Broddetorp Framtidsbygd på forntidsmark

Transkript

1 Broddetorp Framtidsbyd på forntidsmark En lokal utvecklinsplan för Broddetorpsbyden

2 Förord Denna plan har taits fram av invånarna i Broddetorp. Det aktiva arbetet har jorts av intresseföreninens olika rupperinar. Hembydsföreninen, Broddetorps GoIF och Sätuna Bydeårdsförenin har också varit delaktia. Sammanhållande har intresseföreninens styrelse varit, som också står som ansvari för planen. Arbetet startade med ett informations- och inspirationsmöte, varefter en arbetsfördelnin och tidplan upprättades. Den rekommenderade mallen för arbetet har följts. Den ansvarie för varje punkt har lat upp arbetet efter det som passat bäst för punktens innehåll och tait de kontakter som varit erforderlia med andra rupperinar eller tjänstemän i offentli förvaltnin. Dessa kontakter har berört såväl kommun, länsstyrelse, reion som stift. Ett stormöte har även anordnats, och ansvaria för dessa har styrelsen för intresseföreninen varit. Vår lokala utvecklinsplan är en levande plan för att stöjda arbetet med att utveckla vår byd. En avstämnin kommer att ske årlien i samband med Broddetorportens intresseföreninens årsmöte och kommer kontinuerlit att uppdateras med nya projektidéer. Broddetorp i juni 2013 Anders Haman Ordförande i Broddetorportens intresseförenin Foton: Nils Henriksson, Foto förstasidan: Sven-Erik Falk 2

3 Broddetorpsbyden Det bästa med Broddetorpsbyden är den vackra natur- och kulturbyden och servicen som finns i området. Dit hör till exempel affär, skola, förskola och bensinstation. Våra största tillånar är våra enaerade och kreativa invånare, vår kultur samt jorden, betesmarken och skoen. Broddetorpsbyden har också ett strateiskt läe i reionen. Broddetorpsbyden är en traditionell jordbruksbyd med stora naturvärden och rekreationsvärden och intresset för vår byd växer. Den nuvarande trenden är att måna flyttar in, äldre vill bo kvar och/eller flytta in till samhället.de som flyttar in är i alla åldrar men med fokus på barnfamiljer. Det sker en nyetablerin av företa i Broddetorpsbyden inom flera branscher. Det finns ett växande miljöintresse hos Broddetorpsborna och detta arbete drivs av miljökommittén i Intresseföreninen och har formulerats i Hållbar utvecklin Broddetorp (finns på Georafi Broddetorp är beläet norr om Falköpin, sydost om Skara och sydväst om Skövde. Avståndet till samtlia tre städer är cirka två mil. Orten lier även precis intill den rikskända Hornborasjön. Broddetorpsbyden definieras av de fyra tidiare inående församlinarna (se nedan) och av utdelninsområdet för det månatlia Bydebladet, vilket es ut av Broddetorps Intresseförenin. Se bilaa 1 Karta Broddetorpsbyden. Historia Ortnamnet kommer från Broddetorps socken och är känt sedan 1200-talet. Namnet skrevs år 1439 Brwddatorpa sokn. Det innehåller mansnamnet Brudde = Brodde samt torp = nybye. Orten växte med järnvässtationen, på linjen Lidköpin-Skara-Stenstorps Järnvä, i drift Vid kommunreformen 1862 överick socknens ansvar för de kyrklia fråorna till Broddetorps församlin och för de borerlia fråorna till Broddetorps landskommun. Denna inkorporerades 1952 i Gudhems landskommun som sedan 1974 ick upp i Falköpins kommun. Broddetorps församlin utvidades 1989 enom införlivandet av Bolums, Hornbora och Sätuna församlinar, och inlemmades sedan själv i nya Hornbora församlin den 1 januari 2006 tillsammans med Håkantorps, Valtorps och Seerstads församlinar. År 1821 blev Broddetorps kyrka emensam för de fyra socknarna Broddetorp, Hornbora, Bolum samt Sätuna. Med anlednin av detta revs de amla medeltida kyrkorna. Av Broddetorps medeltida kyrka återstår en ruinkulle och en ödekyrkoård. Från denna kyrka härstammar det kända Broddetorpsantemensalet som finns att se på Historiska museet i Stockholm. Befolknin Det bor totalt 832 personer i Broddetorpsbyden (2012), 675 personer på landsbyden och 157 personer i Broddetorps tätort. De senaste 10 åren har befolkninen ökat: 2001 var det totalt 750 personer som bodde i byden. Det har skett en stadi öknin på landsbyden och i tätorten Broddetorp är den relativt konstant över åren. Alla nyinflyttade hälsas välkomna med en blomma av Hembydsföreninen samt med ett presentkort i affären (ICA Tranan) från Broddetorportens Intresseförenin. En informationsbroschyr till nyinflyttade är under framtaande. Boendeformerna i Broddetorpsbyden består av årdsbebyelse och småhus på landsbyden, i tätorten finns småhus, hyresläenheter och pensionärsläenheter. 3

