Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg

Transkript

1 1 Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Humana IoF Division Barn och Unga Kvalitetsdeklaration gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du exempelvis läsa om hur verksamheten arbetar med evidensbaserad praktik och om resultaten i enkätundersökningar som brukarna/klienterna har svarat på. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst.

2 2 (5) Innehållsförteckning (version 8_23 jan 2017) 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete 1.2 Externa granskningar 1.3 Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah 1.5 Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling 2. Nationella krav 2.1 Trygghet 2.2 Självbestämmande och integritet 2.3 Deltagande i samhällslivet 2.4 Genomförandeplaner arbetssätt och uppföljning 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.2 Resultat från verksamheten 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? Resultat av egna enkätundersökningar Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten Den egna enkätundersökningen är genomförd av?

3 3 (5) 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete Här beskrivs verksamhetens värdegrund och hur värdegrunden förankras inom hela verksamheten 1.1 Vår värdegrund slår vakt om alla människors lika värde och ska genomsyra allt vi gör. Orden engagemang, glädje och ansvar återspeglar vår företagskultur och detta lever vi på Humana efter varje dag. Vi utvecklar våra tjänster efter människors behov och samhällets uttalade målsättning för vård- och omsorg. Vi drivs av viljan att ge våra kunder ökad livskvalitet och en bra vardag. Genom vår verksamhet vill vi skapa förutsättningar för våra kunder att förverkliga sina drömmar. Målet är att våra kunder ska kunna leva ett liv som andra. Vi vill vara det självklara valet för kunder och den bästa arbetsgivaren för våra medarbetare. Ett sätt att nå dit är att jobba med vår värdegrund. Som anställd och som kund ska man veta att beslut fattas utifrån Glädje, Engagemang och Ansvar. Ord som är mer än just ord för oss. Att arbeta på Humana innebär att skriva under på våra värderingar och vår vision om allas rätt till ett bra liv. Under 2017 har värdegrundsarbetet börjat ta ny fart för att fortsätta utvecklas under Vi startade med värdegrundsvecka där Glädje lyftes fram på olika sätt som första steg i värdegrundsarbetet och precis innan jul har ett nytt verktyg lanserats, Humanas värdegrundskortlek. Kortleken består av 75st kort i sex olika kategorier. Ledningsgruppen inom Individ och familj har beslutat att satsa extra hårt på värdegrundsarbetet under 2018 och utsett värdegrundsledare från varje division att ingå i en värdegrundsgrupp som leds av HR. Syfte med gruppen är att arbeta fram än fler verktyg och hjälpas åt att sprida alla goda exempel på värdegrundsarbete som görs på verksamheterna. En ny webbutbildning är under uppförande och värdegrundsvecka är planerat för v.11 under Nya värdegrundledare för divisionen är utsedda. 1.2 Externa granskningar Utförare av vård och omsorg kan granskas av myndigheter och kommuner. Exempel på myndigheter som kan granska verksamheten är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Arbetsmiljöverket. Här beskrivs statistik om vilka externa granskningar som skett för verksamheten under föregående kalenderår. Fördjupad information kan fås från verksamheten eller från den kommun eller myndighet som har granskat verksamheten. 1.2 Tema för tillsyn under 2017 från IVO var trygghet och säkerhet och en del i detta är att kontrollera Lämplighetsbedömningar och beslut vid inskrivning. Verksamheter inom divisionen Barn och Unga har haft 67st tillsyn från IVO under 2017 Verksamheter inom divisionen Familjehem och Öppenvård 4st

