ANTAGANDEHANDLING. Stensnäs. Fiskartorpet

Transkript

1 Stensnäs ANTAGANDEHANDLING Fiskartorpet 1 14 F:a Mark o. Plan KE Rosén Karl Erik Rosén Rottne Åän ROTTNE T.: / E.: ke.rosen@rosentech.com

2 DETALJPLAN Horenäs 1:6, del av. (område Stensnäs och Fiskartorpet) Ulvön, Alvesta kommun. ESKRIVNING Sedan proram för detaljplaner upprättades har arbetet med en detaljplan påått. Ett försla till detaljplan har varit föremål för samråd, Samrådsförslaet omfattade både delområde Stensnäs och delområde Fiskartorpet. Föreliande utställninsförsla omfattar båda delområdena men med reducerat antal tomter inom Stensnäsområdet. Totalt es möjliheten att exploatera 48 tomter, 27 inom Stensnäsområdet och 21 inom Fiskartorpsområdet. Möjliheten till etappvis utbynad är stor. I och med den möjlihet som numera es i Miljöbalken att redovisa områden för "Landsbydsutvecklin i strandnära läe" (LIS) har detaljplanearbetet avvaktat Alvesta kommuns hanterin av LIS. LIS har nu vunnit laa kraft vilket er möjlihet att nu färdiställa planförslaet. Resultatet av vad en under hösten 2012 av kommunekolo Invar Nilsson enomförd översiktli naturbedömnin kommit fram till har tillsammans med LISplanen utjort ett väsentlit stöd i detaljplanearbetet. Utöver denna beskrivnin, inkl. enomförandebeskrivnin, inår plankarta/illustrationskarta, "MILJÖEDÖMNING/ Miljökonsekvensbeskrivnin, Alvesta ", "Översiktli naturvärdesbedömnin", "Gestaltninsprinciper för rönska vid Horenäs 1:6" (reviderad ). Dessutom finns underla till planhandlinarna i form av: naturinventerin, principförsla för VA och underla inför utlåtande. Syftet med planen är att e möjlihet till bostadsbebyelse inom ett skosparti vid Insjön, Horefjorden, Åsnen. Målsättninen är att skapa en detaljplan som er möjlihet till fristående bostadshus på skosmark. ebyelsen utformas med trä i stomme och fasader. Detaljplanen innehåller även naturmark som skall inå i emensamhetsanlänin samt vara allmänt tillänli. Inom delar av naturmarken skall strandskyddet fortsätta att älla, se plankartan. Stor vikt har lats på utformninen av atumiljön, smal körbana med runda, vida diken med möjlihet till biluppställnin. Detaljplaneområdet är beläet c:a 1 0 km sydost om Lönashult och c:a. 1,3 km söder om allmän vä till Ulvön vid enskild vä. Avstånd till närmaste bebyelse i norr är c:a 250 m. Planområdets totalareal är c:a 24 ha, vilket fördelas på naturmark c:a 1 3 ha, bostadsområden c:a 9,5 ha, småbåtshamn c:a 0,3 ha samt vämark c:a 1 ha. Marken inom planområdet är privatäd 2 14

3 I Översiktsplan för Alvesta kommun, (KF , 91) säs i kap. 9, Landsbydsoch tätortsutvecklin, bl. a.: Kommunen ska främja bosättnin och byande på landsbyden och stödja landsbydsdelarnas möjliheter att utvecklas. I kap. 9.1 säs även att det främst är landsbydsdelarna länst i norr och länst i söder som har avfolkats under och talen och att utan inflyttnin kommer avfolkninen att fortsätta. Vidare säs bl. a. att ny bebyelse ska stödjas och tillåtas under förutsättnin att hänsyn tas till de intressen som finns i området, t. ex. jord- och skosbruksintressen samt kultur- och naturvårdsintressen. En annan förutsättnin som nämns är att VA-fråor och väanslutninar kan lösas på ett tillfredsställande sätt. Fråor som uppmärksammats alltmer är bredbandsutbynaden och betydelsen av mer driftsäkra el- och telefoninät på landsbyden. Översiktsplanen från 2008 har aktualitetsförklarats enom beslut i Kommunfullmäktie Området är utpekat som s. k. LIS-område (Landsbydsutvecklin i strandnära läen), tematiskt tillä till ÖP, antaet av Kommunfullmäktie Planområdet berörs ej av nåra detaljplaner. Under proramskedet har proram och kompletterin till detta behandlats i Nämnden för samhällsplanerin , 41, resp , 3. Vid det första tillfället beslöt nämnden att att innan slutli ställnin tas till fortsatt detaljplanearbete skall en överripande vatten- och avloppsutrednin inlämnas. I denna skall också finnas en davattenutrednin där en hö skyddsnivå för Åsnens vattenkvalitet är en förutsättnin. Vid det andra tillfället beslöt nämnden att mede att detaljplan upprättas med utånspunkt från den reviderade proramkartan och med beaktande av synpunkterna i proramsamrådet efter att handläare på berörda förvaltninar inom Alvesta kommun ått ienom förslaet och översiktlit bedömt att det är en rimli och odtabar lösnin för VA som presenterats. Strandzonen läns Åsnen redovisas i Kronobers Natur som Klass I, område med särskilt stora naturvärden. I övrit berörs ej planområdet av klassificerinar enl. inventerinen från Delar av fastiheten, låpartierna, redovisas som sumpsko, klass 3 och 4 enl. Skosstyrelsens inventerin som enomfördes Planområdet berörs av riksintressen för fiske, rörlit friluftsliv och enl. M kap. 4, se utdra: 3 14

