SBA Faktablad Finland. Viktiga punkter. Om SBA Faktablad. Ref. Ares(2016) /04/2016

Ref. Ares(2016)1796770-15/04/2016 SBA Faktablad 2015 Finland Viktiga punkter Uppnådda och framtida resultat för små och medelstora företag 1 : Finlands små och medelstora företag har återhämtat sig mycket långsamt efter finanskrisen 2008, och än så länge bara till viss del. Trots att det uppskattade förädlingsvärdet för Finlands små och medelstora företag var större 2014 än 2008, var antalet företag och anställda lägre än före krisen. De små och medelstora företagen inom tillverkningssektorn har drabbats särskilt hårt. Denna återhämtning utan jobbskapande förväntas fortsätta under 2015 och 2016. Förädlingsvärdet och antalet företag beräknas stiga med 4 % respektive 2 %, men sysselsättningen förväntas trots detta att ligga kvar på samma nivå. Genomförande av Small Business Act for Europe (SBA): Finland har fortfarande en av de starkaste SBA-profilerna. Landets resultat är bättre än EU-genomsnittet på sex SBA-områden. De allra bästa resultaten återfinns på områdena En andra chans och Lyhörda förvaltningar. Det sistnämnda området är också det där den största förbättringen skett sedan 2008. På de flesta SBA-områden har Finlands resultat emellertid stagnerat eller försämrats jämfört med tidigare år. Försämringen var störst på området Tillgång till finansiering. Regeringen har försökt motverka den negativa trenden med politiska åtgärder på berörda områden. Andra prioriterade områden under 2014 och tidigare år var Entreprenörskap och Internationalisering. Politiska prioriteringar till fördel för små och medelstora företag: Tonvikt bör läggas vid att förbättra befintliga åtgärder i stället för att införa nya. En särskild strategi för små och medelstora företag grundad på SBA skulle kunna fungera som en ram för åtgärderna. Man bör inrikta sig på att öka tillgången till finansiering, minska den administrativa bördan och utforma regler för offentlig upphandling som är bättre anpassade till små och medelstora företag. Om det övergripande politiska målet om tillväxt genom internationalisering ska ge större effekt måste de olika initiativen på områdena Entreprenörskap, Tillgång till finansiering, Innovation och Internationalisering samordnas bättre. Om SBA Faktablad Small Business Act for Europe (SBA) är EU:s viktigaste policyinitiativ till stöd för små och medelstora företag. Akten består av en uppsättning politiska åtgärder som är organiserade kring tio principer, från Entreprenörskap och Lyhörda förvaltningar till Internationalisering. I samband med 2011 års granskning av akten efterlystes en bättre uppföljning för att förbättra förvaltningen av SBA. SBA Faktabladen offentliggörs årligen och ska förbättra förståelsen av aktuella tendenser och nationell politik som påverkar små och medelstora företag. Sedan 2011 utser varje EU-land en högt uppsatt person inom statsförvaltningen till nationell företrädare för små och medelstora företag. Företrädarna går i täten för genomförandet av SBA-agendan i sitt land. Internal market, industry, entrepreneurship and SMEs

Innehåll 1. Små och medelstora företag allmänna siffror... 2 2. SBA-profil... 3 3. SBA-principer... 6 3.0 "Tänk småskaligt först"... 6 3.1 Entreprenörskap... 7 3.2 "En andra chans"... 8 3.3 "Lyhörda förvaltningar"... 9 3.4 Statligt stöd och offentlig upphandling... 10 3.5 Tillgång till finansiering... 11 3.6 Inre marknaden... 12 3.7 Kompetens och innovation... 13 3.8 Miljö... 14 3.9 Internationalisering... 15 4. Ett intressant nytt initiativ... 17 1. Små och medelstora företag allmänna siffror Antal företag Antal anställda Förädlingsvärde Finland EU28 Finland EU28 Finland EU28 Antal Andel Andel Antal Andel Andel Miljard Andel Andel Mikro 202 228 91.9 % 92.7 % 349 435 24.9 % 29.2 % 19 21.3 % 21.1 % Små 14 794 6.7 % 6.1 % 293 634 20.9 % 20.4 % 17 19.5 % 18.2 % Medelstora 2 562 1.2 % 1.0 % 251 881 17.9 % 17.3 % 16 18.8 % 18.5 % SMF 219 584 99.7 % 99.8 % 894 950 63.7 % 66.9 % 52 59.6 % 57.8 % Stora 572 0.3 % 0.2 % 509 501 36.3 % 33.1 % 35 40.4 % 42.2 % Totalt 220 156 100.0 % 100.0 % 1 404 451 100.0 % 100.0 % 87 100.0 % 100.0 % Detta är uppskattningar för 2014 som gjorts av DIW Econ på grundval av siffrorna från 2008-2012 från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Uppgifterna gäller den icke-finansiella företagssektorn, som innefattar industri, byggverksamhet, handel och tjänster (NACE rev. 2 avdelning B-J, L, M samt N), men inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske och tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. Fördelen med att använda uppgifter från Eurostat är att statistiken är harmoniserad och jämförbar mellan länder. Nackdelen är att uppgifterna för vissa länder kan skilja sig från de uppgifter som offentliggjorts av nationella myndigheter. Antalet små och medelstora företag inom den icke-finansiella företagssektorn ligger nära EU-genomsnittet. De allra flesta företag är små eller medelstora. Två tredjedelar av alla jobb finns inom dessa företag, och de står för 60 % av förädlingsvärdet. De små och medelstora företagens produktivitet, beräknad som förädlingsvärde per capita, är betydligt högre än EU-genomsnittet. Sektorerna för tillverkningsindustrier och för gross- och detaljhandel bidrar mest till de små och medelstora företagens förädlingsvärde, med en andel på 20 respektive 19 %. Dessa två sektorer står också för 40 % av sysselsättningen inom små och medelstora företag. Finlands ekonomi har befunnit sig i en svacka den senaste tiden. De små och medelstora företagens resultat har emellertid stärkts på nytt. Sedan krisen 2008 har dessa företags förädlingsvärde ökat med 5 %, och sysselsättningen inom dem har nästan nått upp till nivån före krisen. Företag med 10 49 anställda har påverkats mest. Där sjönk sysselsättningen med omkring 2 % och antalet företag med 2 %. Finlands små och medelstora företag har än så länge bara överstigit nivån före krisen när det gäller förädlingsvärdet. Det uppskattade antalet små och medelstora företag och anställda inom dessa ligger fortfarande 1 % under 2008 års nivå. Sektorerna för tillverkningsindustrier och för gross- och detaljhandel är förvisso de som bidrar mest till förädlingsvärdet, men det är även de som har påverkats mest av lågkonjunkturen. Mellan 2008 och 2014 minskade sysselsättningen i små och medelstora företag inom tillverkningssektorn med 14 %. Förädlingsvärdet för små och medelstora företag har ännu inte återhämtat sig efter krisen, och är fortfarande 11 % lägre än 2008. Antalet små och medelstora företag sjönk också med omkring 11 %. Nokias nedskärningar 2014 har fortfarande negativ inverkan på de små och medelstora företagen, men

andra undersektorer har också bidragit till nedgången, särskilt pappersbranschen. 2 Huvudorsaken till den minskade konkurrenskraften är att lönerna har ökat i snabbare takt än produktiviteten. 3,4,5 Kostnadsnivåerna är högre än hos Finlands största handelspartner, Tyskland och Sverige, och lönsamheten är låg. 6 Det ser däremot ljusare ut för sektorn för grosshandel och detaljhandel. 2014 hade sysselsättningen inom små och medelstora företag sjunkit med omkring 4 % och antalet företag hade minskat med mindre än en femtedel. Det förädlingsvärde som genererades av små och medelstora företag sjönk med så lite som 1 %. Denna utveckling orsakades av minskad efterfrågan, strukturella förändringar och ökad internationell konkurrens. 7 Efterfrågan minskade eftersom konsumenternas köpkraft blev mindre. 8 En annan bidragande faktor till de små och medelstora företagens svaga resultat är den digitala revolutionen, som inte bara omfattar e-handel utan även digitalisering. 9 Sektorn för gross- och detaljhandel har varit särskilt långsam när det gäller att kombinera försäljning online med traditionella fysiska butiker. Som ett resultat av detta har konkurrensen från internationella aktörer ökat inom undersektorer såsom konsumentelektronik. 10 2014 var situationen särskilt allvarlig. Under de tre första kvartalen detta år sjönk antalet nya företag med 9 % jämfört med samma period 2013. Totalt 22 669 nya företag registrerades under de tre första kvartalen 2014, jämfört med 24 057 under samma period 2013. 11 Ökningen i antalet nedlagda företag är ännu mer oroande. 13 051 företag lades ned under andra kvartalet 2014, vilket är en ökning med 28,5 % jämfört med samma period 2013. Finland har emellertid en nettoökning av företag, eftersom antalet nystartade företag är större än antalet nedläggningar. Ännu en ljusglimt är det minskade antalet konkurser. Under 2014 gick 2 954 företag i konkurs omkring 6 % färre än det föregående året och sedan 2008 har företagsomsättningen, dvs. nyregistreringen och nedläggningen av företag, räknat som en andel av alla företag, också minskat. 12 Prognosen när det gäller små och medelstora företag är också positiv. Från 2014 till 2016 beräknas antalet små och medelstora företag öka med 2 %. Sysselsättningen inom dessa företag antas emellertid stagnera. Prognosen för förädlingsvärdet är något mer optimistisk. Under de kommande två åren beräknas de små och medelstora företagens förädlingsvärde stiga med 4 %. De små och medelstora företagen har så sakteliga börjat återhämta sig, men detta återspeglas ännu inte i antalet nystartade företag, som sjönk stadigt mellan 2010 och 2014. 2. SBA-profil 13 Finland har fortfarande en av de bästa SBA-profilerna i EU. På sex av de insatsområden som omfattas av SBA ligger Finland över EU-genomsnittet. Antalet områden där landets resultat är desamma som resten av EU har emellertid ökat sedan förra året. Förutom att, som tidigare, gälla Statligt stöd och offentlig upphandling och Miljö räknas nu även området Inre marknaden in i denna grupp. En andra chans är det område där Finlands resultat ligger högst över EU-genomsnittet. På ett flertal andra SBA-områden är Finland bland de fem EU-länderna med bäst resultat. Finland har emellertid försämrat sin konkurrensfördel på de flesta områden sedan 2008. Förbättringen av resultat var bara större än EU-genomsnittet på tre områden: Lyhörda förvaltningar, Kompetens och innovation och Internationalisering. På övriga områden har EU allmänt sett nått ikapp Finland. Finlands SBA-resultat har, även om de fortfarande är goda, stagnerat sedan 2008. Avsaknaden av politiska åtgärder sedan 2008 är inte nödvändigtvis orsaken till Finlands bristande dynamik. I själva verket har de små och medelstora företagens roll som en motor för ekonomisk utveckling uppmärksammats på senare år, och detta återspeglas också i de politiska prioriteringarna. Finland hade redan skapat mycket konkurrenskraftiga villkor för små och medelstora företag på flera områden, i vissa fall även före lanseringen av SBA, och därför är det svårare för landet att förbättra sin redan höga nivå än det är för andra EU-länder att hinna ikapp. Trots detta bör det noteras att genomförandet av SBA-rekommendationer har förbättrats på flera områden sedan 2008. Detta har ofta gjorts genom allmänna ekonomiska reformer, snarare än genom särskilda SBA-stödprogram. För att stödja entreprenörskap har nya konsult- och utbildningstjänster SBA Faktablad 2015 Finland 3

för nystartade företag utvecklats. Man har också ändrat socialförsäkringsreglerna för entreprenörer. Finland har dessutom påbörjat reformer av lagstiftningen för offentlig upphandling. När det gäller SBA-området Kompetens och innovation har ytterligare åtgärder för att förbättra kompetensen i små och medelstora företag påbörjats. Innovationsfinansieringsverket Tekes finansieringsinstrument är nu mer inriktade på små och medelstora företag: flera småskaliga kampanjer har genomförts, och ett nytt innovationsfinansieringsverktyg för små och medelstora företag har införts. Små och medelstora företag har nu i allmänhet bättre tillgång till finansiering. Statliga finansieringsorganisationer såsom Finlands Industriinvestering Ab och Finnvera har fått ytterligare medel för att stödja små och medelstora företag. Nya flaggskeppsinitiativ har också lanserats på andra områden, t.ex. Cleantech på miljöområdet och Team Finland inom internationalisering. Mot denna bakgrund kan det sägas att det har gjorts politiska framsteg under referensperioden för 2015 års faktablad, dvs. 2014 och första kvartalet 2015, på vissa områden, men inte på alla. Finland lanserade och genomförde totalt sju politiska åtgärder som berörde fem av de tio områden som omfattas av Small Business Act. Störst framsteg under 2014 gjordes på områdena Tillgång till finansiering och Internationalisering. Inom Kompetens och innovation gjordes också vissa framsteg, eftersom ytterligare finansiering blev tillgänglig för små och medelstora företag. När det gäller finansiering har lån och riskfinansieringsinstrument riktade till små och medelstora företag stärks: Ett nytt investeringsprogram för dessa företag har skapats, och finansieringsorganisationen Finnvera har getts möjlighet att handla med obligationer från dessa företag. Det första viktiga instrumentet inom det nya konceptet Team Finland är åtgärden LetsGrow, som kombinerar finansiering med hjälp till internationalisering. Tekes har fortgående sett över sina instrument, och de flesta är inriktade på små och medelstora företag. Utöver långsiktiga program och finansiering till små och medelstora företag, har Tekes diversifierat sina instrument och samlat dem inom ramen för kampanjer en serie kortsiktigare verktyg och aktiviteter. Den huvudsakliga tonvikten läggs vid finansieringsinstrument och stöd till internationalisering. De områden där det skett minst under referensperioden är Tänk småskaligt först, Lyhörda förvaltningar, Inre marknaden och Miljö. Finlands resultat när det gäller genomförande av politiken var fortsatt goda under referensperioden. Alla större åtgärder som det flaggades för 2013 har lanserats. Överlag har Finlands politik för små och medelstora företag emellertid handlat om stegvis genomförda förändringar. Ett antal mindre lagstiftningsändringar har gjorts, och stödinstrument har finjusterats. Finlands politik för små och medelstora företag är inte formellt kopplad till SBA, dvs. det finns ingen nationell SBAlag, till skillnad från i andra EU-länder. Många insatser för små och medelstora företag görs i stället inom ramen för mer allmänna ekonomiska åtgärder. SBA används snarare som en referens, för att kontrollera att de olika åtgärderna har genomförts, än som en vägledning för utformning av politiken. Den finska regeringen har inte antagit en specifik strategi för genomförande av SBA. Det finns emellertid ett flertal andra planer och program som är särskilt inriktade på små och medelstora företag. Ett av målen med det statliga programmet (2011) är att stödja entreprenörskap, även om tonvikten inte läggs vid just små och medelstora företag. Entreprenörskap och små och medelstora företag omnämns också i Arbets- och näringsministeriets nya riktlinjer om framtidens tillväxtmöjligheter. Avsaknaden av en särskild SBA-strategi kan i framtiden tänkas bli en utmaning för politiken för små och medelstora företag. Alltför många av de ekonomiska åtgärderna saknar fortfarande särskilda insatser för små och medelstora företag. Den senaste tiden har det gjorts vissa ansträngningar för att lösa detta problem, men uppdelningen av aktiviteter för små och medelstora företag på olika nationella åtgärder som genomförs dels av nationella myndigheter, dels av regionala myndigheter är fortfarande ett hinder för en effektivare politik. Efter valet i april 2015 bildades en ny regering. Denna har ännu inte presenterat några konkreta åtgärder för små och medelstora företag. SBA Faktablad 2015 Finland 4

Finlands SBA-resultat: nuvarande situation och utveckling mellan 2008 och 2015 14 SBA Faktablad 2015 Finland 5

3. SBA-principer 15 3.0 "Tänk småskaligt först" Principen Tänk småskaligt först är tänkt att fungera som en vägledande princip för all politik och lagstiftning. Enligt denna ska beslutsfattare ta hänsyn till små och medelstora företags intressen i ett tidigt skede av den politiska processen. Principen handlar också om att ny lagstiftning, administrativa bestämmelser och förfaranden ska vara lättförståeliga och enkla att tillämpa. Framstegen på detta område har varit relativt blygsamma under referensperioden. Den mest anmärkningsvärda åtgärden var Miljöministeriets lansering av ett förslag till förenkling av förfarandet för miljölicensiering i februari 2015. Trots att de flesta stora SBA-åtgärder redan har sjösatts behövs i vissa fall en del förbättringar. Intressenter på området små och medelstora företag rådfrågas i och för sig vid utformningen av lagstiftning, men generellt sett lyfts principen Tänk småskaligt först inte fram i Finland. Trots att små och medelstora företagtestet och konsekvensanalyser av inverkan på företagens konkurrenskraft är en integrerad del av systemet genomförs konsekvensanalyser generellt sett mer sällan än i andra länder. Arbets- och näringsministeriet offentliggör utlåtanden om ny lagstiftnings effekter på företagens konkurrenskraft. Konsekvensanalyserna är emellertid ofta ytliga och genomförs utan tillräckligt breda samråd. På senare tid har det ibland förekommit att ny lagstiftning införts utan en tillräcklig förhandsanalys, vilket har fått allvarliga konsekvenser för små och medelstora företag och deras konkurrenskraft. Ett exempel är regeringens beslut 2013 om att representationsutgifter inte längre skulle vara avdragsgilla. Det fick en så negativ inverkan på tjänstesektorn att beslutet upphävdes 2015. Ett annat, nyare exempel där principen har tillämpats väl är översynen av bokföringslagen, där tillämpningen av principen ledde till mindre byråkratiska förfaranden för små och medelstora företag. Till följd av dessa blandade resultat uppmanade riksdagen 2014 regeringen att inrätta ett oberoende rådgivande organ för att utvärdera konsekvensanalysernas kvalitet. SBArekommendationer som man ännu inte tagit itu med är bland annat fastställande av gemensamma första tillämpningsdatum och systematiska kontroller av den befintliga lagstiftningens ändamålsenlighet. Sammanfattningsvis kan det sägas att principen Tänk småskaligt först är införlivad i lagstiftningsförfarandena, men inte på ett systematiskt sätt. Det har förts en intensiv offentlig debatt om behovet av bättre lagstiftning, och aktörer inom näringslivet har framfört sådana krav. SBA Faktablad 2015 Finland 6

3.1 Entreprenörskap Finland är bättre än EU-genomsnittet på detta område. De positiva resultaten är ett tecken på landets företagsvänliga klimat. Finland har de bästa resultaten för de indikatorer som visar hur fördelaktiga villkoren är för entreprenörskap. Framgångsrika entreprenörer får ett bättre och bredare stöd i Finland än i något annat EU-land. Finland ligger också betydligt över EU-genomsnittet när det gäller mediabevakningen av entreprenörskap och vikten av skolutbildning för utveckling av entreprenörsandan. Denna positiva miljö förefaller öka affärsmöjligheterna, eftersom Finland också har en ovanligt stor andel entreprenörer vars affärsidéer grundats på identifierad marknadspotential. Det hårdnande ekonomiska klimatet har emellertid minskat entreprenörverksamheten. Indikatorerna för detta, t.ex. företagsägande, visar att Finlands resultat är måttliga. Trots att förändringen jämfört med förra året är liten, har Finlands resultat i själva verket försämrats stadigt sedan 2008. Entreprenörverksamheten har saktat ned sedan början av krisen, och regelverket har stagnerat, eller till och med försämrats. De negativa resultaten beror inte på bristande politiskt stöd. Djupgående reformer har genomförts sedan 2008, och Finland har tillämpat de viktigaste SBA-rekommendationerna på detta område. Bland dessa kan nämnas den s.k. startpengen, som beviljas entreprenörer så att de ska få en liten men säker inkomstkälla under sitt företags första 18 månader. FöretagsFinland, som samlar många olika tjänster riktade till nystartade företag, har fortgående utvecklats och förbättrats. Arbets- och näringsministeriet upprättade också APAKEprogrammet, för att hjälpa nystartade företag samt små och medelstora företag att förbättra sin näringslivskompetens. Under referensperioden gjordes gradvisa förändringar av dessa åtgärder och tonvikten lades vid befintliga instrument. T.ex. gjordes en översyn av onlineverktygen för grundläggande information under 2014. Den nya webbarbetsplatsen Mitt FöretagsFinland och informationswebbplatsen yrityssuomi.fi har uppdaterats och försetts med flera nya verktyg. Tillsammans erbjuder dessa uppdaterade e-tjänster en stor mängd information och stöd. SBA Faktablad 2015 Finland 7

3.2 "En andra chans" SBA-området En andra chans handlar om att snabbt ge ärliga entreprenörer som har gått i konkurs en andra chans. Finland har ett av de bästa resultaten i EU när det gäller detta. Förfarandet för att klara upp insolvens innan en entreprenör har rätt att starta ett nytt företag är ett av EU:s snabbaste och minst kostsamma. Attityden i samhället är också positiv till omstart. Den andel av befolkningen som avhåller sig från att bilda företag på grund av rädsla för konkurs är lägre än i övriga EU, och det allmänna stödet för att ge entreprenörer en andra chans är lika stort som i resten av EU. Inga nämnvärda förändringar har observerats sedan förra året, eller under hela perioden sedan 2008. Det enda undantaget är en märkbar ökning i rädslan för konkurs, som har sitt ursprung i krisen: här ser vi en ökning från 23 % i början av krisen till 37 % 2014. Med tanke på att det grundläggande regelverket (t.ex. för konkursförfaranden) upprättades innan SBA antogs, verkar den allmänna åsikten vara att det inte finns något större behov av politiska reformer på detta område. Framstegen har varit måttliga under referensperioden. Sedan början av 2015 kan till och med skuldsatta egenföretagare beviljas skuldsanering enligt samma bestämmelser som gäller för privata hushåll. Genom denna reform får entreprenörer, särskilt mikroföretag, hjälp att hantera sina skulder vid en konkurs, vilket också underlättar en omstart. Trots dessa blygsamma framsteg kvarstår en del SBA-rekommendationer som Finland ännu inte har tagit itu med. Exempelvis tar det fortfarande över tre år att klara upp en konkurs. Det har inte heller genomförts några landsomfattande medvetandehöjande kampanjer för att minska affärspartners, bankers och allmänhetens diskriminering av andra chansenentreprenörer. Trots att klimatet i Finland är mer fördelaktigt än någon annanstans i EU behövs sådana åtgärder även här. SBA Faktablad 2015 Finland 8

3.3 "Lyhörda förvaltningar" Lyhörda förvaltningar innebär en förvaltning som är lyhörd för små och medelstora företags behov. Finlands resultat på detta område är fortsatt väldigt goda. Landet har det tredje bästa resultatet av alla EU-länder, efter Estland och Irland. Finland har även EU:s högsta nivå när det gäller nöjdhet med förvaltningens företagsvänlighet. Detta har att göra med det rekordlåga antal entreprenörer som ser snabbt föränderlig lagstiftning eller komplexa administrativa förfaranden som problem. Finlands övergång till företagsvänliga e-förvaltningstjänster har också kommit långt: för närvarande har över 97 % av Finlands små och medelstora företag något slags kontakt med myndigheterna via internet. Det är endast när det gäller licensierings- och tillståndssystemen som Finlands resultat inte är bättre än genomsnittet. Ett annat område där Finland visar starka resultat är skatteförvaltningen, bl.a. på grund av det relativt låga antalet skatteinbetalningar. När det gäller de mer specifika förvaltningsområdena är villkoren för nystartade företag det enda område där det finns stort utrymme för förbättringar. Finland uppfyller ännu inte SBAmålen om att minska starttiden till under tre dagar och kostnaden för att starta företag till under 100 euro. De flesta framsteg på detta område gjordes under de första åren med SBA, dvs. 2008 2011. Sedan dess har utvecklingen stannat av, även om den ligger på en mycket konkurrenskraftig nivå. Detta är det SBA-område där störst förbättringar har gjorts i Finland, även om resultaten är aningen sämre än i övriga EU. De politiska resultaten sedan 2008 har varit blandade. Man gjorde ansträngningar för att minska den administrativa bördan med 25 % under perioden 2008 2012. Dessa var dock föga effektiva och, enligt en analys av Statens revisionsverk, åstadkoms inte de önskade resultaten. En del planerade åtgärder kunde inte genomföras på grund av avsaknaden av politisk majoritet. Detta gäller särskilt reformen av sociala tjänster och hälso- och sjukvård samt kommunala reformer. Man rörde sig emellertid i riktning mot en mer företagsvänlig e- förvaltning. Programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati (SADe) påbörjades 2009, för att hantera utvecklingstjänster för invånare, företag och myndigheter. Portalen FöretagsFinland har i samband med detta utökats för att omfatta alla företagstjänster och erbjuda SBA Faktablad 2015 Finland 9

rådgivning till små och medelstora företag i ekonomiska svårigheter. Den innehåller också information om nödvändiga tillstånd och anmälningar för olika sorters företag. Under referensperioden genomfördes inga nya åtgärder på detta område. I februari 2015 presenterade emellertid Miljöministeriet ett förslag till förenkling av förfarandet för miljölicensiering, som fortfarande är ett av de mer betungande förfarandena och kan ta ända upp till 16 månader. Bortsett från detta problem ligger Finland långt framme när det gäller att uppfylla SBAmålet om Lyhörda förvaltningar. 3.4 Statligt stöd och offentlig upphandling Finlands resultat på detta område ligger nära EU-genomsnittet. Inga större förändringar har noterats jämfört med förra året. Finlands resultat på området är skiftande. Små och medelstora företag deltar i offentliga upphandlingar i stor utsträckning: vartannat sådant företag i Finland har deltagit i en offentlig upphandling. Storleken på de kontrakt som tilldelas, räknat i förädlingsvärde som kan tillskrivas små och medelstora företag, är däremot bara genomsnittlig. Långt färre små och medelstora företag i Finland deltar också i elektroniska upphandlingar än i EU i allmänhet. Detta är något överraskande med tanke på den stora användningen av e-förvaltningstjänster på andra offentliga områden, men det kan förklaras med att myndigheterna inte har skyldighet att genomföra en upphandling på elektronisk väg om värdet är lägre än 30 000 euro. De offentliga myndigheterna föredrar också fortfarande att samla flera upphandlingar i en, i stället för att genomföra dem i mindre delar, eftersom detta anses effektivare. Detta går ofta hand i hand med bristande förvaltningskompetens på lokal nivå, vilket är ett tydligt problem i den finska statsförvaltningen. De politiska insatserna för att åtgärda detta har låtit vänta på sig under de senaste åren. Det har länge diskuterats hur man ska kunna förbättra offentliga upphandlingar, i syfte att stärka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Detta framgår tydligt både på nationell nivå, där reformer av lagstiftningen för offentlig upphandling påbörjades 2013 med särskild inriktning på små och medelstora företag, och på lokal nivå, där nya verktyg för offentlig upphandling har införts för att underlätta för små och medelstora företag att delta. Reformen av offentlig upphandling är fortfarande i förberedelsefasen. Under referensperioden pågick initiativ för att ändra upphandlingssystemet, men ännu har detta inte lett till några konkreta resultat. Ändringarna görs med hänsyn till de nya EUdirektiv som har införts. Reformen av lagstiftningen om offentlig upphandling syftar bland annat till att förenkla upphandlingsåtgärderna. De nya reglerna tar större hänsyn till sociala aspekter, sysselsättning och hälsa. När det gäller statligt stöd infördes en ny lag om statliga subventioner för företagsutveckling och offentliga arbetsförmedlings- och företagstjänster i juli 2014. Lagen ska göra det offentliga stödet till små och medelstora företag effektivare. Den är mer inriktad på små och medelstora företag och ska minska den administrativa bördan i samband med statligt stöd. Rent allmänt kan det sägas att Finland har tagit itu med alla huvudsakliga SBA-rekommendationer. Vissa förbättringar behövs emellertid fortfarande, särskilt när det gäller uppdelning av upphandlingar i mindre delar och användning av offentlig upphandling som ett sätt att främja innovation. SBA Faktablad 2015 Finland 10

3.5 Tillgång till finansiering Finland är fortfarande bättre än EU-genomsnittet på detta område. Situationen ser emellertid lite olika ut beroende på vilket område inom finansiering det gäller. Finlands bästa resultat gäller de indikatorer som är viktiga för små och medelstora företags kassaflöde. Finska små och medelstora företag får betalt mer än dubbelt så fort av sina kunder som sina motsvarigheter på andra håll i EU. Deras genomsnittliga förluster från osäkra fordringar är mindre än hälften så stora som EU-genomsnittet. Det är också enklare att få tillgång till riskkapital, inte minst på grund av de skräddarsydda stödprogram som regeringen har infört på senare år. När det gäller lånefinansiering är läget inte lika gott. Men det är inte heller värre än i EU i allmänhet. Intressant nog är den enda indikator där Finland har sämre resultat den andel små och medelstora företag som rapporterar en försämrad tillgång till statligt finansiellt stöd såsom lånegarantier. Det är anmärkningsvärt med tanke på att denna andel har vuxit stadigt sedan 2009, när den var 7 %, samtidigt som regeringen har infört ett antal nya finansieringsinstrument. Orsaken till denna paradox, som diskuteras mer ingående nedan, skulle kunna vara att de nya finansieringsinstrumenten är inriktade på en särskild typ av små och medelstora företag. Resultaten för andra indikatorer på området lånefinansiering har också försämrats kraftigt. Det mest extrema exemplet är andelen små och medelstora företag som rapporterar en försämring av lånevillkoren eller fler avvisade låneansökningar. Denna andel har ökat nästan tiofalt, från 1,4 % 2010 till närmare 13 % 2014. Dessa uppgifter bekräftar rapporterna om bankernas strängare lånevillkor. Försämringen sedan 2008 när det gäller tillgång till finansiering var överlag större än för något annat SBA-område. De finansiella villkoren försämrades också snabbare i Finland än i EU i allmänhet. Sedan 2008 har regeringen lanserat ett antal initiativ för att stoppa den negativa trenden. Instrumenten är främst inriktade på tillväxtföretag och företag som satsar på internationalisering. Ett exempel är det nya tillväxtfinansieringsprogrammet som ska förbättra tillgången till finansiering för tillväxtföretag. Ett av inslagen i detta program är en ny tillväxtfond med ett värde av 130 miljoner euro. Denna fond liknar den första tillväxtfonden (med ett värde av 135 miljoner euro) som var verksam mellan 2009 och 2013. Finnvera och Finlands Industriinvestering Ab har också utvecklat den offentliga finansieringen i syfte att stimulera finansieringsmarknaderna (t.ex. finansiering på ett tidigt stadium). När det gäller riskkapital fick Industriinvestering Ab (ett statsägt investeringsbolag) ytterligare finansiering på 245 miljoner euro för perioden 2014 2018. Aloitusrahasto Vera Oy fick 30 miljoner euro och Tekes Venture Capital Ab fick 100 miljoner euro. Ett exportkreditinstrument som förfogar över 17 miljarder euro har också lanserats av Finnvera. Finansministeriet håller också på att utarbeta lagstiftning för att underlätta låne- och investeringsbaserad s.k. crowdfunding. Sammanfattningsvis kan det sägas att finansieringsinstrumenten har varit den synligaste delen av politiken för små och medelstora företag på senare år, och betydande investeringar har gjorts på området. Även om denna inriktning är passande med tanke på den övergripande tillväxtoch exportorienterade ekonomiska strategin, innebär det också SBA Faktablad 2015 Finland 11

4 att andra sorters företag får mycket mindre stöd i det hårdnande ekonomiska klimatet. Eftersom finansieringen till små och medelstora företag i Finland är mycket beroende av banklån, verkar ändringarna i banklagstiftningen på senare tid ytterligare ha försvårat tillgången till finansiering, främst på grund av högre marginaler och strängare lånevillkor. Mot denna bakgrund kan det sägas att vissa framsteg har gjorts under referensperioden, men att tonvikten har legat vid samma undergrupp av små och medelstora företag, dvs. de som är tillväxt- och exportorienterade. Den viktigaste nya åtgärden är investeringsprogrammet för industriell förnyelse som genomförs av Industriinvestering Ab. Den riktar sig särskilt till små och medelstora företag inom industrisektorn och ska förbättra deras konkurrenskraft genom att bidra med kapital i form av investeringar på upp till 100 miljoner euro. Finnvera har också upprättat ett annat instrument för att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till kapital. Detta statliga investeringsbolag kan nu förvärva obligationer i företag som uppfyller EU:s definition av små och medelstora företag. 3.6 Inre marknaden Finlands resultat har förbättrats jämfört med förra året. De ligger nu på samma nivå som EU-genomsnittet. Förbättringen beror delvis på framstegen med att genomföra lagstiftningen om den inre marknaden. Den genomsnittliga fördröjningen i införlivande av försenade direktiv var kortare än förra året. Antalet direktiv om den inre marknaden som väntade på att införlivas var också lägre, även om det är aningen högre i Finland än i EU i genomsnitt. Trots att de allmänna villkoren för handel på den inre marknaden har förbättrats, har handelsresultaten för finska små och medelstora företag inom tillverkningssektorn stagnerat. Det största problemet är det relativt låga antal små och medelstora tillverkningsföretag som säljer sina varor i andra EU-länder. Sedan början av krisen har denna siffra i själva verket sjunkit. Under perioden 2008 2010 låg den på omkring 16 %, men under 2011 2012 sjönk den till den nuvarande nivån, under 11 %, till följd av krisens fortsatta inverkan på Finlands ekonomi. Aktuella siffror för de senaste två åren finns ännu inte tillgängliga, och det är därför alltför tidigt att säga om den senaste tidens statliga åtgärder till stöd för internationalisering har fått positiva effekter. Sedan 2008 har det gjorts få ansträngningar för att öka integreringen med den inre marknaden. Det flesta åtgärder har varit inriktade på marknader i andra världsdelar, även om en del initiativ, såsom Team Finland, också omfattar EU. Utöver ansträngningarna att genomföra lagstiftningen om den inre marknaden och öka konkurrenskraften, bland annat inom detaljhandelssektorn, har inga betydande åtgärder vidtagits, varken under referensperioden för 2015 års faktablad eller 2014. SBA Faktablad 2015 Finland 12

3.7 Kompetens och innovation Finlands resultat på detta område är betydligt bättre än EUgenomsnittet. Landet har ett stort antal små och medelstora företag som på olika sätt är inblandade i innovation. Detta är i linje med landets övergripande position som s.k. innovationsledare på EU:s resultattavla för innovation. Jämfört med förra året märks vissa mindre förbättringar gällande en del av de innovationsrelaterade indikatorerna. Under hela SBA-perioden sedan 2008 har Finlands resultat för små och medelstora företags deltagande i innovationsrelaterad verksamhet legat på en stabil och hög nivå. Detsamma gäller för finska små och medelstora företags it-användning 2008. De stabila resultaten är en stor framgång, med tanke på att resultaten i övriga EU försämrades under samma period. Finlands goda resultat beror delvis på att stora politiska ansträngningar gjorts på området sedan 2008. Under denna period har Tekes, den huvudsakliga organisationen för innovationsfinansiering, blivit alltmer inriktad på finansiering av små och medelstora företag. I sin strategi från 2011 öronmärkte Tekes en tredjedel av sina medel för nya tillväxtorienterade företag, och en tredjedel för etablerade företag med färre än 500 anställda. Detta var en klar omprioritering till fördel för små och medelstora företag, trots att dessa redan 2011 mottog två tredjedelar av all finansiering (jämfört med omkring 55 % 2004). Sedan dess har denna andel minskat något (63 % 2014). En annan viktig och framgångsrik åtgärd är det instrument för finansiering av nystartade innovativa företag (NIY) som lanserades 2008. Under referensperioden kompletterade Tekes dessa program med flera andra kampanjer inriktade på små och medelstora företag. Kampanjerna är mer kortvariga är fleråriga program och inriktas på olika teman och sektorer. I början av 2015 introducerade Tekes också ett finansieringsinstrument i form av ett stödprogram för innovationsverksamhet i små och medelstora företag. Inom programmet ges stöd för innovationsaktiviteter till små och medelstora företag. Det rör sig t.ex. om att hjälpa företagen stärka och skydda sina immateriella rättigheter, tillfälligt överföra högkvalificerad personal från större företag eller forskningsorganisationer eller att erbjuda rådgivning och stöd gällande innovation. Programmet pågår fram till den 31 december 2020. Maximal budget är 250 miljoner euro, och den består av lån och bidrag för att hjälpa små och medelstora företag på olika sätt och inom många sektorer. Överlag kan Finland sägas ha genomfört hela SBA-agendan på detta område. SBA Faktablad 2015 Finland 13

3.8 Miljö Finlands resultat på detta område ligger nära EU-genomsnittet. När det gäller resurseffektivitet släpar landets resultat emellertid efter. För det första har en relativt låg andel små och medelstora företag infört åtgärder för resurseffektivitet, även om andelen är nästan nio av tio företag i denna storlek. För det andra har betydligt fler små och medelstora företag i Finland utnyttjat offentligt stöd för resurseffektivitetsåtgärder. Detta har att göra med att det strategiska programmet Cleantech har varit det dominerande politiska initiativet på området sedan SBA antogs. Cleantech omfattar åtgärder som ska främja nystart av företag inom miljösektorn och utveckla marknader för dessa. Här ingår bland annat vissa Tekes-åtgärder (såsom programmen Grön tillväxt, Green Mining och De arktiska haven ) och det statliga strategiska Cleantech-programmet. Såhär långt står det inte klart om dessa åtgärder har haft någon inverkan på små och medelstora företag, eftersom en stor del av tillväxten på cleantechområdet har skett inom större företag. Under referensperioden genomfördes inga nya program. En viktig SBArekommendation som har satts i verket i vissa kommuner, men inte i hela landet, är användning av grön offentlig upphandling, som redan är en välkänd företeelse i grannländerna Sverige och Norge. Detta instrument skulle kunna utgöra ett effektivt komplement till Finlands innovations- och exportfokuserade strategi. SBA Faktablad 2015 Finland 14

3.9 Internationalisering Finlands resultat även på detta område ligger långt över EUgenomsnittet, främst på grund av mycket fördelaktiga handelsvillkor. Det går snabbare och kostar betydligt mindre att exportera från och importera till Finland jämfört med EU i allmänhet. Resultaten för finska små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin som handlar med marknader utanför EU har också förbättrats något sedan förra året. Eftersom förbättringarna var mer omfattande i resten av EU är emellertid de finska resultaten inte längre bättre än i övriga EU, vilket för övrigt gäller hela detta politikområde. Trots att internationalisering är ett av de tre SBA-områden där Finland har förbättrat sina resultat sedan 2008 har resultaten i resten av EU förbättrats mycket snabbare, vilket innebär att de andra EU-länderna håller på att komma ikapp Finland. För att behålla sin konkurrenskraft och åter få fart på tillväxten har Finland satt stöd till internationalisering i centrum för sin ekonomiska politik och sina insatser för små och medelstora företag. Reformerna på området grundades på det faktum att många av landets små och medelstora exportföretag är mycket beroende av större företag, t.ex. Nokia. Dessa har bara lyckats få fotfäste på utländska marknader genom indirekt export via multinationella företag. På senare tid har det blivit tydligt att när större företag hamnar i svårigheter eller lägger ned försvinner också exportmarknaden för de små och medelstora företag som varit deras underleverantörer. Därför är det ett viktigt mål för den nya internationaliseringsstrategin att 50 % av alla små och medelstora företag ska syssla med direktexport. Team Finland-initiativet, som lanserades 2012 tillsammans med den nya strategin och relaterade aktiviteter, är en hörnsten i den nya strategin. Målet är att samla alla statsfinansierade tjänster för företag som ger sig ut på internationella marknader på ett ställe. Reformen av Finpro, den största organisationen för exportstöd, syftade till att skapa bättre internationaliseringstjänster för små och medelstora företag. På området handelsfinansiering kompletterades dessa åtgärder av Finnveras exportkreditprogram, som beskrivs i avsnittet Tillgång till finansiering ovan. Ett mindre antal nya initiativ, som bygger på åtgärder från senare år, påbörjades under referensperioden: Ett finansieringsprogram för små och medelstora företag som vill växa internationellt upprättades av Team Finland-konsortiet. Programmet är avsett för små och medelstora företag med goda finanser och en omsättning på mellan 5 och 50 miljoner euro som vill expandera. Målet är att se till att de företag som har störst tillväxtpotential och utsikter till internationalisering kan hitta finansiering för sin tillväxt. Finnvera, Tekes och Finpro hjälper de företag som väljs ut med skräddarsydda tjänster för att underlätta internationell expansion. Team Finland införde också en ny e-tjänst för små och medelstora företag, som ska hjälpa dem att bedöma sina utsikter till internationalisering och att ta fram en internationaliseringsplan. Med hjälp av ett internationaliseringstest bedöms företags möjligheter till expansion utanför Finland, och de får rekommendationer om hur de kan gå vidare, vilket också gör det lättare att ansöka om andra tjänster. Det tredje och sista initiativet var regeringens beslut i början av 2015 att tillhandhålla ytterligare 10 miljoner euro till NTM-centralerna, så att de kan ge extra internationaliseringsstöd till små och medelstora företag. SBA Faktablad 2015 Finland 15

Överlag kan Finland sägas ha genomfört hela SBA-agendan på detta område. SBA Faktablad 2015 Finland 16

4. Ett intressant nytt initiativ Nedan finns ett exempel på ett intressant nytt initiativ i Finland. Det är ett bra exempel på vad staten kan göra för att stödja små och medelstora företag. LetsGrow Team Finlands finansieringsprogram LetsGrow är ett gemensamt instrument som förenar tre statliga utvecklingsorganisationer. Genom programmet kan företag få lån till investeringar och rörelsekapital från Finnvera, bidrag till innovationstjänster från Tekes och råd om internationell expansion från Finpro. Programmet är avsett för små och medelstora företag med goda finanser och en omsättning på mellan 5 och 50 miljoner euro som vill expandera. De företag som väljs ut för programmet måste ha en affärsplan som lägger tonvikten vid omfattande internationell tillväxt, en innovativ och konkurrenskraftig produkt eller tjänst och ett kompetent och engagerat team som är redo att arbeta hårt för att nå tillväxtmålen. Syftet är att se till att de företag som har störst tillväxtpotential och utsikter till internationalisering ska få tillgång till finansiering. Finnvera, Tekes och Finpro hjälper företagen med skräddarsydda tjänster för att underlätta internationell expansion. Ansökningarna hanteras gemensamt av de tre organisationerna, som också övervakar och stöder de utvalda företagens framsteg. Programmet är det första projektet där flera av Finnveras partner arbetar tillsammans. Det är också ett exempel på ett kundorienterat synsätt, där olika organisationers tjänster och finansieringsinstrument förs samman för att erbjuda ett omfattande paket för stöd till företag som vill växa internationellt. Ett stort antal företag har ansökt om stöd från programmet. Hänvisningar: http://letsgrow.fi/ SBA Faktablad 2015 Finland 17

Viktiga anmärkningar Faktabladen för Small Business Act (SBA) framställs av Europeiska kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (GD GROW) inom SME Performance Review (SPR), som är dess främsta redskap för ekonomisk analys av frågor som rör små och medelstora företag I faktabladen sammanställs de senaste tillgängliga uppgifterna om statistik och politik i EU:s 28 medlemsstater och ytterligare sju länder som också bidrar till Cosme (programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag). Faktabladen framställs varje år och bidrar till att sammanställa den tillgängliga informationen för att underlätta politiska bedömningar i SMF-frågor och övervaka hur Small Business Act genomförs. De dokumenterar läge och utveckling. De utgör inte en utvärdering av medlemsstaternas politik, utan bör betraktas som en kompletterande informationskälla som syftar till att underlätta det evidensbaserade beslutsfattandet. Faktabladen tar t.ex. bara upp de politiska åtgärder som de nationella experterna på frågor gällande små och medelstora företag ansett vara relevanta. De är alltså inte, och kan inte heller ses som, en komplett förteckning över alla åtgärder som regeringen vidtagit under referensperioden. Mer information om politiska åtgärder finns i en databas som är tillgänglig via SPR:s webbplats. SME Performance Review: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review/index_en.htm grow-spr@ec.europa.eu Small Business Act: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/small-business-act/index_en.htm Europeisk webbplats för små och medelstora företag: http://ec.europa.eu/small-business/index_sv.htm Slutnoter 2 Arbets- och näringsministeriet, http://www.testi.toimialaonline.fi/graph/graphserver.aspx?mimetype=png&ifile=../quicktables/ktm/02_toimialaraporttien_kuvakanta /050_elektroniikka_ja_sahkolaiteteollisuus/030_lv_elektro_ja_sahkoteollisuudessa_suomi_all_sel&rind=1&x=630&y=443; besökt: 23.3.2015. 1 De två diagrammen nedan beskriver trenden över tid för de olika variablerna. De visar indexvärden för varje år sedan 2008, med basåret 2008 som index 100. Från och med 2013 visar figurerna uppskattningar av utvecklingen över tid, producerade av DIW Econ och baserade på siffrorna från 2008 2012 från Eurostats databas för strukturell företagsstatistik. Siffrorna gäller den icke-finansiella företagssektorn, som innefattar industri, byggnation, handel och tjänster (NACE Rev. 2 avsnitt B J, L, M samt N). De omfattar inte företag inom jordbruk, skogsbruk, fiske eller tjänster inom icke-marknadsproduktion, t.ex. utbildning och vård. En detaljerad metodbeskrivning återfinns på: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performancereview/index_en.htm 3 Holmstöm, B., Korkman, S. och Pohjola, M., 2014, The nature of Finland s economic crisis and the prerequisites for growth, http://vnk.fi/documents/10616/339615/the+nature+of+finland s+economic+crisis+and+the+pre equisites+for+growth+memorandum/07f3b69a-25cb-4347-a713-b0f91c23a931; besökt: 23.3.2015. 4 Borg, A. & Vartiainen, J., 2015, Strategia Suomelle. Valtioneuvoston kanslian julkaisusarja. 5 Lehto, E. & Lehmus, M., 2013, Suomen teollisuuden kilpailukyky ja rakenteet: Toivoa ei ole vielä menetetty. http://www.labour.fi/tjaypdf/ty42013/ty42013lehtolehmus.pdf 6 OECD, 2014, Finland, OECD:s ekonomiska översikt, se s. 10. 7 Kaupan vuosi 2013 (Året inom handel). Kaupan liitto. http://www.kaupanvuosi.fi; besökt: 23.3.2015. 8 Statistikcentralens findikator. Hushållens konsumtionsutgifter, http://www.findikaattori.fi/sv/23; besökt: 23.3.2015. SBA Faktablad 2015 Finland 18

9 Timo Ritari. Verkko uhka vai mahdollisuus vähittäiskaupalle?, http://blogi.sijoitustalous.fi/3902/verkko-uhka-vai-mahdollisuusvahittaiskaupalle/; besökt: 23.3.2015. 10 TNS Gallup. Verkkokauppatilasto (statistik över e-handel), http://www.tns-gallup.fi/toimialat/digital/verkkokauppatilasto; besökt: 23.3.2015. 11 Statistikcentralen, Nya och nedlagda företag, http://www.stat.fi/til/aly/2014/03/index_sv.html; besökt: 23.3.2015. 12 Statistikcentralen, Meddelande om nya och nedlagda företag, http://www.tilastokeskus.fi/til/aly/2014/03/aly_2014_03_2015-01-23_tie_001_sv.html; besökt: 23.3.2015. 13 Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (GFC) i Ispra i Italien har i hög grad bidragit till SBA:s faktablad 2015. GFC har gjort stora förbättringar av metoden, det statistiska arbetet med datasetet och den visuella presentationen av uppgifterna. 14 I kvadrantdiagrammet kombineras två olika uppsättningar av information. För det första visas det nuvarande läget baserat på uppgifter för de senaste tillgängliga åren. Dessa uppgifter prickas in längs X-axeln mätt som standardavvikelser från det enkla, ovägda aritmetiska genomsnittet för EU-28. För det andra visas framstegen över tid, dvs. den genomsnittliga årliga tillväxttakten för perioden 2008 2015. Dessa avser de individuella indikatorer som ligger till grund för genomsnittet i SBA-områdena. Placeringen av genomsnittet för ett visst SBA-område i någon av de fyra kvadranterna ger alltså inte bara information om hur landet ligger till på detta område jämfört med resten av EU vid en viss tidpunkt (lägesbild). Där kan också utläsas vilka framsteg som gjorts under perioden 2008 2015. Alla SBA-principer, med undantag för Tänk småskaligt först, för vilken det inte finns tillräcklig statistik, beräknas som kombinerade indikatorer, i enlighet med riktlinjerna från OECD/GFC. Mer information om metoden finns i Saisana och Dominquez-Torreiro 2015 på webbplatsen för SME Performance Review: http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/performance-review/ 15 De politiska åtgärder som beskrivs i detta faktablad utgör bara ett urval av regeringens åtgärder under 2014 och första kvartalet 2015. Urvalet har gjorts av den nationella expert på politik för små och medelstora företag som anlitats av CARSA Spain (den huvudsakliga uppdragstagaren för GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag för faktabladen 2015). Experterna ombads att bara välja ut de åtgärder som enligt deras mening var viktigast, dvs. förväntades få störst effekt på SBA-området i fråga. Samtliga åtgärder som experterna sammanställt under arbetet med årets faktablad kommer att offentliggöras samtidigt med faktabladen i form av en databas på webbplatsen för GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag. SBA Faktablad 2015 Finland 19