Prisindex i producent- och importled, varor År 2002 med basår 1990=100

Transkript

1 Priindex i producent- och importled, varor År 2002 med baår 1990=100 PR0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämneområde Prier och konumtion A.2 Statitikområde Priindex i producent- och importled A.3 Statitikprodukten ingår i Sverige officiella tatitik Statitiken är officiell till och med 4-iffernivån enligt Prod-SNI 97. A.4 Betällare Myndighet/organiation: SCB Kontaktperon: Mat Haglund Telefon: Telefax: e-pot: mat.haglund@cb.e A.5 Producent Myndighet/organiation: SCB Kontaktperon: Mat Haglund Telefon: Telefax: e-pot: mat.haglund@cb.e A.6 Uppgiftkyldighet Uppgiftkyldighet föreligger enligt 7 tatitiklagen (SFS 2001:99). Närmare förekrifter om uppgiftlämnandet ge i Statitika centralbyrån förekrifter (SCB FS 2001:17). A.7 Sekrete och regler för behandling av peronuppgifter I myndigheterna ärkilda verkamhet för framtällning av tatitik gäller ekrete enligt 9 kap. 4 ekretelagen (1980:100). A.8 Gallringförekrifter Originalblanketter para i tre år. A.9 EU-reglering Reglering enligt Rådet förordning nr 1165/98 om konjunkturtatitik. A.10 Syfte och hitorik Priindex i producent- och importled aver att redovia den genomnittliga priutvecklingen i producent- och importledet, totalt och för olika varugrupper. Prierna mät i det förta ditributionledet då varorna leverera från venka producenter repektive förta inköpledet då varorna kommer in i Sverige.

2 Priindexerier med indelning på grova varugrupper finn beräknade från Fr.o.m redoviade månadvi partipriindex med en mer fat truktur och finare varugruppindelning än tidigare. Sin moderna utformning fick tatitiken 1963, då en mer ytematierad internationell branchnomenklatur införde. A.11 Statitikanvändning Statitiken använd huvudakligen för: a) omräkning av nominella belopp till belopp i fata prier i nationalräkenkaperna, utrikehandeltatitiken och annan ekonomik tatitik; b) ekonomik analy, bl.a. om underlag för ekonomik-politika belut, och; c) prireglering i långiktiga avtal. A.12 Uppläggning och genomförande Månadvi amla in knappt priuppgifter från ungefär 1100 företag, med uppdelning på hemmamarknadprier, exportprier och importprier. Med några undantag täcker underökningen produkter från jord- o kogbruk, fike, mineralutvinning, tillverkningindutri amt el, ga, värme- och vattenförörjning. Uppgiftinamlingen pågår under perioden 1:a 20:e (ca.) i månaden efter tatitikmånaden och publicera kring den 25:e. Ca 1/2 av uppgifterna amla in via knapptelefon (TDE) och flertalet av de övriga med hjälp av kyttelblanketter. A.13 Planerade förändringar i kommande underökningar - B. Kvalitetdeklaration 0 Inledning Priindex i producent- och importled bekriver priutvecklingen på venktillverkade och importerade varor. Beräkningarna bygger på priuppgifter om inamla från företag aveende ett urval av varor hänförliga till jord- och kogbruk, fike, mineralutvinning, tillverkningindutrin amt el, ga, värme- och vattenförörjning. 1 Innehåll 1.1 Statitika måltorheter Priindex i producent- och importled aver att månadvi, och inom olika varugrupper, mäta den genomnittliga priutvecklingen i venka kronor, på venktillverkade varor, totalt och uppdelat på hemmamarknad och export, amt på importerade varor. Statitiken mäter priutvecklingen i det förta föräljningledet, dv. de inhemka producenterna föräljningprier, repektive importörerna inköpprier. För venktillverkade varor ave priet fritt fabrik vid föräljning på hemmamarknaden, repektive free on board (f.o.b.) vid exportföräljning. För importprier ave cot, inurance, freight (c.i.f.). Mom och andra varukatter ingår inte. Två undantag finn dock: Priindex för inhemk tillgång (e nedan) om aver mäta utvecklingen av priet inkluive tull och införelavgifter (f.n. beakta emellertid inte förändringar av tullar och införelavgifter), amt; en peciell indexerie för petroleumprodukter om inkluderar energi- och miljökatter. I priutvecklingen kall inte medräkna ådana förändringar av priet om är en följd av förändrad kvalitet eller andra pribetämmande faktorer. I princip kall endat rena priförändringar, om kommer till utryck i priättningen av