4 4 (5) Verksamheter inom divisionen Vuxna 4 Våra verksamheter har också genomgått andra externa granskningar för att säkerställa att vi arbetar utifrån ISO standarden 9001: År 2016 började vi ISO-certifiera vårt kvalitetsledningssystem och fortsatte med detta arbete under Först genomfördes revisioner och certifiering av våra kärnverksamheter och sedan fortsatte arbetet med de resterande verksamheterna. Ca 70st av våra enheter har genomgått extern revision under 2016 och 2017 och arbetet med revisioner fortsätter även under Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete Om verksamhetens ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten och för att förbättra verksamheten. 1.3 Humana Individ och familj har ett ledningssystem för hållbar utveckling med de fyra perspektiven kvalitet/säkerhet/miljö/arbetsmiljö baserat på motsvarande ISO standarder med ekonomi som det grundläggande perspektivet. Vårt ledningssystem är processtyrt där fokus ligger på ständiga förbättringar. Vi mäter kontinuerligt hur effektiva våra processer är och hur vi når målen gentemot våra uppdragsgivare. Vi har certifierat ledningssystemet mot den nya standarden SS EN ISO 9001:2015 för våra kärnverksamheter som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i ett företag eller en organisation. Den är uppbyggd utifrån forskning om de principer som kännetecknar framgångsrika företag. Dessa principer är: Kundfokus Ledarskap Medarbetarnas engagemang Processinriktning Förbättring Faktabaserade beslut Relationshantering Nya enheter lyfts in i certifikatet i efterhand som de blir integrerade i ledningssystemet. Systemet uppfyller även kraven SOSFS 2009:11. Alla verksamheter inom Humana IoF skall följa samtliga processer och rutiner i Ledningssystemet. Efterhand som koncernens processer färdigställs kommer dessa att kopplas till Affärsområdets processer. Dokumenten filtreras så respektive enhet ser dokument från samtliga nivåer som de är berörda av, d.v.s. de ser sina egna lokala (enhetsnivå), sin regions, sin divisions, affärsområdet Individ och familjs, samt koncernens gemensamma dokument. Att certifiera vår Ledningssystem har lett till ett större engagemang vilket innebär att medarbetarna har en vilja att arbeta igenom kvalitetsledningssystemet och att hela organisationen i samtliga led engageras i arbetet. Genom att arbeta med ISO har vi lärt oss verksamhetsutvecklingsarbete bl.a. genom att få ihop samtliga verksamhetsdelar till en helhet. Under revisionerna har det påpekats ett antal avvikelser och förbättringsområden som ledningsgruppen har arbetat aktivt med under sista kvartalet

5 5 (5) 2017 och första kvartalet Samtliga åtgärder har lagts upp i verksamhetsplanen för 2018 och kommer arbetas och följas upp kontinuerligt av Ledningsgruppen för AO. Målet för ledningsgruppen är att fortsätta leda ISO-certifieringen framåt inom AO vilket innebär att vi kommer kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar. Bl.a. genom månadsvisa uppföljningar av ledningsrapporten och genom analyser av avvikelser och förbättringsförslag som rapporteras in av våra medarbetare. Att allt fler rapporterar i våra system syns av antalet rapporterade avvikelser och förbättringar och en av våra revisorer kommenterade detta med orden: Jag har aldrig reviderat en organisation vars medarbetare rapporterat så flitigt. Detta visar att vi är på rätt väg. Under 2017 har ledningssystemet genomarbetats ytterligare och kommer under våren 2018 döpas om till PARUS (Processer, Aktiviteter, Rutiner, Uppföljning och Samverkan). Kvalitetsledningssystemet fungerar som ett arbetsverktyg i det dagliga arbetet och är ett stöd både för den enskilde medarbetaren och på en övergripande nivå. En viktig del av kvalitetsarbetet utföra lämplighetsbedömningar och att bedöma eventuella risker som kan uppstå. Vi gör riskanalyser på flera olika plan. Riskanalys och lämplighetsbedömningar görs inför samtliga nya uppdrag och i tidigt skede för kunna matcha insatsen utifrån individens behov samt säkerställa att arbetet kan utföras under trygga och säkra former. Vi genomför även återkommande riskbedömningar av arbetsmiljön genom årliga skyddsronder på samtliga verksamheter, tillsammans med våra medarbetare, för att upptäcka eventuella risker för tillbud eller arbetsskador. Dessa rapporteras i vår planering och uppföljningssystemet där all information aggregeras och sammanställs per respektive nivå. IoF utövar också egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet. Genom egenkontroll mäter vi kvaliteten både i huvud och stödprocesser. Egenkontroller inom IoF inbegriper: Verksamhetsrevisioner med bl. a. granskning av journaler, akter och annan dokumentation Medarbetarundersökning (NMI) som tar reda på om det finns arbetsmiljöfaktorer som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet Målgruppsundersökning som syftar till att identifiera behov, idéer, problem, krav och förändringar hos våra barn/ungdomar Inhämtande av synpunkter från intressenter kunder och närstående Jämförelser av verksamhetens resultat: - med resultat från andra verksamheter - verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Förbättrande åtgärder i verksamheten Om egenkontroll eller utredning av avvikelser visar att en verksamhet inte når upp till de krav och mål i lagar, författningar, föreskrifter och beslut som föreskrivs skall åtgärder vidtas som krävs för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Syftet med den interna tillsynen och revisioner är att höja kvalitén på våra enheter samt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten. Målsättning med interna tillsyn

