Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg

Transkript

1 1 Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Humana IoF Division LSS Kvalitetsdeklaration gäller för 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du exempelvis läsa om hur verksamheten arbetar med evidensbaserad praktik och om resultaten i enkätundersökningar som brukarna/klienterna har svarat på. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst.

2 2 (5) Innehållsförteckning (version 8_23 jan 2017) 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete 1.2 Externa granskningar 1.3 Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah 1.5 Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling 2. Nationella krav 2.1 Trygghet 2.2 Självbestämmande och integritet 2.3 Deltagande i samhällslivet 2.4 Genomförandeplaner arbetssätt och uppföljning 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.2 Resultat från verksamheten 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? Resultat av egna enkätundersökningar Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten Den egna enkätundersökningen är genomförd av?

3 3 (5) 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete Här beskrivs verksamhetens värdegrund och hur värdegrunden förankras inom hela verksamheten 1.1 Vår värdegrund slår vakt om alla människors lika värde och ska genomsyra allt vi gör. Orden engagemang, glädje och ansvar återspeglar vår företagskultur och detta lever vi på Humana efter varje dag. Vi utvecklar våra tjänster efter människors behov och samhällets uttalade målsättning för vård- och omsorg. Vi drivs av viljan att ge våra kunder ökad livskvalitet och en bra vardag. Genom vår verksamhet vill vi skapa förutsättningar för våra kunder att förverkliga sina drömmar. Målet är att våra kunder ska kunna leva ett liv som andra. Vi vill vara det självklara valet för kunder och den bästa arbetsgivaren för våra medarbetare. Ett sätt att nå dit är att jobba med vår värdegrund. Som anställd och som kund ska man veta att beslut fattas utifrån Glädje, Engagemang och Ansvar. Ord som är mer än just ord för oss. Att arbeta på Humana innebär att skriva under på våra värderingar och vår vision om allas rätt till ett bra liv. Under 2017 har värdegrundsarbetet börjat ta ny fart för att fortsätta utvecklas under Vi startade med värdegrundsvecka där Glädje lyftes fram på olika sätt som första steg i värdegrundsarbetet och precis innan jul har ett nytt verktyg lanserats, Humanas värdegrundskortlek. Kortleken består av 75st kort i sex olika kategorier. Ledningsgruppen inom Individ och familj har beslutat att satsa extra hårt på värdegrundsarbetet under 2018 och utsett värdegrundsledare från varje division att ingå i en värdegrundsgrupp som leds av HR. Syfte med gruppen är att arbeta fram än fler verktyg och hjälpas åt att sprida alla goda exempel på värdegrundsarbete som görs på verksamheterna. En ny webbutbildning är under uppförande och värdegrundsvecka är planerat för v.11 under Externa granskningar Utförare av vård och omsorg kan granskas av myndigheter och kommuner. Exempel på myndigheter som kan granska verksamheten är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Arbetsmiljöverket. Här beskrivs statistik om vilka externa granskningar som skett för verksamheten under föregående kalenderår. Fördjupad information kan fås från verksamheten eller från den kommun eller myndighet som har granskat verksamheten. 1.2 Tema för tillsyn under 2017 från IVO var trygghet och säkerhet och en del i detta är att kontrollera Lämplighetsbedömningar och beslut vid inskrivning. Verksamheter inom divisionen Barn och Unga har haft 67st tillsyn från IVO under 2017