4 Strandskydd äller för fastiheten, 200 m läns stränderna mot Åsnen och 1 00 m runt Horenäs yl. Planen förutsätter att strandskyddet upphävs för de bebyelseområden som är beläna inom detaljplanens område. I och med att LIS-planen nu vunnit laa kraft finns stöd för upphävandet av strandskyddet. Stenmur vid Stensnäs Åsnenområdet innehåller ett rikt fåelliv och fåellivets störninskänslihet måste särskilt beaktas vid varje etablerin av ny verksamhet. Kommunen är ej huvudman för planområdets väar, naturområden eller VA-försörjnin. Veetationen i strandzonen, mellan bebyelseområden och sjön, är blandad; tallar, björkar och andra lövträd, pors, bärris m. m.. Planområdet omes av skosmark vilken kommer att fortsätta att brukas som sådan. Horenäs 1:6 består av skosmark, betesmark, sumpsko och mosse. Marken är mycket blockrik med insla av stora flyttblock. Se även bilada "Gestaltninsprinciper för rönska". De övre jordlaren under veetationsskiktet utörs av blockrik morän. I samband med framtaandet av VA-anlänin för exploaterinsområde, principförsla utfördes dels en okulärbesiktnin av hela området och dels två provropar för att klarläa möjliheterna att infiltrera spillvattnet från området. Planområdets läe inom riksintresse för naturvård och friluftsliv och i det för turism och friluftsliv utpekade strateiska Åsnenområdet medför att planen tar stor hänsyn till att ta tillvara de värden som finns i området. Naturvärdena är ju rundläande för friluftslivets värden. Strandzonen och sumpskoen undantas från bebyelse. Genom nya lokalväar, tillvarataande av rönstråk samt etablerin av naturstiar blir det allemansrättslit lättare att ta si in i området. ef. vä vid Stensnäs 4 14

5 Etablerin av bebyelse för såväl fritids- som permanentboende att bo och verka på platsen er möjliheter för utvecklin av landsbyden och turismen. För att Åsnenområdets värden ska kunna bestå, tas tillvara och utvecklas, så måste det finnas människor som bor i området och medverkar till utvecklinen. yande i området bedöms inte skada riksintresset utan tvärtom verka i linje med riksintressena. Planområdet inår också i avrinninsområde för Mörrumsån som är av riksintresse (4 kap, 6 miljöbalken). Planen bedöms inte få neativ påverkan på riksintresset. Åtärder omfattar inte vattenrelerin eller vattenöverlednin (11 kap 5 miljöbalken). Planområdet är beläet i sydliaste delen av Alvesta kommun. Avstånden till anränsande kommunränser är, Älmhult, c:a 5 km resp., Tinsryd, c: 1,8 km. Till orterna Häradsbäck, Älmhults kommun, och Ryd, Tinsryds kommun är avstånden fåelväen c:a 11 km resp. c:a 13 km Målsättninen med planen är att tillskapa möjliheter för byande i naturmark på relativt stora tomter, Horenäs yl 2500 m². Ambitionerna är även att skapa ett område med modern bostadsbebyelse i natur. D. v. s. området skall e intryck av att fortfarande vara ett skosområde men innehållande även modern bostadsbebyelse. Tomternas fria läe samt närheten till vatten och naturlia strövområden kommer att starkt bidra till attraktiviteten. Planen rekommenderar att bostadsbebyelse utförs med träpanel i fasader. ebyelsen utformas med rundlänin anpassad till terrän och natur och inplacerad, så lånt möjlit, mellan bef. träd. Planen er, enlit illustration på plankartan, möjlihet till 48 tomter för bostadsbebyelse. Från exploatörens sida är ambitionen stor att medverka till att ny bebyelse får en vårdad och för området anpassad utformnin i enlihet med Alvesta kommuns Översiktsplan. De arkitekt- och byföreta som kommer att utforma och enomföra bebyelse inom planområdet skall uppmanas att läa särskild vikt vid anpassnin och tradition och därvid i möjliaste mån ansluta till den bebyelseutformnin och det bebyelsemönster som kan säas vara typiskt för denna del av Småland. Material, fär och utformnin anpassas till befintli bebyelse i Horenäs och dess närområde samt placeras med hänsyn till omivninens natur. Till ett låparti, mindre myr, föreslås att en småbåtshamn lokaliseras. Småbåtshamnen ansluter till befintlit utloppsdike från mossmarkerna norr och väster om planområdet. Föreslaet område bör kunna e utrymme för 25 à 30 båtplatser för lättare båtar och kanoter samt utrymme för parkerin. Området skall inå i emensamhetsanlänin för fastiheter inom planområdet Stensnäs och Fiskartorpet med möjlihet för ev. ytterliare planområden att delta i framtiden. Småbåtshamnen ansluts till Insjön och Åsnen, via en rävd, smal kanal. Inloppets läe reducerar småbåtshamnens visuella intryck mot sjösidan till ett absolut minimum. Detta förstärks av att småbåtshamnen kommer att lia väster om en mindre, opåverkad, skoklädd, höjd, Exempel på småbåtshamn 5 14

