Operationaliseringar av målen

Transkript

1 Operationaliseringar av målen Mål 1 Linköping en kunskapsstad Målet gäller Linköping totalt och beror till största delen inte på strukturen, utan om Linköping är tillräckligt stort för att ha en stor branschbredd och stort utbud av kulturaktiviteter. Målet är därmed beroende av andra mål och är mer övergripande och överordnat andra mål. Strukturen ska dock understödja att företagen har god tillgänglighet till universitetet och till kommunikationspunkter. Uppgifter om sysselsättningen totalt i Linköping att matcha folkmängden har tagits fram. 1 Branscher Antal anställda 2000 Antal anställda i scenario Ökningstakt Industri % Företagstjänster % Forskning o utbildning % Hotell o kultur % Handel % Vård o omsorg o pers tjänster % Offentlig förvaltning % Bygg, energi, VA % Totalt % Överslagsmässigt motsvarar en befolkning om en sysselsättning på Det betyder en sysselsättningsökning totalt med 54 procent jämfört med år Branscher som växer snabbare än genomsnittet är företagstjänster, hotell och kultur samt handel. Offentlig förvaltning och bygg, energi och VA har den lägsta tillväxten. Sysselsättningsdata finns i nuläget inte på låg områdesnivå, däremot finns lokalyta. Därför har sysselsatta översatts till lokalyta. För industrier och lokaler finns uppgifter från fastighetsregister och i nuläget är den genomsnittliga ytan 45 kvm per anställd i industrier och 61 kvm i övriga lokaler. Offentliga byggnader finns inte i fastighetsregistret, för dessa har i stället en uppskattning av lokalytan gjorts med hjälp av GIS genom att för varje offentlig byggnad ta byggnadens yta på marken och multiplicera med antal våningar. I stadsbygden har antalet våningsplan antagits vara två och på landsbygden ett. Denna yta fördelad på offentligt anställda ger 340 kvm per anställd. Att ytan blir så stor förklaras 1 raps-systemet med branschutveckling enligt senaste Långtidsutredningen 7

2 dels av att de just är offentliga byggnader som skolor, sjukhus mm där antalet anställda är litet i förhållande till ytan, dels att lokalytan är schablonräknad och att ytor för väggar inte är exkluderade. Lokalyta, kvm Lokalyta/ anställd, kvm Industri Lokaler Offentliga byggnader Totalt Med oförändrad ytkonsumtion per typ av anställd kommer det att behövas ytterligare kvm lokalyta, vilken ska fördelas i planstrukturen. Området kring universitetet och stadscentrum definieras som Kunskapsområde. Till detta område lokaliseras kvm lokalyta, dvs nästan hälften av den tillkommande ytan. I nuläget finns i området kvm, vilket gör att lokalytan ökar med nästan 80 procent. Fördelningen av lokalyta till kunskapsområdet är densamma i planstrukturerna, eftersom detta mål är överordnat övriga mål. Den övriga lokalytan fördelas på övriga områden i stort sett i proportion till nuvarande ytor. Det gör att lokalytan i områden utanför Kunskapsområdet genomsnittligt ökar med 30 procent. Vid målet om integrerade stadsdelar fördelas en större del av lokalytan till stadsdelar som har brist på arbetsplatser. Som ett mått på detta mål tas tillgänglighet till universitetets två campus: Valla och Universitetssjukhuset, samt till kommunikationspunkter: resecentrum och flygplatsen. Tillgängligheten är mätt som genomsnittlig restid med bil, viktad med lokalyta per område. Mål 2 Innerstaden ett levande regionalt centrum Innerstaden ska här tolkas som centrala Linköping, dvs inte endast stadsdelen Innerstaden. Centrala Linköping utgörs av det område inom vilket man kan ta sig fram gående. Enligt resvaneundersökning kan man tolka det som stadsdelarna Innerstaden, Vasastaden/Gottfridsberg/Östra Valla, Tannefors, Ramshäll/Ekkällan, Kallerstad och Tornby. Alla har högst cirka 2 km till Trädgårdstorget. Idag bor personer inom detta område, och det finns arbetsplatser. I stadsdelen Innerstaden bor drygt personer och det finns knappt arbetsplatser. Ett levande regionalt centrum bör ha samma relation arbetsplatser per boende som innerstaden i dagsläget, dvs 1,3. Ju fler boende och ju fler ar- 8