4 4 (5) Verksamheter inom divisionen Familjehem och Öppenvård 4st Våra verksamheter har också genomgått andra externa granskningar för att säkerställa att vi arbetar utifrån ISO standarden 9001: År 2016 började vi ISO-certifiera vårt kvalitetsledningssystem och fortsatte med detta arbete under Först genomfördes revisioner och certifiering av våra kärnverksamheter och sedan fortsatte arbetet med de resterande verksamheterna. Ca 70st av våra enheter har genomgått extern revision under 2016 och 2017 och arbetet med revisioner fortsätter även under LSS verksamheter har inte genomgått ISO revision än och de externa granskningar som de har haft är utifrån avtalsuppföljningar. 1.3 Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete Om verksamhetens ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten och för att förbättra verksamheten. 1.3 Humana Individ och familj har ett ledningssystem för hållbar utveckling med de fyra perspektiven kvalitet/säkerhet/miljö/arbetsmiljö baserat på motsvarande ISO standarder med ekonomi som det grundläggande perspektivet. Vårt ledningssystem är processtyrt där fokus ligger på ständiga förbättringar. Vi mäter kontinuerligt hur effektiva våra processer är och hur vi når målen gentemot våra uppdragsgivare. Vi har certifierat ledningssystemet mot den nya standarden SS EN ISO 9001:2015 för våra kärnverksamheter som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i ett företag eller en organisation. Den är uppbyggd utifrån forskning om de principer som kännetecknar framgångsrika företag. Dessa principer är: Kundfokus Ledarskap Medarbetarnas engagemang Processinriktning Förbättring Faktabaserade beslut Relationshantering Nya enheter lyfts in i certifikatet i efterhand som de blir integrerade i ledningssystemet. Systemet uppfyller även kraven SOSFS 2009:11. Alla verksamheter inom Humana IoF skall följa samtliga processer och rutiner i Ledningssystemet. Efterhand som koncernens processer färdigställs kommer dessa att kopplas till Affärsområdets processer. Dokumenten filtreras så respektive enhet ser dokument från samtliga nivåer som de är berörda av, d.v.s. de ser sina egna lokala (enhetsnivå), sin regions, sin divisions, affärsområdet Individ och familjs, samt koncernens gemensamma dokument. Att certifiera vår Ledningssystem har lett till ett större engagemang vilket innebär att medarbetarna har en vilja att arbeta igenom kvalitetsledningssystemet och att hela organisationen i samtliga led engageras i arbetet. Genom att arbeta med ISO har vi lärt

5 5 (5) oss verksamhetsutvecklingsarbete bl.a. genom att få ihop samtliga verksamhetsdelar till en helhet. Under revisionerna har det påpekats ett antal avvikelser och förbättringsområden som ledningsgruppen har arbetat aktivt med under sista kvartalet 2017 och första kvartalet Samtliga åtgärder har lagts upp i verksamhetsplanen för 2018 och kommer arbetas och följas upp kontinuerligt av Ledningsgruppen för AO. Målet för ledningsgruppen är att fortsätta leda ISO-certifieringen framåt inom AO vilket innebär att vi kommer kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar. Bl.a. genom månadsvisa uppföljningar av ledningsrapporten och genom analyser av avvikelser och förbättringsförslag som rapporteras in av våra medarbetare. Att allt fler rapporterar i våra system syns av antalet rapporterade avvikelser och förbättringar och en av våra revisorer kommenterade detta med orden: Jag har aldrig reviderat en organisation vars medarbetare rapporterat så flitigt. Detta visar att vi är på rätt väg. Under 2017 har ledningssystemet genomarbetats ytterligare och kommer under våren 2018 döpas om till PARUS (Processer, Aktiviteter, Rutiner, Uppföljning och Samverkan). Kvalitetsledningssystemet fungerar som ett arbetsverktyg i det dagliga arbetet och är ett stöd både för den enskilde medarbetaren och på en övergripande nivå. Parus är uppbyggt för att vara användarvänligt så att alla Humanas medarbetare kan och vill använda systemet i det dagliga arbetet. Vårt fokus är att det ska vara enkelt att hitta det man söker och det ska vara lätt att förstå innehållet oavsett vilken bakgrund medarbetaren har. Hur bra systemet är kan bara avgöras av användaren och vi följer och utvärderar löpande hur systemet används. En viktig del av kvalitetsarbetet utföra lämplighetsbedömningar och att bedöma eventuella risker som kan uppstå. Vi gör riskanalyser på flera olika plan. Riskanalys och lämplighetsbedömningar görs inför samtliga nya uppdrag och i tidigt skede för kunna matcha insatsen utifrån individens behov samt säkerställa att arbetet kan utföras under trygga och säkra former. Vi genomför även återkommande riskbedömningar av arbetsmiljön genom årliga skyddsronder på samtliga verksamheter, tillsammans med våra medarbetare, för att upptäcka eventuella risker för tillbud eller arbetsskador. Dessa rapporteras i vår planering och uppföljningssystemet där all information aggregeras och sammanställs per respektive nivå. IoF utövar också egenkontroll med den frekvens och i den omfattning som krävs för att kunna säkra verksamhetens kvalitet. Genom egenkontroll mäter vi kvaliteten både i huvud och stödprocesser. Egenkontroller inom IoF inbegriper: Verksamhetsrevisioner med bl. a. granskning av journaler, akter och annan dokumentation Medarbetarundersökning (NMI) som tar reda på om det finns arbetsmiljöfaktorer som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet Målgruppsundersökning som syftar till att identifiera behov, idéer, problem, krav och förändringar hos våra barn/ungdomar Inhämtande av synpunkter från intressenter kunder och närstående Jämförelser av verksamhetens resultat: - med resultat från andra verksamheter

6 6 (5) - verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat Förbättrande åtgärder i verksamheten Om egenkontroll eller utredning av avvikelser visar att en verksamhet inte når upp till de krav och mål i lagar, författningar, föreskrifter och beslut som föreskrivs skall åtgärder vidtas som krävs för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Syftet med den interna tillsynen och revisioner är att höja kvalitén på våra enheter samt upptäcka och åtgärda eventuella brister i verksamheten. Målsättning med interna tillsyn och revision är att minst en gång per år, föranmält eller oanmäld, besöka varje enhet för genomgång av rutiner och kvalité på respektive enhet. 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah Om verksamhetens arbete för förebygga missförhållanden och vårdskador och om statistik kring Lex Maria och Lex Sarah (vardagliga namn för anmälningsskyldighet) samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.4 Vi arbetar med att uppmuntra våra medarbetare att rapportera in både avvikelser och förbättringsförslag. Fokus i detta arbete är att hitta grundorsaker till de problem som uppstår och att titta på händelser ur ett systemperspektiv, det betyder att vi har fokus på vad vi som verksamhet behöver göra för att undanröja att det eventuella felet uppstår igen. Alla avvikelser liksom synpunkter/klagomål registreras och arkiveras i ett datasystem där samtliga berörda lätt kan dokumentera händelseförlopp, orsaksanalys, åtgärder, riskbedömning och uppföljning. Utöver att samtliga medarbetare har skyldighet att rapportera missförhållanden eller risk för missförhållanden, så arbetar kvalitetorganisationen inom affärsområdet som extra stöd i arbetet med dessa. Kvalitetsutvecklarna har en övervakande funktion där de ställer frågor vid oklarheter, ger tips och råd till verksamheterna samt inleder vid behov mer omfattande utredningar och händelseanalyser. Verksamheterna arbetar metodiskt med att undanröja och avhjälpa missförhållanden och risker för missförhållanden som i sin tur leder till förbättringar och på så sätt höjer kvaliteten i verksamheten. Varje anställd är skyldig att göra en Lex Sarah rapport vid upptäckt av missförhållande eller risk för missförhållande. Rapport kan göras i våra avvikelsessystem eller direkt till ansvarig chef. Information om rapporteringsskyldigheten får man vid anställningens start och fortsättningsvis två gånger per år. När rapport kommer in görs en Lex Sarah utredning för att se om det finns brister i verksamheten. Vi letar efter fel på systemnivå inte på individnivå! Om missförhållande/risken för missförhållande beror på brister i verksamheten, rapporteras detta till IVO tillsammans med åtgärdsplan. När det gäller risk för vårdskada/vårdskada, är det ansvarig chef som skall rapportera till ansvarig sköterska i kvalitetsorganisationen, alternativt verksamhetschef. Sedan görs utredning enligt samma principer som vid Lex Sarah. Oftast används händelseanalysteam för att göra dessa utredningar. Statistik över rapporterade händelser inom hela IoF. Antal Lex Sarah rapporter