6 Getholmen. Småbåtshamnens läe har anpassats så att Getholmen ej skall påverkas. Föreslaen anlänin, bruttoarea mindre än 3000 m², omfattas av anmälninsplikt enlit miljöbalken. Innebär rävninen att vattendraet berörs krävs tillstånd av mark- och miljödomstol om ytan är större än 500 m2. Grävninen kan också innebära omledande av befintlit vattendra, vilket också är en vattenverksamhet. Tomtplatsers/bebyelseområdens avränsninar skall underordna si natur och veetation och får ej dominera landskapsbilden. Lutninsförhållandena inom planområdet är sådana att välutninar för huvuddelen av väsystemet inte förväntas överstia 1 %. Strandskyddet föreslås upphävas för de delar av bebyelseområdena som är beläna inom detsamma. För den del av naturmarken som är beläen inom strandskyddszonen skall strandskyddet fortsätta att älla, utom i en mindre del väster om småbåtshamnen. Strandskyddet upphävs också inom lokalvä och småbåtshamn. Stöd för upphävande finns i kommunens LIS-plan och under särskild rubrik senare i denna planbeskrivnin. Inom NATUR 1 upphävs strandskyddet. ynader för tekniska anläninar, lekplatser, och mindre aktivitetsplatser samt naturstiar får anordnas där. Eftersom strandskyddet upphävs i och med planens antaande krävs inte strandskyddsdispens där. Inom NATUR 2 däremot, som är det strandnära och mest känslia läet, lier strandskyddet kvar och varje åtärd måste prövas i dispens. I norra delen av NATUR2 finns en strandmad där dispenser bör prövas mycket restriktivt. För att behålla en visuell tillån till sjön bör stisystem som söks dispens för, läas i skoridån med att ut mot vattnet på nåra ställen. På så sätt minskar störnin på fåellivet medan den strandnära kvalitén på rekreationen samtidit finns kvar. Enlit till planen bifoade estaltninsprinciper för rönska anes en försikti skötsel som Utbrednin av strandmad 2013 bibehåller naturområdenas karaktär inom strandområdet. Det bör finnas en sti för passae förbi småbåtshamnen, eftersom det annars kan kännas som privatiserad mark när man passerar utmed tomterna. Planområdet berörs av ett Ramsarområde. Inom planområdet finns en strandmad som enom att vara en del i Åsnens våtmarker utör en del av Ramsarområdet. Stiar bör inte läas på strandmaden. Läs mer under påverkan på strandskydd. Inom eller i områdets omedelbara närhet finns ina kända fornlämninar. Om en fornlämnin påträffas under rävnin eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet till Länsstyrelsen, enlit 2 kap. 5 kulturmiljölaen (1988:950). Planområdets beläenhet i ett skosområde nära sjön Åsnen och vid Horenäs yl ör att tillånen till rekreationsmöjliheter är mycket oda både vinter- och sommartid. 6 14

