1 Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Humana IoF Division Familjehem och Öppenvård Kvalitetsdeklarationen avser år 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du exempelvis läsa om hur verksamheten arbetar med evidensbaserad praktik och om resultaten i enkätundersökningar som brukarna/klienterna har svarat på. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst.
2 (5) Innehållsförteckning (version 8_23 jan 2017) 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete 1.2 Externa granskningar 1.3 Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah 1.5 Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling 2. Nationella krav 2.1 Trygghet 2.2 Självbestämmande och integritet 2.3 Deltagande i samhällslivet 2.4 Genomförandeplaner arbetssätt och uppföljning 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.2 Resultat från verksamheten 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning 4.1.1 Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten 4.1.2 Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.2.1 Resultat av egna enkätundersökningar 4.2.2 Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten 4.2.3 Den egna enkätundersökningen är genomförd av?
3 (5) 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete Här beskrivs verksamhetens värdegrund och hur värdegrunden förankras inom hela verksamheten 1.1 Vår värdegrund slår vakt om alla människors lika värde och ska genomsyra allt vi gör. Orden engagemang, glädje och ansvar återspeglar vår företagskultur och detta lever vi på Humana efter varje dag. Vi utvecklar våra tjänster efter människors behov och samhällets uttalade målsättning för vård- och omsorg. Vi drivs av viljan att ge våra kunder ökad livskvalitet och en bra vardag. Genom vår verksamhet vill vi skapa förutsättningar för våra kunder att förverkliga sina drömmar. Målet är att våra kunder ska kunna leva ett liv som andra. Vi vill vara det självklara valet för kunder och den bästa arbetsgivaren för våra medarbetare. Ett sätt att nå dit är att jobba med vår värdegrund. Som anställd och som kund ska man veta att beslut fattas utifrån Glädje, Engagemang och Ansvar. Ord som är mer än just ord för oss. Att arbeta på Humana innebär att skriva under på våra värderingar och vår vision om allas rätt till ett bra liv. Under 2017 har värdegrundsarbetet börjat ta ny fart för att fortsätta utvecklas under 2018. Vi startade med värdegrundsvecka där Glädje lyftes fram på olika sätt som första steg i värdegrundsarbetet och precis innan jul har ett nytt verktyg lanserats, Humanas värdegrundskortlek. Kortleken består av 75st kort i sex olika kategorier. Ledningsgruppen inom Individ och familj har beslutat att satsa extra hårt på värdegrundsarbetet under 2018 och utsett värdegrundsledare från varje division att ingå i en värdegrundsgrupp som leds av HR. Syfte med gruppen är att arbeta fram än fler verktyg och hjälpas åt att sprida alla goda exempel på värdegrundsarbete som görs på verksamheterna. En ny webbutbildning är under uppförande och värdegrundsvecka är planerat för v.11 under 2018. 1.2 Externa granskningar Utförare av vård och omsorg kan granskas av myndigheter och kommuner. Exempel på myndigheter som kan granska verksamheten är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Arbetsmiljöverket. Här beskrivs statistik om vilka externa granskningar som skett för verksamheten under föregående kalenderår. Fördjupad information kan fås från verksamheten eller från den kommun eller myndighet som har granskat verksamheten. 1.2 Tema för tillsyn under 2017 från IVO var trygghet och säkerhet och en del i detta är att kontrollera Lämplighetsbedömningar och beslut vid inskrivning. Eftersom division Familjehem och Öppenvård fick tillstånd för sina stödboenden under sommaren/hösten 2017 hann vi inte få några tillsyner från IVO under det året.
4 (5) Våra verksamheter har också genomgått andra externa granskningar för att säkerställa att vi arbetar utifrån ISO standarden 9001: 2015. År 2016 började vi ISO-certifiera vårt kvalitetsledningssystem och fortsatte med detta arbete under 2017. Först genomfördes revisioner och certifiering av våra kärnverksamheter och sedan fortsatte arbetet med de resterande verksamheterna. 6 verksamheter inom division Familjehem och Öppenvård hade externa ISO revisioner under våren 2017. Totalt har c:a 70 enheter genomgått extern ISO revision under 2016 och 2017 och arbetet med revisioner fortsätter även under 2018. 1.3 Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete Om verksamhetens ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten och för att förbättra verksamheten. 1.3 Humana Individ och familj har ett ledningssystem för hållbar utveckling med de fyra perspektiven kvalitet/säkerhet/miljö/arbetsmiljö baserat på motsvarande ISO standarder med ekonomi som det grundläggande perspektivet. Vårt ledningssystem är processtyrt där fokus ligger på ständiga förbättringar. Vi mäter kontinuerligt hur effektiva våra processer är och hur vi når målen gentemot våra uppdragsgivare. Vi har certifierat ledningssystemet mot den nya standarden SS EN ISO 9001:2015 för våra kärnverksamheter som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i ett företag eller en organisation. Den är uppbyggd utifrån forskning om de principer som kännetecknar framgångsrika företag. Dessa principer är: Kundfokus Ledarskap Medarbetarnas engagemang Processinriktning Förbättring Faktabaserade beslut Relationshantering Nya enheter lyfts in i certifikatet i efterhand som de blir integrerade i ledningssystemet. Systemet uppfyller även kraven för SOSFS 2009:11. Alla verksamheter inom Humana IoF skall följa samtliga processer och rutiner i Ledningssystemet. Efterhand som koncernens processer färdigställs kommer dessa att kopplas till Affärsområdets processer. Dokumenten filtreras så respektive enhet ser dokument från samtliga nivåer som de är berörda av, d.v.s. de ser sina egna lokala (enhetsnivå), sin regions, sin divisions, affärsområdet Individ och familjs, samt koncernens gemensamma dokument. Att certifiera vår Ledningssystem har lett till ett större engagemang vilket innebär att medarbetarna har en vilja att arbeta genom kvalitetsledningssystemet och att hela organisationen i samtliga led engageras i arbetet. Genom att arbeta med ISO har vi lärt oss verksamhetsutvecklingsarbete bl.a. genom att få ihop samtliga verksamhetsdelar till en helhet. Under revisionerna har det påpekats ett antal avvikelser och förbättringsområden som ledningsgruppen har arbetat aktivt med under sista kvartalet
5 (5) 2017 och första kvartalet 2018. Samtliga åtgärder har lagts upp i verksamhetsplanen för 2018 och kommer arbetas och följas upp kontinuerligt av Ledningsgruppen för AO. Målet för ledningsgruppen är att fortsätta leda ISO-certifieringen framåt inom AO vilket innebär att vi kontinuerligt kommer att arbeta med ständiga förbättringar. Bl.a. genom månadsvisa uppföljningar av ledningsrapporten och genom analyser av avvikelser och förbättringsförslag som rapporteras in av våra medarbetare. Att allt fler rapporterar i våra system syns av antalet rapporterade avvikelser och förbättringar och en av våra revisorer kommenterade detta med orden: Jag har aldrig reviderat en organisation vars medarbetare rapporterat så flitigt. Detta visar att vi är på rätt väg. Under 2017 har ledningssystemet genomarbetats ytterligare och kommer under våren 2018 döpas om till PARUS (Processer, Aktiviteter, Rutiner, Uppföljning och Samverkan). Kvalitetsledningssystemet fungerar som ett arbetsverktyg i det dagliga arbetet och är ett stöd både för den enskilde medarbetaren och på en övergripande nivå. En viktig del av kvalitetsarbetet är utföra lämplighetsbedömningar inför en placering och att bedöma eventuella risker som kan uppstå. Vi gör riskanalyser på flera olika plan. Riskanalys och kartläggning/lämplighetsbedömningar görs inför samtliga nya uppdrag och i tidigt skede för kunna matcha insatsen utifrån individens behov samt säkerställa att arbetet kan utföras under trygga och säkra former. Vi genomför även återkommande riskbedömningar av arbetsmiljön genom årliga skyddsronder på samtliga verksamheter, tillsammans med våra medarbetare, för att upptäcka eventuella risker för tillbud eller arbetsskador. Dessa rapporteras i vår planering och uppföljningssystemet där all information aggregeras och sammanställs per respektive nivå. IoF utövar också egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet. Genom egenkontroll mäter vi kvaliteten både i huvud och stödprocesser. Egenkontroller inom IoF inbegriper: Verksamhetsrevisioner med bl. a. granskning av journaler, akter och annan dokumentation Medarbetarundersökning (NMI) som tar reda på om det finns arbetsmiljöfaktorer som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet Målgruppsundersökning som syftar till att identifiera behov, idéer, problem, krav och förändringar hos våra barn/ungdomar Inhämtande av synpunkter från intressenter kunder och närstående Jämförelser av verksamhetens resultat: - med resultat från andra verksamheter - verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Förbättrande åtgärder i verksamheten Om egenkontroll eller utredning av avvikelser visar att en verksamhet inte når upp till de krav och mål i lagar, författningar, föreskrifter och beslut som föreskrivs skall åtgärder vidtas som krävs för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Syftet med den interna tillsynen och revisioner är att höja kvalitén på våra enheter samt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten. Målsättningen med den interna
6 (5) tillsynen och revisionen är att besöka alla enheter under en 3-års period för genomgång av rutiner och kvalité på respektive enhet. 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah Om verksamhetens arbete för att förebygga missförhållanden och vårdskador och om statistik kring Lex Maria och Lex Sarah (vardagliga namn för anmälningsskyldighet) samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.4 Vi arbetar med att uppmuntra våra medarbetare att rapportera in både avvikelser och förbättringsförslag. Fokus i detta arbete är att hitta grundorsaker till de problem som uppstår och att titta på händelser ur ett systemperspektiv, det betyder att vi har fokus på vad vi som verksamhet behöver göra för att undanröja att det eventuella felet uppstår igen. Alla avvikelser liksom synpunkter/klagomål registreras och arkiveras i ett datasystem där samtliga berörda lätt kan dokumentera händelseförlopp, orsaksanalys, åtgärder, riskbedömning och uppföljning. Utöver att samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden, så arbetar kvalitetorganisationen inom affärsområdet som extra stöd i arbetet med dessa. Kvalitetsutvecklarna har en övervakande funktion där de ställer frågor vid oklarheter, ger tips och råd till verksamheterna samt inleder vid behov mer omfattande utredningar och händelseanalyser. Verksamheterna arbetar metodiskt med att undanröja och avhjälpa missförhållanden och risker för missförhållanden som i sin tur leder till förbättringar och på så sätt höjer kvaliteten i verksamheten. Varje anställd är skyldig att göra en Lex Sarah rapport vid upptäckt av missförhållande eller risk för missförhållande. Rapport kan göras i våra avvikelsessystem eller direkt till ansvarig chef. Information om rapporteringsskyldigheten får man vid anställningens start och fortsättningsvis två gånger per år. När rapport kommer in görs en Lex Sarah utredning för att se om det finns brister i verksamheten. Vi letar efter fel på systemnivå inte på individnivå! Om missförhållande/risken för missförhållande beror på brister i verksamheten, rapporteras detta till IVO tillsammans med åtgärdsplan. När det gäller risk för vårdskada/vårdskada, är det ansvarig chef som skall rapportera till ansvarig sköterska i kvalitetsorganisationen, alternativt verksamhetschef. Sedan görs utredning enligt samma principer som vid Lex Sarah. Oftast används händelseanalysteam för att göra dessa utredningar. Statistik över rapporterade händelser inom hela IoF. Antal Lex Sarah rapporter Totala antalet anmälda Lex sarah och Lex Maria i IoF för 2017
7 (5) 1.5 Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet och säkerhet för alla medarbetare. 1.5 Forskning visar att framgångsrika organisationer har engagerade medarbetare. Men ett högt engagemang kan också skapa stress. Därför mäter vi chefernas uppfattning om medarbetarnas engagemang och stress varje månad. Inför 2016 beslutade vi att målet var att minska stressen och samma fortsatte under 2017. Cheferna fick i uppgift att mäta medarbetarnas egen uppfattning om stress kvartalsvis. Målet var att stressen skulle ligga över 3,5 (låg siffra = hög stress). Vi nådde vårt mål vilket är positivt och arbetet med detta kommer fortsätta vidare under 2018. Vidare för att säkerställa en god arbetsmiljö för våra medarbetare arbetar vi både förebyggande genom att göra årliga skyddsronder, fylla i hot och våld checklistor samt genom att hantera de tillbud och arbetsskador som uppstår. IoF har tillsammans med Kommunal och Vision under 2017 startat upp arbetet med en skyddskommitté. Kommittén består av personer från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan och träffas kontinuerligt för att komma överens om de stora dragen i arbetsmiljöarbetet sådant som rör hela företaget. Ex diskuteras tillbud, sjukskrivningstal och Humanas rutiner kring arbetsmiljö. Skyddsronden och hot och våld checklista är Humanas arbetssätt för att göra riskbedömningar i medarbetarnas arbetsmiljö. Genom att ställa frågor och gå genom dessa två checklistor, kopplat till olika perspektiv på deras arbetsmiljö, kan vi kartlägga och förebygga risker för skada, sjukdom och ohälsa. När tillbud eller arbetsskador uppstår registreras dessa i våra system och närmaste chef kontaktas för planering och uppföljning. Att registrera alla tillbud och arbetsskador ger oss också möjlighet att följa upp dessa på en övergripande nivå och därigenom sätta in åtgärder som förhindrar att liknande händer igen. Humana har under flera år gjort årliga medarbetarundersökningar. Frågorna i undersökningen berör bl.a. områden som; arbetssituation, arbetsförutsättningar, delaktighet och arbetsklimat.
8 (5) 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling Om utveckling av ledarskap och medarbetare 1.6 Grunden för att leverera kvalitativ vård och behandling är att vi har nöjda medarbetare med rätt kompetens. Vi arbetar ständigt med kompetensutveckling för att öka kvaliteten i våra verksamheter. Under 2017 har vi genomfört utbildningar inom många olika områden för vår personal, några av dessa är IHF, TFCO, Handledarutbildning, MarteMeo, riskanalys, social rätt, mm. Flertalet av våra verksamheter har dessutom kontinuerlig handledning. Vi har också haft utbildningar i händelseanalys. Detta innebär att vi har ett 20-tal personer som kan, vid allvarliga händelser i organisationen, hjälpa enheterna att utreda grundorsaker och eventuella brister som orsakat händelsen, samt föreslå åtgärder för att förhindra att det händer igen. Vid rekryteringsbehov upprättas alltid en rekryterings- och bemanningsprofil tillsammans med ansvarig chef. Där tydliggörs de krav och önskemål verksamheten har på de som ska anställas. Det kan innefatta allt ifrån tidigare erfarenhet och kompetens samt mer personliga egenskaper utifrån målgruppen i verksamheten. Annons läggs upp hos Arbetsförmedlingen, på vår hemsida och Facebook-sida. IoF arbetar med kompetensbaserad rekrytering, vilket innebär att de sökande bedöms utifrån samma kriterier. De sökande får även göra ett lämplighets- och personlighetstest innan anställning. Den person som anställs får först en allmän introduktion i att vara anställd inom IoF, arbetet som t.ex. behandlingsassistent, rapporteringsskyldighet mm. Hen ges också möjlighet att ta del av Humanas stora arkiv av webbutbildningar. Dessa är till största delen egenframtagna, men innefattar även mer allmänna utbildningar. Bland utbildningsbiblioteket finns allt ifrån introduktionsutbildning inom IoF till belastningsergonomi, brandsäkerhet, att arbeta med barn, vuxna och bemötande av personer med olika funktionsnedsättningar. Då varje verksamhet är unik sker också en arbetsplatsspecifik introduktion av nyanställda. Utifrån verksamhetens målgrupp introduceras den nyanställde av en arbetsledare, kollega eller ansvarig chef. Tillgången till Humanas bibliotek med utbildningar och nyttiga länkar finns tillgängligt under hela anställningstiden via ett intranät. Där kan också den anställde ta del av rutiner, blanketter och annan information. 2. Nationella krav Det finns lagar och krav som riktar sig till verksamheter inom Individ- och familjeomsorg, exempelvis kring trygghet, självbestämmande, integritet och personliga genomförandeplaner. Dessa krav utgår ifrån individens perspektiv. Här kan du läsa om hur några viktiga och relevanta krav uppfylls. 2.1 Trygghet Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet för klienter/brukare
9 (5) 2.1 Inom division Familjehem och öppenvård har vi klienter som kan vara placerade i ett stödboende (spridda lägenheter), i jour- och/eller familjehem/behandlingsfamiljer eller så bor de bor hemma hos de biologiska föräldrarna och erhåller öppenvårdsinsats. Inför placering i stödboende görs alltid en kartläggning/lämplighetsbedömning där vi tittar på ev risker och skydd innan placering. När det gäller placeringar av klienter under 18 år tar vi alltid in en särskild bedömning från ansvarig socialnämnd. När det gäller placering i familjehem görs också alltid en matchning mot aktuellt familjehem och vi tittar på risk och skydd innan placering. Även socialtjänsten gör en egen bedömning innan placering i familjehem. För klienter som erhåller öppenvårdsinsats görs alltid en omfattande kartläggning innan vi tar beslut om insats för att säkerställa att det är rätt insats för aktuell klient. Klienter och vårdnadshavare kan nå personal dygnet runt i alla våra verksamheter. 2.2 Självbestämmande och integritet Om verksamhetens arbete för att skapa självbestämmande och integritet 2.2 Alla klienter är delaktiga, efter ålder och mognadsgrad, i sin planering och genomförandeplan. När det gäller familjehemsvården så är det socialtjänsten som har ansvaret att göra den placerades genomförandeplan och konsulenterna handleder och stöttar familjehemmet för att familjehemmet på bästa sätt ska kunna ge det placerade barnet det stöd och den omvårdnad det behöver för att uppnå målen i sin genomförandeplan. Vi arbetar alltid med samtycken och klienterna ska vara väl informerade om det finns ev förhållningsregler (exempelvis i våra stödboenden). 2.3 Deltagande i samhällslivet Om verksamhetens arbete för att skapa deltagande i samhällslivet 2.3 Målet är alltid att de placerade ska ha en fungerande skolgång alternativt ha praktik/arbete. All personal arbetar för att detta mål ska nås på olika sätt beroende på klientens egna förutsättningar. Här är samverkan med olika aktörer oerhört viktigt. 2.4 Genomförandeplaner - arbetssätt och uppföljning Om verksamhetens arbete för att ta fram, använda och följa upp genomförandeplaner för alla brukare/klienter 2.4 När det gäller klienter placerade i stödboende och inom öppenvården har vi alltid en genomförandeplan som revideras och följs upp både med klient och uppdragsgivare enligt SOSFS 2014:5. Personal arbetar aktivt med att bryta ner de övergripande målen till mindre delmål. Inom öppenvården arbetar personal aktivt med målreflektioner och olika standardiserade bedömningsinstrument för att säkerställa att vi gör rätt saker i rätt tid för våra klienter.
10 (5) 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser Om hur verksamheten säkerställer att brukare/klienter får sina hälso- och sjukvårdsbehov uppfyllda 2.5 Genom att använda lämplighetsbedömning och olika kartläggningsinstrument tar vi reda på vilka behov och tidigare kontakter klienten har/har haft när det gäller hälsa- sjukvårdoch tandvård. Vi arbetar sedan med att följa upp att klienten fortsätter med dessa kontakter/alt hittar nya kontakter så att klienten får sina behov av hälsa- och sjuk/tandvård tillfredsställda. Detta följer vi sedan aktivt upp genom genomförandeplanen. 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik Individ- och familjeomsorg ska baseras på evidens- och kunskapsbaserad praktik och olika kunskapsstöd kan användas. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, ska dessa följas. Syftet med evidensbaserad praktik är att varje individ ska få den insats som är mest lämpad för just honom eller henne. I evidensbaserad praktik strävar man efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Här kan du även läsa om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner. 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik Om hur verksamheten arbetar med evidens- och kunskapsbaserad praktik och vilka metoder, pedagogiker och/eller program som används. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, beskrivs här verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 I Familjehem och Öppenvård så finns en Metodgrupp som ska säkerställa att vi i våra verksamheter arbetar med evidensbaserad praktik. Det innebär att vi i våra verksamheter strävar efter att kunna besvara tre frågor: Vad säger vi att vi gör? Gör vi det vi säger att vi gör? Gör det någon skillnad? Vi vill i alla delar av vår verksamhet kunna beskriva vad vi gör, vilket ska bygga på aktuell forskning samt praktikens och brukares erfarenheter. Vi skapar också implementerings- /metodstöd för att säkerställa att vi också följer våra manualer och slutligen har vi ambitionen och gör i flera delar att följa upp och säkerställa att vårt sätt att arbeta också ger önskad förändring för klienten. I dag arbetar vi med följande metoder/manualer, i öppenvård: IHF (Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling) och i familjehemsvård: TFCO (Treatment Fostercare Oregon) och vi arbetar även med föräldrastödsprogrammet Connect som har vidareutvecklats även för familjehem. Vi har även skapat en manual för vårt övriga
11 (5) konsulentstödda arbete i jour- och familjehemsvård som vi kallar TryggFam. TryggFam bygger på befintlig forskning, praktikens erfarenhet samt familjehemmens erfarenhet. Manualen är under införandeår och tanken är att även få med de placerade barnens synpunkter via de intresseorganisationer som finns för målgruppen. För att säkerställa att vi använder metoderna på avsett sätt så har enheterna metodhandledning och man följer utfallet av behandling. I t ex TFCO krävs 67 % lyckade ärenden enligt en given definition för att få kalla sin behandling TFCO. Länkar till Socialstyrelsens metodguide gällande IFH och TFCO: http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/ihfin tensivhemmabaseradfamilje http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/tfco Utöver nämnda metoder så kan det självständigt eller inom metoderna bedrivas arbete efter andra vedertagna metoder såsom MarteMeo, MI mm 3.2 Resultat från verksamheten Om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner samt eventuella andra resultat från evidensbaserad praktik 3.2 Våra verksamheter arbetar målmedvetet med att skapa eller få in genomförandeplaner från placerande kommun samt att ha genomtänkta uppstartsmöten för att inga missuppfattningar ska råda kring vem som gör vad. I alla verksamheter följer man kontinuerligt upp genomförandeplaner och har ett särskilt fokus på de områden som vi vet genom forskning är centrala. I familjehemsvården följer man t ex noga upp hur det går inom områdena skola och hälsa. Våra öppenvårdsklienter samt deras vårdnadshavare svarar vid inskrivning, efter 6 månaders behandling och vid avslutad behandling samt 12 månader efter avslutad behandling på en rad standardiserade självsvarsformulär som mäter symtom (CBCL, TRF, YSR, Familjeklimat, FoF, Stegen, KASAM och SCL-90) samt frågor om innehållet i behandlingen, personalens bemötande och möjligheter att påverka innehållet i behandlingen. I Connect så utvärderar alltid gruppdeltagarna (familjehemmen) om Connect-utbildningen har varit hjälpsam för de, utifrån olika aspekter, i deras roll som familjehem. I skrivande stund så pågår forskning inom både IHF, Connect och TFCO för att säkerställa att metoderna fyller sitt syfte dvs. att de som får hjälpen får det bättre. När det gäller den konsulentstödda familjehemsvården så är uppdraget att stötta familjehemmet och vi arbetar inte med de placerade barnen om vi inte får ett specifikt uppdrag kring det, vi kan då också ta uppdrag gällande t ex biologiska föräldrar. I dessa fall använder man skattningsinstrument på samma sätt som i öppenvården för att säkerställa att vi arbetar med rätt områden och att utvecklingen går åt önskat håll.
12 (5) Familjehemmen följer vi upp genom uppföljande samtal, som berör både hur placeringen har fungerat samt hur man uppfattar stödet som man får från våra konsulenter. Vi står i startgroparna att även följa upp familjehemmen med ett enkätutskick en gång om året för att få en övergripande bild av hur nöjda familjerna är och inom vilka områden vi kan behöva förbättra arbetet. Vid avslut i våra verksamhetssystem så anger man enligt samma kriterier som i BBIC huruvida man har uppnått målen eller ej i det aktuella ärendet. Denna statistik sammanställs månadsvis och under 2017 hade vi i division Familjehem och Öppenvård 884 avslut och av dem hade 67,42 uppnått målen med insatsen helt eller delvis. 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samråd med Vårdföretagarna tagit fram ett upplägg för enkätundersökningar som riktar sig till brukare/klienter inom Individ- och familjeomsorg. Frågorna i enkäterna avser att fånga tre kvalitetsområden: självbestämmande, trygghet och bemötande. Från resultaten kan allmänheten få information om brukarnas/klienternas upplevelser av vården och omsorgen. För HVB-hem har SKL utvecklat en separat enkät. Här kan du läsa mer om verksamhetens resultat i enkätundersökningar 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning Här visas resultat från den senaste enkätundersökningen. Resultat ska max vara två år gamla. Nedan framgår om enkätundersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag eller om verksamheten själv har genomfört undersökningen.
13 (5) Brukar/klient-undersökning. EXEMPEL 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Vårt resultat Snitt riket 4.1.1 Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten Att ta tillvara klienters/brukares erfarenheter av och synpunkter på vården och omsorgen är viktigt för verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete. Resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården och omsorgen utifrån ett brukar/klient-perspektiv. Det är även ett underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för information till allmänheten. Här beskrivs hur resultaten från den senaste brukar/klient-undersökningen används i verksamheten 4.1.1 Under 2017 har vi inte skickat ut några brukarundersökningar för alla klienter inom division Familjehem och Öppenvård men under 2018 kommer vi att göra det. Våra öppenvårdsklienter samt deras vårdnadshavare svarar vid inskrivning, efter 6 månaders behandling och vid avslutad behandling samt 12 månader efter avslutad behandling på en rad standardiserade självsvarsformulär som mäter symtom (CBCL, TRF, YSR, Familjeklimat, FoF, Stegen, KASAM och SCL-90) samt frågor om innehållet i behandlingen, personalens bemötande och möjligheter att påverka innehållet i behandlingen. 4.1.2 Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? 4.1.2 Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.2 Ja Nej
14 (5) 4.2.1 Resultat av egna enkätundersökningar (Om "Ja" på fråga 4.2) Om resultat från verksamhetens egna enkäter och hur klienternas/brukarnas eller remittenternas synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns. 4.2.1 Under 2017 skickade vi ut enkäter till våra uppdragsgivare där de fick svara på 8 frågor kring våra insatser/uppdrag för de placerade. Vi skickade enkäter både under pågående placering och efter avslut. Den fråga som vi använder som s.k. NKI är frågan om man kan tänka sig att rekommendera oss till andra, och vårt mål på affärsområdesnivå för 2017 var att 75 procent av de som svarar ska ha angett betyg 4 eller 5 på denna fråga. NKI efter avslut för division Familjehem och Öppenvård (135 svar) blev 85,9 procent, se nedan: 4.2.2 Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten Här beskrivs hur resultaten från den senaste egna brukar/klient- eller remittentundersökningen används i verksamheten 4.2.2 Vi kontaktar alltid uppdragsgivare som framför ev klagomål/kritik i våra enkäter för att följa upp om det är något som vi kan göra annorlunda/bättre. Under 2017 fick vi bl a synpunkter kring våra behandlingsrapporter inom öppenvården då de var väldigt omfattande. Vi har numera en ny mall för hur dessa rapporter ska se ut och det är ett bra exempel där vi har tagit till oss av dessa synpunkter för att göra våra behandlingsrapporter ännu bättre. 4.2.3 Den egna enkätundersökningen är genomförd av? 4.2.3 Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva
15 (5) Kontaktperson: Division chef Per Schüller Datum: 2018-03-30 Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras: www.humana.se