4 Invånare År Broddetorps landsbyd Broddetorps tätort och aktiebola. Måna av de enskilda firmorna är fåmansföreta inom lantbruk, tjänster eller service. Bland handels- och aktiebolaen finns ett antal företa med flera anställda inom branscher som by, handel och turism. Potentialen för att företaen skall kunna utvecklas och växa i Broddetorp är oda. Det äller framför allt inom småskali turism, handel, hantverk, jordbruk och servicenärinar. För tynre industrier som kräver tuna transporter hindras utvecklinen av vänätet. Väarna räcker inte till för större lastbilar. Föreninar I Broddetorpsbyden finns ett stort antal föreninar. Det handlar såväl om ideella oranisationer för exempelvis idrott och kultur som om ekonomiska föreninar. De senare ansvarar till exempel för väar, elnät och vattenledninar. Lokaler och mötesplatser Det finns relativt ott om samlinslokaler för olika behov i byden 1. Centralt i Broddetorp finns Träffpunkt Broddetorp i nära anslutnin till skolan. Lokalen kan som mest rymma 150 personer, inklusive ymnastiksalen. Den kan användas för fester, utställninar, mässor och liknande eveneman. Lokalen har ett välutrustat kök med porslin för cirka 100 personer. 2. Sätuna bydeård är en liten men mycket vackert beläen bydeård. Den rymmer omkrin 50 personer, och det finns kök med porslin. Lämpli för olika mindre sammankomster. 3. Församlinshemmet i Broddetorp år att hyra för vissa ändamål efter kontakt med församlinen. Det finns dessutom privata ateljéer och konstkaféer som har konferenslokaler i varierande storlek, för mellan personer. Man arranerar även olika event. Närinsliv Det finns omkrin 100 företa i Broddetorp, varav 75 enskilda firmor och cirka 25 handelsbola Offentli service Falköpins kommun har på orten en förskola, en skola, ett fritidshem och ett bibliotek. Allt lier i samma bynad, centralt inne i Broddetorps samhälle. Förskolan har två avdelninar. Skolan har årskurserna 1 till 5, efter det får eleverna åka till Gudhem. Det år dryt 70 elever på skolan från förskoleklass till årskurs 5. Biblioteket som lier i samma lokal är bemannat tisdaskvällar mellan och På vardaarna är biblioteket tillänlit under datid men obemannat. Primärvård finns närmast i Stenstorp cirka en mil från tätorten Broddetorp. Kommunikationer Busstrafik Busslinjen som år enom Broddetorpsbyden kör mellan Falköpin och Varnhem. Det år en moronbuss och två eftermiddasturer i vardera riktninen, samt en anropsstyrd kvällstur. Närtrafik Närtrafiken drivs av kommunen och är ett komplement till kollektivtrafiken på landsbyden. Det är taxi som kör, under låtrafiktid. Re- 4

