Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

Relevanta dokument
Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande. Sven Persson professor Malmö högskola

Utbildningens brännpunkt i förskoleklass och fritidshem

Pedagogiska relationer kvalitetens brännpunkt. Sven Persson professor Malmö universitet

En förskola på vetenskaplig grund kvalitetens brännpunkt

Pedagogiska relationer i fritidshemmet vad är det? Sven Persson professor Malmö högskola

Professionellt lärande, kunskapsformer och forskningscirklar. Sven Persson Professor Malmö universitet

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Relationell pedagogik Angelica Stäring & Linda Almqvist

Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv

Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Skolledarkonferens september 2016

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Ledare för kollegialt lärande

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Välkommen till Lyngfjälls förskola

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Bedömningsunderlag Förskollärare/barnskötare

Systematiskt kvalitetsarbete

Det nya i Läroplan för förskolan

HANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Får alla barn det alla barn har rätt till?

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Kvalitetsarbete i förskolan

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Förskola i förändring med barnens bästa i fokus. Kungsbacka kommun

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Skolinspektionens uppdrag Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Systematiskt kvalitetsarbete. Kungsbacka kommun

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

2.1 Normer och värden

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Aktionslärande -En stund för delande av kompetenser

Verksamhetsplan för förskolan. Mellegårdens förskola

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Verksamhetsplan för förskolan. Skee förskola

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Oxledsskolans mål och verksamhetsidé

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

HUR UNDERVISAR MAN I EN LEKBASERAD OCH MÅLORIENTERAD FÖRSKOLA?

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolenätverket. GR den

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Skolplan Med blick för lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Verksamhetsplan för förskolan. Strömstierna förskola

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript:

Pedagogiska relationer - Barns utveckling och lärande Sven Persson professor Malmö högskola

Mina uppdrag Forskningsöversikt (VR, Skolforskningsinstitutet) pedagogiska relationer i förskolan Forskningsöversikt (VR) förskolans likvärdighet Forskning lyfter (Skolverket) Nationell forskarskola FoBaSM Utvecklingarbete i Kungsbacka Forskningsledare I Malmö stad

Upplägg 1. Professionell kunskap vad är det? 2. Forskning om förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Kvalitetens brännpunkt. 3. Pedagogisk dokumentation 4. Slutsatser

Professionell kunskap - Skolverkets definitioner Utbildning och undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Begreppet vetenskaplig(t) grund/förhållningssätt innebär att kritiskt granska, pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet är en erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang. Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ska vara kunskapskällor som kompletterar varandra.

Professionell kunskap?

Våra praktiska erfarenheter - förtrogenhet i handling Införlivande i oss själva. Något ges en speciell innebörd i vårt inre referenssystem Förmågan att urskilja det väsentliga i en situation. En sådan förmåga kräver förtrogenhet, tyst kunskap, något som redan är en vardaglig erfarenhet. Det är förtrogenheten som gör att vi kan handla på rätt sätt vid rätt tillfälle (och tvärtom). Vi kan sätta oss in i andras ståndpunkter, erfarenheter och upplevelsevärldar.* * Grimen, 2008

Obemärkta kompetenser Professional competence must be seen as competence that involves all aspects of the work. Investment paradigm fokus på kvalificering, formella undervisnings-situationer. The unnoticed professional competence is reflected in welcoming the children in the morning, activities around mealtime and bedtime, changing nappies, dressing and undressing, cleaning up, etc. https://www.youtube.com/watch?v=qrx5ivqhera Ahrenkiel mfl (2014)

Vilka kompetenser är viktigast för förskolepersonal? Relationell kompetens Ledarkompetens Didaktisk kompetens Ej omedelbart observerbara kompetenser. En kombination av kognitiva och praktiska förmågor, kunskap (även tyst ), motivation, värderingar, attityder, känslor och andra sociala komponenter som sammantaget kan mobiliseras för effektiva handlingar.

Förtrogenhetskunskap Vi vet mer än vad vi kan artikulera Kunskapen är förkroppsligad erfarenhet. Är ofta obemärkt

2. Vad vet vi? Tidiga insatser lönsamma Tidiga insatser i förskola är samhällsekonomiskt mycket lönsamma

Forskningsresultat: Hög kvalitet i interaktion mellan förskolepersonal och barn har positiv betydelse för barns sociala, kognitiva och emotionella utveckling och färdigheter påverkar och prognosticerar barns sociala och skolrelaterade förmågor påverkar barnens förmåga till självreglering och bidrar positivt till deras socio-emotionella utveckling påverkar barnens språkliga och kognitiva utveckling i positiv riktning påverkar barnens förmåga att kommunicera med andra barn och med vuxna

Vad vet vi? (2) Barns förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan. Det gäller i stort sett alla skolans områden. Barn från resursfattiga miljöer och utsatta barn drar störst nytta av att vistas i förskola Effekterna har visat sig vara stabila över en längre tidsperiod. Förskolorna måste vara av hög kvalitet

Kvalitet en fråga om fixeringsbild

Kvalitet ett förhållande mellan process och struktur

Vad vet vi? (3) Investing in our future: The Evidence Base on Preschool Education

Rapportens slutsats The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula.

Vad menas med interaktion i rapporten? Metatänkande och specifikt innehåll (tex. matematik, språk) Varma och uppmutrande relationer mellan lärare och barn (den emotionella aspekten). Both the warm and responsive interaction style and learningfocused interactions also predict the persistence of gains into the school years. Interaktion pedagogiska relationer

Pedagogisk relation som dialog Interaktioner som är back and forth serve and return conversations om ett givet innehåll (delat hållbart tänkande) Dialogen är verbal och kroppslig Dialogen utmanar, frågar och undersöker

Bekräftelse alla handlingar har en intention Barnet strävar efter att bli förstått Din bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra/hur du känner dig! Barnets bekräftelse: Jag förstår vad du vill göra? Ömsesidighet: Bekräftelse av att vi förstår varandra Din bekräftelse: Jag kan hjälpa dig så att du kan själv. https://www.youtube.com/watch?v=8wdrk4l7wyy&list=plpwxqg VAyGrxHG1Qqi6HENkvtFsSr2D1R

Bedömning? Utveckling och lärande är inte (I första hand) en bedömning av prestation Det är inte (I första hand) en positiv eller negativ reaktion på prestation Vad duktig du är! Eller Det här kan du inte!

Pedagogiska relationer

Ontologi: Människor är sammanflätade Jaget uppstår i relation Konsekvenser för utbildning Betoning av beroende snarare än autonomi och oberoende. Barnet förstår sig själv genom andra (viktiga) personer. Kommunikation och dialog är grundläggande för utveckling och lärande

Varför har vi betydelse för hur barn ser på sig själva? Då förskolepersonal betonar delaktighet, inflytande, kommunikation och engagemang så kan barn/elever utveckla uppfattningar om sig själva som delaktiga, engagerade och dugliga.

Lärande som variation dimensioner av variation och värden 1. Induktion bygger på likhet, tex att upptäcka cirklar i förskolan. Dimensioner av variation: cirklar Värden: färg, material etc 2. Kontrast bygger på skillnader, olikheter, tex att upptäcka former I förskolan. Dimensioner av variation: form Värden: cirklar, trianglar etc. Innebörder (cirklar I det här fallet) lärs genom kontrast, dvs genom att variera den avsedda egenskapen (form).

Vad karakteriserar en pedagogisk relation av hög kvalitet? Då förskolepersonal förmår ge barnen socialt, kognitivt och emotionellt stöd I situationen Strävan efter ömsesidig förståelse av situationen.

När sker de pedagogiska relationerna? Man kan inte skilja på situationer då barn lär sig från situationer då barn inte lär sig (Alva Myrdal)

Professionell kunskapsbildning genom pedagogisk dokumentation Dokumentera er interaktion med barnen. Utveckla den egna förtrogenheten - se något nytt. Kollegialt lärande diskutera och tolka dokumentation tillsammans.

Vi behöver dokumentera och prata om de pedagogiska relationerna Vad är det vi dokumenterar i de pedagogiska relationerna? Inkluderar oss själva. Vilka stöd ger vi barnen i det konkreta mötet?

Pedagogiska relationer som emotionellt stöd Emotionellt stöd - självförmåga Emotionell närhet och lyhördhet Bekräftande av barnets känslor och duglighet. Budskap: jag vet att du duger, att du kan).

Pedagogiska relationer som kognitivt stöd Expanderat lärande. Delat hållbart tänkande Dekontextualisering av situation. Variera den avsedda egenskapen. Budskap: Jag är här för att hjälpa dig förstå och använda dina resurser.

Expanderat lärande som potential Learners learn something that is not yet there. In other words, the learners construct a new object and concept for their collective activity and implement this new object and concept in practice (Engeström & Sannino, 2010, p. 2). Exemplet cirkeln Medforskande: naturvetenskap och teknik i förskolan https://www.youtube.com/watch?v=knsnco9nsbk

Lärande som variation dimensioner av variation och värden 1. Induktion bygger på likhet, tex att upptäcka cirklar i förskolan. Dimensioner av variation: cirklar Värden: färg, material etc 2. Kontrast bygger på skillnader, olikheter, tex att upptäcka former I förskolan. Dimensioner av variation: form Värden: cirklar, trianglar etc. Innebörder (cirklar I det här fallet) lärs genom kontrast, dvs genom att variera den avsedda egenskapen (form).

Pedagogiska relationer som socialt stöd Stöd till kollaborativt lärande Stöd till kommunikation och dialog med andra barn o vuxna. Samspel och samvaro Budskap: Vi ska göra det här tillsammans

Pedagogiska relationer (undervisning?) Emotionellt stöd Självförmåga Socialt stöd Samarbeta, kommunicera Kognitivt stöd Expanderat, delat o hållbart lärande

Hjälp mig så att jag kan själv (tillsammans med andra)

Frågor att ställa till dokumentationen (1) Hur får jag reda på vad barnet vill i situationen? Vilket stöd dominerar i denna situation? Finns alla dimensioner med? Emotionellt stöd: jag vet att du duger, att du kan. Kognitivt stöd: Jag är här för att hjälpa dig förstå. Socialt stöd: Vi ska göra det här tillsammans

Frågor att ställa till dokumentationen (2) Huvudfråga: uppstår en ömsesidig förståelse i situationen (delat hållbart tänkande)? Hur bekräftas barnets intention av dig? Jag förstår vad du vill göra! Hur bekräftas din intention av barnet? Vilka resurser använder barnen? Uppstår ömsesidig förståelse? motstånd, anpassning

4. Slutsatser

Förskolan har stor potential Det gäller att fokusera

Forskning visar att interaktionen är nyckeln

Formaliserad undervisning är inte effektiv för de yngsta barnens lärande

Hög kvalitet är samordnade handlingar mellan personal och barn

Vi behöver utveckla ett gemensamt professionellt spark för dessa relationer

Vi kan synliggöra och prata om vår förtrogenhet

Vi behöver dokumentera och använda begrepp för de pedagogiska relationerna Inkluderar oss själva i den pedagogiska relationen Vi sätter ord på de emotionella, kognitiva och sociala stöden i de pedagogiska relationerna

Skapa utrymme och tid för planering, diskussion, reflektion Pratar de om sin pedagogiska dokumentation?

Kognitivt stöd: frågor att ställa till dokumentationen Vad vill barnet förstå/kunna/göra? Vad undrar barnet över? Vad vill jag i situationen? Vet jag själv något om det som barnet undrar över? Vilka erfarenheter och resurser hjälper jag barnet att använda? Använder jag kontraster (olikheter) som dimensioner av variation? Ställer jag öppna/slutna frågor? Använder jag frågor som: Minns du hur du gjorde/tänkte när? Ger jag barnet svar direkt på vad hen undrar över/bollar jag tillbaka frågan? Undersöker vi tillsammans? Hur vet jag att barnet har förstått/kan själv?

Systematiskt kvalitetsarbete sker genom kollegialt lärande Stöd till kollegialt lärande och reflektion Förståelse av Teorier Begrepp Erfarenhet av Kunskaper om Handlingar