6 6 (5) och revision är att minst en gång per år, föranmält eller oanmäld, besöka varje enhet för genomgång av rutiner och kvalité på respektive enhet. 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah Om verksamhetens arbete för förebygga missförhållanden och vårdskador och om statistik kring Lex Maria och Lex Sarah (vardagliga namn för anmälningsskyldighet) samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.4 Vi arbetar med att uppmuntra våra medarbetare att rapportera in både avvikelser och förbättringsförslag. Fokus i detta arbete är att hitta grundorsaker till de problem som uppstår och att titta på händelser ur ett systemperspektiv, det betyder att vi har fokus på vad vi som verksamhet behöver göra för att undanröja att det eventuella felet uppstår igen. Alla avvikelser liksom synpunkter/klagomål registreras och arkiveras i ett datasystem där samtliga berörda lätt kan dokumentera händelseförlopp, orsaksanalys, åtgärder, riskbedömning och uppföljning. Utöver att samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden, så arbetar kvalitetorganisationen inom affärsområdet som extra stöd i arbetet med dessa. Kvalitetsutvecklarna har en övervakande funktion där de ställer frågor vid oklarheter, ger tips och råd till verksamheterna samt inleder vid behov mer omfattande utredningar och händelseanalyser. Verksamheterna arbetar metodiskt med att undanröja och avhjälpa missförhållanden och risker för missförhållanden som i sin tur leder till förbättringar och på så sätt höjer kvaliteten i verksamheten. Varje anställd är skyldig att göra en Lex Sarah rapport vid upptäckt av missförhållande eller risk för missförhållande. Rapport kan göras i våra avvikelsessystem eller direkt till ansvarig chef. Information om rapporteringsskyldigheten får man vid anställningens start och fortsättningsvis två gånger per år. När rapport kommer in görs en Lex Sarah utredning för att se om det finns brister i verksamheten. Vi letar efter fel på systemnivå inte på individnivå! Om missförhållande/risken för missförhållande beror på brister i verksamheten, rapporteras detta till IVO tillsammans med åtgärdsplan. När det gäller risk för vårdskada/vårdskada, är det ansvarig chef som skall rapportera till ansvarig sköterska i kvalitetsorganisationen, alternativt verksamhetschef. Sedan görs utredning enligt samma principer som vid Lex Sarah. Oftast används händelseanalysteam för att göra dessa utredningar.

7 7 (5) Statistik över rapporterade händelser inom hela IoF. Antal Lex Sarah rapporter Totala antalet anmälda Lex sarah och Lex Maria i IoF för Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet och säkerhet för alla medarbetare. 1.5 Forskning visar att framgångsrika organisationer har engagerade medarbetare. Men ett högt engagemang kan också skapa stress. Därför mäter vi chefernas uppfattning om medarbetarnas engagemang och stress varje månad. Inför 2016 beslutade vi att målet var att minska stressen och samma fortsatte under Cheferna fick i uppgift att mäta medarbetarnas egen uppfattning om stress kvartalsvis. Målet var att stressen skulle ligga över 3,5 (låg siffra = hög stress). Vi nådde vårt mål vilket är positivt och arbetet med detta kommer fortsätta vidare under 2018 också. Vidare för att säkerställa en god arbetsmiljö för våra medarbetare arbetar vi både förebyggande genom att göra årliga skyddsronder, fylla i hot och våld checklistor samt genom att hantera de tillbud och arbetsskador som uppstår. IoF har tillsammans med Kommunal och Vision under 2017 startat upp arbetet med en skyddskommitté. Kommittén består av personer från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan och träffas kontinuerligt för att komma överens om de stora dragen i arbetsmiljöarbetet sådant som rör hela företaget. Ex diskuteras tillbud, sjukskrivningstal och Humanas rutiner kring arbetsmiljö. Skyddsronden och hot och våld checklista är Humanas arbetssätt för att göra riskbedömningar i medarbetarnas arbetsmiljö. Genom att ställa frågor och gå genom dessa två checklistor, kopplat till olika perspektiv på deras arbetsmiljö, kan vi kartlägga och förebygga risker för skada, sjukdom och ohälsa. När tillbud eller arbetsskador uppstår registreras dessa i våra system och närmast chef kontaktas för planering och uppföljning. Att registrera alla tillbud och arbetsskador ger oss också möjlighet att följa upp dessa på en övergripande nivå och därigenom sätta in åtgärder som förhindrar att liknande händer igen.

8 8 (5) Humana har under flera år gjort årliga medarbetarundersökningar. Frågorna i undersökningen berör bl.a. områden som; arbetssituation, arbetsförutsättningar, delaktighet och arbetsklimat. Under 2017 har divisionen inlett en satsning där vi utbildat 5 stycken personer i en metod som heter Studio III. Metoden som är en konflikthanteringsmodell syftar till att träna och utbilda all vår personal i denna. Studio III utgår från ett Lågaffektivt bemötande som syftar till att förebygga konfliktupptrappning och där personalen för verktyg att förbygga, förhindra och hantera svåra situationer. Metoden har i studier påvisat goda effekter på personalens arbetsmiljö eftersom många hot och våld situationer kan förhindras och påverkas. 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling Om utveckling av ledarskap och medarbetare 1.6 Grunden för att leverera kvalitativ vård och behandling är att vi har nöjda medarbetare med rätt kompetens. Vi arbetar ständigt med kompetensutveckling för att öka kvaliteten i våra verksamheter. Under 2017 har vi genomfört utbildningar inom många olika områden för vår personal, några av dessa är MI, KBT, HBTQ, Konflikthantering, Marte Meo, riskanalys, social rätt, Lågaffektivt bemötande, STUDIO III, ADAD, HAP, ÅP Connect mfl. Flertalet av våra verksamheter har dessutom kontinuerlig handledning. Vi har också haft utbildningar i händelseanalys. Detta innebär att vi har ett 20-tal personer som kan, vid allvarliga händelser i organisationen, hjälpa enheten att utreda grundorsaker och eventuella brister som orsakat händelsen, samt föreslå åtgärder för att förhindra att det händer igen. Vid rekryteringsbehov upprättas alltid en rekryterings- och bemanningsprofil tillsammans med ansvarig chef. Där tydliggörs de krav och önskemål verksamheten har på de som ska anställas. Det kan innefatta allt ifrån tidigare erfarenhet och kompetens samt mer personliga egenskaper utifrån målgruppen i verksamheten. Annons läggs upp hos Arbetsförmedlingen, på vår hemsida och Facebook-sida. IoF arbetar med kompetensbaserad rekrytering, vilket innebär att de sökande bedöms utifrån samma kriterier. De sökande får även göra ett lämplighets- och personlighetstest innan anställning. Den person som anställs får först en allmän introduktion i att vara anställd inom IoF, arbetet som t.ex. behandlingsassistent, rapporteringsskyldighet mm. Hen ges också möjlighet att ta del av Humanas stora arkiv av webbutbildningar. Dessa är till största delen egenframtagna, men innefattar även mer allmänna utbildningar. Bland utbildningsbiblioteket finns allt ifrån introduktionsutbildning inom IoF till belastningsergonomi, brandsäkerhet, att arbeta med barn, vuxna och bemötande av personer med olika funktionsnedsättningar. Då varje verksamhet är unik sker också en arbetsplatsspecifik introduktion av nyanställda. Utifrån verksamhetens målgrupp introduceras den nyanställde av en arbetsledare, kollega eller ansvarig chef. Tillgången till Humanas bibliotek med utbildningar och nyttiga länkar finns tillgängligt under hela anställningstiden via ett intranät. Där kan också den anställde ta del av rutiner, blanketter och annan information. Inom division Barn och Unga har man påbörjat en uppdragsutbildning (YH) i samarbete med Sverigehälsan. 22 medarbetare har erbjudit möjligheten att utbilda sig till Socialpedagoger. Utbildningen sker på halvfart, delvis distans, och beräknas pågå under hela Syftet med utbildningen är att höja kompetensen hos vår baspersonal.

9 9 (5) Under 2017 genomfördes 207 utbildningstillfällen i metod i divisionen totalt har då nästan 2200 medarbetare fått kompetenshöjning. 2. Nationella krav Det finns lagar och krav som riktar sig till verksamheter inom Individ- och familjeomsorg, exempelvis kring trygghet, självbestämmande, integritet och personliga genomförandeplaner. Dessa krav utgår ifrån individens perspektiv. Här kan du läsa om hur några viktiga och relevanta krav uppfylls. 2.1 Trygghet Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet för klienter/brukare 2.1 Division barn och unga har tagit fram 6 stycken Grundprinciper som säkerställer förhållningssätt och bemötande på alla våra HVB-hem. Principerna är; Lösningsfokuserat förhållningssätt, Lågaffektivt bemötande, Evidensbaserad praktik, Kartläggning av individens Styrkor, Intressen & behov (SIB) Stödet i vardagen (24/7) Social färdighetsträning Principerna ska ligga som en grund i alla verksamheter och syftar till att skapa en trygg och säker vård och behandling för de barn och unga som bor i våra verksamheter. Varje enhet ska bryta ner dessa principer till enhetens principlöfte, där enheten beskriver i attform hur de ska säkerställa att Grundprinciperna efterlevs i verksamheten. Dessa principlöften ska ingå i verksamhetens målarbete för kommande år och revideras vid behov. Alla barn som bor på våra HVB-hem fyller regelbundet i en barn/ungdomsenkät där vi säkerställer deras trygghet, självbestämmande och integritet Under 2017 har det genomförts utbildning kring tvångs- och begränsningsåtgärder för alla chefer i organisationen där man även tydliggjorde rutiner för nödvärn och nödrätt. Under året har det även tagits fram en webbutbildning i ämnet som all personal ska genomföra. Under 2017 har det även gjorts en stor satsning med att utbilda utbildare i Lågaffektivt bemötande (LAB) och STUDIO III (konflikhanteringsmodell som bygger på LAB). De har sedan påbörjat utbildnings och implementeringsarbete ev. dessa båda metoder som båda syftar till att skapa en trygg och säker tillvaro för individerna som bor i våra verksamheter. I alla kontaktpersonssamtal med varje barn säkerställs det enskilda barnets upplevelse av trygghet på individnivå. Varje verksamhet har förutom detta regelbundna husmöte där dessa frågor hanteras på gruppnivå.

10 10 (5) 2.2 Självbestämmande och integritet Om verksamhetens arbete för att skapa självbestämmande och integritet 2.2 Divisionens grundprinciper utgör grunden även här - Se ovan - vi säkerställer även att alla barn och unga är delaktiga i arbetet med att ta fram och revidera sin genomförandeplan och planeringen av deras tid på boendet. Genomförandeplanerna tar sin utgångspunkt i de livsområde som beskrivs i BBIC. Genomförandeplanen är grunden på enhetens behandlingskonferenser där personalen diskuterar varje barns situation och var man befinner sig just nu i arbetet mot målen. Alla barn och ungdomar har en utsedd kontaktperson som ska säkerställa självbestämmande och integritet hos individen. Alla enheter har husmöte/ungdomsmöte där deras önskemål och intressen ska tillgodoses utifrån bästa möjliga förmåga. 2.3 Deltagande i samhällslivet Om verksamhetens arbete för att skapa deltagande i samhällslivet 2.3 Delaktighet i samhällslivet säkerställer vi i den enskildes Genomförandeplan som tar sin utgångspunkt de livsområde som beskrivs i BBIC. Genomförandeplanen är grunden på enhetens behandlingskonferenser där personalen diskuterar varje barns/ungdomars situation och var man befinner sig just nu i arbetet mot målen. Alla barn och ungdomar har en utsedd kontaktperson som ska säkerställa dessa delar. Vi ser det som en viktig del att alla som är placerade i våra verksamheter får tillgång till ett liv utanför enheten detta då det är en stor skyddande faktor. En målsättning är att den enskilde ska ha individuella aktiviteter utanför HVB-hemmet och då gärna med fokus på aktiviteter som ungdomen kan fortsätta med den dagen hen flyttar från boendet. 2.4 Genomförandeplaner - arbetssätt och uppföljning Om verksamhetens arbete för att ta fram, använda och följa upp genomförandeplaner för alla brukare/klienter 2.4 För division barn och unga - Se ovan - vi säkerställer även att alla barn och unga är delaktiga i arbetet med att ta fram och revidera sin genomförandeplan och planeringen av deras tid på boendet. Genomförandeplanerna tar sin utgångspunkt de livsområde som beskrivs i BBIC. Genomförandeplanen är grunden på enhetens behandlingskonferenser där personalen diskuterar varje barns/ungdomars situation och var man befinner sig just nu i arbetet mot målen. Alla barn och ungdomar har en utsedd kontaktperson som ska säkerställa självbestämmande och integritet hos individen. Enheterna skriver regelbundna sammanställningar månadsrapporter för att följa upp arbetet så det fortgår i linje med genomförandeplanerna. Under 2017 har utbildningar kring dokumentation hålls med personalen. Under 2017 har det även pågått ett arbete där vi tagit fram mätverktyg/uppföljningsverktyg som stöd för att säkerställa arbetat på enheten. Verktyget vi enats om är SDQ som är ett standardiserat mätverktyg som finns med i Socialstyrelsen metodguide över evidensbaserade verktyg. Implementering av detta kommer inledas under 2018