5 sorna år till och från tätorterna i kommunen. Resande hämtas vid hemmet och körs till önskad tätort. Man beställer sin resa senast 1 timmar före avfärd. Resornas samordnas med övria ev. resande. Priset följer taxan i kollektivtrafiken. Bilvä, cykelvä Bilväar finns och bilen är det dominerande transportmedlet. En bensinstation finns i samhället för bensin och diesel, men inte bioas. Stationen har varit hotad av nedlänin, men driften kunde säkras enom lokalt enaeman i samarbete med Hela Sverie ska leva. Cykelväar finns inte, men bilväarna är mestadels lämpade för cyklin. På väen mot Falköpin finns nåra passaer där cyklin upplevs som riskabel, till exempel vid Hornboraån. En allt intensivare biltrafik, i första hand på moronen och eftermiddaen, samt tränsel vid Broddetorps skola har jort att föräldrar inte ärna låter barnen cykla eller å på väen. Telefoni och bredband Telefonnät med kopparlednin finns. När det äller bredband finns ADSL och i ökande ut- Natur och kulturmiljö Hornborabyden är en av landets äldsta odlinsbyder. Påträffade boplatser vid Almeö och Ytterbers udde är från cirka 8000 respektive 7000 f kr. Mänden förhistoriska fornlämninar i området kan ses som tecken på en oavbruten bosättnin och odlin alltsedan bondestenåldern. Ekornavallen har fornlämninar från samtlia tre förhistoriska tidsperioder. I Broddetorps socken har unefär 50 fornlämninar hittats. Förutom boplatser och fynd från stenåldern märks främst ravar och nåra mindre ravfält av äldre järnålderskaraktär. Områdets fyra före detta kyrkbyar, (Bolum, Broddetorp, Hornbora, Sätuna) har rötter i medeltiden. Som tidiare nämnts revs medeltidskyrkorna när Broddetorps kyrka 1821 bydes emensam för de fyra socknarna. Hornbora och Sätuna byar har dra av de oskiftade byarnas kulturlandskap. Av Broddetorps kyrkby återstår främst ödekyrkoård och före detta prästård. I Fjällåkra by, med kvarnplats, lier bebyelsen koncentrerad i sänkan vid Slafsan. sträcknin fibernät. ADSL har störst bandkapacitet nära telestationerna. Ju länre man kommer från telestationen, desto mindre kapacitet. Telestationer finns i Broddetorp och Sätuna. Telia önskar på sikt övere kopparledninarna. Den lösnin som då är aktuell är fiberoptik. Fiberoptik er snabb och stor bredbandskapacitet vad äller internetkommunikation. Via den fiberoptiska kabeln kan man också få telefoni och TV. På sikt lär kopparledninarna för tele kommunikation försvinna även här och då blir fiberlednin eller mobilt nät de alternativ som erbjuds. Mobilnätet i byden har varierande täckninsrad. Valle eneri läer ner slan för fiberoptik vid sina elledninar. I vissa områden i vår byd finns ida fiber för data, telefoni och TV, vilket uppes funera väl. Under kommande år ämnar Valle eneri bya ut detta nät rejält. Efterfråan på fiberuppkopplin är stor. Valle Eneri önskar samarbete med samfällihetsföreninar, nåot som i flera fall etablerats. Byarna Bjällum, Bolum, Bolumstorp och Hov är delvis utskiftade. Kulturlandskapet är småskalit och prälat av och 60-talens laa skiften. Byar och utskiftade årdar lier på den mer bördia marken och torpställen/småbruk på ammal utmark upp mot beret. Där har bebyelsen vuxit upp i anslutnin till ränsen för Billinens före detta kronopark. 5

6 Åkerytorna är förhållandevis små och omväxlas med betesmarker indelade av stenärdsårdar. Ett flertal fäator finns bevarade. En särpräel, främst för Bolums socken, är de måna vasstäckta ekonomibynaderna. Området är av riksintresse för kulturminnesvården. Se bilaa 2 karta riksintresse kulturmiljövård och bilaa 3 karta fornminnen. Naturskydd Värdefull natur i Sverie kan på olika sätt skyddas mot exploaterin eller andra inrepp. Avsikten är ofta att bevara den bioloiska månfalden, men naturskyddet kan också vara inriktat på att upprätthålla möjliheter till rekreation och friluftsliv. Naturreservat är den mest använda skyddsformen. Naturreservat kan bildas i syfte att: bevara bioloisk månfald vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer tillodose behov av områden för friluftslivet skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Se bilaa 4 Skyddade områden för fördjupande text om naturskyddsformer. Följande naturreservat finns i Broddetorpsbyden: Ruskela källa Sunnersiken Sydbillinens platå Sätuna utmark Tovaberet Hornborasjön Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden inom EU. Syftet är att värna om vissa naturtyper och arter och naturtyper och deras livsmiljöer som EU-länderna har kommit överens om och som är av emensamt intresse. Observera att skyddade områden kan vara både naturreservat och Natura 2000-område samtidit. Följande Natura 2000-områden finns i Broddetorpsbyden: Ovan nämnda naturreservat samt Bolum Hov (Pilhultskärret) och Bolum Säckesten. Pilhultskärret är tillsammans med stiftsreservatet Gullänen på vä att bli naturreservat. För beskrivnin av naturreservaten och Natura 2000-områdena, se bilaa 4 Skyddade områden samt bilaa 5 Broddetorpsbyden skyddade områden. Se också kartbilaan 6 Riksintresse friluftsliv och naturreservat. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är en äldre form av skydd för landskapsbilden. Skyddsformen har förordnats av Länsstyrelsen för vissa områden för att relera bebyelse, väar och andra anläninar som kan påverka landskapsbilden neativt. Bestämmelserna äller så läne annat inte har beslutats. För landskapsbildsskydd i Broddetorpsområdet, se bilaa 5 Broddetorpsbydens skyddade områden. 6

7 Fritid, kultur och turism Fritid Samhället är omärdat av fina områden för vandrin och promenader, svamp- och bärplocknin, fåelskådnin och annat friluftsliv. Lättillänlit finns också en mänd lämplia rundor för löptränin eller cykeltränin (både mountainbike och racer). I bilaa 7 Löprundor finns försla på lämplia löprundor redovisade. Flera av dem visas också på karta i bilaa 8 Kartor löprundor. Broddetorps GoIF (enom familjen Sundber) ombesörjer också ett motionsspår som utår från telestationen i början av Gullänsväen, nåra hundra meter sydost om Broddetorps kyrka. Spåret mäter ca 7,5 km. Vid tillräckli snötillån dras skidspår i motionsspåret och om möjlit kopplas spåret ihop med Albionstuans spår. Bredvid skolan finns en rusfotbollsplan, ländhoppsrop och kulrin samt räsytor för till exempel bollspel och en pulkabacke. Broddetorps GoIF (BGoIF) har för avsikt att anläa en rikti ansatsbana för ländhopp som också ska kunna användas vid spjutkastnin. På vintern spolas om möjlit is på rusplanen. I ett litet skjul bredvid planen finns brandslanar och snöskrapor. Vid Bjärsjön finns en liten badplats som Intresseföreninen ansvarar för och som finansieras av byden. Badplatsen sköts i dasläet av Broddetorps GoIF. I samhället finn en lekplats med unor, rutschkana, klätterredskap och vippuna. Goda vintrar inbjuder Hornborasjön till fina turer med lånfärdsskridskor. Möjlihet till fiske finns. Fiskekort kan köpas på Hornbora stuby i Bjällum. Fåelskådnin och exkursioner är intressanta krin sjön nästan hela året, inte bara under den riksbekanta transäsonen varje vår. Pilrimsleden Skarabor mellan Varnhem och Gudhem år enom vår byd: natursköna leder som man vandrar på een hand eller enom oraniserade pilrimsvandrinar. Broddetorps GoIF har funnits sedan 1924 med varierande verksamhet. Ida bedrivs tävlinsverksamhet inom friidrott och styrkelyft samt motionsrupper inom ymnastik, yoa, löpnin, cyklin, rinkbandy och innebandy. SAS-92 bedriver innebandytränin i flera olika rupper, inte minst för barn och undom. I auusti varje år arranerar Broddetorps GoIF en triathlontävlin. Kultur I byden finns ett stort kulturintresse och kulturenaeman från både amatörer och professionella utövare. Detta avspelas i ett brett utbud av olika kulturyttrinar. Biblioteksfilialen funerar som nåot av ett nav för kulturlivet. Där ordnas bland annat saostunder för barn, och man kan få hjälp och tips att skaffa böcker. På orten finns flera läsecirklar, båda sådana som är oraniserade av studieförbund och sådana som startat spontant. I byden finns ett flertal allerier med utställninar av konst och konsthantverk. Här ordnas också föreläsnins- eller temakvällar krin utställninarna. Svenska kyrkans har utöver sedvanli verksamhet en körverksamhet med blandat deltaande av amla och una. På orten finns konferensanläninar där det ordnas kultureveneman. Västerötlands museum driver Heljesården med inriktnin på att visa hur jordbruk drevs förr. Gården har arraneman flera åner per år med skiftande innehåll allt efter årstid, till exempel lieslåtter och vedruebye. Vid Naturum Hornborasjön ordnar man 7