7 För småbarnslek förutsätts att ena lekytor iordninställs på resp. fastihet allt efter behov. Gemensamma lek- och fritidsytor kan anordnas i direkt anslutnin till bebyelseområdena inom naturområde. Planområdet ansluts till allmän vä via bef. anslutninsvä i nordväst. Anslutninsväen kräver upprustnin och även viss omdranin. Rätt till vä över Hasverksmo 1:2 (Lillanäs) löses i Väsystem samband med fastihetsbildnin av detaljplanen. Anslutninsvä skall inå i den emensamhetsanlänin som kommer att inrättas för hanterin av områdets emensamma aneläenheter, se Genomförandebeskrivnin. Till förbindelseväen ansluts delområden med lokalväar. Möjlihet skall es för anslutnin av ytterliare planområden. Västandarder, ex.vis körbanebredder, diken och sidoremsor redovisas översiktlit som illustration på plankartan där interna väen föreslås få följande sektion : 1,0 m stödremsa + 3,0 m körbana, + 1,5 m stödremsa med uppställninsmöjliheter samt utrymme för snöuppla + dike 2,5 m, summa 8,0 m. Släntnin utförs på kvartersmark, den bredare stödremsan används för att balansera väbanans höjdsättnin. (Se illustrationer på plankartan). Syftet med atusektionen är dels att lokalt ta hand om davattnet och dels att skapa en attraktiv vämiljö. Körbanan föreslås hårdöras, även stödremsorna kan nyttjas för trafik. Vä skall, för att kunna användas av renhållninsfordon och uppfylla krav enl. Anlänins-AMA, kateori. För att öra området mer tillänlit föreslås att stiar anläs i strandzonen med anslutnin till infartsväen i norr samt bef. brukninsvä mot söder. Området för småbåtshamn kommer att iordninställas på sätt som er möjlihet till uppställnin av motorspruta. Eventuell väbelysnin anpassas efter områdets förutsättninar beträffande stolphöjder och armaturutformnin. Länstrafikens busslinje 1 06 mot Grimslöv, Vislanda, Alvesta och Växjö finns i Lönashult. Viss kompletterinstrafik finns bl. a. från Ulvö. Inom planområdet anordnas biluppställninsplatser på varje enskild tomt. All parkerin förutsätts ske på een tomtmark med möjlihet till kortvari biluppställnin även på den bredare av väens sidoremsor. Till emensamma ytor, t. ex. småbåtshamnen, anordnas platser för biluppställnin. Utfart från enskilda fastiheter får ske endast mot det interna väsystemet. Planområdet är inte utsatt för externt buller och kommer inte heller ave buller, utöver trafik till och från området. Den enda tänkbara källan för buller är den säsonsbetonade torvbrytninen på Horenäs 1:4 m. fl.. Avståndet mellan bebyelseområde och torvbrytnins- 7 14

8 område är c:a 320 m. Av miljöbedömninen framår att "Exploaterinsalternativet" er ett tillräcklit skyddsavstånd så att skyddsåtärder inte behöver vidtas med avseende på täkten vare si med hänsyn till stoft eller buller. Trafik till täkten sker åt väster och bedöms inte påverka störninsbilden för det planerade bostadsområdet. De av kommunen antana miljömålen förväntas inte bli neativt påverkade av föreslaen exploaterin. Enlit kommunens översiktsplan inår aktuellt planområde i normalriskområde för radon. Avloppsvattenbehandlin löses enom behandlin i reninsverk med efterföljande översilnin. Nåot davattensystem med ledninar föreslås ej inom området. Takavvattninen föreslås ske med stuprör med utkastare och marken utformad med ordentli lutnin från bynaderna för infiltration inom den ena fastiheten. Läns väarna förslås vädiken med normalt djup dit vattnet från väar, tomtytor och tak får avrinna.vädikena leds ut i terränen där davattnet får sila över marken. Dricksvattenförsörjninen föreslås ske med en emensam råvattentäkt med brunnar placerad enlit ritnin VA 003 och VA 005 borrade i ber. Geohydroloiska kartan aner tämlien oda uttasmöjliheter med en mediankapacitet på m 3 /d vilket innebär att om brunnen er detta kommer det för att klara försörjninen krävas 1 eller eventuellt 2 brunnar. Vattenkvaliteten och erforderli behandlin kan fastställas först när brunnen är utförd och provpumpad. I övrit hänvisas till "Principförsla för VA-ANLÄGGNING FÖR EXPLOATERINGS- OMRÅDE " ebyelsen inom detaljplaneområdet förutsätter enskilda uppvärmninssystem utan användnin av fossila bränslen. Detaljerna för detta kommer att lösas i samband med byloven. Områdets utformnin och tomternas storlekar kan ev. mede bervärme vilket dock måste samordnas för området som helhet. Jordvärme torde inte vara ett alternativ p.. a. områdets eotekniska förutsättninar. Området ansluts till befintlia nät efter samråd med respektive nätäare, ledninar dras fram i samband med områdets utbynad. Inom planområdet har E.ON Elnät en låspänninsluftlednin samt en servislednin i luft till befintli bynad (norrifrån in till Fiskartorpet). I samband med exploaterinen av området kommer dessa ledninar att behöva raseras och markkablar förläas. För området kan erforderlia transformatorstationer uppföras på lämplia platser inom naturmarken i anslutnin till vänätet. Möjlihet till väbelysnin läns väsystemet skall finnas. Stationers och matarledninars läen säkerställs med ledninsrätt alt. avtal mellan markäare och ledninsrättsinnehavare, se även Genomförandebeskrivnin. I samband med planerinen av el- och telenäten skall utredas om även fiberkabel för ITanslutninar kan dras fram. 8 14

9 Utrymmen för avfall skall e möjlihet att sortera avfallet i lämplia fraktioner innan det forslas bort. Detaljlösninar redovisas samband med kommande bylov och skall följa Alvesta kommuns krav. Postlådor rupperas till lämplia platser läns det interna väsystemet. Fortsatt samråd kommer att ske i samband med områdets utbynad. Räddninsverket och SMHI har enomfört en översvämninskarterin för Åsnen. I denna karterin anes för Torne nivåerna för 1 00-års flöde till +1 39,50 och för maxflöde till ,1 0. Normalvattenytan lier enl. officiella kartor på ,6. Dessa förhållanden har varit väledande beträffande lokaliserin och höjdsättnin av ny bebyelse. (Höjdanivelser enl. RH70.) ebyelsen utformas i småländsk bynadstradition, träpanel i fasader och med anpassnin till terrän och natur. (Se plankartans planbestämmelser) Lästa höjd för underkant bjälkla skall vara ,1 (RH 70), ((+1 40,2 (RH2000) )). (eräknat med SMHI:s översvämninskarterin som underla). Minsta taklutnin skall vara 27 ynadshöjd: Huvudbynad 6,0 m Komplementbynad 3,0 m Antal våninar får vara höst två (2) Skärmtak över uteplats, även inlasad, på höst 30,0 m² får uppföras utan bylov. Huvudbynad placeras minst 4, 0 m och komplementbynad 1,5 m från tomträns, dock ej på mark som omfattas av bynadsförbud. Vid bylovivnin skall de utformninsriktlinjer som anes ovan under ebyelseområden ostäder samt de ambitioner betr. bynaders och markytors utformnin och behandlin som i övrit framår av planhandlinarna följas. Vid projekterin och byande skall även hänsyn tas till de naturvärden som nämns i "Gestaltninsprinciper" och "Översiktli naturvärdesbedömnin". Torpmiljöerna karaktäriseras av mindre hus i trädårdsmiljö med vårdträd och fruktträd. På platsen är även den stenia marken och odlinsrösen karaktärsskapande. Om nåon av de befintlia bynaderna år att renovera är det bra men deras skick är inte utrett och därför sätts inet bindande krav på att de ska bevaras. För att bevara karaktären av torpmiljö ska istället fokus läas på den omivande miljön vad äller placerin av bynader, uthus och bevarandet av mark och veetation. Inom ett sammanhänande område av minst kvm eller fler mindre områden som tillsammans omfattar detta, inom respektive område med beteckninen torpmiljö i plankartan, ska befintlia träd bevaras så läne de inte utör säkerhetsrisk. Marken inom dessa områden ska behålla sin stenia karaktär på minst ett par ställen. I bylov för huvudbynad ska bevakas att huvudbynadens placerin inte motverkar sammanhänande områden av frukt- och andra lövträd. Odlinsrösen ska bevaras. (Om i anslutnin till jordbruksmark: Eventuellt behov av borttaande eller flytt av röse kräver dispens från biotopskyddet enlit 7 kap 11 Miljöbalken.) Inom de bevarade trädmiljöerna ska schakt och utfyllnad i möjliaste mån undvikas. Schakt inom de bevarade trädmiljöerna kan tillåtas för mindre komplementbynader som höst upptar 1 0 kvm inom yta för schakt. För huvudbynad och vistelseyta närmast denna bör schakt och utfyllnad kunna ske så läne inte trädmiljöerna berörs och i samstämmihet med den anpassnin till naturen som örs i hela planområdet. 9 14

10 Strandzon Getholmen För det rörlia friluftslivet är i da aktuell del av Åsnens stränder mycket svåråtkomlia både från landsidan och sjösidan. Avsikten och en av målsättninarna är att strandzonen även i fortsättninen skall vara allemansrättslit tillänli. Det skall vara lätt att skilja på privat mark inom plan och allemansrättslit tillänli mark både inom och utanför plan. Allmänheten skall kunna besöka området utan att känna si tränd av privata bostäder. För de delar av detaljplanen som markerats med "NATUR" har estaltninsprinciper upprättats Utånspunkten för denna är att områdets karaktär skall bevaras skobevuxet och underlätta den allemansrättslia tillänliheten. Gestaltninsprinciprna biläs denna detaljplan. För växt- och djurlivet blir påverkan liten. Ytan för kopplinen mellan strand och omivande mark minskar, men naturkaraktärerna kvarstår. Som särskilda skäl för upphävande av den del av strandskyddet som är aktuellt kan bl. a. följande anföras: - Föreslaen exploaterin överensstämmer med kommunens intentioner som de framförs i det tematiska tilläet till översiktsplanen: "Landsbydsutvecklin i strandnära läen, LIS,". Det tematiska tilläet enl. ovan är särskilt skäl för upphävande av strandskyddet. Planen medför att strandskyddet upphävs inom kvartersmark för bostäder, lokalvä, småbåtshamn samt en liten del av naturområdet där det tillåts att lekplats och andra aktivitetsplatser anordnas. En exploaterin av området bidrar tveklöst till att upprätthålla serviceunderlaet och öka potentialen för en lånsikti landsbydsutvecklin enom möjlihet till flera arbetstillfällen och utvecklad turism. För de fastboende i Ulvöområdet bör den planerade exploaterinen e ett stöd för bibehållande och utöknin av olika former av service. Inom Åsnenområdet och södra kommundelen fordras att boenderesursen utvecklas. Även om avståndet från Horenäs till serviceorten Lönashult, med bl a dalivarubutik och skola, är ca en mil så förbättras underlaet för säväl denna ort som tätorten Ryd inom Tinsryds kommun. För att områdets värden ska bestå och tas till vara så måste det finnas människor som bor permanent. Området Horenäs stärker byden enom att en attraktiv boendemiljö skapas. Även fritidsboende skapar underla för bydens service och enomförande av planen medför att turismen ökar. Exploaterinsområdet medför också att tryheten ökar med fler boende och även att underlaet för kollektivtrafik och kompletterinstrafik stärks. Utvecklinen av området lyfter också fram nya möjliheter för tillänlihet till området och Åsnen

11 Anläandet av stiar enlit illustrationsplanen samt ev. mindre pumpstationer och transformatorstationer inom strandskyddszonen kräver dispensprövnin från strandskyddet. För väar, avlopps-, och vattensystem samt naturmark och övria allmänna eller emensamma anläninar kommer en eller flera emensamhetsanläninar där samtlia fastiheter deltar att inrättas, inklusive tillfartsväen. D. v. s. kommunen kommer inte att vara huvudman för allmänna anläninar. I emensamhetsanläninen skall även områden för fritid och bryor och badplats inå. För att klara utbynaden av väar m. m. kommer det att krävas fyllnadsmassor. I samband med anläande av båthamn skall det undersökas möjliheten att samordna detta med utta av fyllnadsmassor. Detaljplanen och dess utformnin har inte sådan påverkan på omivninen att ällande normer kommer att överskridas så som dessa framställs i Översiktsplan för Alvesta kommun. Från "Miljöbedömninen": Ytvatten/Davatten, miljökvalitetsnormer Avloppsbehandlin löses enom behandlin i reninsverk med efterföljande översilnin. edömnin örs att avloppsvattenbehandlin kan utföras så att närinsbelastninen från området minskar jämfört med belastninen ida från betesmark. Davatten omhändertas lokalt enom fördröjnin på varje tomt och i väområden. Den samlade bedömninen är att miljökvalitetsnorm för Åsnens vatten inte kommer att påverkas. Miljöbedömninen visar att enomförandet av planen medför både positiva och neativa miljökonsekvenser. Syftet med miljöbedömninen/miljökonsekvensbeskrivninen är att miljöaspekter ska intereras i detaljplanen. De miljöaspekter som framkommit vid upprättandet av planen och dess MK handlar mycket om vikten av att anpassa bebyelsen i landskapet så att den speciella natur som råder kan tas till vara för området och allemansrättslit. Även utvecklin av riksintresseområdet handlar i runden om att naturen är tillänli. Det är viktit med en väl avväd fri passae utmed strandlinjen. Avloppsvattenbehandlin måste lösas så att miljökvalitetsnorm för sjön Åsnens vatten inte påverkas. Planen måste anpassas till att delar av området är känslia för översvämnin. Miljöaaspekterna har inarbetats i detaljplanen bl a enom att området behåller sin naturpräel enom att bebyelsen underordnar si naturen. Lövridåer, öppna läntor med enar och ekar samt torpmiljöer bevaras, liksom det orörda intrycket från sjösidan vid Åsnen. Den fria passaen med strandskydd utör en bred zon som örs mer tillänli bl a enom naturstiar. Förutsättninar för avloppsvattenbehandlin har utretts. Anpassnin sker till översvämnin enom föreskrift om lästa höjd för bebyelse. De alternativ som miljökonsekvensbeskrivninen handlar om är: Nollalternativet som innebär att ina åtärder örs utan skosområdet lier kvar som ida. Skapandet av en attraktiv bostadsmiljö i LIS- ef. vä vid Fiskartorpet 11 14

12 området Horenäs uteblir. Alternativet Västra Horenäs, väster om brukninscentrum och norr om tillfartsväen, innebär etablerin av bostäder med större tomter i skosmiljö länre från stranden. Tillänlihet till strandmiljön blir sämre och området därmed mindre attraktivt. Exploaterinsalternativet innebär exploaterin av bostäder med möjliheter för etablerin av landskapsanpassad bebyelse i naturmiljö på större villatomter nära strandmiljön vid sjön Åsnen. Möjliheter es att åstadkomma ett attraktivt område i en attraktiv miljö en bit från Åsnens strand Området är utpekat som LIS-område (landsbydsutvecklin i strandnära läe) i kommunens översiksplan. I nollalternativet enomförs ina åtärder utan skosområdet lier kvar som det är ida. Skapandet av ett attraktivt bostadsområde i LIS-område Horenäs uteblir. Genomförande av alternativet Västra Horenäs innebär att område nordväst om brukninscentrat i Horenäs exploateras för bostadsbebyelse större villatomter i skosmiljö. Ett enomförande av exploaterinsalternativet innebär att av fastihetens totalareal på c:a 285 ha ett område med arealen c:a 24 ha för i huvudsak skosbruk med insla av bete för nötkreatur omvandlas till område för bostäder, permanent- och/eller fritidsboende. ostadsområdenas andel av 24 ha utör c:a 9,5 ha resterande utör vämark och naturmark

13 GENOMFÖRANDEFRÅGOR Samråd: Maj - Juni 2013 Utställnin: Höst Antaande: Laa kraft: Genomförandetiden är 1 0 år. Ansvaret för utbynad av ata och va-ledninar lier på exploatören. Kommunen är ej huvudman för allmänna anläninar och ytor. Efter utbynad av området kommer emensamhetsanläninen vara huvudman för allmän platsmark och emensamma ledninar. Inom kvartersmark är exploatör alt. fastihetsäare ansvari för enomförandet. Ett exploaterinsavtal skall tecknas mellan exploatör och Alvesta kommun. Avtalets skall främst redovisa att föreliande exploaterin, utbynad, är en aneläenhet för markäaren/exploatören. Exploaterinsavtalet skall vara undertecknat av parterna innan planen kan antas. Exploaterinsavtalet skall följa planområdet vid eventuell försäljnin. För planområdet och dess emensamma aneläenheter skall en emensamhetsanlänin inrättas. Exploatören och/eller emensamhetsanläninen ska ansvara för inom planområdet beläen naturmark, ata med sidoområden, VA-ledninar, dricksvattenanlänin, avloppsanlänin, väbelysnin samt ev. ytterliare anläninar vars behov inte kan specificeras vid planupprättandet inå. Utanför planområdet skall ev. vattenbrunnar och väbelysnin inå i emensamhetsanlänin. Planområdets emensamhetsanlänin skall inå i överripande emensamhetsanläninen för anslutninsvä till allmän vä samt för emensamhetsanlänin för vatten- och avloppshanterin. Avtal skall inås mellan emensamhetsanläninarna anående detta. De tillkommande fastiheterna bildas enom avstycknin / fastihetsrelerin från Horenäs 1:6. Inom stamfastiheten beläna områden för avloppsrenin samt ev. vattenbrunnar säkerställs enom avtal eller ledninsrätt. Detsamma äller om det krävs ytterliare områden för transformatorer, el- och teleledninar samt väar och stiar utöver vad som etableras inom planområdet och som kan komma att krävas för planområdets funktioner. VA-systemet med dricksvattenförsörjnin liksom avloppsbehandlinsanläninen och VA-ledninssystemet måste vara utbyt och avprovat när det första bostadshuset tas i bruk. Innan bystart inom respektive fastihet rekommenderas att en markundersöknin enomföres för att klarläa underrundens beskaffenhet samt rundvattenproblematiken