11 11 (5) 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser Om hur verksamheten säkerställer att brukare/klienter får sina hälso- och sjukvårdsbehov uppfyllda 2.5 Inom division barn och unga har vi en särskild hälso- och sjukvårdsorganisation Cureum. Här finns det legitimerade sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter och läkare som fungerar som stödfunktion för våra enheter. I några regioner finns det även psykologer anställda som arbetar med både utredningar och terapier. De följer även enhetens arbete och deltar aktivt vid behandlingskonferenser. I övrigt samverkar vi med landstingens hälso- och sjukvårdsorganisationer. I de fall som barn och unga har pågående läkarkontakter i hemmalandstinget arbetar vi för att dessa ska fortsätta.

12 12 (5) 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik Individ- och familjeomsorg ska baseras på evidens- och kunskapsbaserad praktik och olika kunskapsstöd kan användas. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, ska dessa följas. Syftet med evidensbaserad praktik är att varje individ ska få den insats som är mest lämpad för just honom eller henne. I evidensbaserad praktik strävar man efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Här kan du även läsa om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner. 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik Om hur verksamheten arbetar med evidens- och kunskapsbaserad praktik och vilka metoder, pedagogiker och/eller program som används. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, beskrivs här verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 För division barn och unga som tidigare nämnts så är en av våra Grundprinciper för alla våra verksamheter att vi ska arbeta med Evidensbaserad praktik. Vi utgår i detta arbete från Socialstyrelsen metodguide över metoder för aktuell enhets målgrupp som har evidens. I de verksamheter som arbetar med missbruksproblematik har vi paketerat detta arbete till ett koncept där vi tar vår utgångspunkt får Nationella riktlinjer kring missbruksvård och barn och unga. Vi har 76 enheter med skiftande målgrupper och använder oss bl.a. av metoder som ÅP Återfallsprevention, HAP Haschavväjningsprogram, ACRA Adolescent Community Reinforcement Approach, ART Aggression replacement training, TE Teckenekonomi, Connect, MI Motiverande samtal, DBT Dialektisk beteende terapi, Erasor, KBT Kognitiv beteende terapi, Lösningsfokus, RE-pulse, TBA Tillämpad beteendeanalys mfl. Förutom metodguide och nationella riktlinjer måste vi alltid ta vår utgångspunkt från individens önskemål och situation för att säkerställa så att aktuell metod funkar för den enskilde. Vi arbetar ständigt med att säkerställa detta kopplat till om den enskilde tex ha någon form av funktionsnedsättning som gör att aktuell metod inte är tillämpbar. Vi säkerställer även det dagliga stödet på enheten det arbete som pågår 24 timmar om dygnet 7 dagar/vecka genom grundprincipen stöd i vardagen. Detta arbete ligger utanför vald metod och syftar till att bygga en fungerande vardag runt varje individ. Verktyg som kan bli aktuella här kan tex vara Tydliggörande pedagogik. Miljöterapi, färdighetsträning i vardagen och handlar om grundläggande behov i vardagen. Inom divisionen har vi allt mer landat i vikten av att få in ett systemiskt tänk i vårt arbete. Vi har genom samarbete med division familjehem och öppenvård möjligheten att erbjuda familjer, som har sina barn placerade på våra enheter, familjearbete. Detta är ett arbete som kan planeras i familjens hemkommun. Vi ser en stor vinst med att kontakten då även kan fortgå den dagen som den barnet/ungdomen flyttar hem igen.

13 13 (5) 3.2 Resultat från verksamheten Om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner samt eventuella andra resultat från evidensbaserad praktik 3.2 Enheterna skriver regelbundna sammanställningar månadsrapporter för att följa upp arbetet så det fortgår i linje med genomförandeplanerna. Under 2017 har utbildningar kring dokumentation hållits med personalen. Under 2017 har det även pågått ett arbete där vi tagit fram mätverktyg/uppföljningsverktyg som stöd för att säkerställa arbetet på enheten. Verktyget vi enats om är SDQ som är ett standardiserat mätverktyg som finns med i Socialstyrelsen metodguide över evidensbaserade verktyg. Implementering av detta kommer inledas under 2018 Många av våra verksamheter har idag verktyg som syftar till att följa resultatet av insatserna. De kommer fortsätta använda sig av dessa verktyg även efter införande av SDQ. Exempel på sådana verktyg är ADAD, KASAM. Även arbetet med vissa metoder innefattas av mätverktyg knutna till specifik metod. Mätverktygen vi använder ska vara enkla för ungdomen att svara på och även innehålla en del där personalen skattar barnet/ungdomen.

14 14 (5) 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samråd med Vårdföretagarna tagit fram ett upplägg för enkätundersökningar som riktar sig till brukare/klienter inom Individ- och familjeomsorg. Frågorna i enkäterna avser att fånga tre kvalitetsområden: självbestämmande, trygghet och bemötande. Från resultaten kan allmänheten få information om brukarnas/klienternas upplevelser av vården och omsorgen. För HVB-hem har SKL utvecklat en separat enkät. Här kan du läsa mer om verksamhetens resultat i enkätundersökningar 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning Här visas resultat från den senaste enkätundersökningen. Resultat ska max vara två år gamla. Nedan framgår om enkätundersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag eller om verksamheten själv har genomfört undersökningen. Resultat i enkätundersökning 2016: Brukar/klient-undersökning. EXEMPEL Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Vårt resultat Snitt riket Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten Att ta tillvara klienters/brukares erfarenheter av och synpunkter på vården och omsorgen är viktigt för verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete. Resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården och omsorgen utifrån ett brukar/klient-perspektiv. Det är även ett underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för information till allmänheten. Här beskrivs hur resultaten från den senaste brukar/klient-undersökningen används i verksamheten Har inte använt någon nationell enkätundersökning inom divisionen Barn och Unga under Verksamheterna använde sig av egna enkätundersökningar.

15 15 (5) Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.2 Ja Nej Resultat av egna enkätundersökningar (Om "Ja" på fråga 4.3) Om resultat från verksamhetens egna enkäter och hur klienternas/brukarnas eller remittenternas synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns Fokus med enkätundersökningen är att samla in information direkt från de placerade och kring deras upplevda trygghet och påverkansmöjligheter. Uppföljningen görs 1 gång/månad under pågående placering om möjligt och om den unge önskar delta. Om undersökningen påvisar oönskade förhållanden på någon enhet behandlas informationen som klagomål eller förbättring och hanteras enligt gällande rutin i verksamheten för klagomåls/förbättringsarbete. Resultatet återkopplas till individen/rna och följs upp till önskade resultat uppnås Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten Här beskrivs hur resultaten från den senaste egna brukar/klient- eller remittentundersökningen används i verksamheten Bergslagen Norr Öst Mitt Väst 5,0 4,0 4,5 4,3 4,4 4,5 4,5 4,5 3,9 4,2 4,2 4,1 4,1 4,2 3,8 4,0 4,0 3,8 3,4 3,4 3,4 3,4 3,0 2,0 1,0 0,0 Medel av Trygg med övriga barn/ungdomar Medel av Trygg med personal Medel av Delaktig Medel av Personal lyssnar Den egna enkätundersökningen är genomförd av? Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva

16 16 (5) Kontaktperson: Damir Bandic Datum: Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras: