antal observationer riskerar det vanlia osäkerhetsintervallet som baseras på pˆ ± 1,96 Vˆ ( pˆ ) att få en nedre räns som är neativ. För att undvika detta används ett asymmetriskt, approximativt 95-procentit osäkerhetsintervall enlit, pˆ 1,96 + 2n 2 ± 1,96 Vˆ där V ( pˆ ) n = pˆ ( 1 pˆ ) Vˆ ( pˆ ) 1,96 2 ( pˆ ) n n 1,96 ˆ är den skattade variansen för pˆ enlit GREG och. 2 Skattninar för valresultatet vid val i da

14 (15) Val ida -fördelninarna, det vill säa resultaten i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället, skattas med en poststratifierinsestimator. Som stratifierinsvariabler används röstninsalternativ vid senaste riksdasval (2014 var det åtta riksdaspartier, övria, ej röstat och för una ) samt valkretstillhörihet (10 strata). Sammanlat är det alltså poststrata. Uppiften om röstninsalternativ i senaste riksdasvalet inhämtas från första intervjutillfället som intervjupersonen deltait i PSU. Varje person i urvalet tilldelas en röstninssannolikhet som bestäms av svaret på en fråa om intentionen att delta i ett hypotetiskt val. En liknande fråa har ställts till ett urval strax före senaste riksdasval där svaren sedan jämförts med det faktiska valdeltaandet enlit röstländen. Personer som inte uppivit vilket parti de skulle rösta på vid val vid undersökninstillfället (röstninssympati) antas komma att rösta på det parti de sat si ha störst sympati för (partisympati bästa parti ). Personer, för vilka uppift fortfarande saknas om röstninsalternativ vid senaste riksdasval och/eller röstninssympati, fördelas med samma fördelnin som de svarande individerna har inom respektive reion. Estimatorn för ett partis andel av väljarkåren i ett hypotetiskt val vid undersökninstillfället är: pˆ k där = ˆ ˆ Mˆ Mˆ k är antalet i reion h med röstninsalternativ i vid senaste riksdasvalet (=poststratum ) enlit valresultatet. ˆ = n är en skattnin av, baserad på urvalet till PSU, är n populationsstorleken, n är urvalsstorleken och n är antalet i urvalet som tillhör poststratum. Mˆ k = s q k j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle rösta n på parti k om det vore val ida, q j är röstninssannolikheten för individ j och s k är de i urvalet som tillhör poststratum och skulle rösta på parti k om det vore val ida. Mˆ = s q j är en skattnin av antalet i poststratum som skulle rösta n om det vore val ida, s är de i urvalet som tillhör poststratum.

15 (15) Blockskattninar, det vill säa andelen som skulle rösta på ett visst block om det vore val ida, erhålls enom en enkel summerin av pˆ k för de partier som tillhör blocket. Skattninarna för valdeltaandet inom de olika partierna beräknas med estimatorn: dˆ k = ˆ ˆ Mˆ ˆ k k där ˆ k = nk och n k är antalet i urvalet som tillhör poststratum och n som upper att de skulle rösta på parti k om det vore val ida. Osäkerhetstalen (ost) de 95-procentia konfidensintervallen för val ida - skattninarna för partier, partiblock och valdeltaande beräknas enli teorin för den eneraliserade reressionsestimatorn GREG. Vid skattnin av flöden från föreående riksdasval samt från föreående undersökninsomån används ett liknande viktninsförfarande som vid val ida -skattninen, men ina imputerinar av partisympati ( bästa parti ) örs. Flödena syftar till att skatta nettoflöden i procent av hela väljarkåren. Vid skattninar av flöden från föreående riksdasval anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat uppift om valt parti i riksdasvalet 2014, och dessutom om vilket parti man skulle rösta på vid val i maj respektive november Vid skattnin av flöden från föreående undersökninsomån anes sinifikanta nettoförluster respektive nettovinster i procent av samtlia som lämnat partisvar eller svarat "vet ej" på fråan om vilket parti man skulle rösta på i val vid respektive undersökninstillfälle.