3 betsplatser som finns i centrala Linköping desto mer levande blir det regionala centret. På grund av byggnadsrestriktioner bedöms antalet arbetsplatser i stadskärnan maximalt uppgå till och antalet boende till För att se hur olika planstrukturer uppfyller målet om en levande innerstad används följande mått: Antal arbetsplatser i centrala Linköping Antal boende i centrala Linköping Antal arbetsplatser per boende Mål 3 Bra centrumstruktur med fungerande lokala centra För en kommun med invånare finns underlag för endast ett stort centrum för sällanköpshandel. Här förutsätts att innerstaden fortsätter att utvecklas och ha kvm säljyta. Volymhandel förutsätts fortsatt samlat till Tornby. Lokala centra bör ha minst invånare i sitt upptagningsområde. Med detta underlag kan en lokal livsmedelsbutik fungera. För att uppnå detta mål bör befolkningen koncentreras till sammanhållna stadsdelar. Kommunen har delats in i stadsdelar, de existerande och nya i rimliga lägen, sammanlagt 62 stycken. Orter utanför staden benämns också som stadsdelar. Som mått på detta mål används Antal invånare med dagligvaruhandel i området, dvs antal invånare totalt i kommunen som finns inom stadsdel med minst invånare. Mål 4 Förutsättningar för ett integrerat och tryggt samhälle skapas Detta mål innebär att det ska var en viss blandning av olika boendeformer samt en viss blandning av boende och arbetsplatser. Det innebär också att skola och serviceboende ska finnas inom området. Vidare att det ska vara trafiksäkert, och ingen trafikled ska gå genom området. Områden är i detta fall de stadsdelar som definierats. En blandad bebyggelse har beräknats ha ett exploateringstal på 0,14. Det innebär en jämn fördelning av bostäderna efter hustyp; småhus och flerbostadshus. En sådan fördelning stämmer överens med hur människor bor sett ur ett livs- 9

4 perspektiv. Eftersom småhusen är större till ytan så är bostadsytan i småhus drygt 60 procent i ett blandat område. För att få en blandning mellan boende och arbetsplatser bör kvoten boende/arbetsplats i stadsdelen ligga mellan 0,6 och 1,4. För att få underlag för grundskola i stadsdelen krävs 300 elever. 300 barn i åldrar 6 12 år motsvarar en totalbefolkning på drygt Antal invånare som bor i områden som uppfyller kriterierna integrerat och tryggt samhälle, dvs exploateringstal mellan vissa gränser antal arbetsplatser mellan vissa gränser stadsdel med minst invånare. Mål 5 Vackert belägna boendemiljöer Vackra områden har definierats som att de ligger m från större sjöar och större vattendrag. Dessa områden ges hög viktning. En lägre viktning ges till de områden som ligger i Det kuperade jordbrukslandskapet (öster om Linköping resp söder om slätten sydväst om Linköping) och Ek- och sjölandskapet kring Kinda kanal (sydost om Linköping) och områden med många mindre sjöar (norra och södra delen av kommunen) sammantaget här kallat mellanbygden. Övriga områden får nollviktning i detta avseende. Varje 500-metersruta klassificeras efter om det ligger i område som är 1. sjönära (ges vikt 2) 2. i mellanbygden men ej sjönära (ges vikt 1) 3. varken sjönära eller i mellanbygden (ges vikt 0) Var de vackra områdena är belägna visas i kartan nedan, mörkgröna områden har vikt 2 och mellangröna vikt 1. Vid detta mål prioriteras områden efter hur hög vikt de har avseende vacker belägenhet. Antal invånare som bor i vackert belägna områden viktade enligt ovan. 10

5 Figur 1 Vackra områden Motala Ljungsbro Roxen Berg Norrköping Svartån Ekängen Gistad Kaga Sättuna Rystad Mjölby Västerlösa Rappestad Sjögestad Vikingstad Svinstasjön Tallboda Kallerstad Malmslätt Ryd Innerstaden Tannefors Universitetet Garnisonen Johanne- Mjärdevi lund Hackefors Lambohov Viding- Övningsområdesjö Hjulsbro Ullstämma Slaka Stångån Linghem Askeby Bankekind Örtomta Sturefors Ärlången Nykil Skeda udde St Rängen Bestorp Brokind Järnlunden Kisa Ulrika Klassificering Områden med högst värde Områden med näst högsta värde Övriga områden 11

6 Mål 6 God tillgänglighet till viktiga målpunkter för alla Följande målpunkter är viktiga (hur de viktas inom varje grupp anges inom parentes) Kommunikationspunkter: Resecentrum (0,8) och flygplatsen (SAAB) (0,2) 1 Sport& fritid: Utbildning: Vård: Universitetssjukhuset (1) Tinnerbäcksbadet/sporthallen, Stångebrofältet, Stadsbibl/Konsert&Kongress/teatern/museet, trädgårdsföreningen (0,25 var) Universitetet (0,5), Anders Ljungstedts gymnasium (0,1), Berzeliusgymnasiet (0,1), Folkungaskolan (0,1), Katedralskolan (0,1), Birgittaskolan (0,1). Kommers: Stora torget (0,8), IKANO-huset (0,2) 2 Arbetsplatser i kommunen: Innerstaden/centrum (0,26), sjukhuset (0,12), SAAB (0,14), universitetet (0.07), Mjärdevi (0,10), Tornby industriområde (0,14), Vasastaden (0,07), Kallerstad (0,06), Malmslätt (0,04). 3 Arbetsplatser i regionen: Norrköping, Motala och Mjölby (viktas med antalet arbetsplatser i resp kommun) Områdena har prioriterats för bebyggelse efter följande kriterier Prioritera områden med god tillgänglighet med bil och kollektivtrafik. God tillgänglighet har områden som har en sammanvägd restid under 15 minuter med bil till samtliga målpunkter i kommunen. Prioritetsordningen blir densamma för kollektiva transporter. Prioritera områden med god tillgänglighet med bil och kollektivtrafik till arbetsplatser i regionen. God tillgänglighet har områden med en viktad restid under 45 minuter med bil till angränsande kommuner. Prioritetsordningen blir densamma för kollektiva transporter. Prioritera områden inom cykelavstånd, inom 6 km från målpunkterna. Varje område får 1 poäng för varje tillgänglighetsregel ovan, dvs kan ha högst värde 3 och lägst 0. 1 Bygger på RVU 99 (Linköpings resvaneundersökning) antal resor exklusive arbets- och serviceresor med bil koll och cykel till/från innerstaden resp SAAB. 2 Bygger på lokalytans fördelning mellan innerstaden och Tornby, dels lokalyta enligt FASTPAK2001 avseende lokalyta i flerbostadshus med lokalyta och lokalhus, övriga lokalhus, (ger Tornby andelen 0,23), dels lokalyta för handel enligt scenarier i handelsutredningen kvm i Tornby och planstrukturens antagande om kvm i centrum (ger Tornby 0,16). 3 Bygger på antal arbetsplatser enligt Områdesbeskrivningar 12

7 Restider med bil till viktiga målpunkter i kommunen respektive till arbetsplatser i regionen, i detta fall Norrköping, Mjölby och Motala visas i kartorna. Eftersom Norrköping har fler arbetsplatser än Motala respektive Mjölby kommer områden mot Norrköpingshållet att få en större tillgänglighet. Restider med kollektiva transportsystem har uppskattats utifrån bilrestider och möjliga kollektivtrafikstråk. Sambandet har hämtats från Stockholmsdata. Summerad restid med bil till samtliga målpunktstyper i kommunen vägd med boende i olika områden. Inom varje målpunktstyp viktas med antal arbetsplatser, för kommunikationspunkter med resor från resvaneundersökningen. Totalt sex mått vilka sammanvägs med lika vikt. Summerad resuppoffring med kollektiva färdmedel till samtliga målpunktstyper i kommunen vägd med boende i olika områden, sammanvägning som för bilrestid. Summerad restid med cykel till målpunkterna. Ett sammanvägt totalmått erhålles genom att vikta restiderna ovan med färdmedelsandelar enligt RVU. Summerad restid med bil till arbetsplatser i regionen utanför kommunen. Varje område har en restid som är tid till de centrala delarna av Norrköping, Mjölby respektive Motala vägt med antalet arbetsplatser i respektive kommun. 13

8 Figur 2 Genomsnittlig restid med bil till målpunkter i centrala Linköping Motala Ljungsbro Roxen Berg Norrköping Svartån Ekängen Gistad Kaga Sättuna Rystad Mjölby Västerlösa Rappestad Sjögestad Vikingstad Svinstasjön Tallboda Kallerstad Malmslätt Ryd Innerstaden Tannefors Universitetet Garnisonen Johanne- Mjärdevi lund Hackefors Lambohov Viding- Övningsområdesjö Hjulsbro Ullstämma Slaka Stångån Linghem Askeby Bankekind Örtomta Sturefors Ärlången Nykil Skeda udde St Rängen Bestorp Brokind Järnlunden Ulrika Kisa Restid med bil i minuter Befintlig bebyggelse 14

9 Figur 3 Genomsnittlig restid med bil till regionala centra utanför kommunen Motala Ljungsbro Roxen Berg Norrköping Svartån Ekängen Gistad Kaga Sättuna Rystad Mjölby Västerlösa Rappestad Sjögestad Vikingstad Svinstasjön Tallboda Kallerstad Malmslätt Ryd Innerstaden Tannefors Universitetet Garnisonen Johanne- Mjärdevi lund Hackefors Lambohov Viding- Övningsområdesjö Hjulsbro Ullstämma Slaka Stångån Linghem Askeby Bankekind Örtomta Sturefors Ärlången Nykil Skeda udde St Rängen Bestorp Brokind Järnlunden Ulrika Kisa Restid med bil i minuter Befintlig bebyggelse 15

10 Mål 7 God tillgång och tillgänglighet till parker och naturområden av god kvalitet Parker och naturområden av god kvalitet har inventerats i stadens närhet. Därutöver har naturområden, strövområden större än 20 ha, identifierats. I Figur 4 redovisas områden (rutor) som har högst 800 meter till park eller naturområde. Områden som ligger inom parker och stadsnära områden prioriteras inte. Antal invånare som har högst 800 m till park eller naturområde som är större än 20 ha. 16

11 Figur 4 Tillgång till park- och naturområden Motala Ljungsbro Roxen Berg Norrköping Svartån Ekängen Gistad Kaga Sättuna Rystad Mjölby Västerlösa Rappestad Sjögestad Vikingstad Svinstasjön Tallboda Kallerstad Malmslätt Ryd Innerstaden Tannefors Universitetet Garnisonen Johanne- Mjärdevi lund Hackefors Lambohov Viding- Övningsområdesjö Hjulsbro Ullstämma Slaka Stångån Linghem Askeby Bankekind Örtomta Sturefors Ärlången Nykil Skeda udde St Rängen Bestorp Brokind Järnlunden Kisa Ulrika Område inom 800 m från tätortsnära större grönområden Område inom 800 m från strövområden större än 20 ha Övriga områden, dels de större grönområdena, dels områden med mer än 800 m till grön- och strövråden 17

12 Mål 8 Begränsat transportarbete, minskad andel biltrafik och ökad andel cykel- och kollektivtrafik Det har inte funnits någon fullständig trafikmodell för att beräkna vilka färdmedel som används i olika reserelationer. För restider med bil har Linköpings biltrafikmodell kopplats samman med den nationella trafikanalysmodellen för persontrafik (SamPers). För färdmedelsfördelningen har mycket grova samband använts. Här utnyttjas att färdmedelsfördelningen hänger samman med bebyggelsens täthet och lokalisering i förhållande till kollektivtrafikstationer och -hållplatser. Genom att se på Linköpings resvaneundersökning har vi för varje område skattat resornas fördelning på bil, kollektivtrafik och cykel. Det relativa transportarbetet begränsas om andelen biltrafik minskar och andelen cykel- och kollektivtrafik ökar. På detta sätt minskas antalet fordon som ska transportera resenärerna. Transportarbetet kan också minska om man får en mer kompakt struktur, dvs att resavstånden minskar. Strukturer med detta mål har konstruerats genom att Prioritera områden som har max 6 km (dvs cykelavstånd) till de viktiga målpunkterna, i stort sett stadskärnan. Prioritera områden som ligger längs kommunikationsstråk och stationer Bygga så tätt som möjligt Andel resor med bil. Andelen per område bestäms av en funktion av avstånd och andel småhus. Andelen totalt i kommunen erhålles genom att vikta med befolkningen. Researbete (dvs restid ggr antal resenärer) med bil till de viktiga målpunkterna beskrivna i Mål 6 (sammanvägt). Antal personer som bor i kollektivtrafikstråk. Antal personer som bor inom 6 km (cykelavstånd) från målpunkterna i kommunen. Mål 9 Rimliga nivåer på investeringar och driftkostnader för gator, parker etc. Detta mål har inte använts vid konstruktionen av strukturerna på grund av svårigheter att hitta lämpliga mått. Generellt gäller att den befintliga infrastrukturen bör utnyttjas så mycket som möjligt. 18

13 Mål 10 De tekniska försörjningssystemen ska vara långsiktigt hållbara Detta mål har inte heller använts vid konstruktionen av olika strukturer. Anledningen till detta är att det inte är entydigt om stora eller små lokala försörjningssystem är bäst. 19