3 jämförbara tranaktioner, påverka utveckling. Priet kall vara det om köparen faktikt betalar, efter avdrag för eventuella rabatter. Enligt Rådet förordning nr 1165/98 om konjunkturtatitik, kall indexet mäta utvecklingen av prier inkl. varukatter (utom mom) aveende under månaden inkomna order, i förta han per en vi dag under månaden. Det venka indexet fortätter emellertid att i huvudak pegla utvecklingen av genomnittpriet för månaden faktureringar, exkl varukatter Objekt och population Objekten i Priindex i producent- och importled är tranaktioner. Populationen utgör av alla tranaktioner om aver föräljning i producentledet, repektive köp i importledet, av produkter hänförliga till följande varugrupper enligt Prod- SNI97: Avdelning A B C D E Benämning produkter från jord- och kogbruk fik produkter från utvinning av mineral indutriprodukter el, ga, värme och vatten Prod-SNI 97 är en klaificering av produkter utifrån aktiviteter enligt Standard för venk näringgrenindelning, SNI 1992, och använder amma beteckningar för produkterna om SNI 92 använder för motvarande aktiviteter. Ytterligare ett objekt, om använd för urval och inamling av uppgifter, är företag (e vidare p ) Variabler Huvudvariabeln är priet å om det bekrivit under avnitt 1.1. Priet kan emellertid rapportera i valfri valuta en främmande valuta eller omräknat till venka kronor varför faktureringvaluta och rapporteringvaluta är kompletterande variabler. I de fall prier rapportera i utländk valuta använd Tullverket växelkurer för att räkna om till venka kronor. Dea kurer baera på dagkuren tredje ondagen månaden före PPI mätmånad, med vi korrigering för kurer om avvikit med mer än 5 % under mätmånaden. Skälet till att denna metod använd i tället för t.ex. Rikbanken genomnittkurer är att främja indexet användbarhet om deflator för utrikehandeltatitiken kattningar av exportoch importvärden i löpande prier. Totalt lämna c:a 15 % av amtliga exportpriuppgifter och c:a 25 % av amtliga importpriuppgifter i utländk valuta, medan övriga prier är i venka kronor Statitika mått Priindex i producent- och importled kan bekriva om ett kedjeindex med årlänkar av Lapeyre-typ. Ett index enligt Lapeyre definiera om I P Q Q t; k 0; k t k 0; k 0; k 0 = = P0; kq0; k k P0; kq0; k k k P P P t; k 0; k, där P 0 och P t är priet per enhet vid batidpunkten (0) repektive jämföreletid-

4 punkten (t), och Q 0 betecknar kvantiteten vid batidpunkten. Summeringen gör över produkter (indicera med k). Indexet är i mellanledet ovan krivet om kvoten mellan det ummerade värdet av batidpunkten kvantiteter vid jämföreletidpunkten repektive batidpunkten priläge. Indexet kan ockå, om i det ita ledet, kriva om ett med batidpunkten värden vägt genomnitt av varorna prikvoter. Indexlänkarna i Priindex i producent- och importled beräkna med den aktuella månaden m år y om jämföreleperiod, och med december år y-1 om pribaperiod. Viktperioden är år y-2. En länk kan alltå kriva: I V * y, m y 1, dec * V p p y, m; =, y 1, dec; där värdevikten är värdet aveende den tranaktionmängd under år y-2 om pecifikationen repreenterar, juterad med den kattade priutvecklingen från december år y-2 till december år y-1, V * p y 1, dec; = Vy 2;, p y 2, dec; och där p är prier för den valda pecifikationen. Se vidare avnitt Ett kedjat indextal, f.n. med referenår 1990=100, beräkna för månad m år y om: I 100 y 1 y, m Y, dec y, m 1990 = IY 1, dec I 1,. DEC y dec , M Y = I1989, DEC M = JAN Den förta termen efter likhettecknet anger priläget i december 1989 i procent av det genomnittliga priläget under (Indexet referenår 1990 ätt alltå lika med 100.) Den andra termen är den kedjade priutvecklingen från december 1989 till december år y-1 (produkt av årvia indexlänkar från december till december). Den ita termen anger lutligen priutveckling från december år y-1 till månad m år y. Förutom de kedjade indextalen redovia ockå procentuell förändring av de kedjade indextalen enligt ovan, edan föregående månad, och edan motvarande månad året innan (årtakten) Redovininggrupper Priindextal beräkna för fem olika marknader: Hemmamarknadpriindex, om är ett producentpriindex för den venka marknaden, och alltå anger priutvecklingen på venktillverkade produkter om älj i Sverige; Exportpriindex, om är ett producentpriindex för exportmarknaden, och alltå anger priutvecklingen på venktillverkade produkter om älj på export; Importpriindex, om alltå anger priutvecklingen på produkter om importera till Sverige; Producentpriindex, om anger priutvecklingen på venktillverkade varor totalt, och om erhåll genom en ammanvägning av hemmamark-

5 nadpriindex och exportpriindex, och; Priindex för inhemk tillgång, om anger priutvecklingen på varor om älj i Sverige, och om erhåll genom att ammanväga hemmamarknadpriindex och ett importpriindex beräknat med vägningtal korrigerade med tull- och införelavgifter. Indextal redovia för var och en av de fem marknaderna med fördelning på varugrupper enligt Prod-SNI 97. De totalindextal om redovia per marknad aver i den venka redoviningen avdelningarna A-D, medan de i Eurotat (EU: tatitikorgan) redovining aver avdelningarna C-E (e avnitt ovan). Redoviningen detaljeringgrad kiljer ig mellan olika produktområden, beroende på dera ekonomika betydele amt antal uppgiftlämnande företag och graden av koncentration, om har betydele vid ekreteprövningen. Den met detaljerade redoviningen återfinn i Sverige Statitika Databaer, där indextal för via produktområden redovia t.o.m 4-iffernivån (undergrupper). De fem huvuderierna redovia ockå med uppdelning på konumtionvaror (i in tur uppdelat på varaktiga och icke varaktiga), inatvaror, inveteringvaror amt energirelaterade varor (inkl. och exkl. avdelning E). Denna uppdelning på användningområden omfattar inte avdelningarna A-B. Den ärkilda indexen för petroleumprodukter (inkl. via katter) redovia med uppdelning på fyra bränlelag Referentider Indextal beräkna primärt för månader, och anger månaden priläge i förhållande till det genomnittliga priläget under Som framgår av avnitt 1.1 ovan, peglar indextalen i huvudak utvecklingen av ett för månaden genomnittligt pri. Årmedelindex är ovägda aritmetika medeltal av månadindex. Se vidare avnitt Fulltändighet - 2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt Det är inte möjligt att ange oäkerhetmarginaler för de beräknade indexvärdena. Mätning och urval torde ge de törta bidragen till oäkerheten i kattningarna, om i ynnerhet för detaljerade produktgrupper kan vara betydande. 2.2 Oäkerhetkällor Urval Statitiken baera på ett urval av typika tranaktioner. Urvalet dra i tre teg. I det förta teget välj de varugrupper enligt enligt Kombinerade nomenklaturen, KN (tulltaxan tatitika nummer) om ka ingå i underökningen. Urvalramar är regiter med värden per 8-iffrigt KN-nummer om hämtat från utrikehandeltatitiken (UHS), för import- och exportpriindex, från den årliga tatitiken över indutrin varuproduktion (IVP), amt via andra källor om t.ex. energitatitiken och jordbrukverket tatitik aveende produktionen inom jordbruk och fike. IVP utgör den huvudakliga ramen för hemmamarknadpriindex edan de totala produktionvärdena per KN-nummer reducerat med motvarande exportvärde. Aktualiteten i regitren

6 är tatitikåret (för vilket urvalet kall använda) minu två. Produktgrupper på femiffernivån enligt Prod-SNI 97, om har ett värde (import, export, repektive hemmamarknadproduktion) på mer än 250 mkr välj ut, och inom varje produktgrupp välj de met betydande (ett eller flera) KN-numren. KN-nummer med värden övertigande 350 mkr per år välj med äkerhet. I det andra teget välj de met betydande (en eller flera) producenterna, exportörerna repektive importörerna, av de i det förta teget utvalda varugrupperna. Urvalet av dea företag gör från amma källor om urvalet av KN-nummer. I det tredje teget välj lutligen en eller flera typika tranaktioner (pecifikationer) inom den aktuella varugruppen efter amråd med uppgiftlämnaren på de utvalda företagen. I allmänhet utgör det utvalda objektet av ett aggregat av mer eller mindre homogena tranaktionen om är pecificerade i huvudak med aveende på varan fyika karaktäritika. Inför varje kalenderår jutera urvalet bl.a. efter en överyn av varugrupper där tora förändringar framkommit. Urvalet modifiera deutom fortlöpande, främt beroende på att varor utgår. Någon fulltänding överyn av urvalet gör emellertid inte, varför företag och varugrupper kan vara kvar i urvalet trot att de inte längre hör till de met betydande. Uppgiftlämnarna uppmana årligen att göra en överyn av de i det tredje teget utvalda pecifikationerna, och att erätta dem om de inte längre är typika för de tranaktioner om gör med varor inom varugruppen. Antalet inamlade priuppgifter är c:a för venka marknaden, c:a 1000 för exportmarknaden och c:a för importmarknaden. Drygt företag lämnar uppgifter. De värdebelopp om ligger till grund för ammanvägningen av enkilda prikvoter, allokera från urvalramarna ovan enligt följande: värden för utvalda produktgrupper (5-iffer Prod-SNI 97) fördela på utvalda KN-nummer proportionellt mot dera värde; inom KN-nummer fördela värdena på producenter/importörer proportionellt mot dera värde på KN-numret; inom företag fördela värdet på de utvalda pecifikationerna (inom KNnumret) i lika tora delar, eller enligt underlag om kan erhålla från uppgiftlämnaren. I undantagfall kan värdebelopp med bättre aktualitet än y-2 utnyttja. För kattningförfarande i övrigt, e avnitt Urvalet varar för en inte oväentlig oäkerhet i kattningarna Ramtäckning IVP amlar in uppgifter om föräljning av egentillverkade varor vid arbettällen inom indutriföretag med mint tjugo antällda och indutriarbettällen med mint tjugo antällda inom andra företag; för några entaka brancher gäller mint tio antällda. Modellkattningar gör för gruppen antällda i övrigt, likaå för varbortfall. Det ker med hjälp av ett adminitrativt material (tandardierade räkenkaputdrag) från Rikkatteverket (RSV). Detta material ger en total föräljning per företag, vilken edan inom IVP fördela på KNnummer. IVP täcker ålede för varuproduktion endat företag ovanför en torlekgrän, vilket leder till en täckningbrit i PPI. Beträffande UHS täck all export och import med länder utanför EU via tullupp-

7 gifter. För handel med länder inom EU inamla uppgifter blankettvägen från företag med utförel- repektive införelvärden om mint 1,5 mkr på tolv månader. Från företag med värden under 1,5 mkr och företag med bortfall katta uppgifter via RSV momregiter och modeller för varufördelning. UHS har en vi övertäckning p.g.a. att varor importera till Sverige och edan exportera utan någon ytterligare förädling. Det ger inte bara en övertäckning i ramarna för importpriindex och exportpriindex, utan ockå en undertäckning i hemmamarkandpriindex, efterom för mycket av produktionen räkna om export. Felklaificeringar i ramarna leder till åväl under- om övertäckning. Felkällan ramtäckning torde om helhet ge ett måttligt bidrag till oäkerheten Mätning För mätning använd en.k. kyttelblankett om innehåller den valda pecifikationen. Blanketten änd ut varje månad och uppgiftlämnaren kompletterar med uppgift om priet för den enate månaden. Drygt hälften av priuppgifterna rapporterara emellertid med TDE-teknik (Tuchtone Data Entry). I det fallet rapportera priet med telefonen knappat, itället för med blanketten. I båda fallen har uppgiftlämnaren möjlighet att kommentera den lämnade uppgiften. Priet ka ave över tiden jämförbara tranaktioner. P.g.a. att valda pecifikationer utgår och måte erätta, amt att pecifikationerna ofta är å vida att de tillåter via killnader, påverka emellertid index i någon utträckning av förändringar i föräljningen repektive importen ammanättning. Det enare (vida pecifikationer) kan komma till uttryck i en felaktigt voilatil priutveckling, men ockå i ett långiktig ytematikt fel p.g.a. kvalitetglidning. Vid pecifikationändringar tillämpa ett antal tekniker för att jutera bapriet å att det kall vara åtmintone något ånär möjligt att jämföra med priet för den aktuella pecifikationen. Juteringarna kan baera på direkta värderingar av vilken effekt förändringen haft på priet, eller på indirekta metoder t.ex. om tranaktioner enligt den gamla och den nya pecifikationen kett under en överlappande period, kan prikillnaden anta pegla värdet av pecifikationändringen. För perondatorer (importpriindex) använd.k. hedonik regreion för kvalitetvärdering. Prierna ka vara ådana om betala i faktika tranaktioner. Inom framför allt livmedelbranchen lämnar emellertid en del uppgiftlämnare litprier, utan att rabatter dragit ifrån priet. Det leder till fel då rabattaterna ökar eller minkar. Då uppgiftlämnaren jälv räknar om priuppgifter från främmande valuta till venka kronor förekommer att valutaäkrade eller förutbetämda kurer o.dyl. använd, vilket vilket leder till att indexet ej peglar priutvecklingen enligt vid tranaktiontillfällena aktuella värden på den venka kronan. Felkällan mätning torde tillamman med urval ge det törta bidraget till oäkerheten Svarbortfall Det föreligger kyldighet enligt lag för företagen att lämna priuppgifter. Svarbortfallet för en normal månad är c:a 1-2 % av priuppgifterna. Bortfallet beror i regel inte på vägran, utan på att kontaktperonen inte är anträffbar. Detta gör att bortfallet är törre för mätmånaderna juni och juli än för andra månader. Vid bortfall använd (imputera) föregående månad priuppgift. Detta gäller även i de fall när ingen föräljning eller import förekommit under mätmånaden.

8 Denna felkälla torde ge ett måttligt bidrag till oäkerheten Bearbetning Priuppgifter om inamlat på kyttelblanketten regitrera manuellt. Samtliga inamlade priuppgifter granka del enkilt, del på aggregerad nivå. Vid inamling via TDE (touchtone data entry; knapptelefon) finn deutom en peciell kontroll inbyggd i dialogen. Denna gör uppgiftlämnaren medveten om när prierna förändrat mer än 5 % från förra månaden, och då ge möjlighet att korrigera priet eller tala in en kommentar till priförändringen. Vid oklarheter kontakta uppgiftlämnaren. Denna felkälla torde ge ett relativt litet bidrag till oäkerheten Modellantaganden Där mätningar helt akna för varugrupper enligt Prod-SNI 97, 5-iffernivån, med värden över 250 mkr eller för KN-nummer över 350 mkr, å lägg dea ändå i allmänhet in i urvalet med ina vikter. Priutveckligen för dea anta följa en annan näraliggande varugrupp inom vilken primätningar gör, alternativt amma varugrupp men på en annan marknad. Att mätningar akna kan t.ex. bero på att varugruppen karaktäriera av unika, eller.k. kräddarydda produkter. Det betyder att det inte är möjligt att mäta prier för över tiden jämförbara tranaktioner. Denna felkälla torde ge ett vit bidrag till oäkerheten. 2.3 Redovining av oäkerhetmått Ingen redovining. 3 Aktualitet 3.1 Frekven Både uppgiftinamling och publicering är månatliga. Deutom publicera årligen indextal aveende kalenderår. 3.2 Framtällningtid Statitiken publicera ca 25 dagar efter perioden lut, dock något enare för januari på grund av urval- och vägningtal byte. 3.3 Punktlighet Månadtatitiken publicera den dag (kl.10.00) om ange i den kalenderårvia publiceringplanen. 4 Jämförbarhet och amanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Från och med 1995 beräkna index utifrån en allokering av urval och vikter enligt Prod-SNI 97, om baera på Standard för venk näringgrenindelning 1992 (SNI 92). Denna indelning finn tillbakaräknad för perioden , baerat på vägningtal om peglar produktionen och utrikehandeln ammanättning under Tidigare index, t.o.m. december 1994 har utgått från, och redoviat enligt, en produktindelning baerad på den förra näringgrenindelningen, SNI 69. Den erien redoviade med referenåret 1968=100. Det rekommendera att man om möjligt använder den gamla erien för tid före Vid kedjning rekommendera att länkningen gör vid december 1994.

9 Byte av varunomenklatur har gjort del för mätåret 1988, från CCCN- till HSnomenklaturen, del för mätåret 1998 från HS- till KN-nomenklaturen. Dea förändringar påverkar inte den publicerade indelningen, men de har förvårat viktberäkningarna. Index t.o.m beräknade om ett fatbatindex, vilket innebär att någon årlig uppdatering av vikterna inte gjorde. 4.2 Jämförbarhet mellan grupper Priindex i producent- och importled avviker på ett några punkter från de gemenamma regler om EU fattällt på området (e avnitt 1.1). I förhållande till enkilda länder kan avvikelerna vara åväl törre om mindre. 4.3 Samanvändbarhet med annan tatitik En viktig användning av Priindex i producent- och importled är omräkning av belopp i löpande prier till värde i fata prier, inom nationalräkenkapytemet, utrikehandeltatitiken och annan ekonomik tatitik. De avgränningar och tandarder om använd överentämmer ganka väl. Den kortperiodika ekonomika tatitiken är emellertid är inte fördelad på produktgrupper varför fatpriberäkningen där blir något mer chablonmäig. 5 Tillgänglighet och förtåelighet 5.1 Spridningformer Statitiken gör tillgänglig via premeddelande; publikatioer: Statitikt meddelande (månad och år) med beteckningen P 10 SM, Allmän månadtatitik, SCB-Indikatorer, tidningen Byggindex; SCB: hemida och Sverige Statitika Databaer (SSD). Via förändringtal (aveende export-, import- och producentpriindex) lägg ut elektronikt i Ekonomik nabbtatitik i amband med publiceringen. Den met detaljerade publiceringen gör i SSD, där i många fall indexerier ned till Prod-SNI 97, 4-iffernivån, publicera. Inom många varuområden kan mer detaljerade indexerier betälla. 5.2 Preentation Se avnitten, och Dokumentation Det finn en peciell, av International Monetary Fund (IMF) tandardierad dokumentation, över PPI. Den är tillgänglig på IMF hemida under adre Uing Hedonic Regreion for Computer Equipment in the Producer Price Index, R & D Report 1989:25, SCB. Bekrivning på engelka av användningen av.k. hedonik regreion för kvalitetvärdering av perondatorer. 5.4 Tillgång till primärmaterial Specialbearbetningar kan utföra på betällning. Primärmaterial finn tillgängligt och kan efter ärkild prövning och avidentifiering nyttja för forkningändamål. 5.5 Upplyningtjänter Upplyningar om och frågor rörande PPI kan få genom att ta kontakt med priprogrammet jourtelefon eller via e-pot med adre prier@cb.e. Även den centrala informationervicen vid SCB kan kontakta.