Rapport från inspektion av Förskoleenheten Kvarnbergen 29 januari-15 februari 2010

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETS- OCH EKONOMIAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN FÖRSKOLEINSPEKTÖRER CHRISTIANE CHIN-VON MATÉRN TEL EVA HEDERSTRÖM TEL SID 1 (27) Rapport från inpektion av Förkoleenheten Kvarnbergen 29 januari-15 februari 2010 Förkolan Serafen Förkolan Piper Förkolan Scheele Förkolan Kronobergparken Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Beökadre Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE gäller alla kolformer...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Utveckling edan den enate inpektionen...4 Styrning, ledning och kvalitetarbete...4 Kunkaper, utveckling och lärande...4 Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar...4 Samverkan med hemmet och kolverkamheter...4 BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN...5 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS STYRKOR, SVAGHETER OCH BRISTER SAMT INSPEKTÖRERNAS FÖRSLAG PÅ UTVECKLINGSOMRÅDEN...6 Styrkor...6 Svagheter...7 Områden att utveckla...7 Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning...9 Sammanfattande analy...9 RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Utveckling edan den enate inpektionen...11 Styrning, ledning och kvalitetarbete...11 Ledning och organiation Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete Kunkaper, utveckling och lärande...17 Förkolan arbetätt Barn i behov av ärkilt töd Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar...23 Samverkan med hemmet och kolverkamheter...25 Samverkan med hemmet Samverkan med kolverkamheter Bilaga Tabell: Barn och peronal...27

3 SID 3 (27) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE gäller alla kolformer Inpektion- och analyenheten utvärderar den pedagogika verkamheten och främjar barn, ungdomar och vuxna lärande genom att granka måluppfyllelen utifrån nationella och kommunala 1 tyrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granka hur förkolan/kolan utvärderar in egen verkamhet ge rekommendationer om vad om bör förändra och utveckla Vi genomför vårt uppdrag genom att läa material om förkolan/kolan täller till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, peronal och kolledning. Vid grankningen av förkolor verkamhet intervjua föräldrar i tället för barn. obervera verkamheten Inpektionen följ upp på olika ätt beroende på kolform. I förta hand grankar vi måluppfyllelen, det vill äga att vi bildar o en å heltäckande bild om möjligt av hur målen i tyrdokumenten tolka och förverkliga på förkolan/kolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella tyrdokument. Deutom bedömer vi hur riktlinjerna i dea tyrdokument följ, likom mål och riktlinjer i Stockholm tad kolplan och förkoleplan. Förutom detta grankar vi förkolan/kolan förmåga att jälv utvärdera in kvalitet för att förbättra verkamheten. I bedömningen av verkamheten kvalitet utgår vi även från Skolverket Allmänna råd om kvalitetredovining. Hög kvalitet innebär enligt Skolverket definition främt att verkamheten utmärk av att den väl: trävar mot och uppfyller nationella mål varar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer om är förenliga med de nationella (t.ex. kolplan, lokal arbetplan och andra lokala planer) känneteckna av en trävan till förnyele och tändiga förbättringar utifrån de förutättningar man har. 2 1 Vid inpektion av fritående kolor utgår inpektionen endat från nationella tyrdokument. 2 Från Skolverket verktyg BRUK för kvalitetarbete i förkola och kola, 8.

4 SID 4 (27) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Staden utbildninginpektion grankar verkamheterna ur ett helhetperpektiv. Inpektionen fokuera ärkilt på nedantående områden, men inpektörerna kan även kommentera andra områden om det finn tarka käl till det. Utveckling edan den enate inpektionen Detta område finn endat med när en förkola har inpekterat tidigare. Styrning, ledning och kvalitetarbete Detta område granka utifrån läroplanen (Lpfö 98) och Skolverket allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förkolan, förordningen om kvalitetredovining inom kolväendet och Skolverket allmänna råd och kommentarer för kvalitetredovining, men även utifrån Stockholm tad kvalitettrategi (ILS) amt förkoleplanen för Stockholm tad. Kunkaper, utveckling och lärande Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpfö 98) och Stockholm tad förkoleplan. Normer och värden arbete mot alla former av kränkningar Detta område granka utifrån kollagen och dikrimineringlagen (2008:571) amt Skolverket allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga dikriminering, trakaerier och kränkande behandling, men även i hög grad utifrån läroplanen (Lpfö 98) värdegrund och de avnitt Normer och värden. Samverkan med hemmet och kolverkamheter Detta område granka främt utifrån mål och riktlinjer i läroplanen (Lpfö 98) och Stockholm tad förkoleplan.

5 SID 5 (27) BESKRIVNING AV FÖRSKOLEENHETEN Förkoleenheten Kvarnbergen är en av elva kommunala förkoleenheter i taddelförvaltningen Kungholmen. Enheten omfattar fyra förkolor: Förkolan Piper, Pipergatan 29 Förkolan Scheele, Scheelegatan 38B Förkolan Serafen, Serafimergränd 7 Förkolan Kronobergparken, Polhemgatan 23 De båda förtnämnda förkolorna har ingått i en och amma förkoleenhet edan 1991, dock med annat enhetnamn. År 2001 utökade enheten med förkolan Serafen och förkolan Kronobergparken tillförde vid en omorganiation 2007 då enheten ockå fick itt nuvarande namn. Förkolan Serafen utökade höten 2009 med 37 plater och ytterligare 38 plater tillkommer i förkolan Scheele under våren Andelen yngre barn har de enate åren ökat markant i tre av enheten förkolor. De fyra förkolorna har lokalmäigt mycket olika förutättningar men amtliga lokaler är anpaade för förkoleverkamhet. Variationen träcker ig alltifrån Serafimerlaarettet före detta överläkarbotad amt operationalar, det vill äga delvi kulturkyddade fritående hu omgivna av en egen förkolegård, till lägenhetförkolor i flerbotadhu om uppförde under 1980-talet och med tillgång till mindre innergårdar. Tidmäigt däremellan befinner ig Kronobergparken 1960-tal fritående daghem med egen gård. Förkolan Scheele flyttar under våren 2010 till väentligt törre lokaler om tidigare brukat av Sverige Radio i amband med att antalet plater utöka. De nya lokalerna ligger i markplan och ger därmed direkt utgång till egen förkolegård. Förkoleenheten verkamhetidé bekriv utgå från att tilltro barn egen förmåga och att ge barnen fyika och intellektuella utmaningar. Inriktningen för förkolorna verkamhet ange vara traditionell förkolepedagogik. Övernattningar i förkolorna, kogutflykter varje vecka, naturvandringar med övernattning i tält amt förkolelägerkola lyft fram om enhetpecifika traditioner. Förkoleenheten ledning betår av en förkolerektor och en biträdande förkolerektor. För adminitrativt töd finn en förkoleekreterare och för praktika arbeten inom enheten finn en vaktmätare. På tre av förkolorna laga maten i egna kök.

6 SID 6 (27) SAMMANSTÄLLNING AV ENHETENS STYRKOR, SVAGHETER OCH BRISTER SAMT INSPEKTÖRERNAS FÖRSLAG PÅ UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag om inpektörer är att granka och utvärdera enheten reultat. Med reultat menar vi enheten förmåga att uppnå och träva mot de nationella och kommunala målen amt efterleva de riktlinjer och krav om finn i tyrdokumenten. Sammantällningen av tyrkor, vagheter, briter och utvecklingområden om vi gör i detta avnitt är avedd att ge en överiktlig bild av vår bedömning av verkamheterna kvalitet. Vi vill dock framhålla, att det inte är möjligt att på ett kvantitativt ätt genom att jämföra ammantällningar i olika rapporter med varandra avgöra hur bra olika förkoleenheter är i förhållande till varandra. Det är inte antalet punkter under de olika rubrikerna om avgör det. Jämföreler måte baera på noggrann läning av texten vid punkterna. Våra bedömningar preentera utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Att utifrån nationella och kommunala tyr- och måldokument lyfta fram enkilda tyrkor i förkoleenheten Kvarnbergen verkamhet låter ig inte enkelt göra. Detta har in grund i att verkamheten inom hela enheten i hög grad är organierad enligt en arbetmodell och ett arbetätt om enligt vår bedömning inte tillräckligt kritikt grankat i förhållande till läroplanen och andra tyrdokument om reglerar förkolan verkamhet. Arbetmodellen och arbetättet har inte heller anpaat till de enkilda förkolorna lokala förutättningar. Detta betyder inte att verkamheten överlag tår i trid med läroplanen och vid några av våra intervjuer uppgav ockå att läroplanen och de yn på kunkap och lärande dikutera inom enheten. Vidare har exempelvi Kronobergparken förkola påbörjat en kritik grankning av itt arbetätt. Att vi inte anger enkilda tyrkor betyder inte heller att det inte bedriv ett gott arbete inom enkilda verkamhetområden och av enkilda medarbetare eller arbetgrupper i de olika förkolorna. Inte mint uttryckte flera av de föräldrarepreentanter vi amtalade med att den dagliga kontakten med förkolorna i huvudak fungerar väl och att de känner ig trygga med att veta att peronalen omgående tar ig an händeler av allvarligare lag. En ammanvägd bild ge i rapporten avnitt Sammanfattande analy.

7 SID 7 (27) Svagheter Vår inpektion har viat att enheten har ett antal vagheter, bland annat dea: Verkamheten i Kvarnbergen förkolor anordna enligt en arbetmodell och ett arbetätt om utformade under en tidperiod då förkolan ännu inte hade fått en läroplan och under förhållanden om väentligen kiljer ig från dagen utan att denna modell kritikt grankat. Läroplanen har inte varit utgångpunkt för enheten arbetmodell och arbetätt. Den har heller inte legat till grund för enheten interna måldokument Grållan, vilket fått till följd att förkolorna aknar verkamhetplanering och aktuella mål om har in utgångpunkt i läroplanen. Läroplanen har inte varit utgångpunkt för en dikuion om ynen på kunkap, utveckling och lärande och har därför heller inte legat till grund för en gemenam yn på detta. Den pedagogika miljön och tillgängligt material ger inte förutättningar att omätta läroplanen intentioner i in helhet. Det ätt på vilket verkamheten för främt förkolorna yngta barn är organierad överentämmer inte med vad om i Skolverket allmänna råd framhåll om lämpligt utifrån forkning och beprövad erfarenhet. Förkoleenheten övergripande tyrdokument använd inte om redkap för tyrning av verkamheten amt för utvecklingarbetet inom enheten. Uppföljning och utvärdering mot nationella mål och målen i Stockholm tad akna. Därmed akna även nödvändiga förutättningar för ett ytematikt kvalitetarbete. Inom förkoleenheten och de enkilda förkolorna akna en tydlig anvarfördelning. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingområden, om kan utgå från åväl vagheter om tyrkor, men även från ådant om vare ig är att betrakta om tyrkor eller vagheter, bör prioritera: Ledning och organiation Förkoleenheten bör kritikt granka den arbetmodell enligt vilken amtliga förkolor verkamhet organiera. Denna grankning bör ke både i förhållande till läroplanen och i relation och till den yn på barn utveckling och lärande om ligger till grund för denna amt till trukturella förändringar om berör förkoleenheten. Inom enheten och de enkilda förkolorna bör uppdrag och anvar för åväl enkilda medarbetare om arbetgrupper eller medarbetare med ärkilda funktioner och ärkilt anvar definiera och förankra.

8 SID 8 (27) Barngrupperna torlek och ammanättning och den dagliga verkamheten i förkolorna lokaler bör organiera å att de yngre barnen behov av täta och tabila vuxenkontakter, av trygghet i barngruppen amt av rumlig hemvit äkertäll. Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete Förkoleenheten övergripande tyrdokument bör utveckla för att kunna fungera om redkap för tyrning av verkamheten amt för utvecklingarbetet inom enheten. Med utgångpunkt i åväl läroplanen och Stockholm tad förkoleplan om förkoleenheten övergripande tyrdokument bör förkolorna mål och inriktning för det aktuella verkamhetåret bekriva. Nationella och lokala mål om ange i enheten mål- och tyrdokument bör kontinuerligt följa upp och regelbundet utvärdera. För att få till tånd ett ytematikt kvalitetarbete bör en årplan ta fram om anger när planering, uppföljning och utvärdering ka ke. För att äkertälla att förkoleenheten fortatta utveckling och det egna kvalitetarbetet är överentämmande med nationella och lokala tyrdokument bör all peronal vara väl inatt i dea och förtrogen med läroplanen intentioner. Ledningen bör utarbeta en långiktig kompetenutvecklingplan för att äkertälla detta. Pedagogik grundyn och arbetätt Förkoleenheten bör narat få till tånd en genomgripande dikuion om den yn på kunkap, utveckling och lärande om präglar läroplanen och därvid ta tällning till hur dea intentioner ka omätta i den faktika verkamheten. Utifrån dea dikuioner och tällningtaganden bör förkolan kritikt granka verkamheten arbetätt och utveckla detta å att den yn på kunkap, utveckling och lärande om präglar läroplanen blir avgörande för val av arbetätt. Kunkapen om vad matematik amt lä- och kriftpråk innebär i förkolan bör fördjupa för att kunna använda detta innehåll i för barnen meningfulla ammanhang. I det ammanhanget bör även dikutera hur ett temainriktat arbetätt ka bedriva enligt läroplanen intentioner. För att åtadkomma ett ådant lärande om fattäll i läroplanen bör ockå förkolorna pedagogika miljöer utforma å att de inpirerar barnen till olika typer av verkamheter och utforkande och å att barnen kan ta egna initiativ. I den pedagogika verkamheten bör därmed ett rikt och varierat utbud av material finna tillgängligt för barnen å att läroplanen olika innehållapekter och uttryckformer beakta å om exempelvi lä- och kriftpråket, matematik, natur och allidigt kapande. Inte mint angeläget är det att främja barnen flerpråkutveckling om gynna av att barnen kommer i kontakt med kriven text via böcker på ina repektive modermål och andra texter med för barnen meningfull funktion. Verkamheten

9 SID 9 (27) och den pedagogika miljön bör vara å flexibel att barn pontana initiativ kan ta tillvara även inom ramen för de planerade aktiviteterna. Barn inflytande Barnen bör aktivt få delta i belut om rör dera miljö och den pedagogika miljön bör utforma med utgångpunkt i barnen erfarenheter, intreen och behov. Likaå bör en dikuion föra om på vilka grunder alternativen för barnen egna val i förkolan betäm. Briter om enheten måte åtgärda utifrån gällande lagtiftning Förkoleenheten likabehandlingplan är gemenam för amtliga förkolor. Planen är inte utarbetad enligt gällande lagtiftning (kollagen kap. 14 a och dikrimineringlagen). En ny plan mot dikriminering och kränkande behandling måte upprätta i vilken de olika förkolorna arbete ynliggör. Planen ka göra känd ho föräldrar. Sammanfattande analy Vi har under vår inpektion kunnat kontatera att förkoleenheten Kvarnbergen är tarkt förankrad i en arbetmodell och ett arbetätt om utvecklade under tidigt 1990-tal i en av enheten förkolor om vid denna tidpunkt benämnde barntugor. Vid denna tidpunkt låg andra tyrdokument än förkolan läroplan Lpfö 98 till grund för hur verkamheten kulle bedriva. Barn ociala utveckling, trygga rutiner, goda relationer och ett kollektivt anvartagande tod i foku. Denna inriktning präglar, å om vi uppfattat det, alltedan de verkamheten i Kvarnbergen förkolor. Det finn all anledning att framhålla att god omorg och fotran med äkerhet bedriv åväl av enkilda medarbetare om av arbetgrupper i enheten förkolor. Likaå bör poängtera att dea verkamhetinlag är av central betydele även i förkoleverkamhet av idag. Läroplanen tillkomt har emellertid inneburit en väentlig perpektivförkjutning. I läroplanen fatlå att förkolan ka lägga grunden för ett livlångt lärande och att detta ka ke genom att omorg, fotran och lärande bildar en helhet i den pedagogika verkamheten. Vidare ange i läroplanen riktlinjer för peronalen anvar och i förkoleplanen för Stockholm tad konkretiera ytterligare hur det pedagogika ledarkapet ka utöva i taden förkolor. Enligt vår bedömning har förkolan uppdrag och de riktlinjer för hur det ka genomföra i enlighet med läroplanen hittill inte tillräckligt beaktat i Kvarnbergen förkoleenhet. Enheten arbetmodell, d.v.. de ätt på vilka verkamheten organiera och det arbetätt om är rådande, har inte kritikt grankat utifrån läroplanen krav och de yn på kunkap och på barn läroproceer. Arbetmodellen har inte heller förändrat i takt med att förkolorna inom enheten blivit törre och andelen yngre barn har ökat. Vi bedömer att en ådan kritik grankning och ett förändringarbete utifrån denna är helt nödvändig. Förändringproceen bör inleda med en djupgående diku-

10 SID 10 (27) ion om läroplanen i in helhet, om de intentioner, uppdrag och mål. En gemenam förtåele av läroplanen bör tillamman med en grankning av de enkilda förkolorna lokala förutättningar och behov ligga till grund för hur verkamheten organiera, för vilket arbetätt om fortättningvi bedöm om lämpligt amt för hur den pedagogika miljön utforma. Bland de utvecklingområden om vi förelår i denna rapport återfinn även ådana om utgör redkap i en ådan förändringproce. För att förkoleenheten ka kunna bedriva ett ytematikt kvalitetarbete kräv enligt vår bedömning en tydlig anvarfördelning, ammanlänkade tyrdokument med tydligt formulerade mål, kontinuerlig och dokumenterad uppföljning amt regelbunden och dokumenterad utvärdering av uppatta mål. Såväl ledningen om flera arbetlag har jälva uttryckt behov av att utveckla uppföljning, dokumentation och utvärdering. I ynnerhet Kronobergparken förkola har ockå identifierat flera av de utvecklingbehov vi påtalar i vår rapport och delvi påbörjat en förändringproce. Det finn ålede inom enheten både ett upplevt behov och en god vilja att utveckla den egna verkamheten.

11 SID 11 (27) RESULTAT/MÅLUPPFYLLELSE Utveckling edan den enate inpektionen Den enda av förkoleenheten Kvarnbergen förkolor om tidigare inpekterat är förkolan Kronobergparken. Inpektionen genomförde höten Förkolan tillhörde vid denna tidpunkt en annan förkoleenhet med en annan ledning och andra interna tyrdokument låg till grund för hur verkamheten organierade och bedrev. De tyrkor, vagheter och utvecklingbehov om inpektörerna då kontaterade avåg ålede endat Kronobergparken förkola. Vi kan dock vid vår inpektion 2010 kontatera att de utvecklingområden om angav i inpektionrapporten 2006 och om avåg gemenamma grundvärderingar för arbetet i Kronobergparken förkola amt behov av dokumentation och uppföljning av verkamheten kvartår. Även för förkoleenheten Kvarnbergen, om inpekterat i in helhet, förelå i denna rapport behov av utveckling inom dea amt närliggande områden. Styrning, ledning och kvalitetarbete Ledning och organiation Förkoleenheten verkamhetidé, åom den ange i enheten verkamhetplan bygger på att tilltro barn egen förmåga och att ge barnen fyika och intellektuella utmaningar. Ledningen anger om itt huvudakliga arbete att kapa förutättningar för pedagogerna att genomföra en verkamhet där barnen är i foku, d.v.. att omätta verkamhetidén. Vi har under vår inpektion kunnat kontatera att Kvarnbergen förkoleenhet är enhetligt organierad. Ett undantag utgör avdelningen Lilla My i Kronobergparken förkola om har itt urprung i dagbarnvårdarverkamhet. Denna likformighet inom enheten gäller med få undantag både hur barngrupperna och verkamheten organiera amt hur uppdrag och anvar är fördelade i de enkilda förkolorna och arbetgrupperna. Det framtod vidare under vår inpektion att det är ledningen ambition att verkamheten inom hela förkoleenheten ka vara organierad utifrån den arbetmodell (vårt begrepp om använd i rapporten) om bekriv i det inledande avnittet i enheten interna måldokument Grållan Så här arbetar vi inom förkolenheten Kvarnbergen (e vidare i rapporten avnitt Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete). Denna arbetmodell har urprungligen, från ent 1980-tal och under 1990-talet, utarbetat i förkolan Piper, om under denna tidperiod var en tvåavdelningbarntuga med 42 barn. Ett fundament i detta arbetätt är ett kollektivt anvartagande, d.v.. att alla medarbetare förvänta ta gemenamt anvar för alla barn. Blandade åldrar i barngrupperna i enlighet med och 1990-talen avdelningar med å kallade ykongrupper utgör den idémäiga bakgrunden till hur barngrupperna ka organiera. Enligt ledningen ledde dock 1990-talet tora beparingar med åtföljande peronalnedkärningar inom barnomorgen till att man