14 Vä enom planområdet skall vara tillänli för trafik till och från eventuella framtida planområden inom Horenäs 1:6. Vid exploaterin av området behöver både anslutninsväar och väen inom planområdet utformas så att de är farbara även vid översvämnin och klara transporter med tuna fordon, vilket exploatören ansvarar för att utreda i ett enomförandeskede. Utbynaden av området förutsätter enskilda värmeanläninar. I det fall bervärme blir aktuellt skall samordnin mellan de olika fastiheterna av borrhålens placerinar ske. Jordvärme bör undvikas p.. a. områdets blockrika markområden. Transformatorstation föreslås lokaliseras på lämpliaste plats i anslutnin till vä. Stationens och matarledninars läen säkerställs med ledninsrätt alt. avtal mellan markäare och ledninsrättsinnehavare. I samband med exploaterinen av området kommer befintlia luftledninar att behöva raseras och markkablar förläas. Samtlia ombynadskostander bekostas av exploatören. För luftledninen äller Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter vilket innebär föreskrifter för höjd över mark, avstånd till bynad, brännbart uppla, parkerinsplatser m.m. I samband med bylovprövnin skall redovisas hur sophanterinen skall oraniseras inom planområdet. Exploatören ansvarar för alla erforderlia undersökninar och tillstånd i överensstämmelse med aktuella lastiftninar. Detta kan bland annat vara: - Anmälnins- eller tillståndsplikt enlit miljöbaken avseende fyllnadsmassor för anläninsändamål - Tillståndspliktit enlit miljöbaken för rävnin i eller intill vattendra - Tillstånd enlit miljöbalken för avloppsanlänin - Anmälan enlit miljöbalken för att borra för bervärme - Tillstånd enlit kulturmiljölaen - Dispenser från strandskydd där strandskydd kvarstår Reviderad Detaljplanen antaen av Kommunfullmäktie , --- Kommunsekreterare eslutet har vunnit laa kraft

15 145 Horenäs 1:7 Y Y a NATUR1 Ulvön 1:21 Avstånd 250 m från täktområde Poppel torpmiljö n lekplats 140 Y NATUR1 a Y NATUR Tjärdal Myrholmen 140,02 139,98141,02 141,61 NATUR1 139,98 Y ,76 142,13 141,98 141,52 ek 142,11 142,53 140,42 141,66 142,90 140,42 141,75ek 143,10 142,32 140,43 142,16 143,32 142,22 143,77 140,93 143,31 143,16 140,28 en 144,96 142,22 141,29 142,28 140,27 lekplats Y ,86 torpmiljö n 140,17 NATUR Horenäs Y yl 145 DETALJPLAN 142,47 141,44 142,05 143,48 Y torpmiljö 142,50 n 143,04 143,60 142,78 143,30 143,92 144,09 lönn LOKALVÄG 144,03 NATUR 144, a LOKALVÄG 143,25 LOKALVÄG NATUR1 a a 138,92 138,92 V NATUR Getholmen ÅSNEN, (Insjön) Insjön Ulvön 1:22 1:22 X Y X X Horenäs 1:6 X X X

16

17 Horenäs 1:7 Y Ulvön 1:21 Y Poppel Avstånd 250 m från täktområde 0 14 Y Y Tjärdal Strandmad Gånstiar Myrholmen ,02 139,98141,02 141,61 139,98 Y ,13 140,76 141,52 141,98 142,11 ek 142,53 140,42 141,66 142,90 140,42 141,75ek 143,10 142,32 140,43 142,16 143,32 142,50 142,22 143,77 143,16 143,31 140,93 140,28 en 144,96 142,22 Getholmen Ulvön 1:22 lönn 141,29 142,28 140,27 138,92 138,92 Y ,86 140,17 Kanal n 143,25 143,04 142,78 142,47 141,44 142,05 143,48 143,30 143,60 1:22 144,03 143,92 144,00 144, ÅSNEN, (Insjön) Y Insjön Horenäs yl Y ,13 ILLUSTRATIONSPLAN Totalt 48 tomter (Söder: 27. Norr: 21) X X Horenäs 1:6 X X X X Gånstiar Y ,0 ö ö 2,5 1,5 3,0 1,0