Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg

Transkript

1 Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg 9 8,9 9 och 9 10 LSS Boende och daglig verksamhet Nytida Kvalitetsdeklaration för 2017 Antal verksamheter inom de olika tjänsteområdena: Barnboende enligt 9:8 LSS 26 Grupp- och servicebostad enligt 9:9 LSS 157 Daglig verksamhet enligt 9:10 LSS 54 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet för offentliga och privata verksamheter inom vård och omsorg. Men fram till idag har det inte funnits en gemensam modell för hur detta ska redovisas. Branschorganisationen Vårdföretagarna har därför tagit fram en kvalitetsdeklaration, där medlemsföretagen tydligt beskriver sitt kvalitetsarbete. Målet är att detta blir en norm för hela branschen. Det här dokumentet Kvalitetsdeklaration Individ- och familjeomsorg underlättar ett kunskapsbaserat och välgrundat val av vård och omsorg. Här kan du exempelvis läsa om hur verksamheten arbetar med evidensbaserad praktik och om resultaten i enkätundersökningar som brukarna/klienterna har svarat på. Allt för att göra det enklare för dig att jämföra och välja den verksamhet som passar ditt behov bäst.

2 Innehållsförteckning (version 9_4 april 2018) 1. Eget kvalitetsarbete 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete 1.2 Externa granskningar 1.3 Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah 1.5 Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling 2. Nationella krav 2.1 Trygghet 2.2 Självbestämmande och integritet 2.3 Deltagande i samhällslivet 2.4 Genomförandeplaner arbetssätt och uppföljning 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik 3.2 Resultat från verksamheten 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? Resultat av egna enkätundersökningar Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten Den egna enkätundersökningen är genomförd av?

3 1. Eget kvalitetsarbete För att säkerställa kvaliteten arbetar verksamheten med flera olika verktyg, metoder och utvecklingsarbeten. Här kan du läsa om hur det går till och om resultaten. 1.1 Verksamhetens värdegrundsarbete Här beskrivs verksamhetens värdegrund och hur värdegrunden förankras inom hela verksamheten 1.1 Vår värld är samlingsbegreppet för vår vision, vår värderingar och vårt uppdrag. Värdegrunden tar sin utgångspunkt i vår vision, värderingar samt aktuell lagstiftning. Med värdegrund menar vi en sammanfattning av viktiga grundantaganden som styr vårt förhållningssätt och våra handlingar. Det är den vi lutar oss mot i såväl det vardagliga arbetet som när vi står inför avgörande beslut. Värdegrunden är kärnan i verksamheten och den kvalitetsutveckling vi står för. Inom Nytida har ett nytt gemensamt arbetssätt utvecklats och sjösatts under året ramverk för pedagogik. Ramverket bygger på Vår värld samt evidensbaserad praktik och sätter individen i centrum. Målet är största möjliga självständighet och livskvalitet för den enskilde genom en fungerande personlig pedagogik, som utgår från individens behov och förståelse för vem han eller hon är. Vår vision - Vi gör världen lite bättre, en människa i taget I vår vision fokuserar vi på den enskilda människan. Vårt mål och ambition är att varje enskild person i våra verksamheter ska bemötas med respekt och leva ett så gott liv som möjligt. Vårt uppdrag - Med engagemang och expertis gör vi skillnad för varje individ vi möter Det innebär att var och en av våra medarbetare arbetar varje dag, i stort och smått, för att vi ska nå vår vision. Med engagemang, expertis och kunskap gör de skillnad och skapar kvalitet för våra omsorgstagare. Som företag säkerställer vi också att organisationens samlade kunskap kring omsorg når hela vägen ut till varje verksamhet, medarbetare och omsorgstagare. Grunden för vårt arbete är FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, våra etiska riktlinjer och vår uppförandekod. Värderingar respekt, enkelhet, ansvar och kunskap De värderingar som genomsyrar all Nytidas verksamhet kan beskrivas i fyra nyckelord. Dessa är respekt, enkelhet, ansvar och kunskap. Våra värderingar, med beskrivning av vad de betyder för oss är vår värdegrund. Värdegrunden genomsyras av ett bemötande som sprider trygghet och skapar kvalitet i alla led. - Respekt Hos oss har alla rätt till ett värdigt liv med såväl fysiskt, psykiskt som socialt välbefinnande. - Jag respekterar människors lika värde - Jag är närvarande i varje möte - Jag bemöter alla med omtanke och empati - Ansvar Hos oss har vi medarbetare som vågar och vill och chefer som lyssnar och leder.-