12 SID 12 (27) upphörde med att organiera förkolorna barn- och peronalgrupper i olika avdelningar. Som en ytterligare bidragande faktor till att arbetmodellen fick in nuvarande utformning undertrök ledningen att avdelningarna peronal tidigare iolerade ig i ina repektive avdelningar och enbart tog anvar för ina barn. Varje förkola organiera alltedan de om en enda avdelning inom vilken barnen på olika vi gruppera under dagen och veckan. Även peronalgrupperna organiera om en enda grupp med gemenamt anvar för alla barn i förkolan men med huvudanvar för olika åldergrupper. En av pedagogerna med anvar för en åldergrupp förvänta följa in grupp till de barnen ka gå över till kolan verkamheter. Förkoleenheten och de enkilda förkolorna förutättningar har dock i hög grad förändrat jämfört med vad om gällde för det tidiga 1990-talet barntugor: Läroplanen förekriver ett förändrat uppdrag för verkamheten. Förkoleenheten har kontinuerligt utökat. Flera förkolor med inbörde tora killnader när det gäller lokaler och läge har tillkommit. De olika förkolorna barnantal (varierande från 47 till 97 barn) är i flera fall väentligt högre än förkolan Piper dåvarande antal på 42 barn. Peronaltyrkan i förkoleenheten har på motvarande vi ökat kraftigt och därmed antalet medarbetare om inte är förtrogna med arbetmodellen. Samtidigt har under enare år andelen pedagoger med högkoleutbildning minkat och ligger för närvarande på en låg nivå jämfört med genomnittet för förkolorna i Stockholm tad. De enate åren har även andelen yngre barn (1-3 år) ökat markant i flertalet förkolor medan andelen äldre barn (3-5 år) har minkat. Dea tora och ucceiva förändringar har enligt vad vi har uppfattat under inpektionen inte lett till att arbetmodellen omprövat. Dokumenterad uppföljning och utvärdering av arbetmodellen akna (e vidare i avnittet Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete). Verkamheten i enheten förkolor anordna fortfarande i huvudak med utgångpunkt i amma arbetmodell och med ringa hänyn tagen till de enkilda förkolorna lokala förutättningar och behov. Den anpaning, om på några håll för närvarande gör till följd av att andelen yngre barn kraftigt har ökat, uppgav till o vara temporär under den tid barnen är må och nyinkolade. Kronobergparken förkola utgör dock ett undantag i detta aveende. Vad arbetmodellen innebär för verkamheten bekriv närmare i rapporten avnitt Kunkaper, utveckling och lärande. I amband med akgrankningen av vår rapport har förkoleenheten ledning uppgivit att de inte delar vår uppfattning i detta aveende då de aner att arbetmodellen regelbundet omprövat en den tillkom. Förkoleenheten ledning, d.v.. förkolerektorn och den biträdande förkolerektorn anvarar gemenamt för hela enheten och de utveckling, å när om på någ-

13 SID 13 (27) ra enkilda områden för vilka de delat anvaret ig emellan, t.ex. lokaler, enheten likabehandlingplan amt vi fortbildning. Utifrån ina grundtankar om ett kollektivt anvartagande har ledningen hög förväntan på att all peronal tar ett gemenamt eller efter förmåga delat anvar för allt ifrån praktika frågor till det arbetätt om ka utmärka verkamheten i enheten förkolor. I enheten akna på grund av detta en formalierad och tydlig anvarfördelning. Förkolorna har inte någon plat- eller huanvarig utan varje förkola peronalgrupp har fördelat ett antal anvarområden åom huvudanvar för olika åldergrupper, olika delar av lokalerna, materialankaffning, ledning av möten amt protokollkrivning m.m. Vid våra intervjuer och amtal med peronalrepreentanterna blev det emellertid tydligt att det gemenamma anvartagandet ofta briter. Vidare framgick att belutgången kan bli å utdragen att det upplev om ett hinder för verkamheten utveckling. Detta indikerar enligt vår mening uppenbara vårigheter att förverkliga idén om det gemenamma anvartagandet i den dagliga verkamheten. Ett behov av en platanvarig på den enkilda förkolan påtalade av föräldrar om vi amtalade med under inpektionen (e avnittet Samverkan med hemmet). Av vår intervju med ledningen framgick att man är medveten om att det kollektiva anvartagandet tår i kontrat till det om man uppfattar om dagen krav på att ute anvariga. Ett led i denna riktning har varit att ute en pedagogik amordnare i varje förkola, vilket ledningen gjorde höten De pedagogika amordnarna har dock enligt ledningen ingen uttalad ledningfunktion. Av våra peronalintervjuer och amtal framgick att amordnarna närmat uppfatta ha till uppgift att hålla det pedagogika och metodika amtalet levande. I likhet med ledningen har flera pedagogika amordnare någon period av in verkamma tid inom enheten arbetat i förkolan Piper i vilken arbetmodellen har itt urprung. Tillamman med ytterligare peronal om varit delaktiga när modellen initierade, är de bärare av modellen och ka värna trukturen och arbetättet amt överföra dea till nya medarbetare. Enligt de peronalrepreentanter vi amtalade med har arbetmodellen bibehållit bland annat genom att ökande till lediga tjänter redan inför en antällning får ta tällning till och acceptera arbetmodellen för att komma i fråga för en antällning, varefter de inkola i modellen. Av våra peronalintervjuer framgick dock även att amordnarrollen uppfatta på olika ätt i de olika förkolorna och det uttryckte behov av att få uppdraget förtydligat. Inom hela enheten ge förutättningar för gemenam verkamhetplanering m.m. i form av regelbundna möten och årliga planering- och utvärderingdagar. Tid för enkild planering, dokumentation amt reflektion har däremot inte avatt utan förvänta löa inom ramen för verkamheten vid behov. Även om den tid om i enheten avätt för verkamhetplanering m.m. ger förutättningar ta dock dea enligt vår bedömning inte tillvara på ett fullt ut ändamålenligt ätt. Detta bekriv i rapporten nätföljande avnitt, om bland annat behandlar enheten ytematika kvalitetarbete. Vi bedömer att en tydlig peronalorganiation för enheten och de enkilda förkolorna bör utforma amt förankra. Uppdrag och anvar bör defini-

14 SID 14 (27) era för åväl enkilda medarbetare om arbetgrupper eller medarbetare med ärkilda funktioner. Sammantaget kan vi kontatera att verkamheten i Kvarnbergen förkolor vid tidpunkten för vår inpektion i huvudak anordna enligt den arbetmodell om utarbetade under en tidperiod då förkolan ännu inte hade fått en läroplan och under förhållanden om väentligen kiljer ig från dagen. Mot denna bakgrund bedömer vi att arbetmodellen i ig, d.v.. truktur och arbetätt bör kritikt granka, både i förhållande till läroplanen och till den yn på barn utveckling och lärande om ligger till grund för denna amt i relation till trukturella förändringar om berör förkoleenheten. Inte mint bör de enkilda förkolorna lokala förutättningar i högre grad beakta när verkamheten organiera. För att en ådan kritik grankning ka kunna göra kräv dokumenterade uppföljningar och utvärderingar av verkamheten. Detta bekriv och bedöm i rapporten avnitt Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete. Det finn ett organiatorikt område om vi ärkilt vill belya. Det gäller det ätt på vilka barngrupperna är organierade i enheten förkolor, Kronobergparken förkola i vi mån undantagen. Läroplanen framhåller att barngruppen ka e om en viktig del i barn utveckling och lärande. För att en grupp ka kunna fungera poitivt måte dock via förutättningar vara uppfyllda. Till det viktigate hör att gruppen har en lämplig ammanättning och torlek, något om även fattäll i kollagen. I Skolverket allmänna råd 3 om kvalitet i förkolan förtydliga detta. I ynnerhet påpeka betydelen av att de yngta barnen i förkolan (barn under tre år), om är beroende av täta och tabila vuxenkontakter om de kan knyta an till, får vara i mindre grupper än äldre barn. Detta måte e i förhållande till att förkoleenheten har valt att arbeta å att varje barn dagligen i olika ammanhang möter ett mycket tort antal andra barn och vuxna, om än varierande beroende på den enkilda förkolan torlek. I enheten interna måldokument Grållan bekriv att indelningen av barngrupperna i ålderhomogena grupper valt för att få färre barn i grupperna och för att förtärka måbarngruppen med fler vuxentimmar. Vi vill påpeka att tiden i dea grupper aver tre, ibland fyra, tillfällen om vardera cirka två och en halv timme per vecka. Under övrig tid ingår barnen inom en förkola, d.v.. även de yngta, ofta i ålderblandad verkamhet i grupper av varierande torlek (e vidare i rapporten avnitt Förkolan arbetätt). Vidare akna egna hemviter för de ålderhomogena grupperna. Till följd av att andelen barn i lägre åldrar överväger markant är i flera av förkolorna deutom för närvarande de yngre barnen grupper betydligt törre än de äldre barnen. Även om enheten haft om urprunglig ambition att minka antalet barn i grupperna, innebär ålede den faktika organieringen av verkamheten för närvarande det motatta. Att peronaltyrkan utökat i de yngre barnen grupper uppväger enligt vår mening inte grupperna torlek efterom antalet möten och relationer därigenom narat ökar för barnen. 3 SKOLFS 2005:10

15 SID 15 (27) Vi bedömer att enheten ätt att organiera verkamheten främt för förkolorna yngta barn inte överentämmer med vad om ovan i Skolverket allmänna råd framhåll om lämpligt utifrån forkning och beprövad erfarenhet. Förkolan Kronobergparken utgör i dea aveenden delvi ett undantag, bland annat genom att peronalen inrättat må hemvitrum för de yngta barnen. Peronalen genomför vid tidpunkten för inpektionen även i övrigt en kritik grankning av verkamheten organiering för att åtadkomma de met gynnamma förhållanden för barnen, vilket vi er om poitivt. I amband med akgrankning av denna rapport har förkoleenheten ledning framhållit att de yngta barnen under förmiddagarna alltid är indelade i mindre grupper med amma peronal. Detta gäller även under eftermiddagarna å länge barnen är nyinkolade i förkolan. Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete Förkoleenheten ledning har utarbetat övergripande tyr- och måldokument amt redoviningar av måluppfyllele i enlighet med taden tyrytem: årliga verkamhetplaner, kvalitetgarantier amt kvalitetredoviningar och årredoviningar. Vi har tagit del av dea dokument för åren 2008 och 2009 och kan kontatera att åväl verkamheten mål, angivna om enheten åtaganden, om bekrivna arbetätt och utvecklingområden är allmänt och övergripande formulerade. Reultat om redovia i kvalitetredoviningen anger endat att målen uppnått. Det framgår inte vilka mål om åyfta eller på vilka grunder måluppfyllelen bedömt. Denna genomgående otydlighet får till följd att även de utvecklingområden amt åtgärder för utveckling, om preentera i kvalitetredoviningen är våra att ätta in i ett ytematikt ammanhang. Enligt vår bedömning behöver enheten övergripande tyrdokument utveckla för att kunna fungera om redkap för tyrning av verkamheten amt för utvecklingarbetet inom enheten. Av våra intervjuer med ledningen amt peronalrepreentanterna framgick att enheten övergripande tyrdokument inte aktivt använd om utgångpunkt för förkolorna planering, uppföljning och utvärdering. Till grund för hur den dagliga verkamheten organiera och bedriv i amtliga förkolor ligger, om omnämn i rapporten föregående avnitt, enheten interna måldokument Grållan. Detta dokument är dock inte ammanlänkat med enheten övergripande tyrdokument verkamhetplanen och kvalitetredoviningen. Detta får till följd att verkamheten inom enheten och de utveckling aknar koppling till taden tyrytem. Det interna måldokumentet Grållan utarbetade under 1990-talet i yfte att för peronal och föräldrar bekriva vilken verkamhet om förkolorna bedriver i termer av detta ka alla barn på förkolorna i enheten få under ina förkoleår. Dokumentet innebär en form av programförklaring för amtliga enheten förkolor med en bekrivning av både rutiner, aktiviteter och andra verkamhetinlag. Under rubriker av mycket kiftande lag, alltifrån koja bua ihop, grupplekar, lära känna in tad, via repekt och gränättning till övernattningar på förkolan bekriv när, varför och hur barnen ka få vara med om de aktiviteter och verkamhetinlag om rubrikerna anger. I anlutning till bekrivningarna återfinn citat från bland annat läroplanen. Enligt enheten ledning har dea lagt

16 SID 16 (27) till dokumentet på å ätt att läroplancitat, både ådana om anger mål för verkamheten och ådana om förekriver riktlinjer för peronalen arbete, vidfogat redan befintliga bekrivningar av rutiner, aktiviteter och andra inlag i verkamheten. Vid våra peronalintervjuer framhöll att läroplanen dikuterat i detta ammanhang och även fortlöpande dikutera. Likväl indikerar detta förfaringätt, i ynnerhet mot bakgrund av att Grållan i huvudak förblivit oförändrad, att läroplanen endat i teknik mening har applicerat på detta interna dokument. Läroplanen uppdragformulering och riktlinjerna för arbetet utgår från en i många aveenden förändrad yn på begreppet kunkap och på barn utveckling och lärande jämfört med de ynätt om var rådande då Grållan utarbetade. Även om Grållan har reviderat, enligt uppgift enat för tre år edan, kommer läroplanen yn på barn lärande inte till uttryck i dokumentet vilket ytterligare bekriv och bedöm i avnittet Kunkaper, utveckling och lärande i vår rapport. Grållan innehåller inga förtydliganden av läroplanen å kallade trävanmål, om uttrycker vilken inriktning verkamheten ka ha. Den innehåller inte heller prioriteringar om ka göra för ett vit verkamhetår om en konekven av föregående år utvärdering. Grållan utgör ålede inte en årlig arbetplan för verkamheten och det finn inte heller några andra årliga arbetplaner för förkolorna eller arbetgrupperna verkamhet. Den enda verkamhetplanering om varje år fatlägg i förkolorna, utöver årligen återkommande fata traditioner, är en enhetgemenam grovplanering av den ålderindelade gruppverkamheten om gruppanvariga tillamman upprättar i början av varje termin. Grovplaneringen följ enligt ledningen och peronalrepreentanterna upp med mer detaljerad planering tillamman med barnen i yfte att göra dem delaktiga i proceen. Vi bedömer att enheten behöver utarbeta en dokumenterad årlig planering för in verkamhet. Denna bör utgå från läroplanen amt de mål- och tyrdokument om fattäll för Stockholm tad förkolor. Enligt Skolverket allmänna råd 4 för kvalitetredovining ka ett kvalitetarbete bedriva i varje verkamhet. Kvalitetarbetet yftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutättningar om är nödvändiga för arbetet med de nationella målen, att utveckla arbetproceer, att bedöma reultat och måluppfyllele och att vidta lämpliga åtgärder. För att förbättringar ka betå och kvaliteten höja behöver utvecklingen följa över tid. Som nämn i föregående avnitt har enheten avatt regelbunden tid för planering, uppföljning och utvärdering av verkamheten. Uppföljning gör kontinuerligt på förkolorna arbetplatträffar och peronalmöten om följer en gemenam truktur för vilket innehåll om behandla. Enligt vad om framgick av våra intervjuer använd tor del av mötetiden till dikuion om amtliga barn, av gruppverkamheten och av praktika frågor. Den dokumentation i form av möteanteckningar och protokoll om vi tagit del av är av mycket kiftande kvalitet. De otydligheter i anvarfrågor om vi bekriver i avnittet Ledning och organiation framgår i 4 SKOLF 2006:18

17 SID 17 (27) flera av de protokoll vi i en förkola tog del av i amband med vårt inpektionbeök. Utvärdering gör årligen på en utvärderingdag i maj. Vid detta tillfälle utvärdera dock i huvudak verkamheten i de ålderhomogena grupperna, d.v.. endat en mindre del av förkolorna totala verkamhet. Utvärderingen gör inte heller i förhållande till tyrdokumenten, vare ig läroplanen eller enheten verkamhetplan. Inte heller enheten interna måldokument Grållan utvärdera. Enligt vår bedömning akna inom enheten uppföljning och utvärdering mot åväl nationella om taden mål. Därmed akna även nödvändiga förutättningar för ett ytematikt kvalitetarbete. Återkommande under våra intervjuer både med ledningen och med peronalrepreentanterna framhöll att man inom enheten använder amtalet om metod för att utveckla verkamheten. Härvid ave de amtal om kontinuerligt för mellan enkilda pedagoger och grupper av pedagoger, likom amtal med barn och föräldrar. Samtidigt betonade att enheten behöver utveckla uppföljning, dokumentation och utvärdering. Vi intämmer helt i enheten bedömning att detta är ett utvecklingområde och vill undertryka att amtal, uppföljningar och utvärderingar om inte dokumentera inte kan använda på ett ytematikt ätt för att utveckla verkamheten. Vidare förvåra, för att inte äga omöjliggör, enligt vår bedömning uppföljning och utvärdering å länge förkolorna inte med läroplanen om grund utarbetar mål och inriktning för in verkamhet. Förvårande är ockå att enheten aknar en årplan för när planering, uppföljning och utvärdering ka ke. Att få till tånd ett ytematikt kvalitetarbete är ett omfattande arbete. En förutättning för att kvalitetarbetet ka kunna vara förankrat i nationella och lokala tyrdokument är att all peronal är väl inatt i tyrdokumenten och förtrogen med läroplanen intentioner. Vi bedömer att ledningen behöver utarbeta en långiktig kompetenutvecklingplan för att äkertälla detta. Kunkaper, utveckling och lärande Förkolan arbetätt Som bekriv i vår rapport avnitt Styrdokument och ytematikt kvalitetarbete har förkoleenheten alltedan början av 1990-talet ett internt måldokument benämnt Grållan. Det var detta dokument åväl enheten ledning om amtliga peronalrepreentanter i våra intervjuer hänviade till om den för enheten gemenamma och uttalade ynen på barn kunkap, utveckling och lärande. I våra intervjuer med åväl enheten ledning om peronalrepreentanter uppgav att det inom enheten pågår en tändig dikuion om läroplanen och de yn på kunkap och lärande. Enbart de peronalrepreentanter om tjäntgör vid förkolan Kronobergparken hade en avvikande mening å till vida att de aner att de inte ärkilt dikuterat kunkap och lärande i enlighet med de intentioner om uttryck i läroplanen. De uppgav att de åg behov av en ådan dikuion efterom det av tradition främt är läroplanen avnitt om normer och värden om fokuera i verkamheten.

18 SID 18 (27) Även vi fick av våra intervjuer med peronalrepreentanter från de fyra förkolorna uppfattningen att man inom enheten prioriterar barn ociala utveckling och kompetener. Vidare framgick att vi åtkillnad gör mellan barn ociala utveckling och barn lärande. Stor vikt lägg vid att främja det enkilda barnet jälvkänla och jälvtändighet, förmåga att via känlor amt ampelet inom gruppen. Barnen jälvkänla uppgav vara en förutättning för att lärande överhuvudtaget ka kunna komma till tånd likom att barn lär i olika rutinituationer. Denna uppfattning präglar ockå det interna måldokumentet Grållan, om inte uttalat bekriver hur läroplanen mål vad gäller utveckling och lärande ka omätta. Snarare bekriv vad barn kan tillgodogöra ig vid olika återkommande aktiviteter och verkamhetinlag om till tora delar varit deamma alltedan 1980-talet. Vi vill av denna anledning påpeka att läroplanen alla olika delar utgör en odelbar enhet. Läroplanen kan därför inte använda fragmentarikt eller med fokuering på via delar. Enkilda mål ka förtå utifrån läroplanen i in helhet. Det innebär att mål vad gäller normer och värden inte kan omätta utan hänyn till målen för utveckling och lärande, å om enligt vår mening till tor del är fallet i förkoleenheten Kvarnbergen. Detta kan annolikt vara en konekven av att ett och amma interna måldokument Grållan haft en central funktion åväl före om efter läroplanen tillkomt. Att tolka och tillämpa läroplanen i in helhet innebär enligt vår mening en perpektivförkjutning om kräver att en dikuion om läroplanen begrepp och intentioner i in helhet föregår val av arbetätt inom de enkilda målområdena. Det kräv ockå att målen inom dea olika målområden ta om utgångpunkt för hur verkamheten inkluive rutinituationerna planera. Mot bakgrund av detta och inte mint de vagheter vår inpektion påviar bedömer vi att det finn tort behov av en genomgripande dikuion om den yn på kunkap, utveckling och lärande om präglar läroplanen. Det kräv enligt vår bedömning ockå dikuioner och tällningtaganden om hur läroplanen ka omätta. Detta är enligt vår mening ett angeläget utvecklingområde. I avnittet Ledning och organiationen i vår rapport bekriv den arbetmodell om amtliga enheten förkolor tillämpar allt edan början av 1990-talet. Denna innebär att all peronal om arbetar på en och amma förkola bildar ett enda arbetlag utan avdelningtillhörighet. På amma ätt bildar amtliga barn en enda barngrupp utan någon ärkild avdelning eller annan rumlig hemvit. Barngruppen e om en angelägenhet för hela arbetlaget. Två pedagoger anvarar för och arbetar enkilt eller tillamman med en mindre ålderhomogen grupp. Enligt det interna måldokumentet Grållan ka verkamheten i de ålderhomogena grupperna bedriva tre förmiddagar i veckan enligt ett ärkilt ytem. På några av förkolorna inled varje dag med en toramling i vilken amtliga barn deltar, men i takt med att antalet barn har ökat har ett par förkolor övergått till en amling i den ålderhomogena gruppen. På eftermiddagarna bedriv verkamheten i ålderblandade grupper och hur dea utforma betäm i den lekamling om genomför efter lunchen och den påföljande vilotunden. I denna amling deltar alla barn om är tre år och äldre och de får då välja vilken aktivitet de

19 SID 19 (27) vill ingå i under eftermiddagen. Enligt de peronalrepreentanter vi amtalade med e det om angeläget att barnen fullföljer ina avikter och ina val av aktivitet men det är trot detta ockå i in ordning om de byter aktiviteter efter en tund. Utöver dea tre dagar med denna truktur har varje förkola en gemenam utflyktdag amt en förmiddag i veckan då all peronal hjälp åt med barnen för att möjliggöra gruppvia peronalplaneringar. Måltiderna inta i rum ärkilt avedda för detta. Det innebär att amtliga barn i en förkola kan äta amtidigt i amma eller anlutande rum. Barnen har fata plater vid matborden och en och amma peronal äter varje dag tillamman med barnen. Det är dock inte denamma om anvarar för den ålderhomogena gruppen och inte heller barnen itter amlade i dea grupper, utan avikten är att barnen ka möta över åldergränerna. Förkolan Kronobergparken är den enda förkolan om gjort via avteg från denna truktur och detta arbetätt efterom de yngta barnen ane behöva en egen hemvit och mer tadigvarande relationer till vuxna än det gänge arbetättet medger. Likaå pågår dikuioner om det lämpliga i att ha en gemenam lekamling för amtliga förkolan barn. I förkolan Serafen har man tillfälligt anpaat verkamheten för förkolan yngta barn. Del utgör dea en mycket tor grupp, del har många inkolat nyligen. De yngta barnen vita därför ännu huvudakligen i den byggnad där de har in gruppverkamhet och där de tillamman med de äldre barnen intar ina måltider. I vår rapport avnitt Ledning och organiation hänviar vi till Skolverket allmänna råd 5 om kvalitet i förkolan och de förtydligande av barngrupperna ammanättning och torlek om en av de viktigate förutättningarna för barn utveckling och lärande. Detta måte e i förhållande till att förkoleenheten har valt att arbeta å att varje barn varje dag i olika ammanhang måte upprätta kontakter med ett mycket tort antal barn och därtill ett antal vuxna. Vi er det därför om poitivt att förkolan Kronobergparken har påbörjat en kritik grankning av itt arbetätt för att åtadkomma de met gynnamma förhållanden för barnen och dera möjligheter att knyta an till vuxna och barn. Enligt vår bedömning bör amtliga förkolor i likhet med förkolan Kronobergparken kritikt granka itt arbetätt. Det är enligt vår mening inte rimligt att ett arbetätt om tillkom i ett helt annat ammanhang än det nuvarande ka vara oföränderligt under å många år och deutom i å hög grad prägla alla förkolor oavett barngruppen åldermäiga ammanättning och behov. Barn ka ha möjlighet att kunna ta egna initiativ och den pedagogika verkamheten ka ha en balanerad truktur om ger både tadga och flexibilitet under en dag, å att åväl vuxna om barn kan initiera olika aktiviteter. Vi är yttert tvekamma till om förkoleenheten arbetmodell och arbetätt medger detta. Även om barnen får välja aktiviteter på eftermiddagen är dea dock enligt vad om framkom under vår inpektion till tor del förutbetämda. Att det förhåller ig å har enligt vår mening in grund i del hur förkolorna planerar in verkamhet, del i begränningar om 5 SKOLFS 2005:10

20 SID 20 (27) uppkommer till följd av det ätt på vilket miljön utformat i flertalet förkolor. Vi er även detta utvecklingområde om betydelefullt och det bör koppla till den genomgripande dikuionen om läroplanen yn på kunkap, utveckling och lärande om vi förelår, å att denna blir avgörande för val av arbetätt. Som ovan nämn framhåll i läroplanen och kollagen att barngruppen ka e om en viktig del i barn utveckling och lärande. Det fattäll ockå i läroplanen att verkamheten ka utgå från barnen erfarenhetvärld, intreen och drivkraft att öka kunkaper. Detta lärande, om ka baera på åväl ampelet mellan vuxna och barn om på att barnen lär av varandra, kan enligt läroplanen bli mångidigt och ammanhängande med ett temainriktat arbetätt. Vi kunde i amband med våra inpektionbeök endat e ett par exempel på genomförda och pågående teman. Dea teman har dokumenterat med bilder och barnen alter. Ett tema förutätter att peronalen har möjlighet att ta reda på barnen företällningar om det fenomen de ka utveckla en förtåele för. Peronalen ka ockå kunna följa hur barnen ätt att tänka och förtå förändra under temat gång. Detta kräver enligt vår mening ett långiktigt och medvetet arbete och en kontinuerlig relation till barngruppen. Vi täller o därför frågan om det valda arbetättet utgör hinder både för barnen möjlighet att lära av varandra och för att bedriva ett temaarbete om genomyrar verkamheten efterom arbetättet narare tyckar upp verkamheten i olika aktiviteter, tationer och relationer. Vi bedömer att även frågan om hur ett temainriktat arbetätt ka bedriva bör ingå i den dikuion och de tällningtaganden om arbetättet om enligt vår bedömning ovan är nödvändig. Rum för möten och lärande Förkolan uppdrag är att främja läroproceer och ge barn uppleveler av olika lag. Den pedagogika miljön utgör det ammanhang inom vilket barnen lärande i förkolan ker. För att främja barnen allidiga utveckling bör den vara utformad å att den ger goda förutättningar för lek, kreativitet och kapande av olika lag. Bord och tolar i vuxenhöjd präglar i mångt och mycket miljön på amtliga förkolor i enheten efterom dea möbler upptar alla de rum om använd vid måltiderna. I dea rum finn ett yttert litet utbud av material om kan inpirera barn till olika typer av verkamheter, till utforkande och upptäckande. Vit material å om böcker, pel och puzzel är inte tillgängligt för barnen utan förvara i tängda kåp. Detta motivera av enheten ledning med att barnen inte kan handka med ådant material men att de efter förfrågan får tillgång till det. Det framkom för övrigt i amband med våra intervjuer tankar om att miljön bör vara avkalad och tråkig, något om ockå bekräftade av enheten ledning. Tankarna bakom förkoleenheten ynätt när det gäller miljön återpegla i Grållan under avnittet om lek. Vierligen ange att förkolan ka ha en inbjudande lekmiljö med utvecklingbart material men det framhåll ockå att man ka gå till tråkiga tällen där lekmaterialet är barnen jälv. Bygg- och kontruktionmaterial finn i begränad omfattning. På en av förkolorna förvara det i flyttbara lådor för att använda på

21 SID 21 (27) anviade tällen. Exempelvi kan barnen enbart bygga med via material på de bordytor om även använd om matbord. Vi kunde e ett par exempel på ateljéer om är väl utrutade med material för olika kapande verkamhet men vi kunde ockå e motaten. Den dagliga planeringen (e avnittet Förkolan arbetätt) tyr dock var och tillamman med vilka barnen ka vita under tor del av dagen och därmed vilka lekar och lekmaterial om är möjliga. Undantaget från detta är Kronobergparken förkola om under en tid arbetat för att göra miljön mer tillgänglig för barnen. Pedagogerna på denna förkola uppgav i amband med våra intervjuer och verkamhetbeök att de alltmer tuderar och dikuterar den pedagogika miljön för att utveckla den till att bli mer inpirerande, utmanande och pännande för barnen. Vi kunde ockå e att detta arbete reulterat i en miljö om kan inpirera barnen till olika typer av verkamheter och om gör det möjligt för dem att göra egna val. Trot detta finn även i denna förkola ett antal rum om huvudakligen är avedda för måltider och om i likhet med övriga förkolor är möblerade med bord och tolar i vuxentorlek och i vilka verkamhetmaterial akna. För att åtadkomma ett ådant lärande om fattäll i läroplanen bedömer vi att förkolorna pedagogika miljöer bör utforma å att de inpirerar barn till olika typer av verkamheter och utforkande och å att barn kan ta egna initiativ. Barnen ka ge möjlighet till eget kapande och att utveckla alla ina uttryckformer å om bild och form, teknik, kontruktion- och bygglek, muik och ång, rytmik, drama och pråk. För olika typer av lek behöv timulerande material och för exempelvi kontruktion- och bygglek kräv ett utrymme där flera barn otört kan bygga tillamman. För att kapa komplicerade kontruktioner kräv ockå tillgång till ett varierat och fantaifullt material. Verkamheten och den pedagogika miljön bör vara å flexibel att barn pontana initiativ kan ta tillvara även inom ramen för de planerade aktiviteterna. Vi er detta om ett angeläget utvecklingområde. I amband med ledningen akgrankning av vår rapport har förtydligat att enheten genom den å kallade avkalade miljön vill timulera till att barn och pedagoger tillamman färgätter miljön med bilder, textilier m.m. Kultur, kreativitet och kapande Av läroplanen framgår att kapande verkamhet ka e både om ett innehåll och om ett arbetätt i trävan att främja barn utveckling och lärande. Av förkolenheten interna måldokument Grållan framgår i vilken omfattning barnen ka ge tillfälle till kapande verkamhet av olika lag inom ramen för enheten arbetmodell. Samtliga barn garantera enligt dokumentet en aktivitet per vecka i den ateljé om finn i alla förkolor. Utöver detta tillfälle kan barnen i den dagliga lekamlingen välja aktiviteter i denna ateljé. Allt material för kapande verkamhet i bild och form är för övrigt amlat i denna. För exempelvi rollek finn vit utklädningmaterial i förkolorna hemvråer eller i andra utrymmen. Vi kunde dock under våra verkamhetbeök kontatera att detta material lika väl kunde vara utpritt över olika plater i förkolan. För övrigt kunde vi ockå notera