Hastigheter och tidluckor 2004

Publikation 2005: 2 Hatigheter och tidluckor 2004 Reultatrapport

Dokumentet datum Dokumentbeteckning 2005-01-31 2005: 2 Upphovman (författare) Chritina Svedung, Konult Väg och Trafik Dokumentet titel Hatigheter och tidluckor 2004. Reultatrapport. Huvudinnehåll Denna rapport behandlar en tatitik underökning av fordonhatigheter och tidluckor mellan fordon på det tatliga vägnätet. Underökningen genomförde av Vägverket Konult Väg och Trafik under maj-eptember 2004. Rapporten innehåller en kortfattad bekrivning av underökningen genomförande och en redovining av reultaten. Underökningen genomförde i ett tatitikt urval av mätplater på de tatliga vägarna. I varje mätplat genomförde mätning under ett dygn. Data amlade in genom regitrering av fordon axelpaeringar med hjälp av trafikmätningutrutningen Metor 2000. Totalt oberverade nära 12,5 miljoner fordon på cirka 1 600 mätplater. För de vägar och den tidperiod om ingick i underökningen tuderade trafikarbetet (TA) och retiden. Med trafikarbetet ave umman av längden av de reor om fordonen utförde på vägarna under tidperioden. Med retiden ave umman av den tid om fordonen använde för dea reor. Reultat redovia för de fyra hatighetmåtten genomnittlig rehatighet, andel TA över tillåten hatighet, genomnittligt hatighetöverkridande vid fortkörning och genomnittligt hatighetöverkridande för allt TA. Reultat redovia vidare för de två tidluckemåtten andel TA med för kort tidlucka och genomnittlig tidlucka för trafikarbete med för kort tidlucka. Reultaten preentera om kattade nivåer för år 2004 och om kattade förändringar mellan år 2002 och år 2004. Redoviningar gör för riket om helhet och för Vägverket regioner amt för olika fordonlag. ISSN 1401-9612 Nyckelord Hatighet, hatighetöverträdele, tidlucka, baurval. Ditributör (namn, potadre, telefon, telefax) Vägverket, Konult Väg och Trafik, 781 87 BORLÄNGE, telefon 0771-159 159, telefax 0243-832 28 Potadre Beökadre Telefon Telefax 781 87 BORLÄNGE Röda vägen 1 0771-159 159 0243-832 28

Date 2005-01-31 2005:2 Document deignation Author Chritina Svedung, Traffic Survey Buine Area Title Speed and time gap, 2004. Final report. Main content Thi report contain a general preentation and reult of a tatitical urvey on peed and time gap that wa conducted by the Traffic Survey Buine Area at the Swedih National Road Adminitration between May and September 2004. The urvey wa conducted at meaurement location that were elected through a probability ample of tate authority road. Meaurement were performed at each elected location during a random 24 hour period. Data wa collected through the regitration of axle paage uing two pneumatic road tube connected to the Metor 2000 traffic analyer. The urvey reult are preented for the country a a whole, a well a for each of the even regional road management directorate of the Swedih National Road Adminitration and are pecified for private car without a trailer and lorrie with a trailer. An overall preentation including all type of vehicle i alo given. The reult with repect to peed are preented a travel peed, the proportion of the total traffic volume exceeding the peed limit and the average peeding violation. With regard to time gap, the reult are preented a the proportion of the traffic volume with a critical time gap and the average critical time gap for traffic. ISSN 1401-9612 Key word Speed, peed violation, time gap, mater ample. Ditributor (name, potal addre, telephone, telefax) Vägverket, Konult Väg och Trafik, 781 87 BORLÄNGE, Sweden, tel. + 46 771 159 159, telefax + 46 243 832 28 Potal addre Street addre Telephone Telefax 781 87 BORLÄNGE Röda vägen 1 Int + 46 771 159 159 Int + 46 243 832 28

1 (16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1. UNDERSÖKNINGENS GENOMFÖRANDE... 4 1.1 Vad har underökt?... 4 1.2 Datainamling... 6 1.3 Urval av mätplater... 6 1.4 Urval av tidpunkt för mätning... 7 1.5 Beräkning av reultat... 7 1.6 Felkällor... 7 1.7 Hantering av bortfall...9 1.8 Nya redoviningar i året rapport... 10 2. RESULTAT... 11 2.1 Året reultat... 11 2.2 Tiderier... 11 2.2.1 Genomnittlig rehatighet... 12 2.2.2 Andel TA över tillåten hatighet... 13 2.3 Fördelning av trafikarbete för olika hatighetklaer... 14 Bilaga 1: Reultattabeller

2 (16) Sammanfattning Vägverket Konult Väg och Trafik genomförde den 24 maj - 30 eptember 2004 en underökning av fordonhatigheter och tidluckor mellan fordon på de tatliga vägarna. Underökningen gjorde på uppdrag av Vägverket enhet Samhälle och Trafik. Den genomförde i ett lumpmäigt urval av mätplater, vilket innebär att reultaten kan generaliera till hela det underökta vägnätet och felmarginaler kan beräkna. Motvarande underökningar har genomfört edan 1996 (e tidigare utgivna rapporter 1 ). Inför 2004 år underökning införde en förändring i betällningen. en innebar att endat det tatliga vägnätet kulle underöka, till killnad från föregående år, då även icke-tatliga vägar i tätort ingick i underökningen. Reultatet preentera för riket om helhet och för Vägverket regioner. Inamlingen av data gör med trafikmätningutrutningen Metor 2000. På varje mätplat lägg två luftlangar parallellt över vägen och anlut till utrutningen. Datainamlingen utför av peronal vid Konult Väg och Trafik regionala kontor. Reultaten av underökningen preentera för tatliga vägar riket om helhet och för Vägverket regioner alla fordonlag ammanlagna amt eparat för peronbilar utan läp och latbilar med läp. Reultaten av underökningen preentera om genomnittlig rehatighet andel trafikarbete över tillåten hatighet genomnittligt hatighetöverkridande vid fortkörning genomnittligt hatighetöverkridande för allt trafikarbete andel trafikarbete med för kort tidlucka genomnittlig tidlucka för trafikarbete med för kort tidlucka Reultaten preentera om kattade nivåer för år 2004 och om kattade förändringar mellan år 2002 och år 2004. De kattade förändringarna aver hela mätperioden för båda underökningåren. 2004 år reultat jämför inte med 2003 år reultat. Det beror på att antalet mätningar på tatligt vägnät kraftigt reducerade i 2003 år underökning. 1 Se En tudie av hatigheter och tidluckor 1996. Reultatrapport, Vägverket Publikation 1997:86. En tudie av hatigheter och tidluckor 1996. Teknik rapport, Vägverket Publikation 1997:85. Hatigheter och tidluckor 1997. Reultatrapport, Vägverket Publikation 1998:13. Hatigheter och tidluckor 1998. Reultatrapport, Vägverket Publikation 1999:2. Hatigheter och tidluckor 1999. Reultatrapport, del 1 och 2, Vägverket Publikation 2000:7. Hatigheter och tidluckor 2000. Reultatrapport, Vägverket Publikation 2001:17. Hatigheter och tidluckor 2001. Reultatrapport, Vägverket Publikation 2002:31. Hatigheter och tidluckor 2002. Reultatrapport, Vägverket Publikation 2003:7. Hatigheter och tidluckor 2003. Reultatrapport, Vägverket Publikation 2004:24.

3 (16) Den reducerade urvaltorleken år 2003 gör att oäkerhettalen till de kattade förändringarna mellan år 2003 och år 2004 blir orimligt tora. Deutom preentera, för de tatliga vägarna, genomnittlig rehatighet uppdelad på vägkategori för alla fordonlag men även uppdelad på vägkategori och hatighetbegränning för alla fordonlag. Redoviningar gör även av trafikarbete och väglängd uppdelat på vägkategori, vägtyp och hatighetklaerna 30, 50, 70, 90 och 110 km/h. Den genomnittliga rehatigheten för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95- procentig äkerhet 81,6 ± 1,6 för tatliga vägar. Motvarande reultat för år 2002 var 81,6 ± 1,6 för tatliga vägar. Andelen trafikarbete över tillåten hatighet för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 57,3 ± 1,9 för tatliga vägar. Motvarande reultat för år 2002 var 57,8 ± 1,8 för tatliga vägar. Det genomnittliga hatighetöverkridandet vid fortkörning för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 10,4 ± 0,3 för tatliga vägar. Motvarande reultat för år 2002 var 10,3 ± 0,2 för tatliga vägar. Andelen trafikarbete med för kort tidlucka för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 21,2 ± 1,1 för tatliga vägarna. Motvarande reultat för år 2002 var 20,8 ± 1,0 för tatliga vägar. Inga tatitikt äkertällda förändringar på riknivå har kontaterat.

4 (16) 1. Underökningen genomförande För nionde året i rad genomförde Vägverket Konult Väg och Trafik under år 2004 en underökning av hatigheter och tidluckor mellan fordon. Underökningen genomförde på uppdrag av Vägverket enhet Samhälle och Trafik. 1.1 Vad har underökt? Mätningarna gör mint 100 meter från närmate korning på tatliga vägar. Mätperioden var 24 maj-30 eptember 2004. De uppkattade nivåerna för år 2004 aver endat ovannämnda delar av vägnätet under denna tidperiod. De uppkattade förändringarna mellan år 2002 och år 2004 aver amma tidperiod båda underökningåren. I huvudak finn det två käl till att mätningar inte gör i närheten av korningar. Del är avikten att undvika de mätteknikt bevärliga ituationerna med inbromande och accelererande fordon. Del är förhoppningen att uttalandena om det kvarvarande vägnätet kall bli äkrare, efterom variationen i fordonhatigheter och tidluckor mellan fordon kall minka. Grovt uppkattat undantog 8 av de tatliga vägarna. Efterom alla vägar inte kan mäta överallt, och mätningar inte kan utföra hela tiden under underökningperioden, välj lumpmäigt ett antal mätplater om var och en mät under ett dygn. Totalt regitrerade nära 12,5 miljoner fordon på ca 1 600 mätplater. Då ett fordon kan paera en eller flera mätplater upprepade gånger kan flera fordonregitreringar ave amma fordon. Det om regitrera i en mätplat under ett dygn är de paerande fordonen antal hatighet axelavtånd tidpunkter för förta och andra axelpaagerna. Med hjälp av fordonen axelavtånd orterar mätapparaturen in alla regitrerade fordon i 16 olika fordonlag. Många av dea fordonlag är dock mycket ällynta i trafiken, och därför ärredovia endat de vanligate: peronbilar utan läp och latbilar med läp. Efterom buar och latbilar har ungefär amma axelavtånd kan paerande buar inte kilja från latbilar med den använda mätapparaturen. Därför kan eparata reultat för buar inte preentera. I reultatberäkningarna går det inte heller att ta hänyn till att buar och latbilar har olika högta tillåtna hatigheter. De reultat om berör av detta är de om aver vägar med hatighetbegränningarna 90 och 110. Med tidlucka ave i denna underökning tidavtåndet mellan fordon. Mera noggrant definiera tidlucka mellan två fordon på en plat på vägen om tiden mellan när

5 (16) framförvarande fordon bakkant och bakomvarande fordon framkant paerar platen. Tidluckor om är högt en ekund långa definiera om för korta. Mätapparaturen kan bara använda för att beräkna tiden mellan när framförvarande fordon bakhjul och bakomvarande fordon framhjul paerar en mätplat. För att korrigera för detta använd chablonvärden för överhängen längd fram och bak för olika fordonlag när tidluckorna beräkna. Ur trafikäkerhetynpunkt är tidluckor mellan fordon framförallt intreanta i trafikituationer där fordonen tvinga anpaa in hatighet efter varandra. Därför tryk alla tidluckor om är mer än fem ekunder långa. Deutom tryk alla tidluckor mellan fordon om anta befinna ig i omkörning. Vår mätapparatur kan i itt tandardutförande inte använda för beräkningar av tidluckor mellan fordon på vägar med flera körfält i amma riktning. Skälet till detta är att det inte går att avgöra om fordonen ligger i amma eller olika körfält. Därför tryk mätplater på ådana vägar när reultaten för tidluckorna beräkna. För de vägar och den tidperiod om ingick i underökningen tuderade trafikarbetet och retiden. Med trafikarbetet ave umman av längden av de reor om fordon utförde på vägarna under underökningperioden. Med retiden ave umman av den tid om fordonen använde för dea reor. De hatighetmått om tuderade var: Genomnittlig rehatighet: kvoten mellan allt trafikarbete och all retid. Andel trafikarbete över tillåten hatighet: kvoten mellan det olagligt tillägnade trafikarbetet och allt trafikarbete. Genomnittligt hatighetöverkridande vid fortkörning: kvoten mellan det olagligt tillägnade trafikarbetet och den retid under vilken hatigheten var för hög. Genomnittligt hatighetöverkridande för allt trafikarbete: kvoten mellan det olagligt tillägnade trafikarbetet och den totala retiden för allt trafikarbete. De tidluckemått om tuderade var: Andel trafikarbete med för kort tidlucka: kvoten mellan det trafikarbete med tidlucka om är kortare än 1 ekund av det trafikarbete med tidlucka om är kortare än 5 ekunder. Genomnittlig tidlucka för trafikarbete med för kort tidlucka: genomnittlig tidlucka för trafikarbete med tidlucka om är kortare än 1 ekund.

6 (16) 1.2 Datainamling Inamlingen av data gör med trafikmätningutrutningen Metor 2000. På varje mätplat lägg två luftlangar parallellt över vägen och anlut till utrutningen. På å ätt regitrera varje hjulaxel på de fordon om paerade mätplaten. Utifrån dea regitreringar kan edan hatigheter och tidluckor beräkna. Mätningarna genomförde av peronal vid Konult Väg och Trafik regionala kontor. 1.3 Urval av mätplater Mätningarna genomför i ett lumpmäigt urval av drygt 1 600 mätplater på de tatliga vägarna. Urvalet av mätplater gör i två teg genom att fört välja vägavnitt och därefter mätplater inom de valda vägavnitten. I det förta teget dela hela det tatliga vägnätet in i cirka 15-50 kilometer långa delträckor eller vägavnitt. Vägavnitten dela edan in i ju grupper efter Vägverket regioner 2 och inom varje region i fyra grupper efter vägkategori 3 (ålede totalt 28 grupper). Därefter dra lumpmäigt tio vägavnitt från var och en av de 28 grupperna. Sannolikheten för att ett vit vägavnitt kulle dra var ungefär proportionell mot vägavnittet trafikarbete. Varje vägavnitt kan dra högt en gång. I 2004 år underökning använd de 10 fört dragna vägavnitten i repektive grupp. I det andra teget dela varje valt vägavnitt in i meterlånga delträckor eller mätplater. Mätplaterna gruppera edan efter kyltad hatighet 4. Mätplater om ligger närmare en korning än 100 meter tryk. I varje vägavnitt dra edan lumpmäigt ex mätplater fördelade efter kyltad hatighet. Av diagram 1 framgår hur de utvalda mätplaterna fördela efter kyltad hatighet, ett över riket om helhet. 2 Region Norr: Län AC och BD, Region Mitt: Län W, X, Y och Z, Region Stockholm: Län AB och I, Region Vät: Län O, R och S, Region Mälardalen: Län C, D, T och U, Region Sydöt: Län E, F, G, H och K, Region Skåne: Län M. 3 Europavägar, rikvägar, primära länvägar och övriga länvägar. 4 30, 50, 70, 90 och 110.

7 (16) Diagram 1 Antal mätplater uppdelat efter kyltad hatighet 700 600 500 Antal 400 300 200 100 0 30 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Skyltad hatighet Antal mätplater Diagram 1. Viar att närmare 70 av mätplaterna är kyltade 70 eller 90. 1.4 Urval av tidpunkt för mätning Underökningen omfattar alla dygn, d.v.. vardag om helgdag, under tidperioden 24 maj till och med 30 eptember 2004. I varje vald mätplat genomför mätning under ett dygn. För att hålla nere rekotnaderna för mätperonalen kontruera replaner där mätplater om ligger nära varandra ockå mät efter varandra. 1.5 Beräkning av reultat I en urvalunderökning uppkatta det anna värdet på ett mått man är intreerad av med hjälp av en kattningfunktion. I avnitt 1.1 är redoviat vilka hatighet- och tidluckemått om var av intree i denna underökning. De formler om använd för att uppkatta nivåer och förändringar i nivåer redovia i detalj i den teknika rapporten för motvarande underökning år 1996. De uppkattade förändringarna aver hela mätperioden för båda underökningåren. Om förändringar utgör av poitiva värden innebär det en ökning från år 2002 till år 2004 och negativa värden innebär en minkning från år 2002 till år 2004. 1.6 Felkällor I de fleta underökningar förekommer fel av olika lag. Via fel kan vara allvarliga och leda till att helt felaktiga lutater dra, medan andra fel är av mindre betydele. Med fel ave här att det värde om fått fram på ett vit mått för en vi grupp avviker från måttet anna värde för gruppen. Gruppen i denna underökning var en mängd vägar under en vi tidperiod.

8 (16) I en urvalunderökning om denna kan det i princip förekomma två typer av fel. Ett lag fel uppkommer genom att inte alla vägar mät överallt hela tiden, utan endat i ett urval av mätplater och dygn. Detta fel, om alltå upptår på grund av att underökningen endat gör i ett urval, brukar kalla underökningen urvalfel. Denna underökning gjorde i ett å kallat annolikheturval. En tyrka med ådana underökningar är att man kan uppkatta torleken på urvalfelet. Detta preentera då vanligen i form av ett å kallat konfidenintervall kring reultatet. Ett konfidenintervall kring ett reultat bekriver inom vilket intervall det anna värdet ligger med en vi förutbetämd äkerhet. I denna underökning beräkna konfidenintervallen å att de bekriver inom vilka intervall det anna värdet med 95-procentig äkerhet ligger. Riken är då 5 att underökningen har gjort i ett ådant urval att konfidenintervallet inte täcker in det anna värdet. Icke-urvalfel är en ammanfattande benämning på andra fel än urvalfel om kan förekomma. Sådana fel har många gånger törre inverkan på riktigheten i reultaten än urvalfelet. Icke-urvalfelen effekter på underökningreultaten avpegla inte i konfidenintervallen. Tyvärr är det mycket komplicerat att mäta effekterna av ickeurvalfel. I denna underökning har inga ådana mätningar gjort, och därför akna underlag för att bedöma hur icke-urvalfelen kan ha påverkat underökningreultaten. Här följer några exempel på icke-urvalfel om har, eller kan ha, förekommit i denna underökning. Exemplen är indelade efter felorak. Ramfel: de förteckningar om urvalen i varje teg drog från kan ha innehållit objekt om inte hörde dit eller aknat objekt om borde ha ingått. Mätfel: fordon kan ha felkodat, mätningar kan ha utfört långt ifrån de utvalda mätplatlägena till följd av undermåligt kartmaterial. Bortfallfel: data akna från enkilda fordon och/eller från hela mätplater. Detta beror bland annat på att mätutrutningen har vårt att hantera via trafikituationer, åom långamma fordon och köbildning. Bearbetningfel: inamlat data kan ha bearbetat på ett felaktigt ätt, till exempel genom felaktiga beräkningprogram.

9 (16) 1.7 Hantering av bortfall Av olika anledningar kan bortfall ibland upptå vid mätning i en mätplat. Bortfallet beror vanligen på någon av följande två oraker: Teknikt fel: någonting händer med jälva mätutrutningen, t.ex. abotage, om gör att mätdata helt uteblir eller får å dålig kvalitet att det är oanvändbart. Svårmätt trafikituation: kombinationen av mätplat och trafikituation gör att det är vårt att mäta och mätdata får ålede å dålig kvalitet att det är oanvändbart. En mätpunkt bedöm om godkänd om den upfyller följande två apekter: andelen korrekt kodade fordon under mätdygnet (medelverkninggrad) är > 85 antal uppmätta hela timmar är 24 eller i händele av teknikt fel, mint 20 timmar. Vid mint 20 uppmätta hela timmar gör ingen bortfallkomplettering av återtående timmar, för att uppnå ett komplett dygn. Då ett fordon inte kodat korrekt ker imputation i trafikmätarutrutningen Metor 2000. Det ker om något av följande har upptått: ingelpuler kvartår efter felanaly kodade fordon förkata efter rimlighetkontroll alla regitrerade puler hinner inte analyera på vanligt ätt. Imputation av ett fordon utifrån en ingelpul, regitrerade puler om blir över efter felanalyen, gör på bai av ammanättningen ho den trafik om tidigare paerat mätplaten. Om exempelvi nätan alla regitrerade puler har tolkat om peronbilar å kommer en ingelpul troligen att leda till imputation av en peronbil. I rimlighetkontrollen förkata via fordonkodningar med mötande fordon i orimliga hatigheter. I tället för de förkatade löningarna imputera fordon. Om en mätpunkt inte är godkänd å tillämpa erättningmätning å långt det är möjligt. Om bortfallet beror på teknikt fel å är det högt troligt att en erättningmätning ger bättre reultat. Om bortfallet beror på en vårmätt trafikituation överväg noga hur erättningmätningen kall kunna utföra för att kunna ge bättre reultat än den ordinarie mätningen. Erättningmätningar tillämpa på tatligt vägnät till följande två kriterier är uppfyllda: mint en godkänd mätplat per hatighetbegränning inom amma vägavnitt och vägkategori amt region. mint fyra godkända mätplater inom amma vägavnitt och vägkategori amt region. Erättningmätningen kall göra inom två veckor från planerad mättidpunkt. Bortfall på en fredag, lördag, öndag och måndag kall erättningmäta motvarande veckodag.

10 (16) Utgångpunkten är att bortfall tidag till tordag bör erätta motvarande veckodag, men kan mäta någon av dagarna tidag till tordag. Om det av någon anledning förekommer att ingen mätfil från mätrutningen har lät in p.g.a. t.ex. abotage eller att mätfilen har underkänt, och reurer inte finn att erättningmäta, å kall mätpunkten i tället imputera. En underkänd ordinarie mätpunkt och en underkänd erättningpunkt på tatligt vägnät kall alltid imputera med en annan mätpunkt i amma hatighetkla. Sökningen av en erättningpunkt för imputation kan ammanfatta i fyra punkter enligt nedan. I förta hand kall erättningpunkten välja enligt förta punkten. Om detta inte är möjligt välj erättningpunkten för imputation enligt närmate möjliga efterföljande punkt. Erättningpunkt välj i amma region, vägkategori och urvalenhet om urprungpunkten. Erättningpunkten välj i amma region och vägkategori om urprungpunkten. Erättningpunkt välj i amma region om urprungpunkten. Erättningpunkt välj i en annan region än urprungpunkten. Andelen imputerade mätpunkter i 2004 år underökning är 5,1 för riket om helhet. Vidare är antalet uppmätta timmar för en mätpunkt i genomnitt 23,9 timmar för riket om helhet. Genomnittlig medelverkninggrad för icke imputerade mätpunkter är 94,6 för riket för helhet. 1.8 Nya redoviningar i året rapport En nyhet i året rapport är att reultat för de olika hatighetmåtten även redovia för vägar med kyltad hatighet 30. Vidare gör en ny typ av redovining av genomnittlig rehatighet uppdelad på olika vägkategorier och hatighetbegränningar i året rapport. Likaå redovia en fördelning av trafikarbete uppdelat på olika hatighetklaer i avnitt 2.3.

11 (16) 2. Reultat 2.1 Året reultat Den genomnittliga rehatigheten för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95- procentig äkerhet 81,6 ± 1,6 för tatliga vägar. Motvarande reultat för år 2002 var 81,6 ± 1,6 för tatliga vägar. Andelen trafikarbete över tillåten hatighet för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 57,3 ± 1,9 för tatliga vägar. Motvarande reultat för år 2002 var 57,8 ± 1,8 för tatliga vägar. Det genomnittliga hatighetöverkridandet vid fortkörning för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 10,4 ± 0,3 för tatliga vägar. Motvarande reultat för år 2002 var 10,3 ± 0,2 för tatliga vägar. Det genomnittliga hatighetöverkridandet för allt trafikarbete för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 5,3 ± 0,3 för tatliga vägarna. Motvarande reultat för år 2002 var 5,3 ± 0,3 för tatliga vägar. Andelen trafikarbete med för kort tidlucka för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 21,2 ± 1,1 för tatliga vägarna. Motvarande reultat för år 2002 var 20,8 ± 1,0 för tatliga vägar. Genomnittlig tidlucka för trafikarbete med för kort tidlucka för riket och alla fordonlag år 2004 var med 95-procentig äkerhet 0,72 ± 0,02 för tatliga vägar. Motvarande reultat för år 2002 var 0,73 ± 0,02 för tatliga vägar. Inga tatitikt äkertällda förändringar på riknivå har kontaterat. Samtliga reultat och oäkerhettal från året underökning finn ammantällda i tabeller i bilaga 1. 2.2 Tiderier Underökningen av hatigheter och tidluckor har genomfört årligen edan 1996. Det kan därför vara av intree att göra en jämförele längre tillbaka i tiden. Underökningen 1996 genomförde under perioden auguti till november och är därför inte jämförbar fullt ut med övriga år, om i huvudak haft mätperioden förlagd till perioden maj till eptember. På grund av detta har 1996 år reultat tagit bort vid jämförelen. I avnitt 2.2.1 redovia den genomnittliga rehatigheten utveckling under perioden 1997-2004 och i avnitt 2.2.2 gör motvarande redovining av andelen trafikarbete (TA) över tillåten hatighet. Obervera att i diagrammen redovia inte oäkerhetintervallen för repektive kattning. Samtliga diagram om redovia gäller riket om helhet och alla fordonlag.

12 (16) 2.2.1 Genomnittlig rehatighet I diagram 2 redovia den genomnittliga rehatigheten utveckling mellan åren 1997 och 2004. Redoviningen gäller för tatliga vägar och alla fordonlag amt för riket om helhet. Diagram 2 Genomnittlig rehatighet för åren 1997 till 2004, tatliga vägar och alla fordonlag Hatighet () 83,0 82,5 82,0 81,5 81,0 80,5 80,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År Diagram 2. Viar genomnittlig rehatighet för åren 1997 till 2004, tatliga vägar och alla fordonlag amt för riket om helhet. I diagram 3 gör motvarande redovining om i diagram 2 med den killnaden att redoviningen gäller för icke-tatliga vägar i tätort. Obervera att inga mätningar har gjort på vägar i tätort under år 2004. Diagram 3 Genomnittlig rehatighet för åren 1997 till 2003, vägar i tätort och alla fordonlag Hatighet () 52,0 51,0 50,0 49,0 48,0 47,0 46,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Vägar i tätort Diagram 3. Viar genomnittlig rehatighet för åren 1997 till 2003, vägar i tätort och alla fordonlag amt för riket om helhet.

13 (16) För varken tatliga vägar eller icke-tatliga vägar i tätort har någon tatitik äkertälld förändring mellan underökningåren kunnat påvia för genomnittlig rehatighet. 2.2.2 Andel TA över tillåten hatighet I diagram 4 redovia utvecklingen av andelen trafikarbete (TA) över tillåten hatighet mellan åren 1997 och 2004. Redoviningen gör för tatliga vägar och alla fordonlag amt för riket om helhet. Diagram 4 Andel TA över tillåten hatighet för åren 1997 till 2004, tatliga vägar och alla fordonlag Andel TA () 60,0 59,0 58,0 57,0 56,0 55,0 54,0 53,0 52,0 51,0 50,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År Diagram 4. Viar andel TA över tillåten hatighet för åren 1997 till 2004, tatliga vägar och alla fordonlag amt för riket om helhet. För tatliga vägar finn tatitikt äkertällda förändringar av andelen TA över tillåten hatighet för följande relationer av underökningår: 1997 2001, 2002, 2003, 2004; 1998 2002, 2003, 2004; 1999 2001, 2002, 2003, 2004; 2000 2002, 2003, 2004. 2004 år minkning av andelen TA över tillåten hatighet i jämförele med år 2003 är inte tatitikt äkertälld då oäkerhetintervallen för år 2003 och år 2004 täcker över varandra. I diagram 5 gör motvarande redovining om i diagram 4 med den killnaden att redoviningen gäller för icke-tatliga vägar i tätort. Obervera att inga mätningar har gjort på vägar i tätort under år 2004.

14 (16) Diagram 5 Andel TA över tillåten hatighet för åren 1997 till 2003, vägar i tätort och alla fordonlag Andel TA () 52,0 51,0 50,0 49,0 48,0 47,0 46,0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Vägar i tätort Diagram 5. Viar andel TA över tillåten hatighet för åren 1997 till 2003, vägar i tätort och alla fordonlag amt för riket om helhet. För icke-tatliga vägar i tätort finn ingen tatitikt äkertälld förändring mellan underökningåren för andel TA över tillåten hatighet. 2.3 Fördelning av trafikarbete för olika hatighetklaer Följande avnitt illutrerar fyra olika fördelningar av trafikarbete uppdelat på hatighetklaerna 50-, 70-, 90- och 110-vägar. Trafikarbetet innefattar allt trafikarbete, oavett fordonkla, för underökningperioden 24 maj-30 eptember 2004 på tatliga vägar för riket om helhet. Fördelningen för en enkild hatighetkla viar hur trafikarbetet är fördelat i relation till tillåten hatighet. I diagrammen redovia klaer om omfattar intervallen om 4, t.ex. 6-10. 0:an motvarar tillåten hatighet. Obervera att oäkerhettal inte är redoviade.

15 (16) Digram 6 Fördelning av trafikarbete på 50-vägar Andel TA () 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 (-34--30) (-30--26) (-26--22) (-22--18) (-18--14) (-14--10) (-10--6) (-6--2) (-2-+2) (2-6) (6-10) (10-14) (14-18) (18-22) (22-26) (26-30) Hatighet i relation till tillåten hatighet, (30-34) 50-vägar Diagram 6. Viar en fördelning av trafikarbete på 50-vägar, tatliga vägar och alla fordonlag amt riket om helhet. Diagram 6 viar att 10 av trafikarbetet generera med en rehatighet om övertiger tillåten hatighet med mellan 18 och 34 på 50-vägar. Diagram 7 Fördelning av trafikarbete på 70-vägar Andel TA () 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 (-34--30) (-30--26) (-26--22) (-22--18) (-18--14) (-14--10) (-10--6) (-6--2) (-2-+2) (2-6) (6-10) (10-14) (14-18) (18-22) (22-26) (26-30) (30-34) Hatighet i relation till tillåten hatighet, 70-vägar Diagram 7. Viar en fördelning av trafikarbete på 70-vägar, tatliga vägar och alla fordonlag amt riket om helhet. Diagram 7 viar att ca 8 av trafikarbetet generera med en rehatighet om övertiger tillåten hatighet med mellan 18 och 34 på 70-vägar.

16 (16) Diagram 8 Fördelning av trafikarbete på 90-vägar Andel TA () 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 (-34--30) (-30--26) (-26--22) (-22--18) (-18--14) (-14--10) (-10--6) (-6--2) (-2-+2) (2-6) (6-10) (10-14) (14-18) (18-22) (22-26) (26-30) Hatighet i relation till tillåten hatighet, (30-34) 90-vägar Diagram 8. Viar en fördelning av trafikarbete på 90-vägar, tatliga vägar och alla fordonlag amt riket om helhet. Diagram 8 viar att ungefär 8 av trafikarbetet generera med en rehatighet om övertiger tillåten hatighet med mellan 18 och 34 på 90-vägar. Diagram 9 Fördelning av trafikarbete på 110-vägar Andel TA () 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 (-34--30) (-30--26) (-26--22) (-22--18) (-18--14) (-14--10) (-10--6) (-6--2) (-2-+2) (2-6) (6-10) (10-14) (14-18) (18-22) (22-26) (26-30) (30-34) Hatighet i relation till tillåten hatighet, 110-vägar Diagram 9. Viar en fördelningkurva av trafikarbete på 110-vägar, tatliga vägar och alla fordonlag amt riket om helhet. Diagram 9 viar att närmare 12 av trafikarbetet generera med en rehatighet om övertiger tillåten hatighet med mellan 18 och 34 på 110-vägar.

Bilaga 1 -reultattabeller

Tabellöverikt I Reultat av hatighetmätningarna och uppgifter från Vägdatabanken (VDB) Mått Vägnät Fordonlag Geografikt Tabell område Genomnittlig rehatighet per Statliga Totaltrafik Riket + amtliga 1.1 vägkategori och region vägar regioner Genomnittlig rehatighet per Statliga Totaltrafik Riket 1.2 vägkategori och hatighetbegränning vägar Trafikarbete per Statliga Totaltrafik Riket 1.2.1 hatighetbegränning vägar Trafikarbete per vägkategori Statliga Totaltrafik Riket 1.2.2 vägar Trafikarbete per vägtyp Statliga Totaltrafik Riket 1.2.3 vägar Väglängd per Statliga Totaltrafik Riket 1.3.1 hatighetbegränning vägar Väglängd per vägkategori Statliga Totaltrafik Riket 1.3.2 vägar Väglängd per vägtyp Statliga vägar Totaltrafik Riket 1.3.3

Mått Vägnät Fordonlag Genomnittlig rehatighet Andel TA över tillåten hatighet Genomnittligt hatighetöverkridande vid fortkörning Statliga vägar Statliga vägar Statliga vägar Tabellöverikt II Reultat av hatighetmätningarna Riket Region Norr Region Mitt Region Stockholm Region Vät Region Mälardalen Region Sydöt Region Skåne Totaltrafik 2.1.1 3.1.1 4.1.1 5.1.1 6.1.1 7.1.1 8.1.1 9.1.1 Peronbilar 2.1.2 3.1.2 4.1.2 5.1.2 6.1.2 7.1.2 8.1.2 9.1.2 utan läp Latbilar med läp 2.1.3 3.1.3 4.1.3 5.1.3 6.1.3 7.1.3 8.1.3 9.1.3 Totaltrafik 2.2.1 3.2.1 4.2.1 5.2.1 6.2.1 7.2.1 8.2.1 9.2.1 Peronbilar 2.2.2 3.2.2 4.2.2 5.2.2 6.2.2 7.2.2 8.2.2 9.2.2 utan läp Latbilar med läp 2.2.3 3.2.3 4.2.3 5.2.3 6.2.3 7.2.3 8.2.3 9.2.3 Totaltrafik 2.3.1 3.3.1 4.3.1 5.3.1 6.3.1 7.3.1 8.3.1 9.3.1 Peronbilar utan läp Latbilar med läp Geografikt område 2.3.2 3.3.2 4.3.2 5.3.2 6.3.2 7.3.2 8.3.2 9.3.2 2.3.3 3.3.3 4.3.3 5.3.3 6.3.3 7.3.3 8.3.3 9.3.3

Mått Vägnät Fordonlag Genomnittligt hatighetöverkridande för allt TA Statliga vägar Riket Region Norr Region Mitt Region Stockholm Region Vät Region Mälardalen Region Sydöt Region Skåne Totaltrafik 2.4.1 3.4.1 4.4.1 5.4.1 6.4.1 7.4.1 8.4.1 9.4.1 Peronbilar utan läp Latbilar med läp Geografikt område 2.4.2 3.4.2 4.4.2 5.4.2 6.4.2 7.4.2 8.4.2 9.4.2 2.4.3 3.4.3 4.4.3 5.4.3 6.4.3 7.4.3 8.4.3 9.4.3

Mått Vägnät Fordonlag Andel TA med för kort tidlucka Genomnittlig tidlucka för TA med för kort tidlucka Statliga vägar Statliga vägar Tabellöverikt III Reultat av tidluckemätningarna Riket Region Norr Region Mitt Region Stockholm Region Vät Region Mälardalen Region Sydöt Region Skåne Totaltrafik 2.5.1 3.5.1 4.5.1 5.5.1 6.5.1 7.5.1 8.5.1 9.5.1 Peronbilar 2.5.2 3.5.2 4.5.2 5.5.2 6.5.2 7.5.2 8.5.2 9.5.2 utan läp Latbilar med läp 2.5.3 3.5.3 4.5.3 5.5.3 6.5.3 7.5.3 8.5.3 9.5.3 Totaltrafik 2.6.1 3.6.1 4.6.1 5.6.1 6.6.1 7.6.1 8.6.1 9.6.1 Peronbilar utan läp Latbilar med läp Geografikt område 2.6.2 3.6.2 4.6.2 5.6.2 6.6.2 7.6.2 8.6.2 9.6.2 2.6.3 3.6.3 4.6.3 5.6.3 6.6.3 7.6.3 8.6.3 9.6.3

Rehatighet på tatliga vägar. Tabell 1.1 Genomnittlig rehatighet per vägkategori och region () Europavägar Rikvägar Primära Länvägar Övriga Länvägar Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 Norr 87,0 ± 7,2 87,6 ± 8,8 84,2 ± 6,0 80,5 ± 10,4 80,4 ± 5,0 76,6 ± 5,3 76,3 ± 6,9 77,8 ± 5,7 82,3 ± 3,4 81,4 ± 4,0 Mitt 94,8 ± 7,4 85,8 ± 9,1 78,0 ± 10,0 73,8 ± 7,9 84,0 ± 3,6 85,1 ± 3,5 64,6 ± 5,9 66,0 ± 7,3 75,7 ± 4,6 74,8 ± 4,4 Stockholm 99,4 ± 7,2 99,3 ± 6,6 75,4 ± 9,8 76,4 ± 8,7 75,6 ± 5,3 74,0 ± 4,3 66,2 ± 3,8 66,2 ± 3,8 81,7 ± 3,4 81,2 ± 3,2 Vät 99,6 ± 8,0 100,1 ± 8,4 86,7 ± 7,1 87,2 ± 7,6 74,7 ± 4,3 75,3 ± 3,4 63,0 ± 3,3 63,1 ± 2,6 81,3 ± 3,6 81,7 ± 3,6 Mälardalen 101,7 ± 8,1 100,6 ± 8,7 86,2 ± 4,0 85,1 ± 4,4 80,1 ± 5,0 77,0 ± 5,5 70,5 ± 5,1 69,5 ± 4,3 86,5 ± 3,6 84,6 ± 3,5 Sydöt 100,5 ± 4,3 104,9 ± 4,4 83,9 ± 6,8 84,9 ± 5,1 80,1 ± 5,4 80,9 ± 5,1 66,1 ± 4,7 65,6 ± 5,9 81,9 ± 3,5 84,1 ± 3,5 Skåne 103,9 ± 3,6 104,0 ± 3,2 79,7 ± 4,2 80,7 ± 3,7 77,5 ± 9,3 75,7 ± 8,2 66,4 ± 4,6 66,1 ± 4,9 83,4 ± 3,1 83,1 ± 2,9 Riket 99,2 ± 2,8 99,9 ± 3,0 83,1 ± 3,4 82,3 ± 3,3 78,0 ± 2,2 77,3 ± 2,0 66,2 ± 2,1 66,5 ± 2,2 81,6 ± 1,6 81,6 ± 1,6 Tabell 1.2 Genomnittlig rehatighet per vägkategori och hatighetbegränning () Europavägar Rikvägar Primära Länvägar Övriga Länvägar Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 50 52,0 ± 4,3 50,2 ± 4,0 51,4 ± 2,8 50,5 ± 3,6 53,4 ± 1,9 53,5 ± 1,7 53,6 ± 1,3 53,4 ± 1,5 53,1 ± 1,1 52,3 ± 1,3 70 71,7 ± 2,4 72,6 ± 1,3 71,2 ± 2,1 72,1 ± 2,4 71,7 ± 1,5 70,6 ± 1,5 64,9 ± 1,6 65,8 ± 1,5 67,4 ± 1,2 68,1 ± 1,0 90 91,1 ± 2,0 89,0 ± 2,6 89,0 ± 1,2 89,2 ± 1,1 86,3 ± 2,8 86,7 ± 2,2 85,3 ± 1,3 84,5 ± 1,7 88,4 ± 1,0 87,9 ± 1,0 110 108,0 ± 1,0 107,8 ± 1,1 104,9 ± 5,2 106,0 ± 7,7 95,6 ± 2,5 96,1 ± 2,6 *** ± *** *** ± *** 107,6 ± 1,0 107,5 ± 1,1 Totalt 99,2 ± 2,8 99,9 ± 3,0 83,1 ± 3,4 82,3 ± 3,3 78,0 ± 2,2 77,3 ± 2,0 66,2 ± 2,1 66,5 ± 2,2 81,6 ± 1,6 81,6 ± 1,6 *** Beräkningunderlaget är för litet reultat kall kunna redovia.

Trafikarbete och väglängd på tatliga vägar. Tabellerna 1.2.1 till 1.2.3 baera inte på reultat från underökningen om hatigheter och tidluckor. Uppgifterna är hämtade från Vägdatabanken (VDB). Tabell 1.2.1 Trafikarbete per hatighetbegränning (miljoner fordonkilometer per år) 1) 30 50 70 90 110 Uppgift akna Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 Riket 49 61 3574 3680 12663 13224 21383 21551 10807 11994 9 63 48485 50573 Tabell 1.2.2 Trafikarbete per vägkategori (miljoner fordonkilometer per år) 1) Europavägar Rikvägar Primära länvägar Övriga länvägar Uppgift akna Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 Riket 17589 18163 13001 13603 7461 7866 10434 10941 0 0 48485 50573 Tabell 1.2.3 Trafikarbete per vägtyp (miljoner fordonkilometer per år) 1) Motorvägar Motorleder Vanliga vägar Uppgift akna Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 Riket 10555 12864 1154 1203 36776 36497 0 9 48485 50573 Tabellerna 1.3.1 till 1.3.3 baera inte på reultat från underökningen om hatigheter och tidluckor. Uppgifterna är hämtade från Vägdatabanken (VDB). Tabell 1.3.1 Väglängd per hatighetbegränning (kilometer) 1) 30 50 70 90 110 Uppgift akna Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 Riket 145 217 7042 7356 59954 60307 25825 25110 5122 5238 133 23 98221 98251 Tabell 1.3.2 Väglängd per vägkategori (kilometer) 1) Europavägar Rikvägar Primära länvägar Övriga länvägar Uppgift akna Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2003 Riket 4890 4889 10468 10459 10972 10991 71890 71896 1 16 98221 98251 Tabell 1.3.3 Väglängd per vägtyp (kilometer) 1) Motorväg Motorled Motorled 2+1 4-fältväg Vanlig väg Vanlig 2+1 Uppgift akna Totalt 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2004 2002 2003 Riket 1525 1603 101 41 245 317 291 276 95879 95387 170 600 10 27 98221 98251 1) Grenar ingår ej

Riket Genomnittlig rehatighet Tabell 2.1.1: Totaltrafik 30 36,8 ± 4,4 34,7 ± 5,0-2,1 ± 6,7 50 53,1 ± 1,1 52,3 ± 1,3-0,8 ± 1,7 70 67,4 ± 1,2 68,1 ± 1,0 0,7 ± 1,6 90 88,4 ± 1,0 87,9 ± 1,0-0,5 ± 1,4 110 107,6 ± 1,0 107,5 ± 1,1-0,1 ± 1,5 Samtliga vägar 81,6 ± 1,6 81,6 ± 1,6 0,0 ± 2,3 Motorvägar 106,8 ± 1,7 106,3 ± 2,0-0,5 ± 2,6 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 76,5 ± 1,6 75,8 ± 1,5-0,7 ± 2,2 Tabell 2.1.2: Peronbilar utan läp 30 36,8 ± 4,5 34,5 ± 5,2-2,3 ± 6,9 50 53,0 ± 1,2 52,4 ± 1,4-0,6 ± 1,8 70 67,8 ± 1,2 68,4 ± 1,1 0,6 ± 1,6 90 89,6 ± 1,1 88,9 ± 1,0-0,7 ± 1,5 110 111,5 ± 1,0 111,4 ± 1,2-0,1 ± 1,6 Samtliga vägar 82,1 ± 1,7 82,2 ± 1,7 0,1 ± 2,4 Motorvägar 110,1 ± 2,0 109,8 ± 2,3-0,3 ± 3,0 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 76,7 ± 1,7 76,0 ± 1,5-0,7 ± 2,3 Tabell 2.1.3: Latbilar med läp 30 39,3 ± 1,2 39,0 ± 2,8-0,3 ± 3,0 50 52,6 ± 2,1 52,8 ± 2,2 0,2 ± 3,0 70 67,4 ± 1,8 68,5 ± 1,6 1,1 ± 2,4 90 81,1 ± 0,8 81,5 ± 0,8 0,4 ± 1,1 110 85,2 ± 0,9 85,4 ± 0,7 0,2 ± 1,1 Samtliga vägar 79,7 ± 0,9 80,1 ± 0,8 0,4 ± 1,2 Motorvägar 85,4 ± 1,0 85,6 ± 0,7 0,2 ± 1,2 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 77,4 ± 1,1 77,3 ± 1,1-0,1 ± 1,6 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp.

Riket Andel TA över tillåten hatighet Tabell 2.2.1: Totaltrafik -enheter 30 83,8 ± 14,0 77,0 ± 18,6-6,8 ± 23,3 50 71,2 ± 3,9 68,4 ± 4,1-2,8 ± 5,7 70 53,3 ± 3,2 54,6 ± 3,1 1,3 ± 4,5 90 55,0 ± 3,0 52,6 ± 3,1-2,4 ± 4,3 110 63,9 ± 2,6 64,1 ± 3,1 0,2 ± 4,0 Samtliga vägar 57,8 ± 1,8 57,3 ± 1,9-0,5 ± 2,6 Motorvägar 68,3 ± 2,4 67,8 ± 2,6-0,5 ± 3,5 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 55,0 ± 2,1 53,9 ± 2,2-1,1 ± 3,0 Tabell 2.2.2: Peronbilar utan läp -enheter 30 83,9 ± 14,3 76,5 ± 19,4-7,4 ± 24,1 50 70,7 ± 4,3 68,6 ± 4,2-2,1 ± 6,0 70 53,8 ± 3,2 55,1 ± 3,1 1,3 ± 4,5 90 53,1 ± 3,3 50,2 ± 3,3-2,9 ± 4,7 110 59,7 ± 2,7 59,6 ± 3,4-0,1 ± 4,3 Samtliga vägar 56,2 ± 1,8 55,3 ± 1,9-0,9 ± 2,6 Motorvägar 65,1 ± 2,5 64,1 ± 2,8-1,0 ± 3,8 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 53,9 ± 2,2 52,6 ± 2,2-1,3 ± 3,1 Tabell 2.2.3: Latbilar med läp -enheter 30 91,5 ± 3,2 91,4 ± 8,1-0,1 ± 8,7 50 70,5 ± 8,3 70,4 ± 7,8-0,1 ± 11,4 70 58,5 ± 5,9 59,2 ± 6,4 0,7 ± 8,7 90 67,9 ± 3,5 69,5 ± 3,4 1,6 ± 4,9 110 87,0 ± 3,7 87,4 ± 2,7 0,4 ± 4,6 Samtliga vägar 73,7 ± 2,9 75,7 ± 2,6 2,0 ± 3,9 Motorvägar 88,2 ± 4,0 88,4 ± 2,7 0,2 ± 4,8 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 67,0 ± 3,0 68,4 ± 3,0 1,4 ± 4,2 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp.

Riket Genomnittligt hatighetöverkridande vid fortkörning Tabell 2.3.1: Totaltrafik 30 10,9 ± 0,9 9,9 ± 1,0-1,0 ± 1,3 50 9,3 ± 0,6 9,3 ± 0,7 0,0 ± 0,9 70 9,7 ± 0,4 9,8 ± 0,5 0,1 ± 0,6 90 10,4 ± 0,3 10,2 ± 0,3-0,2 ± 0,4 110 11,6 ± 0,3 11,8 ± 0,3 0,2 ± 0,4 Samtliga vägar 10,3 ± 0,2 10,4 ± 0,3 0,1 ± 0,4 Motorvägar 11,9 ± 0,3 12,0 ± 0,3 0,1 ± 0,4 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 9,9 ± 0,3 9,9 ± 0,3 0,0 ± 0,4 Tabell 2.3.2: Peronbilar utan läp 30 10,9 ± 0,9 9,9 ± 1,1-1,0 ± 1,4 50 9,3 ± 0,7 9,4 ± 0,7 0,1 ± 1,0 70 9,9 ± 0,5 10,0 ± 0,5 0,1 ± 0,7 90 10,7 ± 0,3 10,6 ± 0,3-0,1 ± 0,4 110 11,4 ± 0,3 11,6 ± 0,3 0,2 ± 0,4 Samtliga vägar 10,4 ± 0,3 10,4 ± 0,3 0,0 ± 0,4 Motorvägar 11,8 ± 0,4 11,8 ± 0,4 0,0 ± 0,6 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 10,1 ± 0,3 10,0 ± 0,3-0,1 ± 0,4 Tabell 2.3.3: Latbilar med läp 30 11,3 ± 1,1 11,2 ± 0,9-0,1 ± 1,4 50 9,0 ± 1,2 9,2 ± 1,3 0,2 ± 1,8 70 7,7 ± 0,6 7,9 ± 0,5 0,2 ± 0,8 90 6,3 ± 0,2 6,4 ± 0,3 0,1 ± 0,4 110 7,5 ± 0,3 7,5 ± 0,2 0,0 ± 0,4 Samtliga vägar 7,0 ± 0,2 7,2 ± 0,2 0,2 ± 0,3 Motorvägar 7,6 ± 0,3 7,6 ± 0,2 0,0 ± 0,4 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 6,6 ± 0,2 6,8 ± 0,3 0,2 ± 0,4 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp.

Riket Genomnittligt hatighetöverkridande för allt TA Tabell 2.4.1: Totaltrafik 30 8,2 ± 2,7 6,6 ± 2,9-1,6 ± 4,0 50 5,9 ± 0,7 5,6 ± 0,8-0,3 ± 1,1 70 4,4 ± 0,5 4,6 ± 0,5 0,2 ± 0,7 90 5,1 ± 0,4 4,8 ± 0,4-0,3 ± 0,6 110 7,0 ± 0,4 7,1 ± 0,5 0,1 ± 0,6 Samtliga vägar 5,3 ± 0,3 5,3 ± 0,3 0,0 ± 0,4 Motorvägar 7,7 ± 0,5 7,7 ± 0,5 0,0 ± 0,7 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 4,9 ± 0,3 4,8 ± 0,3-0,1 ± 0,4 Tabell 2.4.2: Peronbilar utan läp 30 8,2 ± 2,8 6,5 ± 3,0-1,7 ± 4,2 50 5,9 ± 0,8 5,7 ± 0,8-0,2 ± 1,1 70 4,5 ± 0,5 4,7 ± 0,5 0,2 ± 0,7 90 5,1 ± 0,5 4,7 ± 0,5-0,4 ± 0,7 110 6,3 ± 0,5 6,3 ± 0,6 0,0 ± 0,8 Samtliga vägar 5,2 ± 0,3 5,1 ± 0,3-0,1 ± 0,4 Motorvägar 7,2 ± 0,5 7,0 ± 0,5-0,2 ± 0,7 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 4,8 ± 0,3 4,7 ± 0,3-0,1 ± 0,4 Tabell 2.4.3: Latbilar med läp 30 9,8 ± 1,0 9,7 ± 1,9-0,1 ± 2,1 50 5,7 ± 1,3 5,8 ± 1,5 0,1 ± 2,0 70 3,9 ± 0,7 4,1 ± 0,7 0,2 ± 1,0 90 4,0 ± 0,3 4,2 ± 0,3 0,2 ± 0,4 110 6,4 ± 0,4 6,4 ± 0,3 0,0 ± 0,5 Samtliga vägar 4,8 ± 0,3 5,1 ± 0,3 0,3 ± 0,4 Motorvägar 6,5 ± 0,4 6,6 ± 0,3 0,1 ± 0,5 Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 4,1 ± 0,3 4,3 ± 0,3 0,2 ± 0,4 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp.

Riket 2) Andel TA med för kort tidlucka Tabell 2.5.1: Totaltrafik -enheter 50 18,2 ± 2,4 16,1 ± 1,9-2,1 ± 3,1 70 18,6 ± 1,3 20,0 ± 1,8 1,4 ± 2,2 90 22,0 ± 1,2 22,4 ± 1,3 0,4 ± 1,8 110 26,1 ± 2,3 25,1 ± 5,4-1,0 ± 5,9 Samtliga vägar 20,8 ± 1,0 21,2 ± 1,1 0,4 ± 1,5 Tabell 2.5.2: Peronbilar utan läp -enheter 50 18,3 ± 2,5 16,0 ± 1,9-2,3 ± 3,1 70 18,6 ± 1,3 20,0 ± 1,8 1,4 ± 2,2 90 22,4 ± 1,2 22,8 ± 1,3 0,4 ± 1,8 110 27,0 ± 2,3 25,7 ± 5,2-1,3 ± 5,7 Samtliga vägar 21,1 ± 1,0 21,5 ± 1,1 0,4 ± 1,5 Tabell 2.5.3: Latbilar med läp -enheter 50 8,8 ± 3,8 11,6 ± 5,5 2,8 ± 6,7 70 12,5 ± 2,2 12,5 ± 2,6 0,0 ± 3,4 90 11,6 ± 1,2 11,9 ± 1,3 0,3 ± 1,8 110 7,4 ± 1,6 15,4 ± 9,1 8,0 ± 9,2 Samtliga vägar 11,4 ± 1,0 12,1 ± 1,3 0,7 ± 1,6 2) Vägar med flera körfält är undantagna, e idan 5 i avnitt 1.1.

Riket 2) Genomnittlig tidlucka för TA med för kort tidlucka Tabell 2.6.1: Totaltrafik 50 0,73 ± 0,06 0,75 ± 0,04 0,02 ± 0,07 70 0,75 ± 0,03 0,73 ± 0,04-0,02 ± 0,05 90 0,73 ± 0,02 0,72 ± 0,02-0,01 ± 0,03 110 0,71 ± 0,01 0,63 ± 0,08-0,08 ± 0,08 Samtliga vägar 0,73 ± 0,02 0,72 ± 0,02-0,01 ± 0,03 Tabell 2.6.2: Peronbilar utan läp 50 0,73 ± 0,06 0,76 ± 0,04 0,03 ± 0,07 70 0,75 ± 0,03 0,73 ± 0,04-0,02 ± 0,05 90 0,73 ± 0,02 0,72 ± 0,02-0,01 ± 0,03 110 0,71 ± 0,01 0,64 ± 0,08-0,07 ± 0,08 Samtliga vägar 0,73 ± 0,02 0,73 ± 0,02 0,00 ± 0,03 Tabell 2.6.3: Latbilar med läp 50 0,69 ± 0,18 0,62 ± 0,17-0,07 ± 0,25 70 0,72 ± 0,05 0,72 ± 0,06 0,00 ± 0,08 90 0,73 ± 0,02 0,71 ± 0,04-0,02 ± 0,04 110 0,69 ± 0,05 0,64 ± 0,14-0,05 ± 0,15 Samtliga vägar 0,73 ± 0,02 0,70 ± 0,03-0,03 ± 0,04 2) Vägar med flera körfält är undantagna, e idan 5 i avnitt 1.1.

Region Norr Genomnittlig rehatighet Tabell 3.1.1: Totaltrafik 30 ***** ***** ***** 50 50,6 ± 2,7 51,8 ± 2,5 1,2 ± 3,7 70 68,9 ± 3,2 70,7 ± 2,1 1,8 ± 3,8 90 87,0 ± 3,1 86,4 ± 3,6-0,6 ± 4,8 110 96,5 ± 2,5 98,1 ± 2,5 1,6 ± 3,5 Samtliga vägar 82,3 ± 3,4 81,4 ± 4,0-0,9 ± 5,2 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 82,3 ± 3,4 81,4 ± 4,0-0,9 ± 5,2 Tabell 3.1.2: Peronbilar utan läp 30 ***** ***** ***** 50 50,7 ± 2,7 51,9 ± 2,6 1,2 ± 3,7 70 69,2 ± 3,2 71,1 ± 2,3 1,9 ± 3,9 90 88,3 ± 3,2 87,7 ± 3,8-0,6 ± 5,0 110 99,9 ± 3,7 101,7 ± 3,1 1,8 ± 4,8 Samtliga vägar 83,0 ± 3,7 82,1 ± 4,3-0,9 ± 5,7 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 83,0 ± 3,7 82,1 ± 4,3-0,9 ± 5,7 Tabell 3.1.3: Latbilar med läp 30 ***** ***** ***** 50 51,6 ± 5,9 51,9 ± 3,4 0,3 ± 6,8 70 68,5 ± 3,5 67,9 ± 1,8-0,6 ± 3,9 90 76,8 ± 3,5 78,2 ± 3,0 1,4 ± 4,6 110 82,8 ± 0,5 83,5 ± 1,2 0,7 ± 1,3 Samtliga vägar 78,5 ± 2,7 77,0 ± 2,6-1,5 ± 3,7 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 78,5 ± 2,7 77,0 ± 2,6-1,5 ± 3,7 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp. ***** Beräkningunderlaget är för litet reultat kall kunna redovia.

Region Norr Andel TA över tillåten hatighet Tabell 3.2.1: Totaltrafik -enheter 30 ***** ***** ***** 50 60,2 ± 9,9 62,6 ± 10,9 2,4 ± 14,7 70 60,0 ± 8,5 61,3 ± 7,2 1,3 ± 11,1 90 50,8 ± 8,9 49,5 ± 10,4-1,3 ± 13,7 110 38,6 ± 9,3 41,8 ± 7,0 3,2 ± 11,6 Samtliga vägar 49,8 ± 6,5 50,5 ± 5,7 0,7 ± 8,6 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 49,8 ± 6,5 50,5 ± 5,7 0,7 ± 8,6 Tabell 3.2.2: Peronbilar utan läp -enheter 30 ***** ***** ***** 50 60,0 ± 9,9 62,9 ± 11,4 2,9 ± 15,1 70 60,8 ± 8,3 62,3 ± 7,9 1,5 ± 11,5 90 50,0 ± 9,1 48,3 ± 10,3-1,7 ± 13,7 110 28,3 ± 9,1 31,6 ± 7,6 3,3 ± 11,9 Samtliga vägar 47,4 ± 7,2 47,8 ± 6,1 0,4 ± 9,4 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 47,4 ± 7,2 47,8 ± 6,1 0,4 ± 9,4 Tabell 3.2.3: Latbilar med läp -enheter 30 ***** ***** ***** 50 67,7 ± 21,4 65,1 ± 11,4-2,6 ± 24,2 70 57,8 ± 15,2 51,2 ± 8,0-6,6 ± 17,2 90 49,6 ± 16,7 54,2 ± 13,7 4,6 ± 21,6 110 75,4 ± 4,6 76,0 ± 6,2 0,6 ± 7,7 Samtliga vägar 64,6 ± 9,3 63,5 ± 6,9-1,1 ± 11,6 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 64,6 ± 9,3 63,5 ± 6,9-1,1 ± 11,6 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp. ***** Beräkningunderlaget är för litet reultat kall kunna redovia.

Region Norr Genomnittligt hatighetöverkridande vid fortkörning Tabell 3.3.1: Totaltrafik 30 ***** ***** ***** 50 9,5 ± 1,8 8,9 ± 1,9-0,6 ± 2,6 70 11,0 ± 1,4 11,9 ± 1,4 0,9 ± 2,0 90 11,5 ± 1,2 11,3 ± 1,1-0,2 ± 1,6 110 10,2 ± 0,5 10,9 ± 0,6 0,7 ± 0,8 Samtliga vägar 10,9 ± 0,9 11,0 ± 0,8 0,1 ± 1,2 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 10,9 ± 0,9 11,0 ± 0,8 0,1 ± 1,2 Tabell 3.3.2: Peronbilar utan läp 30 ***** ***** ***** 50 9,5 ± 1,8 8,9 ± 1,9-0,6 ± 2,6 70 11,3 ± 1,5 12,3 ± 1,4 1,0 ± 2,1 90 11,7 ± 1,3 11,7 ± 1,3 0,0 ± 1,8 110 10,2 ± 0,6 10,4 ± 0,5 0,2 ± 0,8 Samtliga vägar 11,2 ± 1,0 11,2 ± 0,9 0,0 ± 1,3 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 11,2 ± 1,0 11,2 ± 0,9 0,0 ± 1,3 Tabell 3.3.3: Latbilar med läp 30 ***** ***** ***** 50 9,5 ± 2,5 9,4 ± 2,9-0,1 ± 3,8 70 7,4 ± 1,3 7,1 ± 1,1-0,3 ± 1,7 90 5,6 ± 0,8 5,7 ± 0,7 0,1 ± 1,1 110 5,8 ± 0,6 6,4 ± 0,5 0,6 ± 0,8 Samtliga vägar 6,0 ± 0,5 6,5 ± 0,5 0,5 ± 0,7 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 6,0 ± 0,5 6,5 ± 0,5 0,5 ± 0,7 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp. ***** Beräkningunderlaget är för litet reultat kall kunna redovia.

Region Norr Genomnittligt hatighetöverkridande för allt TA Tabell 3.4.1: Totaltrafik 30 ***** ***** ***** 50 4,9 ± 1,7 4,9 ± 1,9 0,0 ± 2,5 70 5,6 ± 1,2 6,3 ± 1,4 0,7 ± 1,8 90 5,1 ± 1,4 4,9 ± 1,5-0,2 ± 2,1 110 3,6 ± 1,0 4,2 ± 0,9 0,6 ± 1,3 Samtliga vägar 4,8 ± 0,9 5,0 ± 0,9 0,2 ± 1,3 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 4,8 ± 0,9 5,0 ± 0,9 0,2 ± 1,3 Tabell 3.4.2: Peronbilar utan läp 30 ***** ***** ***** 50 4,9 ± 1,7 4,9 ± 1,9 0,0 ± 2,5 70 5,8 ± 1,2 6,6 ± 1,6 0,8 ± 2,0 90 5,1 ± 1,4 4,9 ± 1,5-0,2 ± 2,1 110 2,4 ± 0,9 2,8 ± 0,8 0,4 ± 1,2 Samtliga vägar 4,7 ± 1,0 4,8 ± 0,9 0,1 ± 1,3 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 4,7 ± 1,0 4,8 ± 0,9 0,1 ± 1,3 Tabell 3.4.3: Latbilar med läp 30 ***** ***** ***** 50 5,6 ± 3,1 5,3 ± 2,5-0,3 ± 4,0 70 3,8 ± 1,5 3,2 ± 0,7-0,6 ± 1,7 90 2,5 ± 1,2 2,8 ± 1,0 0,3 ± 1,6 110 4,3 ± 0,4 4,7 ± 0,8 0,4 ± 0,9 Samtliga vägar 3,6 ± 0,6 3,8 ± 0,6 0,2 ± 0,8 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 3,6 ± 0,6 3,8 ± 0,6 0,2 ± 0,8 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp. ***** Beräkningunderlaget är för litet reultat kall kunna redovia.

Tabell 3.5.1: Totaltrafik Region Norr 2) Andel TA med för kort tidlucka -enheter 50 12,2 ± 3,2 10,1 ± 2,5-2,1 ± 4,1 70 20,3 ± 5,0 17,6 ± 3,4-2,7 ± 6,0 90 19,3 ± 3,6 18,4 ± 1,5-0,9 ± 3,9 110 25,3 ± 2,5 20,2 ± 4,3-5,1 ± 5,0 Samtliga vägar 20,1 ± 2,8 17,5 ± 2,0-2,6 ± 3,4 Tabell 3.5.2: Peronbilar utan läp -enheter 50 12,1 ± 3,1 10,1 ± 2,6-2,0 ± 4,0 70 20,2 ± 5,0 17,8 ± 3,6-2,4 ± 6,2 90 19,6 ± 3,6 18,8 ± 1,5-0,8 ± 3,9 110 26,4 ± 2,9 21,0 ± 4,6-5,4 ± 5,4 Samtliga vägar 20,4 ± 2,9 17,9 ± 2,1-2,5 ± 3,6 Tabell 3.5.3: Latbilar med läp -enheter 50 5,2 ± 5,6 3,6 ± 5,2-1,6 ± 7,6 70 9,9 ± 5,6 8,4 ± 4,6-1,5 ± 7,2 90 6,6 ± 2,9 10,2 ± 9,3 3,6 ± 9,7 110 7,2 ± 1,7 ***** ***** Samtliga vägar 7,1 ± 1,4 9,6 ± 4,7 2,5 ± 4,9 2) Vägar med flera körfält är undantagna, e idan 5 i avnitt 1.1. ***** Beräkningunderlaget är för litet reultat kall kunna redovia.

Region Norr 2) Genomnittlig tidlucka för TA med för kort tidlucka Tabell 3.6.1: Totaltrafik 50 0,75 ± 0,04 0,77 ± 0,04 0,02 ± 0,06 70 0,73 ± 0,03 0,76 ± 0,01 0,03 ± 0,03 90 0,74 ± 0,01 0,76 ± 0,01 0,02 ± 0,01 110 0,70 ± 0,02 0,71 ± 0,02 0,01 ± 0,03 Samtliga vägar 0,73 ± 0,01 0,75 ± 0,01 0,02 ± 0,01 Tabell 3.6.2: Peronbilar utan läp 50 0,75 ± 0,04 0,78 ± 0,03 0,03 ± 0,05 70 0,73 ± 0,04 0,77 ± 0,01 0,04 ± 0,04 90 0,74 ± 0,01 0,76 ± 0,01 0,02 ± 0,02 110 0,71 ± 0,02 0,71 ± 0,03 0,00 ± 0,04 Samtliga vägar 0,73 ± 0,01 0,75 ± 0,01 0,02 ± 0,02 Tabell 3.6.3: Latbilar med läp 50 0,42 ± 0,21 ***** ***** 70 0,69 ± 0,10 0,78 ± 0,02 0,09 ± 0,10 90 0,76 ± 0,09 0,76 ± 0,11 0,00 ± 0,14 110 0,73 ± 0,01 0,78 ± 0,07 0,05 ± 0,07 Samtliga vägar 0,73 ± 0,04 0,77 ± 0,06 0,04 ± 0,07 2) Vägar med flera körfält är undantagna, e idan 5 i avnitt 1.1. ***** Beräkningunderlaget är för litet reultat kall kunna redovia.

Region Mitt Genomnittlig rehatighet Tabell 4.1.1: Totaltrafik 30 39,9 ± 0,6 38,5 ± 3,0-1,4 ± 3,1 50 52,4 ± 2,9 48,9 ± 3,0-3,5 ± 4,2 70 66,9 ± 3,3 69,3 ± 2,5 2,4 ± 4,1 90 87,2 ± 2,1 86,8 ± 2,4-0,4 ± 3,3 110 103,3 ± 3,0 99,6 ± 1,8-3,7 ± 3,5 Samtliga vägar 75,7 ± 4,6 74,8 ± 4,4-0,9 ± 6,4 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 74,7 ± 4,4 73,7 ± 4,3-1,0 ± 6,1 Tabell 4.1.2: Peronbilar utan läp 30 40,0 ± 0,5 38,6 ± 3,1-1,4 ± 3,1 50 52,3 ± 2,9 48,9 ± 3,1-3,4 ± 4,2 70 67,2 ± 3,4 69,5 ± 2,6 2,3 ± 4,5 90 88,3 ± 2,4 87,7 ± 2,7-0,6 ± 3,6 110 106,3 ± 2,9 102,6 ± 2,1-3,7 ± 3,6 Samtliga vägar 76,0 ± 4,9 74,9 ± 4,7-1,1 ± 6,8 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 75,0 ± 4,7 73,8 ± 4,6-1,2 ± 6,6 Tabell 4.1.3: Latbilar med läp 30 38,7 ± 10,2 32,1 ± 15,0-6,6 ± 18,1 50 55,4 ± 3,9 52,8 ± 4,9-2,6 ± 6,3 70 69,5 ± 3,9 71,8 ± 2,5 2,3 ± 4,6 90 79,8 ± 1,3 80,4 ± 2,4 0,6 ± 2,7 110 84,2 ± 2,0 80,6 ± 2,2-3,6 ± 3,0 Samtliga vägar 76,4 ± 2,2 76,2 ± 1,9-0,2 ± 2,9 Motorvägar ***** ***** ***** Samtliga vägar (exkl. motorvägar) 76,1 ± 2,1 76,2 ± 2,0 0,1 ± 2,9 Högta tillåtna hatighet är 80 för latbilar med läp. ***** Beräkningunderlaget är för litet för att reultat kall kunna redovia.