4 Jag värnar om alla våra resurser - Jag håller vad vi lovar - Jag driver och tar ansvar - hela vägen - Enkelhet Hos oss är det enkelt att påverka och att vara medarbetare eller att bo och vistas hos oss. - Jag visar intresse och lyhördhet för varje människas behov - Jag gör det enklare för den som bor eller vistas hos oss att själv bestämma och vara delaktig - Jag är prestigelös och samarbetar med andra - Kunskap Hos oss reflekterar vi, lär av varandra och tar tillvara allas kompetens. - Jag delar med mig av min erfarenhet - Jag är öppen för att lära och prova nya lösningar - Min insats spelar roll Förankring sker i samband med introduktion. Det finns en webbaserad utbildning som alla medarbetare genomför. Efter genomförd utbildning ska den nya medarbetaren skriva under en uppförandekod som ytterligare konkretiserar innebörden av värdegrunden i arbetet. Arbetet följs upp i ledningssystemet genom egenkontroller samt med medarbetaren vid utvecklingssamtal och lönesamtal. Det ständigt pågående arbetet med värdegrunden sker bland annat genom att vi har en stående punkt på APT där vi följer upp arbetet samt att vi i allt vi gör månar om att tydliggöra kopplingen till värdegrunden. 1.2 Externa granskningar Utförare av vård och omsorg kan granskas av myndigheter och kommuner. Exempel på myndigheter som kan granska verksamheten är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Arbetsmiljöverket. Här beskrivs statistik om vilka externa granskningar som skett för verksamheten under föregående kalenderår. Fördjupad information kan fås från verksamheten eller från den kommun eller myndighet som har granskat verksamheten. 1.2 IVO har endast utfört tillsyn på boenden, inte på daglig verksamhet. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsyner Antal tillsyner totalt från IVO 24 Antal tillsyner där IVO avslutar ärendet utan kommentar 22 Antal tillsyner där IVO avslutar ärendet med påpekanden men kommer 1 inte att vidta några ytterligare åtgärder Antal tillsyner där IVO avslutar ärendet men kommer att följa upp huvudmannens åtgärder 1

5 Arbetsmiljöverkets granskningar Antal granskningar totalt från arbetsmiljöverket 5 Antal granskningar där Arbetsmiljöverket kräver åtgärder 2 Sammanfattningsvis handlar Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder om hantering av hot och våld: förebyggande/kompetenshöjande arbete, riskbedömning, handlingsplan utifrån riskbedömning 1.3 Verksamhetens ledningssystem och arbete med riskanalyser, egenkontroll, eventuella internrevisioner, hantering av avvikelser och förbättringsarbete Om verksamhetens ledningssystem för att utveckla, följa upp och säkra kvaliteten och för att förbättra verksamheten. 1.3 Nytidas ledningssystem, Qualimax, hjälper oss att systematiskt utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Qualimax utgår från SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. God kvalitet enligt Qualimax betyder efterlevnad av lagar, föreskrifter, policies och processbeskrivning per tjänsteområde. Kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicyn är grunden Grundade i våra policies, har vi tydliga kvalitetsmål och mätbara nyckeltal relaterade till mätningar av bl.a. kundnöjdhet, klagomål, miljöpåverkan, avvikelser, social dokumentation samt pågående och genomförda förbättringar. Kvalitets-, verksamhets- och patientsäkerhetsberättelser Varje verksamhet upprättar årligen en kvalitetsberättelse enligt SOSFS 2011:9, samt en patientsäkerhetberättelse där vi bedriver hälso- och sjukvård. Verksamhetsberättelser upprättas med beskrivningar om t.ex. inriktning, mål, medarbetare och kompetenser. Full Koll för uppföljning För att säkerställa god kvalitet i alla verksamheter genomförs månadsvis en strukturerad uppföljning, Full Koll. Riskanalys för individ och verksamhet Fortlöpande analyser av risker som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet sker på alla nivåer. För att förebygga risker för den enskilde sker i samverkan inom berört team riskanalyser utifrån bedömningsinstrument i ledningssystemet. Egenkontroll Egenkontrollen innebär framför allt att medarbetare dagligen kontrollerar sitt arbete med stöd av rutiner och checklistor i ledningssystemet. Två gånger per år besvarar dessutom varje verksamhet ett hundratal egenkontrollfrågor. De besvaras i samverkan med medarbetarna i syfte att få den bästa relevansen på svaren samt att delaktiggöra

6 medarbetarna i det systematiska förbättringsarbetet. Resultatet används i jämförelse mellan verksamheter samt över tid. Kvalitetsundersökningar Nytida deltar i SKLs nationella brukarundersökning inom funktionshinderområdet, där daglig verksamhet samt grupp- och servicebostad ingår. Utöver detta har vi utökat undersökningen så att även barn- och ungdomsboende erbjuds deltagande. Resultaten redovisas öppet. Som ett komplement till brukarundersökningen genomför vi även en årlig närståendeundersökning som vänder sig till vårdnadshavare och företrädare. Internrevisioner Kvalitetsutvecklare, med kompetens inom såväl LSS, SoL som inom hälso- och sjukvård, från vår oberoende kvalitetsavdelning besöker verksamheterna och genomför internrevisioner samt uppföljningar med fokus på lagefterlevnad och följsamhet till krav. Externa granskningar och uppföljningar Resultat från externa granskningar och uppföljningar ger viktigt underlag för analys och identifiering av förbättringsområden både på lokal och övergripande nivå. Rapporteringsskyldighet och utredning av avvikelser Avvikelser följs upp utifrån fastställda rutiner för att upptäcka fel och brister och kunna ta lärdom av dem. Händelser som har medfört eller kunnat medföra missförhållande samt vårdskada rapporteras, utreds och anmäls i förekommande fall enligt styrdokument i ledningssystemet. Synpunkter och klagomål Vi tar emot synpunkter och klagomål från brukare, närstående, uppdragsgivare, medarbetare och övriga intressenter. Det är en viktig del i vårt ständiga förbättringsarbete. Vi har även en kundombudsman för att ytterligare underlätta för kunder och närstående att få adekvat hjälp. Analys, bearbetning och utvärdering av kvalitetsresultat Analys, bearbetning och utvärdering av kvalitetsresultat sker regelbundet såväl i verksamheten som övergripande i företaget. Kvalitetsråd Varje verksamhetschef leder ett kvalitetsråd, - ett forum för att systematiskt utveckla verksamheten. Förbättringsloggen dokumentation av det systematiskt kvalitetsarbete Alla verksamheter registrerar avvikelser, klagomål, förbättringsförslag och egenkontrollsprotokoll systematiskt i ledningssystemet som innehåller en förbättringslogg. Det är här all dokumentation av kvalitetsarbetet sker. Med hjälp av förbättringsloggen kan verksamhetschefen systematisera processen med utvecklingsarbetet. 1.4 Verksamhetens arbete med att förebygga missförhållanden och vårdskador, samt statistik kring Lex Maria och Lex Sarah Om verksamhetens arbete för förebygga missförhållanden och vårdskador och om statistik kring Lex Maria och Lex Sarah (vardagliga namn för anmälningsskyldighet) samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 1.4 Arbetet med att förebygga missförhållanden och vårdskador sker utifrån flera ansatser: Medarbetarnas kännedom om rapporterings- och anmälningsskyldigheten I direkt anslutning till nyanställning introduceras medarbetaren till styrdokumenten Rapportering, utredning och anmälan av missförhållande/påtaglig risk för

7 missförhållande (Lex Sarah) samt Systematiskt patientsäkerhetsarbete, Rapportering, utredning och anmälan av vårdskada/risk för vårdskada (Lex Maria). Information om rapporteringsskyldigheten ges återkommande två gånger per, för att säkerställa att kunskapen upprätthålls och är levande. Arbete med riskanalyser på individ- och verksamhetsnivå Verksamheterna arbetar systematiskt med riskanalyser på individnivå och på verksamhetsnivå för att förebygga att avvikelser sker Arbete med värdegrunden och ett verksamhetsnära ledarskap Genom ett kontinuerligt och starkt förankrat värdegrundsarbete arbetar verksamheterna för att förebygga missförhållanden. Arbetet innebär prestigelöshet och ett klimat med högt i tak där attityder och värderingar ständigt görs till föremål för reflektion. Vidare fungerar det verksamhetsnära ledarskapet förebyggande då medarbetare har nära till coachning och stöd. Uppföljning av risker och avvikelser på ledningsnivå Under de månatliga genomgångarna av verksamhetens kvalitet följer ledningen på nära håll de förbättringsområden som identifierats genom t.ex. riskanalyser, avvikelserapportering, egenkontroll och interna och externa granskningar och revisioner. Detta ger även ledningen en god möjlighet att identifiera eventuella bakomliggande faktorer som skulle kunna utgöra risker på andra verksamheter så att organisationen tar lärdom. Statistik kring lex Maria och lex Sarah samt beslut från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Antal rapporterade lex Maria 2 Antal anmälda lex Maria 0 Antal rapporterade lex Sarah 15 Antal anmälda lex Sarah Verksamhetens arbete med att skapa trygghet och säkerhet för medarbetare Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet och säkerhet för alla medarbetare. 1.5 Inom Nytida har vi som mål att ingen ska skadas eller bli sjuk på våra arbetsplatser. Vi strävar efter en arbetsmiljö som främjar alla medarbetares fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. En arbetsmiljö som uppfyller lagar och andra för området relevanta krav på en säker arbetsplats där medarbetare är friska, trivs och utvecklas. Vi arbetar med ständiga förbättringar inom arbetsmiljöområdet. Genom att systematiskt undersöka, bedöma, genomföra och följa upp verksamheterna lyckas vi förbättra och utveckla en god arbetsmiljö. Alla medarbetare genomgår en webbaserad arbetsmiljöutbildning som ger en grundkompetens inom gällande lagar och krav. Utbildningen syftar även till att tydliggöra det egna ansvaret att exempelvis följa säkerhetsrutiner samt att vara med och skapa en positiv arbetsmiljö. Till stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet finns ett väl utvecklat årshjul. Det är ett pedagogiskt verktyg som hjälper chefer att säkerställa vad som ska göras löpande under året inom arbetsmiljöområdet samt ger en tydlig årsplan på vad som ska göras månad för månad med tillhörande reflektionsövningar för att skapa delaktighet i medarbetargruppen.

8 1.6 Verksamhetens utvecklingsarbete inom ledarskap, medarbetarutveckling, delaktighet och kompetensutveckling Om utveckling av ledarskap och medarbetare 1.6 För både chefer och medarbetare har vi ett antal obligatoriska utbildningar. Alla chefer på Nytida går ett ledarskapsprogram som bygger på ett aktivt och värdebaserat ledarskap. Det ska främja motiverade och engagerade medarbetare som får växa och utvecklas i vårt företag. Ledarskapsprogrammet ska vidare utveckla chefer som är ansvarstagande, prestigelösa, coachande, tydliga och raka samt affärsdrivna. Alla nyanställda medarbetare på Nytida genomför en anpassad introduktion. Introduktionen syftar till att ge våra medarbetare en grundkompetens i våra värderingar, bemötande och förhållningssätt. Utöver detta genomför alla medarbetare en utbildning för att bli certifierad stödperson. Syftet är att ge ett individanpassat stöd till den enskilde. Därefter kan våra verksamheter i Nytida via Lära (koncernens Akademi) ta del av en palett av utbildningar kopplat till målgrupp samt brukarens behov. Våra medarbetare erbjuds även löpande utbildningar i vårt kvalitetsledningssystem Qualimax, social dokumentation etc. 2. Nationella krav Det finns lagar och krav som riktar sig till verksamheter inom Individ- och familjeomsorg, exempelvis kring trygghet, självbestämmande, integritet och personliga genomförandeplaner. Dessa krav utgår ifrån individens perspektiv. Här kan du läsa om hur några viktiga och relevanta krav uppfylls. 2.1 Trygghet Om verksamhetens arbete för att skapa trygghet för klienter/brukare 2.1 Inom våra verksamheter säkerställer vi tryggheten för den enskilde genom att värna om kontinuitet, förutsägbarhet och delaktighet och inflytande. Detta sker utifrån flera olika områden: Ramverk för pedagogik Inom Nytida arbetar vi utifrån ett ramverk för pedagogik som bygger på evidensbaserad praktik. Vi arbetar med tydliggörande pedagogik och inventerar den enskildes behov av anpassningar i miljön. Grunden för en trygg miljö är att få stöd i att kunna förutsäga vad som ska hända, när, hur länge, med vem och vad som händer sedan. Trygghet innebär också att kunna lita på att insatsen kommer att bli genomförd på samma sätt oavsett vem som arbetar. Därför dokumenterar vi noggrant i genomförandeplanen hur den enskilde vill ha sitt stöd, så att alla som arbetar gör likadant. Vi inventerar miljön för att kunna identifiera potentiella källor till stress och oro och arbetar systematiskt för att reducera dessa. Vi arbetar med lågaffektivt bemötande för att förebygga och minska utmanande beteenden och bibehålla en lugn och harmonisk miljö.

9 Riskanalys Vi arbetar systematiskt med riskanalys för att förebygga brister och risker. Utifrån ett bedömningsinstrument i ledningssystemet genomför berört team analyser över vad som skulle kunna utgöra en risk för den enskilde. Minst en gång per år genomför verksamheten dessutom riskanalys ur ett övergripande och organisatoriskt perspektiv med syfte att förebygga brister i verksamhetens kvalitet. Bemanning En stor trygghetsfaktor för den enskilde är den personal som arbetar på enheten. Den enskilde har en särskild utsedd stödperson som han eller hon väljer själv. Stödpersonen och den enskilde träffas och genomför regelbundna möten för att tillsammans planera den kommande tiden och de aktiviteter som ska göras. Frekvens och upplägg baseras på den enskildes behov och önskemål. Bemanningen utgår från den enskildes genomförandeplan och anpassas på så vis till den enskildes behov av stöd. Våra verksamheter arbetar förebyggande med personalbefrämjande åtgärder som friskvård och kompetensutveckling för att värna om kontinuiteten. Samverkan Samverkan kring den enskilde är mycket viktigt för att säkra tryggheten. Stödpersonen har det övergripande ansvaret för att säkra att samverkan fungerar både mellan yrkeskategorier och för skapa meningsfulla sammanhang för individen, -familj, vänner och övrigt nätverk. Uppföljning på verksamhets- och individnivå Vi följer upp områdena pedagogik, riskanalys och bemanning på verksamhetsnivå genom t.ex. egenkontroll. På individnivå följer vi upp samma områden under uppföljning av genomförandeplanen. När vi följer upp genomförandeplanen utvärderas måluppfyllelse, stödets utformning, vilka aktiviteter som krävs för att fortsätta närma sig målen samt hur samverkan fungerar. Den enskildes trygghet är en viktig fråga i den årliga brukar- och närståendeundersökningen. De verksamheter som inom uppföljningen noterar förbättringsområden arbetar systematiskt med dessa under det kommande året. Brukaroch närståendeundersökningen är också viktiga för att identifiera de aspekter som fungerar bra och som är viktiga för tryggheten så att verksamheterna kan värna extra mycket om dessa. 2.2 Självbestämmande och integritet Om verksamhetens arbete för att skapa självbestämmande och integritet 2.2 Nytidas ramverk för pedagogik bygger på att stärka den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. Ramverket är grunden för vårt syn- och arbetssätt och säkerställer att värdegrunden når hela vägen fram till den enskilde och hålls levande i arbetet. För att utöva självbestämmande behövs förutsättningar för att kommunicera. Därför arbetar vi med alternativa kommunikationsmetoder utifrån den enskildes funktionsförmåga. Personalen ska ha kunskap om de olika kommunikationsstöd (AKK, alternativ och kompletterande kommunikation) de enskilda har behov av för att

10 kommunicera t.ex. metoderna som används i verksamheten till exempel bildkommunikation, tecken som stöd, ritprat och sociala berättelser. Vi säkerställer den enskildes självbestämmande genom att bland annat: Inventera behov och önskemål tillsammans med den enskilde och eventuell företrädare och närstående. Utifrån uppdraget tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan där det framgår hur behov och önskemål tillgodoses. Anpassa genomförandeplanen så att den enskilde själv kan förstå och äga innehållet i den. Kontinuerligt följa upp genomförandeplanen så att den är ett levande verktyg för den enskilde och för personalen. Ta fram eventuella hjälpmedel för den enskildes behov av stöd för kommunikation och för att självständigt kunna utföra det han eller hon önskar. Ge den enskilde möjligheten att själv välja sin stödperson. Erbjuda den enskilde att delta i husmöten eller arbetsplatsmöten (DV) och bestämma över frågor i demokratisk anda. Det är den enskildes önskemål om hur han eller hon vill att insatsen ska genomföras som är utgångspunkten. Att bli respekterad för den man är är viktigt för både självkänsla och trygghet, vilket är grunden för att trivas. Dessa principer är sammanlänkade genom att självbestämmandet stärker den enskildes integritet. Vi värnar om den enskildes integritet genom att vara lyhörda i vårt arbete och respektera personliga gränser. Utöver de individuella anpassningarna är målet att våra miljöer generellt ska erbjuda en hög kognitiv tillgänglighet (vara användarvänliga) att för att minska de hinder funktionsnedsättningen utgör och därmed stärka möjligheten till självständighet och integritet. Hög kognitiv tillgänglighet är dessutom bra för alla. När det är lätt att göra rätt kan vi lägga vår energi på viktigare saker. 2.3 Deltagande i samhällslivet Om verksamhetens arbete för att skapa deltagande i samhällslivet 2.3 För att den enskilde ska kunna ta del av det som samhället kan erbjuda anpassar vi information och kommunikation till den enskildes kommunikativa och kognitiva förutsättningar, förmåga och intressen. Genom tydliggörande pedagogik gör vi information om samhällets funktioner och aktiviteter tillgängliga. Den enskildes intressen är styrande men vi månar även om att försöka bredda intressesfärer genom att erbjuda aktiviteter som är angränsande till de som redan är kända och uppskattade, men även utifrån vad som är aktuellt utifrån vad som sker i samhället och vår omvärld. På enheterna finns Läsombud som har i uppdrag att tillgängliggöra nyheter och litteratur av allmänintresse som är anpassat utifrån målgruppens intressen och önskemål. Läsombudet ser till att den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor finns på enheten, antingen i pappersform eller som webbversion. Vi arbetar med att skapa tillgänglighet till samhället genom till exempel resträning. Resträning innebär att tillsammans med den enskilde öva på att åka med kommunala färdmedel för att svårigheter med resan inte ska begränsa möjligheten att få ta del av aktiviteter eller annat samhällsutbud som den enskilde kan ha intresse av. På enheterna finns också aktivitetsombud som ser till att kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter som erbjuds i närområdet och via intresseorganisationer presenteras för den enskilde.

11 Inom daglig verksamhet läggs mycket fokus på att erbjuda olika typer av praktik för att hitta ett rikt utbud av arbetsuppgifter med direkt koppling till arbetslivet. Genom ett stort nätverk av företagskontakter blir detta möjligt. 2.4 Genomförandeplaner - arbetssätt och uppföljning Om verksamhetens arbete för att ta fram, använda och följa upp genomförandeplaner för alla brukare/klienter 2.4 Stödet till var och en som vistas inom våra verksamheter ska utformas individuellt. Stödpersonen ansvarar för att en genomförandeplan upprättas inom 14 dagar från placeringens start. Genomförandeplanen skapas tillsammans med den enskilde och utgår från biståndsbeslut, omsorgsbehov och individuella önskemål om hur insatsen ska genomföras. Genomförandeplanen anpassas utifrån den enskildes kommunikativa och kognitiva behov så att den enskilde ska förstå den och uppleva den som sin egen. T.ex. kan målsättningar i genomförandeplanen konkretiseras genom bildstöd. Arbetet med genomförandeplanen utvärderas kontinuerligt tillsammans med den enskilde och vårdnadshavare/företrädare eller andra närstående utifrån samtycke från den enskilde. Vi arbetar löpande med att visualisera måluppfyllelse och utveckling för att främja självkänsla och motivation. Det ska framgå i dokumentationen hur den enskilde har varit delaktig i framtagandet av genomförandeplanen. Det ska också finnas en dokumenterad överenskommelse med berörda om när uppföljning sker. Den enskildes progress och utveckling delges personalgruppen under systematiska former på specifika mötesforum. Frekvensen för detta ser olika ut beroende på verksamhetsområde. På boenden sker detta månadsvis och på daglig verksamhet något mer sällan. Dokumentationen uppdateras löpande och genomförandeplanen uppdateras vid varje förändring, dock minst var sjätte månad. Biståndshandläggaren samt vårdnadshavare/företrädare eller annan närstående efter samtycke från den enskilde, bjuds in att följa upp arbetet med minst två gånger per år eller oftare vid behov. 2.5 Hälso- och sjukvårdsinsatser Om hur verksamheten säkerställer att brukare/klienter får sina hälso- och sjukvårdsbehov uppfyllda 2.5 Hälso- och sjukvården vid Nytidas verksamheter är olika organiserad över landet. Orsaken till det är att kommuner och landsting har olika samverkansformer vilket gör att uppdraget för oss ser olika ut. I vissa kommuner ansvarar kommunen för hälso- och sjukvårdsinsatserna, ibland är det en samverkan med primärvården och ibland har Nytida egen hälso- och sjukvårdspersonal anställd och har då hela ansvaret till och med nivån sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut.

12 Oavsett hur hälso- och sjukvården är organiserad är det Nytidas ansvar att säkerställa att den enskilde får de insatser det finns behov av. I de fallen där kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatserna bygger säkerställandet av insatserna på en samverkan med tydliga roller och ansvar. Det finns en tydlighet kring t.ex. säker läkemedelshantering samt hur och när sjuksköterska ska tillkallas. I vissa kommuner har Nytida även ha uppdraget som medicinskt ansvarig sjuksköterska, vilket bl.a. betyder en styrning och uppföljning av riktlinjer och rutiner för hälso- och sjukvård. När Nytida har egen hälso- och sjukvårdspersonal, finns roller och ansvar tydligt beskrivet för de olika professionerna samt för ansvarig verksamhetschef enligt HSL 29. I dessa fall har Nytidas kvalitetsavdelning MAS-ansvar samt ansvar över riktlinjer, styrdokument och rutiner enligt gällande lagstiftning. Genom Nytidas ledningssystem, Qualimax, sker systematiskt genomförda egenkontroller, internrevisioner samt arbete med ständiga förbättringar.

13 3. Evidens- och kunskapsbaserad praktik Individ- och familjeomsorg ska baseras på evidens- och kunskapsbaserad praktik och olika kunskapsstöd kan användas. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, ska dessa följas. Syftet med evidensbaserad praktik är att varje individ ska få den insats som är mest lämpad för just honom eller henne. I evidensbaserad praktik strävar man efter att vård och omsorg ska bygga på bästa tillgängliga kunskap, som hämtas från forskning, från den enskilde och från praktiken. Här kan du även läsa om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner. 3.1 Evidens- och kunskapsbaserad praktik Om hur verksamheten arbetar med evidens- och kunskapsbaserad praktik och vilka metoder, pedagogiker och/eller program som används. Om verksamheten omfattas av Socialstyrelsens nationella riktlinjer, beskrivs här verksamhetens arbetssätt för att följa de nationella riktlinjerna. 3.1 Det saknas nationella riktlinjer för de verksamhetsområden denna deklaration omfattar. Nytida har under årtionden successivt utvecklat arbetsmetoder utifrån bästa tillgängliga kunskap. Vår samlade kunskap är beskrivet inom Nytidas ramverk för pedagogik och innebär att utifrån evidens- och kunskapsbaserad praktik individanpassa metoder och arbetssätt utifrån den enskildes behov. I Nytidas ramverk för pedagogik står individen i centrum inte metoden. Lära koncernens utbildningsverksamhet Lära är Ambeas utbildningsverksamhet som finns i hela Sverige med kunder inom såväl kommuner och landsting som inom den privata sektorn. En viktig uppgift för Lära är även att vara drivande och stödjande i forsknings- och utvecklingsprojekt som på lång sikt förbättrar vård och omsorg i Sverige. Samarbete finns med flera högskolor och universitet i Sverige samt med partners i Storbritannien och övriga Norden. Fokus är verksamhetsutvecklande initiativ kopplat till specialpedagogik, kompetens och digitalisering. Internutbildning Lära erbjuder och utvecklar kompetenshöjande insatser för chefer och medarbetare inom Nytidas samtliga verksamheter. Lära arbetar efter en specifik process för att skapa den effekt vi önskar: att våra verksamheter hela tiden har tillgång till specifik grundutbildning för nyanställda samt den mångfald av spetskompetens som våra målgrupper behöver. 3.2 Resultat från verksamheten Om hur verksamheten uppfyller mål i genomförandeplaner samt eventuella andra resultat från evidensbaserad praktik

14 3.2 Vi vill förtydliga utifrån rubriken ovan att det inte är verksamheten som uppfyller mål i genomförandeplanen, men vi kan beskriva hur verksamheten arbetar för att den enskilde ska nå sina mål: Evidensbaserad praktik genomsyrar våra arbetssätt. För arbetet med genomförandeplanen innebär det följande: Vi strävar efter att den enskilde ska vara så delaktig som möjligt i utformandet av den egna genomförandeplanen och att det stödbehov som beskrivs där ska vara baserat på hur den enskilde vill ha stödet utformat. Samtidigt är våra arbetsmetoder (hur vi hjälper den enskilde) kvalitetssäkrade i den centrala organisationen för att vid varje tillfälle utgöra bästa tillgängliga kunskap. Vi arbetar för att visualisera målen och att vägen dit är möjlig, bl.a. genom att bryta ner målen till delmål samt genom att använda t.ex. bilder. Vi använder även tidslinjer för att tydliggöra både vad som uppnåtts och vad som är nästa steg på väg mot delmål och övergripande mål. Det finns ett stort värde i att kontinuerligt återknyta till individens målsättningar i det dagliga arbetet för att bibehålla och öka motivation och känsla av att vara på väg i önskad riktning. Att ofta få uppnå och bocka av delmål stärker självförtroende och tillit till den egna förmågan. Det är viktigt att den enskilde upplever genomförandeplanen som sin egen och att han eller hon får bekräftelse på den egna utvecklingen. Vi stöttar den enskilde till inre motivation för att nå utveckling mot större livskvalitet och självständighet. Genom egenkontroll och kvalitetstillsyn följer vi upp att samtliga genomförandeplaner är aktuella. För att en genomförandeplan ska anses aktuell ska den följas upp minst två gånger per år samt utifrån behov. Genomförandeplanen ska även uppdateras utifrån riskanalyser samt handlingsplaner som är kopplade till eventuella inträffade avvikelser. Ett krav inom vår uppföljning är även att den enskildes delaktighet i utformandet av genomförandeplanen ska vara grunden för vårt arbete. Vi mäter måluppfyllelsen samt analyserar bakomliggande orsaker inom det systematiska förbättringsarbetet. Analysen av uppföljningen används som underlag i planeringen för den fortsatta verksamheten. Nytida har idag inte möjlighet att övergripande redovisa måluppfyllnaden på individnivå för de ca 3000 personer, med beslut enligt LSS, som bor och vistas i våra verksamheter. Vi dokumenterar ofta i uppdragsgivarens dokumentationssystem, viket gör att vi inte har tillgång till statistik och data. Vi arbetar för att vi framöver, på ett säkert och systematiskt sätt, ska kunna följa upp måluppfyllnad övergripande.

15 4. Nationella enkäter/upplevd kvalitet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samråd med Vårdföretagarna tagit fram ett upplägg för enkätundersökningar som riktar sig till brukare/klienter inom Individ- och familjeomsorg. Frågorna i enkäterna avser att fånga tre kvalitetsområden: självbestämmande, trygghet och bemötande. Från resultaten kan allmänheten få information om brukarnas/klienternas upplevelser av vården och omsorgen. För HVB-hem har SKL utvecklat en separat enkät. Här kan du läsa mer om verksamhetens resultat i enkätundersökningar 4.1 Verksamhetens resultat i nationell enkätundersökning Här visas resultat från den senaste enkätundersökningen. Resultat ska max vara två år gamla. Nedan framgår om enkätundersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag eller om verksamheten själv har genomfört undersökningen. Resultat i enkätundersökning: Nytida deltog år 2017 i SKLs nationella brukarundersökning. Utifrån de verksamhetsformer som omfattas av denna deklaration vände sig SKLs undersökning till verksamhetsformerna boende enligt 9:9 samt daglig verksamhet enligt 9:10 LSS. Nytida kompletterade undersökningen genom att erbjuda även brukare inom verksamhetsformen 9:8 LSS att besvara samma frågor. Detta genomfördes i Nytidas regi. Snitt riket¹ Daglig verksamhet enligt 9:10 LSS Gruppboende enligt 9:9 LSS Serviceboende enligt 9:9 LSS Barn- och ungdomsboende enligt 9:8 LSS ¹ Resultaten från barn- och ungdomsboende ingår därmed inte i de siffror som redovisas för snitt riket Verksamheten använder nationell enkätundersökning för att följa upp och utveckla verksamheten Att ta tillvara klienters/brukares erfarenheter av och synpunkter på vården och omsorgen är viktigt för verksamhetens utvecklings- och förbättringsarbete. Resultaten ska användas för att utveckla

16 och förbättra vården och omsorgen utifrån ett brukar/klient-perspektiv. Det är även ett underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för information till allmänheten. Här beskrivs hur resultaten från den senaste brukar/klient-undersökningen används i verksamheten Analyser av resultatet Resultatet analyseras på fler nivåer. Först görs en generell analys där man t.ex. tittar på Nytidas resultat i relation till övriga riket, årets resultat i relation till föregående år samt hur åtgärder fallit ut och påverkat resultatet. Vilka trender syns och vad beror de på. Den övergripande analysen ger sedan ett bra underlag för regionerna och sedermera verksamheterna att jämföra sig med när de gör analysen över det egna resultatet. I processen för bearbetning och analys av resultaten på verksamhetsnivå ingår återkoppling till brukarna. Det här kan vi se, vad tror ni det beror på och håller ni med oss vi vår tolkning? Analysen leder fram till identifierade förbättringsområden samt områden att värna extra om som alltså tas fram i samverkan med brukarna. Arbetet med åtgärder utifrån analysen dokumenteras löpande i förbättringsloggen och sammanfattas i verksamhetsberättelsen. I den övergripande analysen (där alltså samtliga verksamhetsformer inom Nytida är representerade) där vi jämfört Nytida med riket kan vi se att resultaten följer varandra åt: brukarna tycker ungefär lika dant i riket som inom Nytida, vilket är ett bra mått på tillförlitlighet. Nytidas resultat är marginellt bättre. Trivseln generellt är något sämre men inflytandet är bättre.

17 Brukarundersökning 2017 Nytida och riket Genomsnitt alla frågor Trivs du? Vet du vem du ska prata med om något är dåligt? Är du rädd för något? (100% = Aldrig rädd) Känner du dig trygg med personalen? Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Bryr sig personalen om dig? Är det du gör på din dagliga verksamhet/sysselsättning viktigt för dig? Får du den hjälp du vill ha? Får du bestämma om saker som är viktiga för dig? Riket Nytida alla Vi ser att brukarna upplever inflytande och att få bestämma över saker som är viktiga. Det anser vi vara en mycket viktig aspekt att värna om samt arbeta vidare för. Trivseln är ett förbättringsområde. Frågan om trivsel lyfts centralt i Nytida och vi kommer att följa upp att verksamheterna arbetar vidare med frågan lokalt tillsammans med brukarna: vad är viktigt för att just ni ska trivas? Vi tycker också att de är ett mycket glädjande resultat att brukarna upplever att de vet vem de ska prata med om något inte är bra Den nationella enkätundersökningen är genomförd av? Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva 4.2 Använder verksamheten egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla vården? 4.2 Ja Nej Resultat av egna enkätundersökningar (Om "Ja" på fråga 4.2)

18 Om resultat från verksamhetens egna enkäter och hur klienternas/brukarnas eller remittenternas synpunkter tas tillvara och vilka förbättringsområden som finns Den egna enkätundersökningen var ett komplement till den nationella undersökningen och har därför hanterats i enlighet med beskrivningen under punkt Verksamheten använder egna enkätundersökningar för att följa upp och utveckla verksamheten Här beskrivs hur resultaten från den senaste egna brukar/klient- eller remittentundersökningen används i verksamheten Den egna enkätundersökningen var ett komplement till den nationella undersökningen och har därför hanterats i enlighet med beskrivningen under punkt Den egna enkätundersökningen är genomförd av? Undersökningen är genomförd av ett oberoende undersökningsföretag Undersökningen är genomförd av verksamheten själva Kontaktperson: Magnus Åkerhielm, affärsområdeschef Nytida Datum: Webbplats där kvalitetsdeklarationen publiceras: