Väg 19 mellan Bjärlöv och Broby

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:113 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2014 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby Skåne, Kristianstads och Östra Göine kommuner, Färlöv, Kviine, Knisline, Gryt och Östra Broby socknar Tyra Ericson & Sofia Lindber

2 Arkeoloiska undersökninar örs i tre etapper: utrednin, förundersöknin och slutundersöknin. Processen syftar i första hand syftar till att bevara fornlämninarna, vilket är rundtanken i kulturmiljölaen (KML). Arkeoloisk utrednin örs i två ste: ste 1 (AU1) innebär att tillänli kunskap i form av inventerinar och äldre undersökninar sammanställs och att en inventerin örs i fält, i syfte att lokalisera fornlämninar. Ste 2 utör den särskilda utredninen (), där sökschaktsrävnin utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämninar så är en arkeoloisk förundersöknin (FU) nästa ste i den uppdrasarkeoloiska processen. Om fornlämninen efter förundersöknin bedöms vara välbevarad och ha vetenskapli potential örs en särskild undersöknin, även kallad slutundersöknin (SU). De första etapperna, arkeoloisk utrednin (AU) och förundersöknin (FU) utör ett beslutsunderla till Länsstyrelsen inför prövnin av tillstånd till inrepp i fornlämnin i form av särskild undersöknin (SU). Mer information om den uppdrasarkeoloiska processen kan hämtas under följande länk: Uppdrasarkeoloin releras av 2 kap i Kulturmiljölaen (KML) och av föreskrifter.

3 UV RAPPORT 2014:113 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 1, 2014 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby Skåne, Kristianstads och Östra Göine kommuner, Färlöv, Kviine, Knisline, Gryt och Östra Broby socknar Dnr Tyra Ericson & Sofia Lindber

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeoloiska uppdrasverksamheten (UV Syd) Odlareväen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:113 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medivande I 2012/0744. Kartor är odkända från sekretessynpunkt för spridnin. Bildredierin Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omsla Stenvalvsbro. Östra Broby 118:1. Foto: Riksantikvarieämbetet UV Syd. Tryck/utskrift Elanders Sverie AB, 2014

5 Innehåll Sammanfattnin 5 Inlednin 7 Bakrund 7 Utredninsområdets omfattnin 7 Tidiare arbete 7 Syfte och målsättnin 7 Övria direktiv 8 Upplä 8 Metod och enomförande 8 Byråinventerin 8 Fältinventerin 9 Rapportarbete 9 Dokumentation 10 Källkritik 10 Landskap och bebyelse 12 Delområden 12 Jordarter 12 Särskilt värdefulla kulturmiljöer 12 Ortnamnen 14 Fornlämninssituationen inom undersökninsområdet 16 Medeltid och nyare tid 16 Förhistorisk tid 18 Tidiare utförda arkeoloiska undersökninar inom undersökninsområdet 20 Resultat och försla till åtärder 22 Vilka typer av lämninar är identifierade inom undersökninsområdet? 22 Åtärdsförsla 23 Kartuppsla I VI 24 Referenser 36 Administrativa uppifter 37 Bilaor 38 Bilaa 1. Reistrerade forn- och kulturlämninar inom undersökninsområdet 38 Bilaa 2. FMI-enheter inom undersökninsområdet 39 Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Äldre stenålder Ynre stenålder Ynre bronsålder Äldre bronsålder Ynre järnålder Äldre järnålder Vikinatid STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 Skeinesjön Osby Rönnebodaån Lönsboda Vittsjön Osbysjön Bjärnum Lursjön Tydinen Broby Immeln Olofström Knisline Hässleholm Almaån Hanasko Hele å Finjasjön Vinslöv Vä 19 Råbelövsjön Oppmannasjön Bromölla Araslövssjön Ivösjön Kristianstad Bosarpasjön Vramsån Hammarsjön Tollarp Åhus Hele å Hörby Fiur 1. Den aktuella västräckninen (vä 19) markerad på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, Skåne (blad 20 Malmö). Skala 1: Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby Verkaån

7 Sammanfattnin Riksantikvarieämbetet UV Syd har utfört en arkeoloisk utrednin (AU ste 1) inför utbynaden av vä 19 mellan Bjärlöv och Broby, Kristianstads och Östra Göine kommuner. Den aktuella sträckan är cirka 16 km lån och utörs dels av breddnin av befintli vä, dels av ny västräcka. Utmed befintli vä är utredninsområdets bredd 50 m på varje sida. Den nya västräckan söder om Hanasko är ca 3 km lån. Utmed denna sträcka är utredninsområdet upp till 450 m brett. I enlihet med Länsstyrelsens kravspecifikation var syftet med utredninen att ta fram ett arkeoloiskt besluts- och planerinsunderla för Länsstyrelsen och Trafikverket med målsättninen att översiktlit redovisa den kända fornlämninssituationen och de sträckor som är känslia ur fornlämninssynpunkt. Utredninen enomfördes som översiktli inventerin av relevant arkiv- och kartmaterial följt av inventerin i fält. Vid fältinventerinen besiktiades de 25 berörda forn- och kulturlämninar som sedan tidiare är reistrerade i FMIS. Vid inventerinen påträffades 33 nya lämninar (FMI-enheter) som anmälts till FMIS. En del av dessa har bedömts vara fornlämnin och en del vara kulturlämnin. Vid inventerinen definierades 29 toporafiskt ynnsamma områden där under mark dolda fornlämninar kan förekomma. Inom dessa områden finns även huvudparten av de nämnda forn- och kulturlämninarna. Riksantikvarieämbetet UV Syd föreslår att anivna områden där under mark dolda fornlämninar kan förekomma tillsammans med tidiare reistrerade forn- och kulturlämninar och nya FMI-enheter i möjliaste mån undantas från exploaterin och/eller tillfälli användnin som arbetsområde. Detta föreslås även för ett område som inte kunde inventeras på rund av veetation. I den mån detta inte är möjlit föreslås att flertalet av dem blir föremål för arkeoloisk utrednin enom sökschaktsrävnin och/eller karterin (), alternativt förundersöknin (FU). Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 5

8 Broby Knisline Vä 19 Hanasko Hel eå Fiur 2. Utredninsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastihetskartan, blad 3D4I Bjärlöv, 3D5I Kviine, 3D6I Knisline och 3D7I Broby. Skala 1: Bjärlöv Gummastorpssjön

9 Inlednin Trafikverket planerar att bya ut vä 19 mellan Bjärlöv och Broby i nordöstra Skåne (fi. 1). På uppdra av Länsstyrelsen i Skåne län har Riksantikvarieämbetet UV Syd utfört en arkeoloisk utrednin ste 1 av den aktuella sträckan. Arkivinventerin och fältarbete utfördes i juni juli 2014 och utredninen bekostades av Trafikverket. Ansvari för utrednin och rapport var Tyra Ericson. I arbetet delto också Sofia Lindber, Nathalie Hyll, Bent Söderber och Mathilda Källqvist. Bakrund Utredninsområdets omfattnin Den del av vä 19 som är planerad att byas mellan Bjärlöv i söder och Broby i norr är cirka 16 km lån (fi. 2). Utredninsområdet (i fortsättninen benämnt UO) omfattar dels ny västräcka, dels breddnin av befintli vä. Den nya västräckan är ca 3 km lån och beläen söder om Hanasko. Här omfattar UO en bredd av upp till ca 450 meter. Utmed den totalt ca 13 km låna sträcka som ska breddas omfattar UO ett 50 meter brett område på varje sida om befintli vä. Tidiare arbete Redan år 1995 utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd i samarbete med Kristianstads Läns Museum en översiktli arkeoloisk utrednin av alternativa väkorridorer för vä 19, delen Kristianstad Broby (Björk & Wallin 1995). Utredninen baserades på arkivstudier och beränsad fältinventerin. Arkivstudierna omfattade fornminnesreistret och kartor i större skala, dock ina lantmäteriakter eller liknande. I rapporten redovisas ett antal områden, kulturlandskapskomplex och fornlämninskoncentrationer, varav flertalet är beläna i de väkorridorer som man nu har valt bort till förmån för breddnin av befintli vä. Vad äller den nya västräckan söder om Hanasko så har UO nu fått en delvis större utbrednin i östli riktnin. Syfte och målsättnin Enlit Länsstyrelsens kravspecifikation är syftet med den arkeoloiska utredninen ste 1 att fram ett arkeoloiskt besluts- och planerinsunderla för Länsstyrelsen och Trafikverket. Målsättninen är att översiktlit redovisa, dels den kända fornlämninssituationen, dels de sträckor som är känslia ur fornlämninssynpunkt. Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 7

10 Övria direktiv Vidare anes i Länsstyrelsens kravspecifikation att utredninen ska innefatta en arkivinventerin av befintlit underlasmaterial, äldre kartor. När detta material taits fram skall området besiktias och inventeras i fält. Känslia sträckor ska pekas ut och markeras på karta. Varför en sträcka valts ut ska tydlit motiveras i text. Slutlien hänvisar kravspecifikationen till ytterliare nåra krav och önskemål som Trafikverket ställer i sin ansökan. Viktia i detta sammanhan är önskemålen att en arkeoloisk utrednin ste 1 skall: tydliöra vad som är fast fornlämnin eller ej utifrån den förändrin av kulturmiljölaen som trädde i kraft identifiera områden som är olämplia för tillfälli användnin som t ex mellanlarin av massor, uppställnin av bodar och maskiner Upplä I följande kapitel Metod och enomförande redovisas utredninens olika moment samt dokumentation och källkritik. Under rubrikerna Landskap och bebyelse och Fornlämninssituationen inom UO beskrivs det aktuella landskapsutsnittet med utånspunkt från de källmaterial som tos fram enom byråinventerinen. Slutlien redovisas Resultat och försla till åtärder, där inventerinsresultaten presenteras i sin helhet. Toporafiskt ynnsamma områden där under mark dolda fornlämninar kan finnas, reistrerade forn- och kulturlämninar samt anmälda men ännu ej reistrerade forn- och kulturlämninar (FMI-enheter) presenteras i kartutsnitt och tabeller (kartuppsla I VI). Detaljerad information om reistrerade forn- och kulturlämninar respektive FMI-enheter redovisas i bilaorna 1 och 2. Metod och enomförande Byråinventerin Utredninen inleddes med en arkivinventerin. I denna inick: Genomån av reistrerade forn- och kulturlämninar i FMIS Genomån av UV Syds undersökninsreister Genomån av Fastihetskartan, Jordartskartan, Skånska Rekonoscerinskartan, Generalstabskartan, Häradskartan och Arrhenius fosfatkarta 8 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

11 Genomån av tidiare rapporter i ärendet, främst Miljökonsekvensbeskrivnin till Väutrednin (Pia 2009) samt översiktli arkeoloisk utrednin av vä 19 delen Kristianstad Broby (Björk & Wallin 1995) Översiktli enomån av diitaliserade äldre lantmäterikartor, Lantmäterimyndiheternas (LM) och Lantmäteristyrelsens (LMS) arkiv, via Lantmäteriets hemsida Översiktli söknin i SHM:s fynddatabas på berörda socknar I enstaka fall har sökninar jorts i material tillänlit i SVAR, Riksarkivets diitala arkiv online. Syftet har främst varit att söka efter uppifter om den bebyelse som påträffats i det historiska kartmaterialet Mycket översiktli enomån av tillänli arkeoloisk litteratur relevant för UO Genomån av Länsstyrelsens kulturmiljöproram, tillänlit via Länsstyrelsens hemsida Resultatet av byråinventerinen lå till rund för de bedömninar som jordes inom ramen för den påföljande fältinventerinen. Fältinventerin Större delen av UO besöktes till fots och följande moment enomfördes: Besiktnin av tidiare kända fornlämninar och kulturlämninar, (enlit FMIS) Inventerin av den nya väkorridoren och av områdena läns befintli vä, med inmätnin, beskrivnin och reistrerin av nyupptäckta forn- och kulturlämninar (FMI-enheter) Identifierin av terränläen där under mark dolda fornlämninar kan tänkas förekomma (t ex boplatser och ravar) Rapportarbete Under rapportarbetet sammanställdes och analyserades resultaten av byråinventerin och fältinventerin. Forlöpande diskussioner fördes med Länsstyrelsen anående den antikvariska bedömninen av reistrerade forn- och kulturlämninar samt FMI-enheter. Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 9

12 Dokumentation Vid fältinventerinen användes en D-GPS med relevanta bakrundskartor för att underlätta det praktiska arbetet. FMI-enheter, d v s nyupptäckta forn- och kulturlämninar, mättes in, vanlien som punktobjekt. Metoden innebär att det kan finnas en felmarinal i inmätninarna på upp till nåra meter. För röjninsröseområden äller att varje röse mättes in som en punkt vartefter som de påträffades, och att områden med rösen med mindre än 20 m inbördes avstånd sedan sammanfördes till polyoner. Vad äller större ytor, markerades dessa i fält först på ortofoto, varefter områdena i efterhand diitaliserades och försås med beskrivninar. Boplatsläen i den nya väkorridoren mättes in som punkter och utbrednin mättes enom stenin. Dessa uppifter lå till rund för skapandet av polyoner för respektive område. Delar av stenärdesårdar som var beläna inom UO mättes in som linjer. De flesta ärdesårdarna visade si följa i bruk varande äo- och brukninsränser och av beskrivninar till Laa skiftet (tabell 1) framår att ärdesårdarna behövde läas om i samband med detta skifte. Därför har dessa inte reistrerats som FMI-enheter, med undanta för en stenärdesård som följer vånaränsen på 1741 års eometriska avmätnin av Hanaskos utmark. Nyupptäckta forn- och kulturlämninar reistrerades i Intrasis som FMI-enheter. Arkeoloiskt känslia områden (toporafiskt ynnsamma områden där under mark dolda fornlämninar kan förekomma) reistrerades i Intrasis som områden. Under fältarbetet användes diitalkamera för kompletterande dokumentation. Källkritik De uppifter som hänför si till analoa kartor är beroende av rektifierin av dessa. I de flesta fall har det varit möjlit att öra tillförlitlia rektifierinar, medan enstaka äldre kartor har varit mycket svåra att rektifiera. Även de kartor över kulturmiljökomplex och deras delområden som framställdes inom den ovan nämnda översiktlia arkeoloiska utredninen (Björk & Wallin 1995), har bitvis varit svåra att rektifiera. Det är värt att notera att rektifierinen av de områden som definierades av Björk & Wallin inte jordes förrän efter fältinventerinen. Den relativt höa raden av överensstämmelse mellan deras och våra bedömninar kan därmed ses som en form av kvalitetssäkrin. Fältinventerinen enomfördes i slutet av juni och början av juli Besiktninsförhållandena varierade påtalit inom olika delar av inventerinsområdet, beroende på befintli veetation och aktuell markanvändnin. Delar av skos-, snår- och våtmarksområden var inte möjlia att inventera till fots (fi. 3). Besiktninsinsatser jordes punktvis redan i slutet av april, i samband med att undersökninsplan upprättades, och redan vid det tillfället försvårade veetationen för ett fullott besiktninsresultat. 10 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

13 Fiur 3. Svårinventerat parti av område M. Foto: UV Syd. Delar av områdena läns befintli vä besiktiades från bilen, men där så bedömdes lämplit skedde besiktnin till fots. Tillänlia skosområden inventerades, liksom beteshaar utan djur. I övrit användes värenar, markväar och liknande för att komma så nära respektive områden som möjlit. Ytinventerin inom åkermark kunde inte enomföras p a växande rödor. Detta ällde även öppen mark bevuxen med höt räs, nässlor, björnbärssnår och liknande. Bedömninen av toporafiskt ynnsamma områden där under mark dolda fornlämninar kan förekomma baseras därför i hö rad på sammanväninar av toporafiska kriterier och omivande fornlämninsmiljöer. UO för den nya västräckan söder om Hanasko inventerades uteslutande till fots. Åkermarken söder om Bonnarp besiktiades på håll ur olika vinklar, för att boplatsläen skulle kunna skissas in så säkert som möjlit. Sydöst om Hökeröd fanns ett parti med björksly som stod så tätt att inventerin inte var möjlit. Detta område mättes in med D-GPS och redovisas på kartuppsla II. Nordöst därom fanns ett parti med tät un ransko som inventerades översiktlit. Trafikverket har låtit utföra flyscannin av UO. Resultatet var dock inte tillänlit under utredninsarbetet. Inför eventuella fortsatta undersökninar kan scanninen bidra med värdefulla data. Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 11

14 Broby Landskap och bebyelse Delområden UO är till större delen beläet inom jordbruksbyd i anslutnin till Hele å. I MKB-rapporten beskrivs landskapsbilden läns UO utifrån en indelnin i fyra delområden (Pia 2009 s 26; fi. 4): 1. Slättområdena krin Heleåsen upp mot Bjärlöv. 2. Kuperat skosmosaiklandskap mellan Bjärlöv och Hanasko. 3. Slätten vid Almaån och Hele å, mellan Hanasko och Knisline. 4. Heleåns närområde mellan Knisline och Broby. Denna indelnin kan med fördel också användas som utånspunkt vid beskrivninar av kultur- och fornlämninsmiljöerna inom UO. Jordarter Underrunden är en mosaik av isälvsrus, sandi morän, lacial lera och postlaciala, huvudsaklien sandia/siltia avlarinar (fi. 5). Mellan Bjärlöv och Hanasko följer väen ett nordsydlit stråk med isälvsmaterial. Höjden över havet varierar mellan cirka 20 och 40 meter. 4 3 Hele å Knisline Vä 19 Almaån Hanasko Särskilt värdefulla kulturmiljöer Genom nämnda delområden löper vä 19 och UO utmed vad som kan beskrivas som ett månfacetterat kommunikationsstråk med mycket amla anor. Dels har människor färdats på höjdsträckninarna utmed Hele å, dels har ån i si nyttjats som farled och, inte minst, som transportled. Denna kvalitet, som under- 2 Fiur 4. Landskapsindelnin markerad på ortofoto. Skala 1: Bjärlöv 12 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

15 4 3 Fiur 5. Utredninsområdet med landskapsindelnin markerat på utsnitt av jordartskartan, blad 3D NO. Skala 1: Torv Lera, ospecificerad (lacial och postlacial) Silt (lacial och postlacial) Svämsediment, ler-rus (postlacialt, ynre) Postlacial sand-block Glacialt havs- och sjösediment Isälvssediment, rovsilt-block Morän, leri Morän, lerfri Sedimentär berrund Urber Fyllnin på okänt underla Vatten 2 1

16 stryks enom områdets karaktär av ränsbyd, har bidrait till att forma kulturlandskapet. Flera kulturmiljöer som bedöms vara särskilt värdefulla i det reionala kulturmiljöprorammet är beläna i anslutnin till UO och berörs även direkt i nåra fall (Länsstyrelsens karttjänst; fi. 6). I den södra delen av delområde 1 tanerar UO området Lillö-Araslöv- Färlöv som även utör riksintresse för kulturmiljövården. Öster om delområde 2 finns området Hanasko-Ballinstorp-Odersbera som också det utör riksintresse för kulturmiljövården. Sistnämnda område utör en del i ett större kulturmiljöstråk som följer Hele å och tydliast prälar UO inom delområde 4. I delområde 3 och 4, väster om och på kort avstånd från UO, finns områdena Vanås-Frännarp och Haanäs-Oröd. Slutlien tanerar UO området Broby länst i norr. Ortnamnen Av Skånsk ortnamnsdatabas framår att de större enheterna i anslutnin till UO har ett tidiaste omnämnande i skriftlia källor på 1300-talet: Bjärlöv (Bierlöff) 1335, Hanasko (Hanaescoh) 1344, Kviine (Qwiine) 1348 och Knisline (Knitzliinhe) De länre norrut har tidiaste omnämnande på 1400-talet, Östra Oline 1467, Gryt 1403, Nöbbelöv (Nybölle) 1456 och Broby En expansion under senmedeltid och nyare tid avspelas sannolikt i de sena omnämnandena av mindre enheter såsom Bonnarp (Bonnerup) 1640, Hökaröd (Hörÿdt) 1584 och Slättebera (Slettebierh) Ortnamnen i si visar dock i flera fall på ett större tidsdjup än de skriftlia källorna (Pamp 1983; Carlie 1994 och där anförd litteratur). Man kan utå från att äldre ortnamn i de flesta fall avser ett område inom vilket själva bebyelsen flyttat runt efterhand under järnåldern, och där bebyelsen sedan kommit att lia kvar i ett läe, oftast från vikinatid eller tidi medeltid. En by eller ård med ett ammalt ortnamn behöver alltså inte ha lämninar som är lika amla som namnet, men namnet indikerar att det finns en äldre bebyelse i närområdet. Eftersom de bebyda områden har expanderat och draits samman över tid, så finns det ivetvis också förhistoriska boplatser vars namn inte har bevarats. Samma plats kan ha utnyttjats vid ett senare tillfälle och då under nytt namn. Ortnamnens suffix kan i måna fall avslöja deras ålder, men flera fallropar finns: Namn på ine anses ha en bildninstid före vikinatiden, och var mest produktiva under äldre järnålder och fram till och med folkvandrinstid ( e.kr.). Exempel i anslutnin till UO är Kviine och Knisline. Det är dock osäkert huruvida Oline är ett äkta inenamn. Namn på löv anses ha en bildninstid från ca e. Kr. och var mest produktiva under senare delen av perioden. Exempel är Bjärlöv, medan Nöbbelöv kommer från Nybölle som betyder nybye och är betydlit ynre. 14 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

17 Broby 4 Knisline 3 Hele å Hanasko UO Reistrerad lämnin i FMIS Särskilt värdefulla kulturmiljöer Kulturmiljöstråk 2 Vä 19 Fiur 6. Kulturmiljöområden definierade inom det reionala kulturmiljöprorammet samt reistrerade forn- och kulturlämninar i anslutnin till UO. Skala 1: Bjärlöv Gummastorpssjön

18 Majoriteten av namnen på by anses vara från vikinatiden, även om enstaka kan vara äldre eller ynre. Exempel är Broby. Namn på torp (även arp och rup) och ryd (även röd), där ryd står för röjnin, anses ha en bildninstid från vikinatid och framåt. Exempel är Bonnarp och Hökaröd. Fornlämninssituationen inom undersökninsområdet Följande enomån av fornlämninarna inom UO är indelad i två tidsperioder historisk respektive förhistorisk tid vilket motiveras av källmaterialet. Genomånen av det historiska kartmaterialet är av särskild betydelse för kunskapen om det ynre skedet, medeltid och framåt, och redovisas i detta sammanhan (tabell 1 och 2). De sedan tidiare reistrerade forn- och kulturlämninar som berörs inom UO redovisas i bilaa 1, medan de nyupptäckta forn- och kulturlämninarna redovisas bilaa 2. Samtlia forn- och kulturlämninar är markerade på kartuppsla I VI. Medeltid och nyare tid Socknarna i det nordöstra hörnet av Skåne är förhållandevis stora om man jämför med södra och framförallt sydvästra delarna av Skåne, viket avspelar befolkninstätheten (fi. 7). UO berör totalt fem socknar. Från söder till norr är dessa: Färlöv, Kviine, Knisline, ett litet hörn av Gryts socken samt, länst i norr, Östra Broby socken. Flertalet av kyrkorna i anslutnin till UO är från slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet (Björk & Wallin 1995). Färlöv, ett stycke söder om UO, har en mycket karaktäristisk och speciell kyrka med tvillintorn, vilken dateras till slutet av 1100-talet (Anshelm 1947:558). Tornet kan sättas i samband med det aristokratiska inflytandet på denna plats (se nedan). Genomånen av det historiska kartmaterialet visar att årdsläen inom redan kända bytomter kan komma att påverkas av ombynaden av väen, men även att det har har funnits ensamliande, numera försvunna torp inom utredninsområdet som påverkas (se kartuppsla I VI och bilaa 2). Hittills har torp inte varit föremål för mer omfattande arkeoloiska undersökninar i Skåne (jfr Anlert & Knarrström 2007). De historiska källorna er en bild av området under medeltid och nyare tid. Länst i söder, inom delområde 1 (kartuppsla I), berör den nya väen Bjärlövs bytomt (Färlöv 142:1) och inäorna till byn. Enlit uppifter i FMIS brändes byn år 1612 av svenskarna och år 1678 av danskarna, ett par exempel på de vedermödor som de dansk-svenska krien innebar för den vanlia befolkninen i ränsområdena. Därefter fortsätter UO över inäorna tillhörande byn Bonnarp (Färlöv 124:1) och Bjärlövs utmarker. I södra delen av den nya västräckninen inom delområde 2 (kartuppsla II), 16 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

19 Fiur 7. UO markerat på utsnitt av karta över Skåne med sockenränser och sockenkyrkor. Skala lier ränsen mellan Färlövs och Kviine socknar och här tar byn Hanaskos utmarker vid. Väster om och strax utanför UO finns årdstomterna Slättebera (Kviine 27:1) och Hökaröd (Kviine 26:1). Länst i den norra delen av den nya västräckan berörs Hanaskos vånar och en bebyelseenhet som på 1741 års karta benämns Kråkehuset (äldsta belä 1818, 1869: FMI-enhet 25). Vidare norrut inom delområde 3 (kartuppsla III), tar Kviines utmarker vid (Kviine backe). Alldeles norr om Almaån finns Kviine 34:1, kvarn och brohus enlit äldre kartmaterial (FMIS) samt en stenvälvd bro (Kviine 8:1). Brohuset i Kviine är omnämnt redan Norr om detta tar Knisline bys södra vån vid och så småninom en del av byn och dess atumark (kartuppsla IV: Knisline 67:1 2). Norr om Knisline berör UO både Knislines in- och utmarker. Inom delområde 4 (kartuppsla V) år UO sedan över utmarken till Östra Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 17

20 Olines by (Knisline 69:1), varefter en mycket liten hörna av Gryts marker berörs alldeles invid Hele å. I Olineån år ränsen mellan Gryts och Östra Brobys socknar och norr om ån berörs Nöbbelövs in- och utmark samt bytomt (kartuppsla VI: Östra Broby 183:1). Allra länst i norr år väen enom Brobys inäor. Förhistorisk tid Fiur 8 syftar till att e en bild av UO i ett jämförande skånskt perspektiv. Fiuren visar att UO lier lite i utkanten av de större kända koncentra- Tabell 1. Lista över lantmäteriakter från Lantmäteristyrelsens arkiv som har beaktats i utredninen. Aktbetecknin Socken Ort Åtärd Datum Anmärknin Rektifierad K30-4:1 Färlöv Bjärlöv nr 1 5 och 8 24 Laa skifte 1865 Samfälli utmark X K30-4:2 Färlöv Bjärlöv nr 1 5 och 8 24 Laa skifte 1865 X K70-4:2 Kviine Hanasko nr 1 16 Laa skifte 1837 X K70-4:1 Kviine Hanasko nr 1 16 Geometrisk avmätnin 1741 Utmark X K70-6:1 Kviine Kviine nr 1 15 och 17 Geometrisk avmätnin 1702 Beskr se k85-12,1 lådakt K70-6:2 Kviine Kviine nr 1 15 och 17 Geometrisk avmätnin 1707 Lådakt K70-6:3 Kviine Kviine nr 1 15 och 17 Laa skifte 1828 Lådakt X K65-8:1 Knisline Knisline 1 18 Geometrisk avmätnin 1697 X K65-8:4 Knisline Knisline 1 18 Delnin av utmark och utäor 1788 X K65-8:3 Knisline Knisline 1 18 Delnin av inäor 1784 X K65-8:5 Knisline Knisline 1 18 Laa skifte 1834 X K65-13:4 Knisline Oline östra nr 1 6 Laa skifte 1844 X K37-3:2 Gryt Gryt nr 1 4 Laa skifte 1838 X K168-22:1 Östra Broby Nöbbelöv nr 1 5 Enskifte 1808 X K168-4:3 Östra Broby Broby nr 1 9 Enskifte 1804 X K168-4:2 Östra Broby Broby nr 1 9 Delnin av utmark och utäor 1768 X Tabell 2. Lista över lantmäteriakter från Lantmäterimyndihetens arkiv som har beaktats i utredninen. Aktbetecknin Socken Ort Åtärd Datum Anmärknin Rektifierad 11-fäj-10 Färlöv Bjärlöv Äomätnin 1791 X 11-fäj-28 Färlöv Bjärlöv Delnin, laa skifte 1867 X 11-öbr-9 Östra Broby Broby Äomätnin kvi-15 Kviine Hanasko Laa skifte knj-12 Knisline Knisline Äomätnin Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

21 Fiur 8. UO markerat på utsnitt av karta över Skåne med förhistoriska ravar (prickar) och förhistoriska boplatser (densitet). Källa: FMIS. Skala 1: tionerna av förhistoriska boplatser och ravar, och att spridninen av dessa inom UO varierar höst påtalit, från delområde till delområde. I delområde 1 länst i söder ansluter UO till den fornlämninsrika brons- och järnåldersbyden runt Färlöv. Detta område framstår som arkeoloiskt välundersökt sett i relation till UO i övrit. I Färlöv har man exempelvis undersökt flera skeden i en aristokratisk miljö med en rad spektakulära fynd från romersk järnålder till medeltid, bland dessa ett ravfält (Björk 1998). I närmare anslutnin till UO, vid Röalycke, väster om Bjärlöv, finns ett stort järnåldersravfält som dock inte är undersökt (Färlöv 30:1). Delområde 2 inom UO (kartuppsla I II), från Bjärlövs norra del till Hanasko, domineras ida av sko, medan Skånska Rekonoscerinskartan från ca 1815 visar ett mer öppet landskap (fi. 9). Antalet reisterade fornlämninar är emellertid litet. Sydöst om Hanaskos samhälle har man lokaliserat en produktionsplats för lövknivar av flinta under ynre bronsålder (Kviine 44). Bland järnålderns ravar märks särskilt Tvillinstenarna (Kviine 7:1 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 19

22 och 7:2) tätt invid befintli vä 19, söder om Hanasko. Ett skålropsblock, Kviine 24:1, lier omedelbart öster om den nya väkorridoren. Inom delområde 3 (kartuppsla III IV) är slätten söder om Knisline också relativt fatti på reistrerade fornlämninar. I södra delen av slätten lier Kviine backe, där ett större område med fossil åkermark finns bevarat (Kviine 23:1). Läns Almaån har det tidiare funnits våtmarksområden, som ida är utdikade. Delområde 4 (kartuppsla V VI) som motsvarar det småkuperade området mellan Knisline och Broby är mycket rikt på reistrerade fornlämninar av olika typ, främst skålropslokaler, ytinventerade boplatser och ravar av brons- och järnålderstyp. Delvis är detta en följd av att Knisline och Östra Broby socknar inår i ett område som specialinventerats med inriktnin på skålropsförekomster (Carlie 1994 s 113). Men även bortsett från det så framstår detta landskapsavsnitt som ett betydelsefullt bebyelseområde under såväl bronsålder som järnålder (Carlie 1994). En hällkista (Knisline 34:1) som var beläen omedelbart öster om UO på en udde ut i Hele å undersöktes redan år 1885 och visar på att byden etablerades senast vid överånen stenålder bronsålder. Det faktum att relativt få reistrerade fornlämninar finns utmed vissa delområden, i synnerhet delområde 2 och 3, innebär inte att dessa är tomma på fornlämninslokaler. De uppifter som finns i FMIS er endast en bild av det ida kända fornlämninslandskapet och en finervisnin om vad som kan finnas dolt under marken. Erfarenhetsmässit vet vi att arkeoloiska utredninar läns planerade väkorridorer leder till en betydlit mer nyanserad bild av fornlämnins- och kulturlandskapet. Tidiare utförda arkeoloiska undersökninar inom undersökninsområdet Exploaterinstrycket i det berörda landskapsavsnittet är låt. De arkeoloiska undersökninar som utförts i anslutnin till UO har framför allt berört delområde 1 med Bjärlövs bytomt (Färlöv 142:1) och boplatser som delvis överlappar bytomten (Färlöv 164:1, 167:1). Vid undersökninar för en ledninsdranin från Bjärlövs bytomt och norrut läns vä 19 har spridda boplatslämninar dokumenterats (Kviine 36:1 2, 37:1 och 38:1). En undersöknin för utvidnin av kyrkoården i Knisline 1984 berörde sydvästra delen av bytomten (Knisline 67:1) och ett område i anslutnin till denna, men ina fornlämninar påträffades (Stenholm 1984). Detta innebär att den arkeoloiska kunskapen om UO är beränsad och främst rundad på ovan mark synlia lämninar. Synlia fornlämninar såsom ravar, fossil åkermark och ristninslokaler är överrepresenterade i förhållande till boplatslämninar. Vidare saknar måna fornlämninar, i synnerhet boplatser, närmare daterin. 20 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

23 Fiur 9. Skånska rekonoscerinskartan från ca 1815 visar ett öppet landskap (kartuppsla I II). Ida domineras detta landskap av sko. Skala 1: Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 21

24 Resultat och försla till åtärder I detta avsnitt redovisas utredninsresultaten i kart- och tabellform. Efter dessa inledande rubriker presenteras sex uppsla med kartutsnitt av UO (från söder mot norr) tillsammans med en tabell över totalt 29 områden (kartuppsla I VI) som bedöms vara toporafiskt ynnsamma läen för under mark dolda forn- och kulturlämninar. Inom eller i nära anslutnin till flera av dessa områden finns flertalet av de totalt 25 tidiare reistrerade forn- och kulturlämninarna samt de 33 FMI-enheter som reistrerades inom det aktuella projektet. Dessa kateorier behandlas mer i detalj i bilaa 1 och 2. I bilaa 1 behandlas de 25 reistrerade forn- och kulturlämninar som berörs av UO. Den antikvariska bedömninen anes så som den örs i FMIS ida. Där så är motiverat örs försök till ny antikvarisk bedömnin enlit den nya kulturmiljölaen. I bilaa 2 behandlas de 33 FMI-enheterna. Den antikvariska bedömninen av dessa örs i enlihet med den nya kulturmiljölaen. Dessa bedömninar har diskuterats med Länsstyrelsen. Vilka typer av lämninar är identifierade inom undersökninsområdet? Ser vi inledninsvis till de 29 områden som har definierats (uppsla I VI) är bedömninen att 25 av dessa erbjuder toporafiskt ynnsamma läen för förhistoriska boplatser. Förutsättninarna för förhistoriska ravar (flatmarksravar) bedöms vara oda inom 9 områden. Inom flera områden kan det även finnas under mark dolda lämninar som relaterar till de synlia odlinslämninar som har reistrerats i form av FMI-enheter. Sammanställninen tabell 3 nedan syftar till att e en översiktli bild av vilka typer av forn- och kulturlämninar som hittills är identifierade inom UO och hur måna. Tabell 3. Sammanställnin av forn- och kulturlämninstyper som hittills är identifierade inom UO. Typ av forn- och kulturlämnin Reistrerad i FMIS FMI-enhet Boplats 6 - By- och årdstomt 4 1 Torp (läenhetsbebyelse) - 8 Kvarn 1 - Grav 3 1 Fossil åkermark 1 8 Röjninsröse - 11 Hänad - 2 Färdvä - 1 Bro 2 - Vämärke 5 - Minnesmärke 2 1 Fornlämninsliknande bildnin 1 - Totalt antal Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

25 Nåra kommentarer till tabellen: Torp är en lämninstyp som inte har prioriterats vid tidiare fornminnesinventerinar i Skåne. Enlit den nya laen finns det ökad möjlihet för laskydd även för denna kateori. När det äller röjninsrösen så förekommer det, enli FMIS definition, såväl enstaka rösen som fossil åkermark (flera rösen med inbördes avstånd av höst 20 m, eventuellt med andra komponenter som stenröjda ytor, terasskanter etc). Erfarenhetsmässit vet vi att inventerade boplatser i FMIS, vars utbrednin baseras på ytinventerin av upplöjda fynd/skärvsten/ sot, ofta visar si ha en större utbrednin när man har schaktat bort matjorden. Det är Länsstyrelsen som fattar beslut om vilka åtärder som ska vidtas inom respektive område, reistrerad forn- och kulturlämnin respektive FMIenhet. Länsstyrelsen ör också den slutiltia antikvariska bedömninen när det äller vad som är fast fornlämnin eller ej utifrån den förändrin av kulturmiljölaen som trädde i kraft Erfarenhetsmässit vet vi också att när nya torp lats ut har man ibland återanvänt platser där det tidiare funnits bebyelse under expansiva perioder, till exempel årdar som etablerades under hömedeltid men överavs under den senmedeltida nedånsperioden. Återanvändninen kan tolkas så, att det har funnits en kunskap i byden om att platsen är lämpli för odlin och att man därför valt att lokalisera ett torp till platsen under 1700-/1800-tal. Åtärdsförsla För samtlia områden, reistrerade forn- och kulturlämninar samt FMIenheter es försla på åtärder i kartuppsla I VI samt bilaa 1 och 2. Ett område kunde inte inventeras på rund av veetation (kartuppsla II). Om väarbetet berör detta område föreslår UV Syd att berörda delar besiktias och eventuellt undersöks inom ramen för. Kulturmiljölaen är en bevarandela och åtärdsförslaen äller endast i den mån nämnda områden/objekt inte kan undantas från exploaterin. Även tillfälli användnin som arbetsområde, materialuppla och liknande kan likställas med exploaterin. Vår bedömnin är således att samtlia områden och flertalet platser med forn- och kulturlämninar är olämplia för tillfälli användnin. Undantaen framår av åtärdsförslaen i bilaa 1 och 2. Det vanliaste åtärdsförslaet är (arkeoloisk utrednin etapp 2) vilket vanlien innebär sökschaktsrävnin. Annan dokumentation, exemelvis karterin kan också aktualiseras. För sökschakt äller enerellt att dessa rävs enom valda delar av ett område. Sökschaktens exakta placerin och utsträcknin bestäms utifrån mikrotoporafi och även utifrån vad som framkommer under arbetet. I anslutnin till vattendra och våtmarker där överlarade lämninar kan finnas, kan det bli aktuellt med djupschaktnin. I samband med och/eller FU (arkeoloisk förundersöknin) kan det också bli aktuellt med provtanin av våtmarker för pollenanalys utan direkt eorafisk kopplin till berörda områden inom UO. Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 23

26 Kartuppsla I VI Kartuppsla I Område Socken Beskrivnin Åtärdsförsla A Färlöv Flera bra boplatsläen, i anslutnin till Bjärlövs amla tomt (Färlöv 142:1), delvis undersökta boplatslämninar (Färlöv 164:1, 167) och en ytinventerad boplats (Färlöv 112:1). Inom området finns även Färlöv 155:1, ett block med skålropsliknande markerinar, som utör en övri kulturhistorisk lämnin. Inom objektet finns även FMI-enhet 24, platsen för soldattorp. Förhöjda fosfathalter inom objektets södra delar. Åker, impediment, sko och tomtmark. Inom Färlöv 112:1 och 142:1 kan det eventuellt vara aktuellt med FU direkt efter AU1 B Färlöv Bra boplatsläe. Åker och sko. C Färlöv Område med nåot som kan vara ett sammanhänande system av fossil åkermark. Även bra boplats- och ravläen. Inom området finns tre höjder med fossil åker/röjninsrösen och eventuellt ravar, FMI-enhet 1 3. Sko. D Färlöv Bra läen för boplatser och ravar. Inom området finns Bonnarps amla tomt (Färlöv 124:1) och FMI-enhet 4, en rest sten. Åker och hamark. E Färlöv Bra boplatsläe. Åker. F Färlöv Område med nåot som kan vara ett sammanhänande system av fossil åkermark. Inom området finns FMI-enhet 5 och 6, fossil åker respektive röjninsröse. Sko. Mellan område A och B finns FMI-enhet 32, platsen för ett torp med äldsta belä Mellan område B och C finns FMI-enhet 29, en överiven äldre västräcknin. Omedelbart norr om område F finns FMI-enhet 7, en odaterad ristnin på ett stenblock. Inom Färlöv 124:1 kan det eventuellt vara aktuellt med FU direkt efter AU1 Den resta stenen FMI-enhet 4. Foto UV Syd. 24 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

27 8 7 Område F 6 5 Område E Ledstorp Färlöv 124:1 4 Område D 3 2 Område C 1 Vasahus Färlöv 122:1 Vasatorp 29 Färlöv 125:1 Område B 32 Färlöv 29:1 3 Färlöv 30:1 Färlöv 99:1 Färlöv 30:2 Färlöv 161:1 Färlöv 150:1 Ekholma Färlöv 143:1 Färlöv 155:1 24 Färlöv 112:1 Björkebo Bjärlöv Färlöv 45:1 2 Färlöv 22:1 Område A Färlöv 145:1 Färlöv 111:1 Färlöv 106:1 Färlöv 135:1 Färlöv 21:1 Färlöv 164:1 Bäckadal Färlöv 105:1 Färlöv 113:1 Färlöv 142:1 Bjärsård Färlöv 107:1 Färlöv 167 Färlöv 110:1 Färlöv 136:1 Nyhem Färlöv 114:1 UO AU-områden FMI-enhet Färlöv 109:1 Lämninar reistrerade i FMIS Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby Färlöv :1 Kulladal

28 Kartuppsla II Område Socken Beskrivnin Åtärdsförsla G Färlöv Fossil åker, motsvarar FMI-enhet 8. Sko och nyupptaet hye. H Kviine Bra läe för boplats och ravar på höjd i nordvästra delen. Bra boplatsläen i mellersta och södra delarna. Inom områdets nordöstra del finns FMI-enhet 10 och 11, fossil åker/röjninsröse. Goda möjliheter att se samband mellan fossil åkermark och eventuella boplatslämninar och/eller ravar. Sko och åker. I Kviine Bra boplatsläe, på relativt blockfri höjd och i närheten av odlinsmark. Sko. J Kviine Bra boplatsläe, på höjd med odlinsmark i öster och våtmark i väster. Sko. K Kviine Bra boplatsläe, på höjd invid våtmark. Sko. L Kviine Lämnin av torp eller annan bebyelse, motsvarar FMI-enhet 13. I närheten av den synlia husrunden kan finnas fler komponenter från bebyelsen, som uthus, årdsplan m m. M Kviine Bra läen för boplatser och ravar, på övre delen av sydsluttnin. Inom området finns Kviine 38:1, platsen för en undersökt härd, vilket är en od boplatsindikation. Inom området finns även FMI-enhet 17, fossil åker. Goda möjliheter att se samband mellan fossil åkermark och eventuella boplatslämninar. I områdets norra del finns FMI-enhet 25, där ett hus finns markerat på 1791 års karta. Sko, åker och än/snår. Mellan område G och H finns FMI-enhet 9, två eventuella röjninsrösen. Mellan område H och I finns Kviine 11:1, ett minnesmärke i form av ristnin på ett stenblock. Mellan område I och J finns FMI-enhet 30, en ropavall. Norr om område J och upp till område M finns FMI-enhet 31, en stenärdesård. Mellan område K och L finns FMI-enhet 12, två röjninsrösen. Mellan område L och M finns FMI-enhet 14, två röjninsrösen, FMI-enhet 15, by-/årdstomt och FMI-enhet 16, röjninsröse. Mellan område M och N finns Kviine 39:1, platsen för en nu försvunnen minnessten. Ej inventerat område Ett parti med så tätväxande björksly att det inte kunde inventeras finns markerat väster om område H och I på kartan. Om väarbetet berör detta område föreslår UV Syd att berörda delar besiktias och eventuellt undersöks inom ramen för. 26 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

29 Kviine 23:1 Område N Kviine 39:1 25 Kviine 35:1 Område M Skostorp Kviine 38: Kviine Område L Kviine 7: Kviine 37:1 31 Hallahuset Fåelsån Område K Kviine 36: Kviine 24:1 Område J Bössebacken Kviine 26:1 30 Slättebera Skohuset Område I Kviine 27:1 Kviine 4:1 Kviine 11:1 Ej inventerat område Kviine 1: Område H Område G UO AU-områden FMI-enhet Lämninar reistrerade i FMIS Kviine 5:1 8 9 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 27

30 Kartuppsla III Område Socken Beskrivnin Åtärdsförsla N Kviine Bra boplatsläen. Inom området finns Kviine 2:1 och 3:1, milstolpe respektive ästivaresten. Sko, åker och tomtmark. O Kviine Bra boplatsläen på västsluttninen av Kviine backe. Inom området finns en mindre del av Kviine 23:1, område med fossil åkermark. Inom området finns också FMI-enheterna 19 21, odlinsrösen, och 22, fossil åkermark. Närmast väen finns störninar i form av täktropar, förmodat sentida. Sko. P Kviine Bra boplatsläen. Åker. Q Kviine och Knisline Bra boplatsläen på ömse sidor om Almaån, bland annat ett fint sadelläe i nordväst. Inom området finns Kviine 8:1, en stenbro, och Kviine 34:1, platsen för en kvarn. I anslutnin till kvarnen kan även ha funnits ett hus. Sko, tomtmark och åker. I anslutnin till område O finns FMI-enhet 18, fossil åker. Mellan område O och P finns FMI-enhet 23, två eventuella röjninsrösen. Gästivaresten. Kviine 3:1. Foto UV Syd. 28 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

31 Område R Beateber Område Q Almö Kviine 34:1 Kviine 8:1 Område P Kviine 16:1 Hovården Kviine 32: Kviine kyrka Kviine 17:1 22 Kviine 23:1 Område O Lönnebor Hanasko Kviine 2:1 Kviine 3:1 Krabbaården Bernstorp Område N UO AU-områden FMI-enhet Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 29 Lämninar reistrerade i FMIS

32 Kartuppsla IV Område Socken Beskrivnin Åtärdsförsla R Knisline Bra boplatsläe på liten förhöjnin. Åker. S Knisline Bra boplatsläen på sydsluttnin. Åker och tomtmark. T Knisline Bra läe för boplats och ravar på markant höjd. Inom området finns Knisline 67:2, en del av Knisline bytomt, samt FMI-objekt 33, platserna för två bynader som hört till byn men lier utanför den reistrerade bytomten. Tomtmark och än. Mellan område R och S finns Knisline 7:1, en milsten. Inom Knisline 67:2 kan det eventuellt vara aktuellt med FU direkt efter AU1 Historisk karta över Knisline med UO markerat (Laa skifte 1838). Observera årdsenheten inom UO (Knisline 67:2) och småhus söder om denna. 30 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

33 Knisline 10:1 Knisline 11:1 Knisline 85:1 Knisline 12:1 Område U Knisline 89:1 Knisline 8:1 Knisline 39:1 2 Knisline 28:1 Knisline 44:1 Knisline 90:1 Knisline 84:1 Knisline 76:1 2 Knisline 25:1 Knisline 88:1 Knisline 5:1 3 Knisline 24:1 Knisline 91:1 Knisline 18:2 Knisline 48:1 Knisline 18:3 Knisline 18:1 Knisline 2:1 Knisline 29:1 Holm Knisline 27:1 Knisline 2:2 5 Knisline 36:1 Knisline 96:1 Område T Knisline 67: Knisline 4:1 Knisline 67:1 Knisline 47:1 Knisline 53:1 Knisline 52:1 Knisline 3:1 2 Knisline 78:1 Knisline 50:1 2 Knisline 40:1 Knisline 23:1 Knisline 32:1 Linneber Område S Teebor Nyård UO AU-områden FMI-enhet Fridhem Lämninar reistrerade i FMIS Knisline 7:1 R Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby Område 31

34 Kartuppsla V Område Socken Beskrivnin Åtärdsförsla U Knisline Bra boplatsläen. Inom området finns Knisline 8:1, milsten. Inom objektet finns också FMI-objekt 26, platsen för ett torp. Åker, olfbana, tomtmark och sko. V Knisline Bra boplatsläen. Åker. W Knisline Bra boplatsläen. Åker. X Knisline, Gryt och Östra Broby Bra läen för boplatser och ravar, nära Hele å. Omedelbart öster om området finns Knisline 34:1, platsen för en hällkista. Södra delen av området berör Knisline 46:1, en ytinventerad boplats. I anslutnin till boplatsen men utanför UO finns skålropsblocket Knisline 22:1. Inom områdets norra del finns FMIenhet 27, platsen för ett torp. Åker, tomtmark och sko. Omedelbart öster om område X finns Knisline 34:1, den unefärlia platsen för en hällkista som rävdes ut på 1800-talet. Mellan område X och Y finns Östra Broby 118:1, en stenvalvsbro, och Östra Broby 117:1, en milsten. Stenvalvsbro i Östra Broby 118:1. Foto UV Syd. 32 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

35 Östra Broby 117:1 Feleården Emmislöv 62:1 Östra Broby 118:1 Emmislöv 96:1 Gryt 59:1 27 Gryt 31:1 Område X Knisline 34:1 Gryt 60:1 3 Gryts rane Knisline 21:1 Knisline 92:1 Emmislöv 12:1 Gryt 33:1 Knisline 22:1 Knisline 93:1 Knisline 94:1 Knisline 46:1 Gryt 106:1 Gryt 30:1 Område W Gryt 117:1 Knisline 30:1 2 Knisline 86:1 Knisline 61:1 Område V UO AU-områden FMI-enhet Lämninar reistrerade i FMIS Knisline 60:1 Knisline 15:1 Knisline 45:1 Knisline 14:1 26 Knisline 59:1 Lilla Alvhem Knisline 9:1 Knisline 1:1 4 Område U Knisline 10:1 Knisline 11:1 Östra Oline Knisline 12:1 Knisline 85:1 Knisline 8:1 Knisline 69:1 Knisline 89:1 Norreård Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 33 Knisline 44:1

36 Kartuppsla VI Område Socken Beskrivnin Åtärdsförsla Y Östra Broby Bra boplatsläen, nära Hele å och Nöbbelövs bytomt samt på sydsluttnin. Inom området finns Nöbbelövs bytomt, Östra Broby 183:1, och i områdets norra del finns FMI-enhet 28, platsen för husartorp. Betesmark, åker och tomtmark. Z Östra Broby Bra läe för boplats och ravar. Inom området finns Östra Broby 132:1, en övertorvad stensättnin. Åker och sko. Å Östra Broby Bra boplatsläe, utöknin av läe för den ytinventerade boplatsen Östra Broby 133:1 som är beläen omedelbart öster om området. Åker och sko. Ä Östra Broby Bra boplatsläen på sydsluttnin. Åker, sko och hamark. Ö Östra Broby Bra läe för boplats och ravar. Inom området finns Östra Broby 70:1, ett ravfält med stensättninar. Hamark, tomtmark och sko. Inom Östra Broby 183:1 kan det eventuellt vara aktuellt med FU direkt efter AU1 Inom Östra Broby 132:1 kan det eventuellt vara aktuellt med FU direkt efter AU1 I anslutnin till område Å finns Östra Broby 133:1, en ytinventerad boplats. Gravfältet Östra Broby 70:1. Foto UV Syd. 34 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

37 Östra Broby 135:2 Östra Broby 135:1 Östra Broby 28:1 2 Östra Broby 70:1 Område Ö Område Ä Östra Broby 9:1 Östra Broby 8:1 Östra Broby 142:1 Östra Broby 141:1 Mannaården Östra Broby 133:1 Område Å Östra Broby 7:1 Östra Broby 124:1 Östra Broby 140:1 2 Emmislöv 64:1 Östra Broby 131:1 Emmislöv 3:1 Östra Broby 132:1 Område Z Emmislöv 35:1 Östra Broby 138:1 Östra Broby 10:1 Östra Broby 137:1 Östra Broby 139:1 Östra Broby 130:1 Östra Broby 71:1 Östra Broby 74:2 Östra Broby 74:1 Östra Broby 136:1 Östra Broby 306 Östra Broby 128:1 Östra Broby 307 Östra Broby 113:2 28 Östra Broby 127:1 Östra Broby 129:1 2 Emmislöv 8:1 Norreård Östra Broby 126:1 2 Östra Broby 17:1 Östra Broby 66:1 Östra Broby 11:1 2 Område Y Östra Broby 66:2 Östra Broby 304 Östra Broby 305 Östra Broby 65:1 Östra Broby 183:1 Östra Broby 114:1 Östra Broby 64:1 3 Östra Broby 150:1 Östra Broby 12:1 3 Östra Broby 62:1 Östra Broby 62:2 Östra Broby 63:2 Östra Broby 63:1 Östra Broby 115:1 Östra Broby 119:1 Östra Broby 121:2 Östra Broby 121:1 Emmislöv 13:1 Östra Broby 96:1 Östra Broby 116:1 Östra Broby 122:1 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 35 Östra Broby 117:1 Rosenhill UO AU-områden FMI-enhet Lämninar reistrerade i FMIS Östra Broby 111:1 Östra Broby 111:2

38 Referenser Litteratur och rapporter Anlert, M. & Knarrström, A Sentida bosättninar och historisk arkeoloi - knappast en marinell historia. META 2006:4. Anshelm, G Stiftets kyrkor. I: Lunds stift i ord och bild. Första delen. Herrlin, G. (red). Stockholm. Björk, T For Gods and Men to Behold. Excavations at an Iron-Ae Grave Field in Färlöv, Lund Archaeoloical Review Björk, T. och Wallin, L Översiktli arkeoloisk utrednin 1995, Vä 19, Kristianstad Broby, Färlöv m.fl. socknar, Kristianstad och Östra Göine kommuner, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:21. Carlie, A På arkeoloins bakård. En bebyelsearkeoloisk undersöknin i norra Skånes inland baserad på synlia ravar. Acta Archaeoloica Lundensia Series in 8º. No. 22. Pamp, B Ortnamn i Skåne. Stockholm. Pia, C Vä 19, delen Bjärlöv Broby, Miljökonsekvensutrednin. Väutrednin, objektnr Stenholm, L Provundersöknin Knisline 1:4, Knisline socken, Skåne. Rapport ATA 2017/84. Diitala arkiv Riksantikvarieämbetets fornlämninsreister (FMIS) Institutet för språk och folkminnen. Skånsk ortnamnsdatabas. Lantmäteriets historiska kartor, Lantmäteristyrelsens och Lantmäterimyndihetens arkiv. Riksarkivets diitala forskarsal (SVAR) SHM:s (Statens historiska museers) fynddatabas Övria internettjänster Länsstyrelsens karttjänst 36 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby

39 Administrativa uppifter Georafiska uppifter: Skåne, Kristianstads och Östra Göine kommuner, Färlöv, Kviine, Kvidine, Gryt och Östra Broby socknar, ny sträcknin av vä 19. Färlöv 112:1, 124:1, 142:1, 155:1, 164:1 och 167:1 Kviine 2:1, 3:1, 8:1, 11:1, 23:1, 34:1, 38:1 och 39:1 Knisline 7:1, 8:1, 46:1 och 67:2 Östra Broby 70:1, 117:1, 118:1, 132:1 och 183:1 Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: UV2014:078. Undersökninstid: 24 juni 1 juli Projektrupp: Tyra Ericson, Sofia Lindber, Nathalie Hyll, Bent Söderber och Mathilda Kjällquist Exploaterinsyta: ca löpmeter. Undersökt yta: ca löpmeter. Läe: GSD-Fastihetskartan, blad 3D4 7i. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Diital dokumentation: förvaras på UV Syd. Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby 37

40 Bilaor Bilaa 1. Reistrerade forn- och kulturlämninar inom undersökninsområdet Fornlämnin Område Lämninstyp Beskrivnin Antikvarisk bedömnin Åtärdsförsla Färlöv 167:1 A Boplats Förhistoriska lämninar från stenålder till vikinatid, med tyndpunkten i ynre järnålder. Lämninarna fortsätter sannolikt även utanför den undersökta ytan Färlöv 142:1 A By-/årdstomt Bjärlövs amla tomt. Delundersökt, medeltid och efterreformatorisk tid Färlöv 164:1 A Boplats Fynd av lånhus och rophus, järnframställnin m m. Lämninarna har sannolikt en större utbrednin åt öster och söder. Färlöv 155:1 A Fornlämninsliknande bildnin Block med ett hundratal skålropsliknande naturbildninar Fornlämnin. Den markerade ytan är undersökt och borttaen men fornlämninen torde ha en större utbrednin, delvis överlappande med Färlöv 142:1 och eventuellt även med Färlöv 164:1 Bevakninsobjekt Fornlämnin. Den markerade ytan är undersökt och borttaen men fornlämninen torde ha en större utbrednin, delvis överlappande med Färlöv 142:1 och eventuellt även med Färlöv 167:1 Övri kulturhistorisk lämnin eller FU eller FU eller FU Inen åtärd, alternativt flyttas blocket till en lämpli plats i närheten Färlöv 112:1 A Boplats Ytinventerad boplats Fornlämnin eller FU Färlöv 124:1 D By-/årdstomt Bonnarps amla tomt. Bebyd Bevakninsobjekt eller FU Kviine 11:1 Mellan H och I Minnesmärke Flyttblock med inristnin Lille Mats (efter känd snapphane) Kviine 38:1 M Härd Härden undersökt och borttaen i samband med VA-schaktnin. Inen åtärd för själva härden, men stor sannolikhet för boplatslämninar i närheten Kviine 39:1 Mellan M och N Minnesmärke, uppift om Minnessten, ej återfunnen vid fornminnesinventerinen Övri kulturhistorisk lämnin Övri kulturhistorisk lämnin Uppift om Blocket flyttas till lämpli plats i närheten Inen åtärd föreslås Kviine 3:1 N Vämärke Gästivaresten Fornlämnin Flyttas till lämpli plats i närheten Kviine 2:1 N Vämärke Milstolpe Fornlämnin Flyttas till lämpli plats i närheten Kviine 23:1 O Område med fossil åkermark Röjninsrösen, terrasskanter och hålväar Fornlämnin Kviine 8:1 Q Bro Stenbro äver Almaån, Kumlebro Fornlämnin FU Kviine 34:1 Q Kvarn Plats för kvarn men eventuellt även för annan bynad. Omnämnd som Brohuset På kartor från 16- och 1700-tal omväxlande kallat Brohus och Möllan. På Skånska Reconoscerinskartan från finns en trelänad bynad markerad väster om bron (Kviine 8:1), med namnet Brohuset Knisline 7:1 Mellan R och S Står i FMIS som Kvarn och Övri kulturhistorisk lämnin men kan bedömas vara Bevaknins-objekt enlit nya laen Vämärke Milstolpe Fornlämnin Flyttas till lämpli plats i närheten. Knisline 67:2 T By-/årdstomt Del av Knisline amla tomt, delvis bebyd Bevakninsobjekt eller FU Knisline 8:1 U Vämärke Milstolpe Fornlämnin Flyttas till lämpli plats i närheten Knisline 46:1 X Boplats Ytinventerad boplats. Inom boplatsen, men utanför UO, finns Knisline22:1, ett block med skålropar Fornlämnin eller FU 38 Vä 19 mellan Bjärlöv och Broby