8 reelbundet exkursioner och vandrinar samt aktiviteter med inriktnin på naturen, i ökande utsträcknin aktiviteter för barn. Ekornavallens vänner har årlien eveneman krin den historiska ravplatsen. Broddetorp ästas årlien av teatersällskap som er föreställninar med Intresseföreninen som lokal arranör. Turism En Hornboravision tos fram på uppdra av länsstyrelsen Den jordes i samverkan med lokala aktörer. Där konstaterades att det finns stora tillånar i form av natur och kultur. I visionen betonas att det är dessa kärnvärden som skall vara bärande i en framtida utvecklin. En inventerin av verksamheter som är inriktade på turism har också jorts. Man pekar på brister i samordnin mellan de olika aktörerna, Det äller såväl närinsidkare som myndiheter, länsstyrelsen, kommunerna och naturvårdsverket. Man påpekar också att turistsäsonen är koncentrerad till en del av året, det vill säa våren. Därför är det önskvärt att hitta möjliheter till turism även under andra årstider. Analys Våra styrkor i Broddetorpsbyden Jorden, skoen och betesmarken Service skola, affär, bensinstation etc. Strateiskt läe Naturen och kulturen Vacker byd Hornborasjön naturreservat Brett föreninsliv Diversifierad kompetens Bra på nätverkande Enaerade och kreativa människor Inflyttninsbyd Våra svaheter Hemmablindhet Brist på aktiviteter för och av undomar Få ledia tomter och hus Brist på boende för äldre Dålia cykelväar och lokala kommunikationer Vi är dålit insatta i kommunens planer Våra möjliheter inför framtiden Förbättrad kollektivtrafik Etablera äldreboende Skapa en hållbar utvecklin Förläna turistsäsonen Producera een eneri Närproducerad mat Utveckla infrastrukturen, bredband etc. Samordnin av aktörer och aktiviteter Öka arbetsmarknaden lokalt Mötesplats för undomar Risker och hot som vi står inför Stiande bensinpriser Beroende av import av eneri Minskad service Stiande huspriser Myndiheternas krav från lokal till nationell nivå Bristande lånsiktihet lokalt/kommunalt 8

9 Framtidsvision Hållbar utvecklin Hållbar utvecklin Broddetorp är runden i vår lokala utvecklinsplan och hållbarhetstrianeln (ekoloiskt hållbar utvecklin, ekonomiskt hållbar försörjnin och socialt hållbar utvecklin), kretsloppstänkande och återanvändnin ska enomsyra allt utvecklinsarbete. De tre bystenarna, hållbarhetstrianeln, skall alltid enomsyra vårt tänkande, våra visioner och vårt beslutsfattande. Vårt tänkande ska vara lånsiktit: det ska vara hållbart eneration efter eneration efter eneration. Vårt tänkande ska ha en lobal medvetenhet med visionen lobal rättvisa, lokal suveränitet (rätt till lokal försörjnin av livsförnödenheter och bestämmanderätt), social emenskap och deltaande demokrati. Vi ska bya ett robust samhälle som förebyer ekoloiska, sociala och ekonomiska kriser, förebyer stressläen och ett samhälle som ör oss förberedda att hantera de krisläen som ändå kan komma. Hållbar utvecklin Broddetorp står i samklan med Hela Sverie Ska Leva/ Omställnin Sverie. Lokalt utvecklinsarbete sker i samarbete med övria samhället: Kommunen/kommunerna är centrala samarbetsparter. De tre rundvärdena ekoloisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet kännetecknar också Falköpins kommuns utvecklinsstratei. Andra samarbetspartners kan vara Länsstyrelsen, Leader, reionen, höskola, SLU, Hushållninssällskapet med flera. Hållbar utvecklin Broddetorp , ska konkretiseras i en tidsplan mål 2014, mål , mål Vissa mål är mätbara, andra mindre mätbara. Vår vision inom 5 år är: Att servicen i Broddetorpsbyden är bibehållen Att infrastrukturen och kollektivtrafiken har utvecklats Att äldreservicen i Broddetorp är utbyd Att det finns en mötesplats för alla åldrar Att turistsäsonen har ökat i omfattnin Att vi har Byfest Vår vision inom 20 år är: Att byden är mer självförsörjande och har ökat produktionen av lokal eneri och närproducerat livsmedel Att turister kommer hela året Att nybynation kan ske även på ammal mark Att undomar flyttar tillbaka till byden Att arbetsmarknaden är attraktiv på hemmaplan Att det finns bra cykelväar runt Hornborasjön Att i Broddetorp möts man alltid av ett leende. 9

10 Utvecklinsidéer Mobilsamåknin Mobilsamåknin är ett system som ör det enkelt för bybor att samordna sina resor till och från de vanliaste orterna. I byn Tol, söder om Växsjö, har ett enkelt och framånsrikt system för mobilsamåknin etablerats under Med ny teknik lyfts konceptet med samåknin flera snäpp, vilket er de boende på orten en bättre tillänlihet till arbete, utbildnin och service. Systemet är enkelt. Inet krånel med kontanter eller administration. Varje kvartal får resenärerna en faktura, och chaufförerna en inbetalnin, vilket minskar krånel med kontanter. Den som är reistrerad som chaufför matar in när och var bilturerna ska å, och den som ska resa år in och får en lista över de resor som örs den aktuella daen på sträckan. Saknas alternativ för resor kan man läa in en bevaknin och får sedan ett meddelande om resan man vill öra dyker upp. Samåkninstjänsten byer på ett tekniskt system som håller reda på resor och betalninar. Hösten 2013 ska ett antal fasta rutter, hållplatser och priser finnas för resenärer och förare att utå ifrån. Positiva effekter: Ökad social emenskap i byn, ökad rörelsefrihet för byborna, minskad miljö- och klimatpåverkan samt ekonomisk vinnin för byborna, både de som kör och de som åker. Tidplan: Ansvari: Projektrupp Mobilsamåknin Broddetorp Finansierin: Falköpins kommun tillsammans med Västra ötalandsreionen (kollektivtrafiknämnden) finansierar detta pilotprojekt med kronor samt med arbetstid från projektruppen i Broddetorp. Broddetorps bydefest skördefest Sedan nåra år ordnas enom ett samarbete mellan Miljökommittén/Intresseföreninen och ICA Tranan en skördemarknad utanför affären. Skördemarknaden år under namnet Lilla Mekelsmäss och innebär förutom försäljnin av sommarens skörd även olika aktiviteter som rönsakstävlin, poänpromenad med mera. Lilla Mekelsmäss äer rum näst sista lördaen i september. En fest för byden och av byden, en fest för alla åldrar inkluderande aktiviteter för barn under eftermiddaen. Maten skall så lånt möjlit beredas av bydens ena råvaror. Tidplan: Under 2013 kommer Broddetorps bydefest att arraneras för första ånen på eftermidda kväll efter skördemarknaden. Ansvari: Representanter från Miljökommittén/Intresseföreninen och Broddetorpsbydens föreninar. Finansierin: Inträde samt eventuella bidra från föreninarna, bidra från ICA Tranan. Föreninarnas een arbetsinsats. Skolträdård i Broddetorp Mål och syfte med projektet är att skapa en skolträdård vid Broddetorps skola, att skapa odlinsmöjliheter och att skapa en emenskap där vi lär av varandra. En odlarförenin har konstituerats. Medlemmar i föreninen får en odlinslott alternativt del i emenskapsodlin i utbyte mot att man tillhandahåller, bereder och understödjer en skolträdård för skolans och förskolans pedaoiska verksamhet. Bakom skolan finns en kommunäd mark. Med stöd från politiker och tjänstemän i kommunen har odlarföreninen fått arrendera ca 1500 kvm, med möjlihet till senare utöknin. Tidplan: År 2013 förbereder odlarföreninen marken och 2014 planeras den pedaoiska verksamheten kunna starta. Ansvari: Odlarföreninen Små Frön Finansierin: Odlarföreninen Små Frön skall söka bidra. Odlarföreninens een arbetsinsats. 10

11 Näridrottsplats Näridrottsplats för spontanidrott i anslutnin till Broddetorps skola. Användninsområde: I skolan, på fritiden och för friidrottsträninar i GoIF. Idrottsplats (mindre anlänin) avser ansatsbana (länd, treste, spjut) + hopprop. Förbättrad kulrin inklusive skyddshuv. Diskusrin. Säkerhetsstaket Tidplan: Etblerin 2014 med förutsättnin att finansierinen är klar. Ansvari: Broddetorps GoIF Finansierin: Det finns en kostnadsberäknin men en ny kalkyl måste öras och diskutera kanske vad vi mest vill ha. Finansiärer kan vara idrottslyftet Svenska Friidrottsförbundet ( kronor är beviljade) och RF samt eet arbete, ena medel och kommunalt bidra. Renoverin av Bankastuan Tidplan: Start 2013 arbetet avslutat senast 2014 Ansvari: Hembydsföreninen Moderniserin av Sätuna Bydeård Projektet består av att modernisera ården enom att dra in bredband och ett modernt miljövänlit avlopp samt Vättervatten. Tidplan: 2014 med förutsättnin att finansierinen är klar. Ansvari: Sätuna bydeårdsförenin Finansierin: Boverket och Falköpins kommun (inte klart med finansierin) Säker trafikmiljö/cykelvä Enaerade föräldrar har påtalat den osäkra trafikmiljön för barnen vid såväl Broddetorps skola som läns skolväen. Den osäkra skolväen, med en år för år ökande biltrafik, resulterar i att föräldrar väljer att skjutsa barnen till skolan (det vill säa de barn som inte har rätt till skolskjuts). Därmed blir det ytterliare belastnin på trafikmiljön. Hämtnin/lämnin av barn med bil skapar även tränselproblem för skolbussen och därmed följer ytterliare trafikfara. En faktor som bidrar till tränseln är att parkerinen vid skolan är överbelastad, p-rutorna räcker inte till, och föräldrar tvinas därför parkera bilar i vändzonen. Vid ett trafikmöte i maj 2013 (med deltaande av Trafikverket, kommunen och skolan) åto si kommunen, enlit mötets önskemål, att arbeta fram en lösnin med sänkt hastihet, 30 km, utanför skolan samt andra åtärder för minskad hastihet vid infarterna till Broddetorp. Ytterliare åtärder för att sänka hastiheten har diskuterats. För att underlätta för familjerna och för att avlasta trafikmiljön vid skolan uppmanades kommunen att se över möjliheterna att e dispens för skolskjuts för barn som bor närmare än de stipulerade 2,5 respektive 3 km från skolan. Parkerinsbehovet vid skolan behöver analyseras och alternativa lösninar undersökas. Eventuellt kan en utbynad av parkerinen framför skolan komma ifråa. Införandet av Mobilsamåknin i Broddetorp kan förväntas öka behovet av p-platser i samhället. En cykelvä från Torbjörntorp till Varnhem är ett lånsiktit önskemål från Broddetorpsborna. En cykelvä för att barn och vuxna ska kunna cykla säkert, för att främja cyklin som transportmedel (för hälsan, för klimatet, för avlastnin av trafikmiljön) och för att främja cykelturism. Den första etappen bör vara Broddetorp söderut till Hornbora byvä alternativt till Sätunaväen, därefter olika sträckor i prioritetsordnin. Nuvarande bilvä är vacker och landskapsnära. Det är värden viktia att värna om vid planerin av kompletterande cykelbana. Tidplan: Dialoen med Falköpins kommun och Trafikverket är påbörjad och fortsättnin inplanerad. Ansvari: Intresseföreninens styrelse Finansierin: Falköpins kommun, Trafikverket (inte klart) 11

12 Bilaor Bilaa 1: Karta över Broddetorpsbyden 12

13 Riksintresse kulturmiljövård Skala: 1: Bilaa 2: Karta riksintresse för kulturmiljövård Fornminnen Skala: 1: Bilaa 3: Karta fornminnen 13

14 Skyddade områden Värdefull natur i Sverie kan på olika sätt skyddas mot exploaterin eller andra inrepp. Avsikten är ofta att bevara den bioloiska månfalden, men naturskyddet kan också vara inriktat på att upprätthålla möjliheter till rekreation och friluftsliv. Naturreservat är den mest använda skyddsformen. Naturreservat kan bildas i syfte att: bevara bioloisk månfald vårda, bevara, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer tillodose behov av områden för friluftslivet skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Skyddsbestämmelserna skräddarsys för varje reservat och skiftar starkt från fall till fall beroende på vilka motiv som lier bakom reservatsbildninen. I vissa reservat är all ekonomisk markanvändnin förbjuden, men i en del reservat som främst avsatts till förmån för friluftslivet kan exempelvis jord- och skosbruk tillåtas fortå i normal omfattnin. Beslut om naturreservat får tas av länsstyrelsen och kommunerna. Naturminnen kan utöras dels av enskilda föremål såsom flyttblock, jätterytor eller amla och storvuxna träd, dels av mycket små områden med intressanta naturföreteelser. De skyddas efter beslut av länsstyrelsen. Djur- och växtskyddsområden kan avsättas för att skydda sällsynta eller störninskänslia djur- eller växtarter. Inom sådana områden kan rätten till jakt, fiske och tillträde beränsas, men i övrit råder ina inskränkninar av rätten att bruka mark eller vatten. Biotopskyddsområde är ett mindre (upptill 5 hektar) mark- eller vattenområde som utör livsmiljö för hotade djur- och växtarter. I biotopskyddsområdet får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtärder som kan skada naturmiljön. Beslut om biotopskyddsområde får tas av reerinen, skovårdsstyrelsen och länsstyrelsen. Ett enerellt skydd finns för vissa livsmiljöer som alléer, pilevallar, stenmurar, odlinsrösen, åkerholmar samt källor med omivande våtmark i jordbruksmark. Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden inom EU. Syftet är att värna om vissa naturtyper och arter och naturtyper och deras livsmiljöer som EU-länderna har kommit överens om och som är av emensamt intresse. Skapandet av Natura 2000 är unionens bidra till förverkliandet av konventionen om bioloisk månfald. Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s art- och habitatdirektiv (psci) och fåeldirektivet (SPA). Bilaa 4: Skyddade områden, beskrivnin 14

15 184 Leend naturreservat Natura 2000 biotopskydd landskapsbildsskydd Sunnersiken Sydbillinens platå strandskydd Meter Hornborasjön Tovaberet Ruskela källa 184 Stenstorp 46 Bilaa 5: Skyddade områden i Broddetorp Riksintressen friluftsliv + naturreservat Skala: 1: Bilaa 6 Karta över objekt av riksintresse för friluftsliv samt naturreservat 15

16 Banor Namn Distans Sträcknin av motionsspår start/mål Skolan 1 Häumsrundan 17,0 km Varnh.v-Häum-Brestorp 2 Löfwinsrundan 14,1 km Bos,Sätunav.-Löfwin-Espås. 3 Puttisrundan 9,1 km Sätunav.-Bålltorp. 4 Bredeårdsrundan 11,4 km 5 Holerssonsrundan 10,1 km 6 Bessårdsrundan 8,4 km Päraården-Bjällumaffär 7 Äspåsrundan 11,34 km 8 Haåsen 6,7 km Sätunav.-Haåsen-V/F v. 9 Seerstad - Håkantorp 16,6 km 10 KM - bana 9,6 km Lån Gul/vit - orane 11 KM - bana 7,5 km Gul/vit 12 KM - bana 3,3 km Gul/vit - ul 13 KM - bana 2,5 km Gul/vit - röd 14 Bos.ru 4,45 km Bos.-Skolan 15 Åttan 1 4,7 km Bos.- Rina.- skolan 16 Åttan 2 5,2 km Odal - Bosr. 17 Dahlqvistrundan. 5,1 km 18 Puttisru Bos. 9,7 km 19 Garpeårdsru. 5,1 km 20 Snitslad bana 12,0 km Botorp. Häumsv. 21 Trerundor 7,72 km L.Samuels.-Rina.-Bos. 22 Botorp - Brestorp 7,99 km Botorp-Skosv.-Brestorpsv.-Transf. 23 Botorp Brestorpv. 8,33 km Bakvänd Ironman till Brestorpv. 24 Skoslundru. 10,74 km GulVit-Ruskela-Skoslundsv. 25 Lumerilundru. 12,0 km GulVit-Ruskela-Lumerilund 26 Atomledn.1 7,9 km GulVit-Skol.-Atom-.Brestorpsv. 27 Paroden 1 7,5 km Paroden-Christiansson 28 Vandrinsl,2 10,0 km Brest-Vandr.l-GulVit 29 Sundb.ru 7,5 km Atom-Vandrinsl.-Nyclafallet-Nybyet 30 Atoml.2 7,1 km Atoml.-Brestorpv. 31 Atoml.3 7,3 km GulVit-1/2Atoml-Brest.v 32 Åttan 3 4,8 km Samuel-Rina. 33 GulVit-Afse. 5,3 km GulVit-Skosv-Afse. 34 TreCirklar 4,77 Hoffmans-L. Samuels.- Station 35 TreCirklar2 6,32 km Hoffmans-L. Samuels.- Rina. 36 Samuels.ru 3,23 km Skolan-Samuels. 37 Botorp-Atoml. 6,0 km Botorp-skov.-atoml. 38 Bos.-Haåsen 7,35 km 39 Fyra rundor 9,23 km Bos.-Broddet.-Samuel.-Hoffm. 40 Pära.-Hä.-Hoffm. 10,24 km 41 Espås-Sätuna.L 13,6 km Espås-Löfw-Sätunav. 42 Gudhemsrundan 21,8 km 43 Skäet/IronMan 11,9 km 44 Espås/Håkantorp 13.6 km 45 Löttorp/Gulvit 14,0 km Löttorp-Faledrv.-Ruskela-Gulvit Bilaa 7 Löprundor i Broddetorpsbyden 16

17 Gul-vita motionsspåret Bilaa 8: Karta över motionsspår 17

18 25 Åldersfördelnin Broddetorps samhälle år 5-14 år år år år år år år år år 95+ år 120 Åldersfördelnin Broddetorps landsbyd år 5-14 år år år år år år år år år 95+ år Bilaa 9: Åldersfördelnin i Broddetorpsbyden

19 19

20 20