7 7 (5) Totala antalet anmälda Lex sarah och Lex Maria i IoF för Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet och säkerhet för alla medarbetare. 1.5 Forskning visar att framgångsrika organisationer har engagerade medarbetare. Men ett högt engagemang kan också skapa stress. Därför mäter vi chefernas uppfattning om medarbetarnas engagemang och stress varje månad. Inför 2016 beslutade vi att målet var att minska stressen och samma fortsatte under Cheferna fick i uppgift att mäta medarbetarnas egen uppfattning om stress kvartalsvis. Målet var att stressen skulle ligga över 3,5 (låg siffra = hög stress). Vi nådde vårt mål vilket är positivt och arbetet med detta kommer fortsätta vidare under 2018 också. Vidare för att säkerställa en god arbetsmiljö för våra medarbetare arbetar vi både förebyggande genom att göra årliga skyddsronder, fylla i hot och våld checklistor samt genom att hantera de tillbud och arbetsskador som uppstår. IoF har tillsammans med Kommunal och Vision under 2017 startat upp arbetet med en skyddskommitté. Kommittén består av personer från både arbetsgivar- och arbetstagarsidan och träffas kontinuerligt för att komma överens om de stora dragen i arbetsmiljöarbetet sådant som rör hela företaget. Ex diskuteras tillbud, sjukskrivningstal och Humanas rutiner kring arbetsmiljö. Skyddsronden och hot och våld checklista är Humanas arbetssätt för att göra riskbedömningar i medarbetarnas arbetsmiljö. Genom att ställa frågor och gå genom dessa två checklistor, kopplat till olika perspektiv på deras arbetsmiljö, kan vi kartlägga och förebygga risker för skada, sjukdom och ohälsa. När tillbud eller arbetsskador uppstår registreras dessa i våra system och närmast chef kontaktas för planering och uppföljning. Att registrera alla tillbud och arbetsskador ger oss också möjlighet att följa upp dessa på en övergripande nivå och därigenom sätta in åtgärder som förhindrar att liknande händer igen.

8 8 (5) Humana har under flera år gjort årliga medarbetarundersökningar. Frågorna i undersökningen berör bl.a. områden som; arbetssituation, arbetsförutsättningar, delaktighet och arbetsklimat. 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling Om utveckling av ledarskap och medarbetare 1.6 Grunden för att leverera kvalitativ vård och behandling är att vi har nöjda medarbetare med rätt kompetens. Vi arbetar ständigt med kompetensutveckling för att öka kvaliteten i våra verksamheter. Under 2017 har vi genomfört utbildningar inom många olika områden för vår personal, några av dessa är MI, KBT, HBTQ, Konflikthantering, Marte Meo, riskanalys, social rätt, mm. Flertalet av våra verksamheter har dessutom kontinuerlig handledning. Vi har också haft utbildningar i händelseanalys. Detta innebär att vi har ett 20-tal personer som kan, vid allvarliga händelser i organisationen, hjälpa enheten att utreda grundorsaker och eventuella brister som orsakat händelsen, samt föreslå åtgärder för att förhindra att det händer igen. Vid rekryteringsbehov upprättas alltid en rekryterings- och bemanningsprofil tillsammans med ansvarig chef. Där tydliggörs de krav och önskemål verksamheten har på de som ska anställas. Det kan innefatta allt ifrån tidigare erfarenhet och kompetens samt mer personliga egenskaper utifrån målgruppen i verksamheten. Annons läggs upp hos Arbetsförmedlingen, på vår hemsida och Facebook-sida. IoF arbetar med kompetensbaserad rekrytering, vilket innebär att de sökande bedöms utifrån samma kriterier. De sökande får även göra ett lämplighets- och personlighetstest innan anställning. Den person som anställs får först en allmän introduktion i att vara anställd inom IoF, arbetet som t.ex. behandlingsassistent, rapporteringsskyldighet mm. Hen ges också möjlighet att ta del av Humanas stora arkiv av webbutbildningar. Dessa är till största delen egenframtagna, men innefattar även mer allmänna utbildningar. Bland utbildningsbiblioteket finns allt ifrån introduktionsutbildning inom IoF till belastningsergonomi, brandsäkerhet, att arbeta med barn, vuxna och bemötande av personer med olika funktionsnedsättningar. Då varje verksamhet är unik sker också en arbetsplatsspecifik introduktion av nyanställda. Utifrån verksamhetens målgrupp introduceras den nyanställde av en arbetsledare, kollega eller ansvarig chef. Tillgången till Humanas bibliotek med utbildningar och nyttiga länkar finns tillgängligt under hela anställningstiden via ett intranät. Där kan också den anställde ta del av rutiner, blanketter och annan information. 2. Nationella krav Det finns lagar och krav som riktar sig till verksamheter inom Individ- och familjeomsorg, exempelvis kring trygghet, självbestämmande, integritet och personliga genomförandeplaner. Dessa krav utgår ifrån individens perspektiv. Här kan du läsa om hur några viktiga och relevanta krav uppfylls.

9 9 (5) 2.1 Trygghet Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet för klienter/brukare 2.1 Humana LSS erbjuder stöd till våra klienter dygnet runt. Grunden i trygghet är en välplanerad och strukturerad bemanning. Vi anpassar alltid personalens scheman efter klienternas behov. Den fysiska miljön är också viktig för att kunna skapa trygghet, våra verksamheter är väl genomtänkta och anpassade för aktuell målgrupp där säkerhetsaspekten alltid prioriteras. Riskanalyser är en naturlig del i vårt arbete och görs kontinuerligt vid både mindre och större förändringar. Personalens arbetsmiljö är en betydande förutsättning för att kunna erbjuda trygghet till våra klienter. Analyser av hotoch våld samt upplevd stress genomförs kontinuerligt och systematiskt. Vi vet att vårt bemötande är av yttersta vikt för våra klienters upplevda trygghet. Personalen tar ansvar för att bemöta alla klienter utifrån dennes aktuella situation och förutsättningar. Genom vårt ledningssystem har vi tydliga rutiner för alla våra processer. Vår vision Alla har rätt till ett bra liv och vår värdegrund Glädje, engagemang och ansvar styr och vägleder personalen i det dagliga arbetet för att kunna skapa trygghet för den enskilde. Vi arbetar alltid utifrån den enskildes genomförandeplan för att Hög kompetens i våra verksamheter via kompetensutveckling och tydliga arbetssätt (lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och kommunikationsstöd). Värdegrunden genomsyrar vårt arbete, glädje, engagemang och ansvar. 2.2 Självbestämmande och integritet Om verksamhetens arbete för att skapa självbestämmande och integritet 2.2 Vi utgår från att klienten är expert i sitt eget liv, denne är huvudperson och empowerment är vägledande i vårt förhållningssätt till klienten. Genomförandeplanen upprättas alltid med hänsyn till den enskildes självbestämmande och integritet där vi skapar möjlighet för den enskilde att vara delaktig i planeringen för hur insatsen ska genomföras. Vi erbjuder delaktighet genom klientråd där vi lyssnar in vad som är viktigt för olika områden, ex. gemensamma aktiviteter, gemensamma måltider, vid inköp till fastigheten. Förslag och synpunkter är alltid välkommet i våra verksamheter, vi har tydliga rutiner för hantering av synpunkter och klagomål. 2.3 Deltagande i samhällslivet Om verksamhetens arbete för att skapa deltagande i samhällslivet 2.3 Vi stöttar våra klienter till att kunna leva ett så aktivt och deltagande samhällsliv som möjligt. Klienten bestämmer själv vad denne önskar göra och vi stöttar för att tillgodose önskemålen och behoven. I våra verksamheter finns bland annat verksamhetsbilar till hjälp för att skapa förutsättningar till detta.

10 10 (5) 2.4 Genomförandeplaner - arbetssätt och uppföljning Om verksamhetens arbete för att ta fram, använda och följa upp genomförandeplaner för alla brukare/klienter 2.4 I vårt ledningssystem finns tydliga rutiner för hur vi arbetar med Genomförandeplaner samt beskrivning av varför vi arbetar med dessa. Genomförandeplanen beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras samt vilka mål som finns för planerade insatser utifrån den enskildes behov, den utformas tillsammans med den enskilde och/eller dennes anhörige/närstående. Planen används i samband med pågående insatser/åtgärder samt vid uppföljning och utvärdering. Upprättandet inleds så snart ett nytt uppdrag påbörjas och med uppdraget som utgångspunkt. Genomförandeplanen upprättas alltid med hänsyn till den enskildes självbestämmande och integritet. Vi skapar möjlighet för den enskilde att vara delaktig i planeringen för hur insatsen ska genomföras. Delaktighet i genomförandeplanen betyder att den enskilde ska ha möjlighet att medverka och påverka hur stödet ska utformas. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Genomförandeplanen innehåller följande: Vilket eller vilka mål som gäller för insatsen enligt nämndens beslut Om insatsen innehåller en eller flera aktiviteter Vilket eller vilka mål som gäller för varje aktivitet Vem som ansvarar för genomförandet av varje aktivitet När och hur olika aktiviteter ska genomföras Hur samverkan ska ske med handläggaren, andra utförare eller huvudmän, tex hälso- och sjukvården, skolan eller arbetsförmedlingen När och hur insatsen som helhet eller olika aktiviteter som ingår i insatsen ska följas upp Om den enskilde har deltagit i planeringen och i så fall vilken hänsyn som tagits till dennes synpunkter och önskemål Vilka andra personer som deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen När planen har fastställts När och hur planen ska följas upp Det är viktigt att genomförandeplanen alltid hålls aktuell och den revideras i samråd med den enskilde. Planen revideras därför vid behov, minst två gånger per år eller när den enskilde önskar. Genomförandeplanen dokumenteras i verksamhetens dokumentationssystem. 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser Om hur verksamheten säkerställer att brukare/klienter får sina hälso- och sjukvårdsbehov uppfyllda 2.5 Humana LSS strävar efter att alltid erbjuda en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet, inom det ansvarsområde verksamheten har. Vår MAS har ett nära samarbete med ansvariga chefer och kvalitetsorganisationen för att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs samt att det

11 11 (5) finns behövliga direktiv och instruktioner för hälso- och sjukvårdsverksamheten. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonal ansvarar tillsammans med verksamhetschef att rutiner och riktlinjer som fastställts implementeras i verksamheten. Vi arbetar aktivt med uppföljning genom årliga egenkontroller för att säkra och utveckla patientsäkerheten. Samtliga medarbetare har kunskap om hur rutiner för rapportering av avvikelser. Vid avvikelser upprättas åtgärdsplaner, dessa följs upp och revideras. Samtliga medarbetare har ansvar att rapportera avvikelser sam förbättringsförslag. När avvikelsen bedöms allvarlig, rapporteras den direkt till verksamhetschef som i sin tur informerar kvalitetsutvecklare, MAS och divisionschef. Tas beslut att en händelseanalys ska påbörjas informeras uppdragsgivaren. Verksamheterna använder sig av Humana Akademins kunskapstester för läkemedelshantering vid eventuella delegeringsförfaranden. I de fall Humana LSS ej har hälso- och sjukvårdsansvar samverkar vi aktivt med aktuella vårdgivare för att individens behov ska tillgodoses på bästa sätt. 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik Individ- och familjeomsorg ska baseras på evidens- och kunskapsbaserad praktik och olika kunskapsstöd kan användas. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, ska dessa följas. Syftet med evidensbaserad praktik är att varje individ ska få den insats som är mest lämpad för just honom eller henne. I evidensbaserad praktik strävar man efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Här kan du även läsa om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner. 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik Om hur verksamheten arbetar med evidens- och kunskapsbaserad praktik och vilka metoder, pedagogiker och/eller program som används. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, beskrivs här verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 Vår högsta prioritet är att den enskilde skall erbjudas självbestämmande och inflytande i det stöd vi erbjuder. I de verksamheter vi driver ska den enskilde känna trygghet i att få stöd i sin vardag av engagerad personal. För att kunna erbjuda våra klienter/arbetstagare möjlighet till en meningsfull vardag och ett gott liv arbetar vår personal utifrån tre arbetssätt: 1. Lågaffektivt Bemötande Det lågaffektiva förhållningssättet handlar om att man ska skapa en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på individen i syfte att minska stress och utmanande beteende.

12 12 (5) Det innebär också att personalen behöver anpassa bemötandet efter personens sinnesstämning och ställa rimliga krav utifrån den aktuella situationen. Personalen behöver ha god kunskap om individen samt orsaker till stress och utmanande beteende. 2. Tydliggörande Pedagogik Individuellt anpassad tydliggörande pedagogik bör användas för att förbereda personen, ge förutsägbarhet och förståelse för aktiviteter och händelser. Genom Tydliggörande pedagogik säkerställer vi att individen upplever kontroll i sin vardag, känner delaktighet samt uppnår högsta möjliga självständighet. 3. Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) AKK är en förkortning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation. AKK är hela den bro av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen mellan människor Det är av största vikt att vår personal har en gemensam grund att stå på vad gäller kunskap om våra arbetssätt. För att personalen ska erhålla grundläggande kunskaper erbjuds en Grundutbildning i de tre arbetssätten. Grundutbildningen är obligatorisk för personalen. Som komplement till grundutbildningen erbjuds fördjupningsutbildning, denna är valbar och anpassas utifrån behoven i respektive verksamhet. För att lyckas med arbetssätts-implementeringen är det viktigt att verksamheten får det stöd den behöver för att omsätta teori till praktik. Efter utbildning i de tre arbetssätten skapas därför en plan för hur verksamhetens implementering skall se ut, till hjälp använder vi oss av: Studiematerial Litteratur Ambassadörer Handledning För att säkra verksamhetens implementering av våra tre arbetssätt tar vi hjälp av ambassadörer som finns utsedda i verksamheten, för respektive arbetssätt. Ambassadörerna säkerställer i nära samverkan med verksamhetschef att verksamheten genomsyras av arbetssätten. Vi följer månatligen upp antal genomförda utbildningar i våra verksamheter för att kunna nå upp till vårt månatliga mål för kompetensutveckling inom våra arbetssätt. 3.2 Resultat från verksamheten Om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner samt eventuella andra resultat från evidensbaserad praktik 3.2 Varje månad följer vi, via en ledningsrapport, upp verksamheternas antal genomförandeplaner samt hur många som är uppföljda enligt plan med uppdragsgivaren. Uppföljningsmöten där måluppfyllelse utifrån de enskildes genomförandeplaner följs upp sker kontinuerligt utifrån överenskommelse med aktuell uppdragsgivare.

13 13 (5) 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samråd med Vårdföretagarna tagit fram ett upplägg för enkätundersökningar som riktar sig till brukare/klienter inom Individ- och familjeomsorg. Frågorna i enkäterna avser att fånga tre kvalitetsområden: självbestämmande, trygghet och bemötande. Från resultaten kan allmänheten få information om brukarnas/klienternas upplevelser av vården och omsorgen. För HVB-hem har SKL utvecklat en separat enkät. Här kan du läsa mer om verksamhetens resultat i enkätundersökningar 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning Här visas resultat från den senaste enkätundersökningen. Resultat ska max vara två år gamla. Nedan framgår om enkätundersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag eller om verksamheten själv har genomfört undersökningen. Resultat i enkätundersökning 2016: Brukar/klient-undersökning. EXEMPEL Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Vårt resultat Snitt riket Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten Att ta tillvara klienters/brukares erfarenheter av och synpunkter på vården och omsorgen är viktigt för verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete. Resultaten ska användas för att utveckla och förbättra vården och omsorgen utifrån ett brukar/klient-perspektiv. Det är även ett underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för information till allmänheten. Här beskrivs hur resultaten från den senaste brukar/klient-undersökningen används i verksamheten

14 14 (5) Genomförandet av årlig brukarundersökning är en del av vårt systematiska förbättringsarbete. Syftet med undersökningen är att erhålla kunskap om hur klienterna upplever kvalitén i våra verksamheter, för att tillsammans med klienterna kunna utveckla och förbättra verksamheterna. Humana LSS deltar i den nationella brukarundersökningen inom funktionshinderområdet där deltagande kommuner och privata aktörer ansvarar för det praktiska genomförandet lokalt och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) stödjer genomförandet. Undersökningen riktar sig till vuxna personer med funktionsnedsättning inom boende och sysselsättning/daglig verksamhet enligt SoL och LSS Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.2 Ja Nej Resultat av egna enkätundersökningar (Om "Ja" på fråga 4.3) Om resultat från verksamhetens egna enkäter och hur klienternas/brukarnas eller remittenternas synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns Ej aktuellt i dagsläget Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten Här beskrivs hur resultaten från den senaste egna brukar/klient- eller remittentundersökningen används i verksamheten Ej aktuellt i dagsläget Den egna enkätundersökningen är genomförd av? Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva Kontaktperson: Division chef, Titti Tedenryd Datum:

15 15 (5) Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras: