Förebygg.Nu 2015. Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Relevanta dokument
20 år av genderspecifik drogpreventionden interaktiva Bellametodiken.

Oslo Christina Pettersson Ordförande KSAN

Vad är KSAN? KSAN:s medlemsorganisationer. Stadgar KSAN. KSAN:s medlemskap i andra organisationer/nätverk (forts.)

Göteborg den 13 november Det rosa monstret

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Alkohol- och drogpolitiskt program

Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TITTUT (Lpfö98/10)

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

FRISK I NATUREN. Nordiskt samverkan för en hållbar framtid

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Nationella ANDT-strategin

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Folkhälsopolitiskt program

Frisk i natur et felles nordisk prosjekt

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SET. Social Emotionell Träning.

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Arbetsplan för ANT arbetet, Gnosjöområdet

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Återfallspreventiva samtal

-Projektplan Fri:JA Projektplan Fri:JA

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Arbetsmaterial Vänersborg röd tråd

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Verksamhetsplan för år 2014

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Äldres alkohol- och läkemedelskonsumtion, en hälsorisk?

Verksamhetsplan 2018 Ålands Feministparaply

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

Mål för det tobaks-, alkoholoch drogförebyggande arbetet i Bromölla kommun

Mer harmoni Mindre stress

Barn och ungas utsatthet för våld

Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Drogpolitiskt program

Ung Röst Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15

Självpresentation. Tieto PPS AH090, 2.4.0, Sida 1

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Alkohol- och drogpolitiskt program

Jämtlands Gymnasieförbund

UNG RÖST Lycksele 2011

ALKOHOL- OCH DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR YDRE KOMMUN

Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad ULA

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14

8 steg till ett lokalt ANDT-arbete

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

Verksamhetsplan Arbetsåren

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Förskolan Lillåsens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Alkohol- och drogpolitiskt program

Min referensram Drogsituationen Beroende Vem blir missbrukare? Hur känna igen? Förebyggande i skolan; vad fungerar? Vad fungerar inte?

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Ängesbyns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

å å ä Förebygg.Nu 2015 Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

KSAN:s verksamhet Informationsmaterial/Kampanjer Konferenser/Seminarier Projekt Utbildning Följa och stödja forskning Samarbete med myndigheter och andra organisationer Samarbete inom Norden och internationellt Remissinstans

Från vaggan till graven Alkohol och graviditet, f.o.m. 1970-talet Bella f.o.m. 1990-talet Bella Bilist f.o.m. 2004 Bella Europa f.o.m. 2004 Nationellt Nätverk BellaNet f.o.m. 2005 EAD- European Action on Drugs f.o.m. 2009 Flickor och läkemedel f.o.m. 2006 Tonårsflickor i Fokus f.o.m. 2007 Somaliska flickor f.o.m. 2008 Ses i baren! (teaterpjäs) f.o.m. 2008 Världens mammor f.o.m. 2008 Marknadsföring till flickor f.o.m. 2009 Stormens Öga f.o.m. 1998 Frihet f.o.m. 1995 Kvinnor 55+ f.o.m. 2002

Var finns flickorna? En utredning 2001 Ett nytt projekt 2002-2004 Slutsats: Mer tjejgrupper punkt! Villkoren för att arbeta med flickor: - efter arbetstidens slut - i källarlokaler - obetalt - pojkarna måste få vara med

Hur mår flickorna? Övergripande mål för folkhälsa Hur bra stämmer detta? Från elva till vuxen på egen hand?

Övergripande mål för folkhälsa Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Hur bra stämmer detta? Villkoren: källarlokal, efter arbetstidens slut, obetalt och att pojkarna får vara med.

Från elva till vuxen på egen hand? Flickor är friska och glada tills de är 11 år med stigande ålder avtar hälsan (Källa: Folkhälsoinstitutet, Sverige) Skolans uppgift är att förbereda eleverna för livet, verkligheten och vardagen! Flickor stötdämpare mellan bråkiga pojkar Sårbar målgrupp för marknadsföring av beroendeframkallande medel

Hur når vi tonårstjejer? Tonårsflickors ökande ohälsa och missbruk oroar KSAN. Bella Grus & Glitter 2 Metodmaterial för ledare av tjejgrupper sedan 1994 uppdaterades och utvecklades på 2000-talet. Interaktiva metoder som påverkar attityder och ändrar beteenden. Reflektion.

Varför är tjejgrupper drogpreventiva? Forskning visar: Vikten av att utveckla oberoende och självkänsla. Utveckla behovet och förmågan att sätta gränser Förändringar i alkohol- och drogbeteende efter att ha testat lösningar. Vardagliga konflikter livslånga färdigheter. Vikten av att hantera stress. 3 av 4 flickor ändrar sina dryckesvanor efter att ha gått en tjejgrupp.

Interaktiva metoder för att påverka attityder, självförtroende och grupputveckling 1. Värderingsövningar - Reflektera och ta ställning - Uttrycka sin åsikt - Motivera sina ståndpunkter - Lyssna på och lyssna på andra - Reflektera och revidera attityder 2. Reflektion - Ett nytt inslag - Effekterna av övningar på tidigare åsikter och attityder - Ingen kommenterar - Ingen hierarki 3. Forumspel - Dramaövningar och teater tilltalar ofta flickor - Ger möjlighet att påverka - Tysta flickor ges möjlighet att spela roller och uttrycka sig - Utvecklar kommunikationsförmåga och stärker självförtroendet

Mer tjejgrupper PUNKT! Ett projekt under 2002-2004 Implementering Utvärdering - politiker - tjejgruppsledare - 600 tjejer Åtgärd

Vad tyckte tjejerna? En känsla av gemenskap Större tolerans Förståelse empati Ökat självförtroende

Bella Europa KSAN inledde 2004 ett samarbete med EURAD/Europe Against Drugs. Syfte: drogförebyggande arbete med Bella-konceptet för tonårstjejer i alla EU-länder. 2 års arbete med projektansökan till EU. Avslag i oktober 2005 p.g.a. att projektet inte inkluderade pojkar. I samarbete med EURAD hölls 2010 en utbildningsdag i Rumänien, för kvinnor från sex olika länder, som en EAD-aktion.

Nätverk för Tjejgruppsledare Sedan 2005, Nationellt Nätverk för Tjejgruppsledare, förankrat i alla Sveriges 21 län och sedan 2009 även internationellt nätverk. Genderspecifik drogprevention är viktigt och måste utvecklas! Stimulera, stärka och vidareutveckla tjejgruppsarbetet i landet. Inspirations- och erfarenhetsbas för Bella Europa. BellaNet International fick oktober 2010 ett erkännande från Europarådet/Pompidougruppen i samband med European Drug Prevention Prize 2010.

www.bellanet.se En webbplats och internetforum för verksamma tjejgruppsledare. Ansök om medlemskap på www.bellanet.se eller till info@ksan.se Syfte: att utbyta erfarenheter och kunskaper med varandra. Nationell och internationell referensgrupp. Medlemmar från Sveriges alla 21 län och 13 andra länder, som tex Portugal, Brasilien,Island, Vitryssland Ecuador.

EAD European Action on Drugs I juni 2009 godkändes KSAN:s drogförebyggande arbete med flickor i fokus/bellanet av EU-kommissionen som en EAD-aktivitet. Syftet med en EAD-aktivitet är att öka informationen och medvetenheten om riskerna med droger för unga. I EAD kan ingå: ideella föreningar, lokala och nationella myndigheter, individer, skolor, universitet, företag m fl. www.action-drugs.eu KSAN:s dokumentation bland Top Ten Stories i EU 2013!

Island 2009

Rumänien,Ukraina,Moldavien,Nederländerna, USA,Tyskland 2010

Sverige 2011

Island 2012

Sverige 2013

Finland 2013

Senegal 2014

Island, Ungern och Grönland 2014

Vitryssland 2015

Lettland och Litauen 2015

Lund 2015

Ett ständigt pågående arbete! Drogförebyggande arbete med fokus på flickor måste hela tiden fortsätta Varje ny generation måste vinnas!

Framtidsutsikter - Hur ska vi fortsätta hantera utmaningarna?

Tack för uppmärksamheten! Britt Fredenman Projektledare BellaNet britt.fredenman@ksan.se 0703-981041 www.bellanet.se